Kindskallet 2012 - Kind Brukshundklubb

Vad är mentalbeskrivning (MH)?
För det första är det viktigt att skilja på mentalbeskrivning och
mentaltest. Här kommer en kort genomgång av skillnaderna.
Mentalbeskrivning…
…är just vad det låter som; en beskrivning av hundens reaktioner
i ett antal situationer (moment) som ska vara likadant utformade
för alla hundar. De rutor som kryssas i på protokollet är inte poäng
utan visar endast med vilken intensitet hunden handlat under
momentet. På vissa moment föredras en hög intensitet och på andra
en låg intensitet. Det finns egentligen inget rätt eller fel, bra eller
dåligt utan man beskriver helt enkelt vad hunden gör. Vad som
eftersträvas är också beroende på vilken ras det handlar om och
vilken önskvärd profil rasklubben har satt för rasen (om det finns en
sådan). Hunden erhåller ingen ”titel” efter en genomförd MH.
Mentalbeskrivning bör helst göras när hunden är 12-18 månader
för att få ett så rättvisande utfall som möjligt gällande hundens
medfödda egenskaper. MH kan göras (och görs) även på äldre hundar
men då räknar man med att hundens livserfarenhet kan påverka
reaktionerna på de olika momenten och att man alltså inte får en
lika bra uppfattning om de medfödda egenskaperna som är extra
viktiga om hunden ska användas i avel.
För att få tävla i bruksgrenarna (spår, sök, rapport, skydd) om hunden
är över 18 månader måste man ha genomfört MH, oavsett ras.
Mentaltest …
…är en del i korning och görs på hundar av brukshundsras.
Korningen innefattar även en exteriörbeskrivning. I ett mentaltest
(korning) sätts betyg på hundens agerande och om hunden kommer
över en viss poängsumma och får en godkänd exteriörbeskrivning
erhåller den titeln korad. Korning görs på hundar mellan två
och fyra år.
Det som nu kommer i artikeln berör enbart mentalbeskrivning.
Hur går det till?
Under en mentalbeskrivning går hund och förare genom en bana,
företrädesvis i skogsterräng, med tio olika ”stationer”/moment. Under
hela beskrivningen åtföljs hund och förare av en testledare som
ger tydliga instruktioner om hur föraren skall agera i varje moment.
Här följer en mycket kort, och förhoppningsvis enkel, beskrivning
av de olika momenten. För mer information om exakt hur det går
till; se länken i slutet av artikeln.
Till att börja med tittar man på hur
hunden agerar mot och med främmande
människor genom att titta på
hundens vilja till kontakt, hundens vilja
att samarbeta med främmande människa
(testledaren) samt hur hunden
reagerar vid hantering.
Därefter tittar man på hundens engagemang
i lek och hur hunden griper i ett
kampföremål.
I det efterföljande momentet tittar man
på hundens intresse av att springa efter
och gripa ett föremål som försvinner
bort från hunden i rask takt (jakt).
Nästa moment beskriver hundens
aktivitetsnivå när inget händer under tre
minuter. Här ser man allt från hundar
som lägger sig ner och kopplar av till de
som försöker gräva sig till Kina.
Efter detta kommer ett moment som kallas ”avståndslek” där man
provar hundens förmåga till aktivitet/samarbete med en främmande
person som dyker upp långt bort från hund och förare.
Sedan följer två moment där hunden utsätts för olika överraskningar.
Den första i form av att en tom overall flyger upp framför
hunden och den andra genom att ett kraftigt ljud plötsligt uppstår
12
bredvid hunden. Dels tittar man på hur rädd hunden blir. Det är
helt OK att bli rädd, men ... det viktiga är hundens förmåga till
avreaktion, dvs att kunna ta sig fram till det som skrämde den och
konstatera att det faktiskt inte var så farligt och därefter snabbt
kunna ”glömma” det som hände. Här får hunden, i olika steg,
hjälp av sin förare och i vissa fall även av testledare och publik om
så krävs. Man fortsätter inte genom banan innan man bedömer att
hunden har ”släppt” det som skrämde den.
Sedan går man vidare till ett moment som också kan verka skrämmande
för många hundar men där det ”farliga” närmar sig långsamt
i motsats till de två föregående momenten. Hundarna hinner oftast
agera på flera olika sätt innan det hotfulla upphör. Det skrämmande
utgörs av två figuranter, bokstavligen utklädda till spöken enligt
modell Spöket Laban men med något mer hotfulla uttryck. Även
här är det viktigt att hunden får chans att avreagera helt genom
kontakt med figuranterna/spökena (ev. avklädda sin kostym) innan
man går vidare.
Nu börjar det hela närma sig slutet och man upprepar då leken
på samma sätt som i början av beskrivningen för att se om det är
någon skillnad i hundens sätt att leka, om den blivit påverkad av
det som skett under mentalbeskrivningen eller om den skakat av sig
det.
Avslutningsvis kontrollerar man hundens reaktion på skott. Under
de två första skotten ska hunden aktiveras, antingen genom lek/
kamp med föraren eller genom rörelse (föraren springer med hunden).
Under de två sista skotten skall hund och förare vara passiva.
Att tänka på som förare
En del förare som kommer till en mentalbeskrivning är så nervösa
att benen nästan inte bär vilket naturligtvis påverkar även hunden.
Att vara nervös är egentligen helt onödigt. Du och hunden ska inte
”prestera” något. Det blir som det blir och ju mer normal du är
desto större är chansen att få en rättvisande beskrivning.
Att vara väl förberedd är A och O! Det kan man bli genom att läsa
på ordentligt och därmed vara förberedd på vad som ska hända.
Du får naturligtvis löpande information av testledaren under dagen
men att vara påläst har aldrig skadat. Att ha sett några mentalbeskrivningar
innan underlättar också mycket. Det är alltid fritt fram
för publik att följa med och titta så ta chansen om det arrangeras
mentalbeskrivning i närheten innan du själv ska göra det med din
hund. Är det första gången kan du snällt be arrangören (gärna i
samband med anmälan) om att få en senare starttid på dagen så att
du hinner se någon av hundarna innan det är din tur.