broschyr 2013 - Hvetlanda skvadron, Smålands husarer

Inbördeskrig bakgrunden till
Kungl Smålands husarregemente
Bakgrunden till Gustav Vasas beslut att sätta
upp ett kavalleriförband i Smålands var det
uppror som Nils Dacke hade startat i Småland
samt att kungen inte ansåg sig kunna lita på
de legosoldater, som tidigare utgjorde en stor
del av landets armé.
1543 hade kungen slagit ner det stora bondeupproret i Småland.
Nu var Gustav Vasa fast besluten att skapa en ny försvarsordning.
Inhemska soldater skulle bilda stommen i det svenska försvaret.
Det var i denna situation som kungen skrev till sin ståthållare
Germund Svensson på Kalmar Slott. Av brevet framgår att det var
”penningspillning” att anställa legosoldater och att de ”gärna söka
busken eller gå vid skogen när det gäller”. Vidare skriver han att
”vi föga äro belåtna med dem” utan han vill istället ha ”troget
svenskt folk” i försvaret.
Enligt Gustav Vasa skulle nu ståthållare Svensson lägga ner all
möjlig flit på att skaffa svenskt folk – både ryttare och knektar.
Dessutom skulle de lovas en ”redlig betalning”.
De ryttarförband som sattes upp kallades på Gustav Vasas tid
”Kungl Maj:ts Skyttar uti Småland”, men också ”Smålands Ryttare”.
Ryttarna var indelade i fanor motsvarande senare tiders skvadroner.
Chef för en fana var en ryttmästare. Den förste ryttmästaren
som nämns är Nils Persson Silfversparre uti Holma i Lemnhults
socken.
Under århundraden fram till att regementet drogs in 1927 hade
det många namn; t ex Smålands kavalleriregemente, Smålands
dragonregemente och slutligen Kungl Smålands husarregemente.
Under åren 1570 – 1692 organiserades regementet enligt Äldre-
respektive Yngre Indelningsverket för att i slutet av 1600-talet
fram till Värnpliktens införande 1901 vara organiserat enligt
KarlXI:s Indelningsverk.
4