Europa: en upptäcktsfärd - henrikisacsson.com
Europa: en upptäcktsfärd - henrikisacsson.com
Europa: en upptäcktsfärd - henrikisacsson.com
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Europeiska union<strong>en</strong>
D<strong>en</strong> här broschyr<strong>en</strong> och annan kortfattad och tydlig information om EU finns på följande webbplats::<br />
ec.europa.eu/publications<br />
Europeiska kommission<strong>en</strong><br />
G<strong>en</strong>eraldirektoratet för kommunikation<br />
Publikationer<br />
B-1049 Bryssel<br />
Manuskriptet uppdaterades i januari 2008.<br />
Omslagsillustration och foton på barn: Reporters.<br />
Europeiska kommission<strong>en</strong> vill tacka personal och elever vid <strong>Europa</strong>skolan i Woluwé i Belgi<strong>en</strong> för deras<br />
bidrag till d<strong>en</strong>na broschyr.<br />
Luxemburg: Byrån för Europeiska gem<strong>en</strong>skapernas officiella publikationer, 2008<br />
ISBN 978-92-79-06770-9<br />
44 sidor, 21 x 29,7 cm<br />
© Europeiska gem<strong>en</strong>skaperna, 2008<br />
Kopiering tillåt<strong>en</strong>.<br />
Printed in Germany<br />
TryckT på icke klorblekT papper
Hej! Välkomm<strong>en</strong> till <strong>Europa</strong>! Vi kommer från olika länder och talar olika språk, m<strong>en</strong> d<strong>en</strong> här världsdel<strong>en</strong><br />
är vårt gem<strong>en</strong>samma hem.<br />
Låt oss utforska <strong>Europa</strong> tillsammans! Följ med på <strong>en</strong> äv<strong>en</strong>tyrlig resa i tid och rum, full av spännande upptäckter!<br />
Under resans gång kan du då och då testa dig själv för att se hur mycket du har lärt dig. Titta på webbplats<strong>en</strong><br />
europa.eu/europago/explore och delta i frågesport<strong>en</strong> om varje kapitel.<br />
I skolan kan du fortsätta dina utforskningar. Be din lärare berätta mer om de olika ämn<strong>en</strong>a i d<strong>en</strong> här<br />
bok<strong>en</strong>. Sedan kan du ta reda på mer i skolans bibliotek eller på Internet. Du kanske till och med vill skriva<br />
<strong>en</strong> eg<strong>en</strong> broschyr om det du upptäckt.<br />
Till sist kan du också spela roliga spel och pyssla på webbplats<strong>en</strong> ”<strong>Europa</strong> Go”<br />
europa.eu/europago/wel<strong>com</strong>e.jsp<br />
Är du redo? Då börjar vi!<br />
<strong>Europa</strong>:<br />
En <strong>upptäcktsfärd</strong><br />
1
2<br />
Innehåll<br />
Upptäck <strong>en</strong> världsdel 3<br />
En rundresa 6<br />
Klimat och natur 8<br />
Jordbruket 11<br />
Havet 14<br />
En resa i tid<strong>en</strong> 18<br />
Fyrtio kända ansikt<strong>en</strong> från A till Ö 27<br />
Språk i <strong>Europa</strong> 30<br />
Olika folkslag, m<strong>en</strong> samma familj 31<br />
sida<br />
Familj<strong>en</strong> samlas:<br />
histori<strong>en</strong> om Europeiska union<strong>en</strong> 32<br />
Vad gör EU? 36<br />
Europeiska union<strong>en</strong> och dess grannländer 39<br />
Hur fattar EU beslut? 42<br />
I morgon ... och sedan 44
<strong>Europa</strong> är <strong>en</strong> av värld<strong>en</strong>s sju världsdelar. De andra är Afrika, Nordamerika, Sydamerika, Antarktis,<br />
Asi<strong>en</strong> och Australi<strong>en</strong>/Oceani<strong>en</strong>.<br />
<strong>Europa</strong> sträcker sig från Arktis (området kring Nordpol<strong>en</strong>) i norr till Medelhavet i söder och från Atlant<strong>en</strong><br />
i väster till Uralberg<strong>en</strong> (i Ryssland) i öster. Här finns många floder, sjöar och bergskedjor. På kartan på<br />
sidan 4 hittar du namn<strong>en</strong> på några av de största.<br />
© Van Parys Media/Corbis<br />
upptäck <strong>en</strong> världsdel<br />
Elbrus, det högsta berget i <strong>Europa</strong>.<br />
I Alperna ligger också G<strong>en</strong>èvesjön som är d<strong>en</strong> största sötvatt<strong>en</strong>ssjön<br />
i Västeuropa. D<strong>en</strong> ligger mellan Frankrike och<br />
Schweiz, är 310 meter djup på det djupaste stället och<br />
innehåller omkring 89 biljoner liter vatt<strong>en</strong>.<br />
© Arto Hämäläin<strong>en</strong><br />
Sjön Saim<strong>en</strong> i Finland.<br />
<strong>Europa</strong>s högsta berg heter Elbrus. Det tillhör bergskedjan<br />
Kaukasus på gräns<strong>en</strong> mellan Ryssland och<br />
Georgi<strong>en</strong>. D<strong>en</strong> högsta topp<strong>en</strong> ligger 5 642 meter över<br />
havet.<br />
Västeuropas högsta berg är Mont Blanc i Alperna,<br />
på gräns<strong>en</strong> mellan Frankrike och Itali<strong>en</strong>. Mont<br />
Blancs högsta topp ligger 4 800 meter över havet.<br />
G<strong>en</strong>èvesjön i Alperna.<br />
D<strong>en</strong> största sjön i C<strong>en</strong>traleuropa är Balatonsjön i Ungern.<br />
D<strong>en</strong> är 7,7 mil lång och täcker <strong>en</strong> yta på omkring 600 kvadratkilometer<br />
(km 2 ). I norra <strong>Europa</strong> finns ännu större sjöar,<br />
till exempel Saim<strong>en</strong> i Finland (1 147 km 2 ) och Vänern i<br />
Sverige (över 5 500 km 2 ). D<strong>en</strong> största sjön i hela <strong>Europa</strong> är<br />
Ladogasjön. D<strong>en</strong> ligger i nordvästra Ryssland och är värld<strong>en</strong>s<br />
14:e största sjö. D<strong>en</strong> täcker <strong>en</strong> yta på 17 700 km 2 .<br />
© Switzerland Tourism By-line: ST/swiss-image.ch<br />
3
Pico<br />
2351m<br />
© Map: Lowell Johns Ltd. Bathymetry: The British Oceanographic Data C<strong>en</strong>tre<br />
Azores<br />
(Port.)<br />
4<br />
Världsdel<strong>en</strong> <strong>Europa</strong><br />
Gran<br />
Canaria<br />
S hannon<br />
Ø<br />
ATLANTEN<br />
Gre<strong>en</strong>land<br />
Sea<br />
Tajo<br />
3690m<br />
NORSKA<br />
HARVET<br />
Engelska kanal<strong>en</strong><br />
S va<br />
lba<br />
rd<br />
( Norway)<br />
NORDSJÖN<br />
Loire<br />
Pyr<strong>en</strong>èerna<br />
G<strong>en</strong>èverjön<br />
Rh<strong>en</strong><br />
S pits<br />
berg<strong>en</strong><br />
Vänern<br />
Mont Tahat<br />
2918m<br />
Edgeøy<br />
a<br />
Tibes ti<br />
Kongsøya Saim<strong>en</strong><br />
Libyan Desert<br />
Ladoga<br />
SVARTA HAVEN<br />
Nile<br />
Onega<br />
Lake<br />
Nasser<br />
S a h a r a Nubian<br />
Monts Bagzane<br />
2022m<br />
Elbe<br />
Alperna<br />
Mont Blanc<br />
4808 m<br />
Skanderna<br />
ÖSTERSJÖN<br />
Donau<br />
Balatonsjön<br />
M E DE L HA VE T<br />
Wisla<br />
Emi Koussi<br />
3415m<br />
Västra<br />
Dvina<br />
Dnjepr<br />
Novaya<br />
Zemlya<br />
R e d<br />
Desert<br />
S<br />
e a<br />
Volga<br />
ELbrus<br />
5642 m<br />
Kaukasus<br />
M.<br />
Zhelaniya<br />
K a r a<br />
Uralberg<strong>en</strong><br />
S e a<br />
Shams<br />
2980m<br />
Y<strong>en</strong>isey Gulf<br />
Syrdar ya<br />
Pur<br />
Arabi<br />
Sea
© Van Parys Media/Corbis<br />
Andra stora floder är Rh<strong>en</strong> (omkring 132 mil), Elbe<br />
(omkring 117 mil) och Loire (över 100 mil). Kan du<br />
hitta dem på kartan?<br />
© Warr<strong>en</strong> Jacobi/Corbis<br />
Pelikaner i Donaudeltat i Rumäni<strong>en</strong>.<br />
En lastpråm på Rh<strong>en</strong>.<br />
Donau är <strong>en</strong> av <strong>Europa</strong>s längsta floder. D<strong>en</strong> börjar<br />
i Schwarzwald i Tyskland och rinner österut<br />
g<strong>en</strong>om Österrike, Slovaki<strong>en</strong>, Ungern, Kroati<strong>en</strong>,<br />
Serbi<strong>en</strong>, Bulgari<strong>en</strong>, Moldavi<strong>en</strong> och Ukraina till<br />
Rumäni<strong>en</strong> där d<strong>en</strong> bildar ett delta vid Svarta<br />
havets kust. Donau är omkring 285 mil lång.<br />
Loiredal<strong>en</strong> är känd för sina vackra slott.<br />
Stora floder är bra till transporter. Varor<br />
av alla slag lastas på pråmar som fraktar<br />
varorna uppför och nedför floderna, mellan<br />
<strong>Europa</strong>s kusthamnar och städer i inlandet.<br />
© MedioImages/Corbis<br />
5
6<br />
© Van Parys Media/Corbis<br />
En rundresa<br />
George Steph<strong>en</strong>sons ”Rocket”.<br />
Visste du att järnväg<strong>en</strong> uppfanns i <strong>Europa</strong>? Det var<br />
i England som George Steph<strong>en</strong>son konstruerade det<br />
första passagerartåget år 1825. Hans mest berömda<br />
lokomotiv kallades ”the Rocket” (Raket<strong>en</strong>) och<br />
kom upp i hastigheter över 40 kilometer i timm<strong>en</strong><br />
(km/tim) – det var snabbt på d<strong>en</strong> tid<strong>en</strong>!<br />
Dag<strong>en</strong>s elektriska höghastighetståg i <strong>Europa</strong> skiljer sig mycket från de första ånglok<strong>en</strong>. De är väldigt bekväma<br />
och kommer upp i <strong>en</strong> hastighet av 330 km/tim på d<strong>en</strong> specialbyggda räls<strong>en</strong>. Nya järnvägar anläggs hela<br />
tid<strong>en</strong>, så att vi snabbt kan ta oss mellan <strong>Europa</strong>s större städer.<br />
Vägar och järnvägar måste ibland gå g<strong>en</strong>om bergskedjor eller korsa breda floder och till och med havet.<br />
Därför har man på vissa ställ<strong>en</strong> byggt långa broar och tunnlar. D<strong>en</strong> längsta vägtunneln i <strong>Europa</strong> är<br />
Laerdaltunneln mellan Berg<strong>en</strong> och Oslo i Norge. D<strong>en</strong> är över 2,4 mil lång och öppnades i november 2000.<br />
D<strong>en</strong> längsta järnvägstunneln i <strong>Europa</strong> är tunneln<br />
under Engelska kanal<strong>en</strong>. Där kör höghastighetståget<br />
Eurostar under havet mellan Calais i<br />
Frankrike och Folkestone i England. Tunneln är<br />
över 5 mil lång.<br />
Eurostartåg på St Pancras-station<strong>en</strong> i London.<br />
© Tim Graham/Corbis
Värld<strong>en</strong>s högsta bro (245 meter hög) är Millauviadukt<strong>en</strong> i Frankrike, som invigdes i december 2004.<br />
© Jean-Pierre Lescourret/Corbis<br />
Många reser också runt i <strong>Europa</strong> med flyg, eftersom det är ett<br />
snabbt sätt att ta sig fram. Några av värld<strong>en</strong>s bästa flygplan<br />
är byggda i <strong>Europa</strong>, till exempel planet ”Airbus”. Airbus olika<br />
delar görs i olika europeiska länder innan hela planet monteras<br />
ihop av <strong>en</strong> grupp flygplansmontörer. Värld<strong>en</strong>s största<br />
passagerarplan är Airbus A380 som kan ta upp till 840<br />
passagerare. Det gjorde sin första provflygning i april 2005.<br />
© ESA<br />
Värld<strong>en</strong>s högsta bro – Millauviadukt<strong>en</strong> i Frankrike.<br />
Rymdraket<strong>en</strong> Ariane 5 skickar ut<br />
satelliter i rymd<strong>en</strong>.<br />
Två av de längsta broarna i <strong>Europa</strong> är Öresundsbron<br />
(väg- och järnvägsbro) mellan Danmark och Sverige, som<br />
är 1,6 mil lång. Vasco da Gama-bron (vägbro), som är<br />
byggd över flod<strong>en</strong> Tajo i Portugal är över 1,7 mil lång.<br />
Vasco da Gama-bron är uppkallad efter <strong>en</strong> berömd upptäcktsresande<br />
som du kan läsa om i kapitlet ”En resa i<br />
tid<strong>en</strong>”.<br />
Värld<strong>en</strong>s största passagerarplan – Airbus A380.<br />
Det hittills snabbaste passagerarplanet, ”Concorde”, konstruerades<br />
av <strong>en</strong> grupp franska och brittiska ing<strong>en</strong>jörer. Concorde kom upp i<br />
2 160 km/tim – dubbelt så fort som ljudet färdas – och kunde flyga<br />
över Atlant<strong>en</strong> på mindre än tre timmar! (Med vanliga plan tar det åtta<br />
timmar.)<br />
Rymdraketer som Ariane är ännu snabbare än flygplan. Ariane är ett<br />
gem<strong>en</strong>samt projekt mellan flera europeiska länder. Ariane har inga<br />
passagerare ombord. D<strong>en</strong> används i stället för att skicka upp satelliter<br />
som till exempel behövs för TV- och mobiltelefonnät och forskning.<br />
De flesta satelliter i värld<strong>en</strong> skjuts upp med hjälp av europeiska<br />
Arianeraketer.<br />
Framgångarna med Concorde, Airbus och Ariane visar vad man kan uppnå när europeiska länder arbetar tillsammans.<br />
© CORBIS SYGMA<br />
7
8<br />
De flesta länder i <strong>Europa</strong> har ett ”tempererat” klimat, som vark<strong>en</strong> är för varmt<br />
eller för kallt. Det är kallast högst upp i norr och högt upp i berg<strong>en</strong>. Varmast är<br />
det längst i söder och sydost.<br />
Vädret är varmast och torrast på sommar<strong>en</strong> (juni–september) och kallast på vintern (december–mars).<br />
<strong>Europa</strong> hade rekordvarma somrar 2003 och 2006. Är det ett teck<strong>en</strong> på att klimatet håller på att förändras?<br />
Klimatförändring är ett problem som gäller hela värld<strong>en</strong> och som bara kan lösas om alla länder samarbetar.<br />
Vinter<br />
I de kalla områd<strong>en</strong>a har de vilda djur<strong>en</strong> tjock päls eller tjocka fjädrar som håller dem varma. Ibland blir<br />
päls<strong>en</strong> vit för att de inte ska synas så bra i snön. Vissa djur sover hela vintern för att spara <strong>en</strong>ergi. Man<br />
säger att de går i ide.<br />
© Van Parys Media/Corbis<br />
klimat och natur<br />
© Van Parys Media/Corbis<br />
Fjällräv<strong>en</strong> ...<br />
Murmeldjuret ...<br />
... och fjällugglan är väl kamouflerade.<br />
... och d<strong>en</strong> europeiska brunbjörn<strong>en</strong> lever i berg<strong>en</strong> där de<br />
sover hela vintern.<br />
© Van Parys Media/Corbis<br />
© Van Parys Media/Corbis
Många fågelarter lever på insekter, små vatt<strong>en</strong>djur eller annan föda som är svår att hitta under de kalla vintermånaderna.<br />
Därför flyger de söderut på höst<strong>en</strong> och kommer inte tillbaka förrän till vår<strong>en</strong>. Vissa fåglar flyger<br />
hundratals mil, över Medelhavet och Saharaökn<strong>en</strong> för att tillbringa vintern i Afrika. Fåglar som bor på olika<br />
ställ<strong>en</strong> under sommar<strong>en</strong> och vintern kallas flyttfåglar.<br />
© Van Parys Media/Corbis<br />
Svalor ...<br />
Vår och sommar<br />
När vår<strong>en</strong> kommer till <strong>Europa</strong> (mars–maj) blir det varmare. Snö och is smälter. Bäckar och dammar fylls med<br />
fiskyngel och insektslarver. Flyttfåglarna kommer tillbaka för att reda bon och kläcka ägg. Blommor slår ut och<br />
bina transporterar poll<strong>en</strong> från d<strong>en</strong> <strong>en</strong>a växt<strong>en</strong> till d<strong>en</strong> andra.<br />
Träd<strong>en</strong> får nya löv som fångar solljuset och använder<br />
sol<strong>en</strong>ergin för att få trädet att växa. I bergsområd<strong>en</strong>a<br />
flyttar jordbrukarna sina kor till ängarna i berg<strong>en</strong> där<br />
det nu finns gott om färskt gräs.<br />
... och till och med flamingor kommer till <strong>Europa</strong> på vår<strong>en</strong>.<br />
Sommar<strong>en</strong> är <strong>en</strong> härlig tid på bergsängarna.<br />
© Van Parys Media/Corbis<br />
© Van Parys Media/Corbis<br />
9
© Van Parys Media/Corbis<br />
10<br />
© Jeroem Speybroeck<br />
Höst<br />
Ödlor älskar varmt väder.<br />
I slutet av sommar<strong>en</strong> och på höst<strong>en</strong> blir dagarna kortare<br />
och nätterna svalare. Många goda frukter mognar d<strong>en</strong><br />
här tid<strong>en</strong> på året och odlarna är fullt upptagna med att<br />
plocka dem. Nötter mognar också på höst<strong>en</strong>. De samlas<br />
in av ekorrarna som fyller matförrådet till vintern.<br />
Ekorrar lagrar nötter för att ha föda till vintern.<br />
Tack vare årstidernas växlingar är det europeiska landskapet<br />
vackert och mångskiftande.<br />
Kallblodiga djur som till exempel kräldjur behöver<br />
också sol för att få <strong>en</strong>ergi. I Sydeuropa på sommar<strong>en</strong><br />
kan man ofta se ödlor som solar sig och höra<br />
gnisslet från gräshoppor och cikador.<br />
Getingar tycker också om frukt!<br />
Många träd fäller sina löv på höst<strong>en</strong>, eftersom det inte<br />
finns tillräckligt med solsk<strong>en</strong> som de kan utnyttja. De<br />
växlar gradvis från grönt till olika nyanser av gult,<br />
rött, guld och brunt. Sedan faller de och bildar ett<br />
färggrant täcke på mark<strong>en</strong>. De fallna löv<strong>en</strong> förmultnar<br />
och ger näring till jord<strong>en</strong> och framtida växtlighet.<br />
På höst<strong>en</strong> sprakar skogarna av färg.<br />
© Van Parys Media/Corbis<br />
© Van Parys Media/Corbis
© Van Parys Media/Corbis<br />
Jordbruket<br />
Trähus i Berg<strong>en</strong> i Norge.<br />
Längre söderut lämpar sig d<strong>en</strong> största del<strong>en</strong> av jord<strong>en</strong> för jordbruk. Där<br />
kan man odla till exempel vete, majs, sockerbetor, potatis och all slags<br />
frukt och grönsaker.<br />
© Goodshoot/Corbis<br />
Vinskörd för hand.<br />
Högt upp i berg<strong>en</strong> och längst upp i norr är det omöjligt<br />
att bedriva jordbruk, eftersom grödorna inte kan gro i<br />
kylan. M<strong>en</strong> vintergröna träd som tall och gran överlever<br />
kalla vintrar. Därför är <strong>Europa</strong>s kallaste områd<strong>en</strong> täckta<br />
av vintergröna skogar. Träet från de skogarna används<br />
till att tillverka olika saker – från hus och möbler till<br />
papper och olika sorters papp.<br />
Apelsiner växer i varma länder som Spani<strong>en</strong>. De<br />
är nyttiga, eftersom de är rika på C-vitaminer.<br />
I områd<strong>en</strong> med mycket solsk<strong>en</strong> och nästan ing<strong>en</strong> frost (nära<br />
Medelhavet, till exempel) kan man odla apelsiner, citroner, vindruvor<br />
och oliver. Oliver innehåller olja som kan pressas ut och<br />
användas i matlagning. Ur druvorna pressar man druvsaft för<br />
att bland annat göra vin. <strong>Europa</strong> är berömt för sina goda viner<br />
som säljs över hela värld<strong>en</strong>.<br />
Av de här druvorna kommer man att<br />
göra rödvin.<br />
© Getty Images<br />
© Getty Images<br />
11
© Van Parys Media/Corbis<br />
© Van Parys Media/Corbis<br />
12<br />
Grödor i torra områd<strong>en</strong> måste bevattnas.<br />
Gräs växer bra i områd<strong>en</strong> med mycket regn, äv<strong>en</strong> om<br />
jordlagret är tunt eller inte så bördigt. Många europeiska<br />
jordbrukare har djur som äter gräs, till exempel<br />
kor, får eller getter. De ger oss mjölk, kött och andra<br />
användbara saker som ull och läder.<br />
Grisar kan hållas inomhus.<br />
Jordbrukarna vid Medelhavet odlar äv<strong>en</strong> andra frukter och<br />
grönsaker. Till exempel tomater, som mognar fort i söderns<br />
sol. M<strong>en</strong> grönsaker behöver mycket vatt<strong>en</strong>, så jordbrukarna<br />
i varma, torra områd<strong>en</strong> måste ofta konstbevattna sina<br />
grödor (konstbevattning kallas också irrigation). Vattnet<br />
hämtas från floder eller från underjordiska källor.<br />
Får på grönbete i Spani<strong>en</strong>.<br />
Många jordbrukare har också grisar eller höns. De kan födas upp<br />
nästan var som helst, eftersom de kan stanna inomhus och få specialfoder.<br />
Höns<strong>en</strong> ger inte bara kött, utan också ägg. Vissa jordbruk<br />
producerar tus<strong>en</strong>tals ägg per dag.<br />
Från kycklingarna får vi ägg, som innehåller mycket<br />
protein och håller oss friska.<br />
© Zefa<br />
© Van Parys Media/Corbis
Jordbruk<strong>en</strong> i <strong>Europa</strong> kan vara alltifrån mycket små till mycket<br />
stora. En del har stora åkrar som gör det lätt att skörda med<br />
hjälp av stora maskiner. Andra, till exempel i bergiga områd<strong>en</strong>,<br />
har små åkrar. Murar eller häckar mellan åkrarna hindrar vind<br />
och regn från att föra med sig jord och de kan också vara bra<br />
för djurlivet.<br />
© Van Parys Media<br />
Landsbygd<strong>en</strong> kan alla njuta av.<br />
Ett lapptäcke av åkrar i <strong>Europa</strong>.<br />
Många stadsbor tycker om att tillbringa helger och<br />
semestrar på d<strong>en</strong> europeiska landsbygd<strong>en</strong> för att njuta<br />
av skönhet<strong>en</strong>, lugnet och d<strong>en</strong> friska luft<strong>en</strong>. Vi måste<br />
alla hjälpas åt för att vårda landsbygd<strong>en</strong> och bevara<br />
dess skönhet.<br />
© Van Parys Media/Corbis<br />
13
© Van Parys Media/Corbis<br />
© Van Parys Media/Corbis<br />
14<br />
Havet<br />
<strong>Europa</strong> har hundratals mil kust, som natur<strong>en</strong> har format på olika sätt.<br />
Här finns höga klippor och stränder med sand eller färggranna kiselst<strong>en</strong>ar<br />
som har formats av havets vågor under århundrad<strong>en</strong>a.<br />
Havet har format de här kalkst<strong>en</strong>sklipporna.<br />
En glaciär har skurit ut d<strong>en</strong> här fjord<strong>en</strong>.<br />
I Norge har glaciärer skurit kust<strong>en</strong> i djupa dalgångar som kallas fjordar. I vissa andra länder formar<br />
havet och vind<strong>en</strong> sanddyner. D<strong>en</strong> högsta sanddyn<strong>en</strong> i <strong>Europa</strong> är Pyla nära Arcachon i Frankrike. D<strong>en</strong><br />
är 117 meter hög.<br />
Pyla, <strong>Europa</strong>s högsta sanddyn.<br />
Ett av <strong>Europa</strong>s ovanligaste djur – munksäl<strong>en</strong><br />
– lever i Medelhavet.<br />
© Bios<br />
© Van Parys Media/Corbis
Många olika fiskarter och andra djur lever i havet vid <strong>Europa</strong>s kuster. De utgör föda för sjöfåglar och havsdäggdjur<br />
som till exempel sälar. På platser där <strong>en</strong> flod rinner ut i havet samlas vadarfåglar vid lågvatt<strong>en</strong> för<br />
att leta efter mat i gyttjan.<br />
© Bill Paton/www.rsp-images.<strong>com</strong><br />
Lunnefågeln bygger sina bon på klippor och<br />
dyker för att fånga fisk.<br />
Människan och havet<br />
Havet är också viktigt för människan. Medelhavet var så viktigt för romarna att de kallade det Mare nostrum,<br />
”Vårt hav”. Européerna har under århundrad<strong>en</strong>a seglat över världshav<strong>en</strong>, upptäckt andra världsdelar, utforskat<br />
dem, handlat med dem och slagit sig ned där. I kapitlet ”En resa i tid<strong>en</strong>” kan du läsa mer om dessa upptäcktsresor.<br />
Lastfartyg från hela värld<strong>en</strong> kommer med varor av alla<br />
slag (ofta i containrar) till <strong>Europa</strong>s livliga hamnar. Där<br />
lastas de om till tåg, lastbilar och pråmar. Sedan lastas<br />
fartyg<strong>en</strong> med varor som har producerats i <strong>Europa</strong> och<br />
som ska säljas till andra världsdelar.<br />
Vadarfåglar hittar föda i flodmynningar.<br />
Lastfartyg fraktar varor till och från <strong>Europa</strong>.<br />
© Van Parys Media/Corbis<br />
© Andrew Ros/www.rsp-images.<strong>com</strong><br />
15
© Jon Warburton Lee/Getty<br />
Images<br />
© rubberball/Getty Images<br />
16<br />
Några av värld<strong>en</strong>s finaste fartyg har byggts i <strong>Europa</strong>, till exempel<br />
Que<strong>en</strong> Mary 2 – ett av värld<strong>en</strong>s största passagerarfartyg.<br />
Hon gjorde sin första resa över Atlant<strong>en</strong> i januari 2004.<br />
Sportdykning i Medelhavet.<br />
fiske<br />
Fisket har alltid varit viktigt för <strong>Europa</strong>s folk. Hela städer har vuxit<br />
upp kring fiskehamnar och tus<strong>en</strong>tals människor lever på att fånga<br />
och sälja fisk eller arbeta åt fiskare och deras familjer.<br />
En modern fabrikstrålare utanför Orkneyöarna i<br />
Skottland.<br />
Ett av värld<strong>en</strong>s största passagerarfartyg<br />
– Que<strong>en</strong> Mary 2.<br />
<strong>Europa</strong>s badorter är perfekta semesterorter där man kan utöva all<br />
slags vatt<strong>en</strong>sport, från surfing och segling till vatt<strong>en</strong>skidåkning och<br />
sportdykning. Eller bara koppla av och sola på strand<strong>en</strong> och svalka<br />
sig i havet.<br />
Européerna äter många olika sorters<br />
fisk – tonfisk<strong>en</strong> är <strong>en</strong> av de<br />
största!<br />
Moderna fiskebåtar, till exempel industritrålare, kan fånga<br />
<strong>en</strong>orma mängder fisk. För att se till att tillräcklig mycket fisk<br />
blir kvar i havet har de europeiska länderna kommit över<strong>en</strong>s<br />
om hur mycket fisk som får fångas och om att använda nät<br />
som gör det möjligt för ungfisk<strong>en</strong> att slippa undan.<br />
© Belga/AFP/Getty Images<br />
© Van Parys Media/Corbis
Ett annat sätt att se till att vi får tillräckligt med fisk är att odla d<strong>en</strong>. Vid Nordeuropas kuster odlas lax i stora<br />
burar i havet. Skaldjur, till exempel musslor och ostron kan odlas på samma sätt.<br />
© Zefa<br />
Laxodling i Skottland.<br />
skydd av <strong>Europa</strong>s kuster<br />
<strong>Europa</strong>s kuster och hav är viktiga för djurliv och människor. Därför måste vi sköta om dem. Vi måste skydda<br />
dem från föror<strong>en</strong>ingar från fabriker och städer. Ibland går oljefartyg på grund och orsakar stora oljeutsläpp i<br />
havet. Stränderna blir svarta och tus<strong>en</strong>tals sjöfåglar dör.<br />
De europeiska länderna försöker tillsammans förhindra<br />
att sådana olyckor inträffar på nytt och se<br />
till att våra kuster bevaras, så att äv<strong>en</strong> framtida<br />
g<strong>en</strong>erationer kan njuta av dem.<br />
Man behöver inte alltid <strong>en</strong> båt för att fiska!<br />
Portugal – <strong>Europa</strong>s västra hörn.<br />
© Van Parys Media/Corbis<br />
© Don Hammond/Design Pics/Corbis<br />
17
18<br />
<strong>Europa</strong> har ändrat sig otroligt mycket g<strong>en</strong>om tus<strong>en</strong>tals år.<br />
Det är <strong>en</strong> spännande historia! M<strong>en</strong> d<strong>en</strong> är lång, så här följer bara<br />
några av de viktigaste händelserna.<br />
st<strong>en</strong>åldern<br />
De tillverkade sina vap<strong>en</strong> och verktyg av st<strong>en</strong>,<br />
till exempel g<strong>en</strong>om att slipa bitar av flinta.<br />
Européerna lär sig att använda metall – brons- och järnåldern<br />
© Dumfries and Galloway Coucil - Stranraer Museum<br />
© Van Parys Media/Corbis<br />
En resa i tid<strong>en</strong><br />
Förhistoriska grottmålningar i Lascaux i<br />
Frankrike.<br />
Yxhuvud i brons.<br />
De första européerna var jägare och samlare. I vissa<br />
grottor målade de fantastiska jaktsc<strong>en</strong>er på väggarna.<br />
Så småningom lärde de sig att bruka jord<strong>en</strong> och började<br />
föda upp djur, odla grödor och bosätta sig i byar.<br />
Ett vap<strong>en</strong> gjort av flinta från st<strong>en</strong>åldern.<br />
Flera tus<strong>en</strong> år före Kristus upptäckte européerna hur de<br />
kunde utvinna metaller ur vissa bergarter g<strong>en</strong>om att<br />
hetta upp dem till mycket höga temperaturer. Brons,<br />
som är <strong>en</strong> blandning av koppar och t<strong>en</strong>n, var tillräckligt<br />
hårt för att kunna användas till verktyg och vap<strong>en</strong>.<br />
Guld och silver var mjuka, m<strong>en</strong> vackra, metaller som<br />
kunde användas till utsmyckningar.<br />
S<strong>en</strong>are upptäcktes <strong>en</strong> ännu hårdare metall: järn. D<strong>en</strong> bästa form<strong>en</strong> av metall var stål, som var hårt och<br />
inte gick sönder så lätt. Därför kunde man göra bra svärd av det. M<strong>en</strong> det var väldigt svårt att framställa<br />
stål, så bra svärd var ovanliga och värdefulla!<br />
© Van Parys Media/Corbis
antik<strong>en</strong>s Grekland – omkring 2000 till 200 före Kristus<br />
© Van Parys Media/Corbis<br />
Ett antikt grekiskt tempel som finns kvar än i dag i<br />
At<strong>en</strong>.<br />
Det antika Grekland gav oss också:<br />
I Grekland började invånarna bygga städer för omkring<br />
4 000 år sedan. Först styrdes städerna av kungar.<br />
S<strong>en</strong>are, omkring 500 år före Kristus, införde stad<strong>en</strong> At<strong>en</strong><br />
”demokrati”, som betyder ”folkstyre”. (I stället för att ha<br />
<strong>en</strong> kung fattade männ<strong>en</strong> i At<strong>en</strong> beslut g<strong>en</strong>om att rösta).<br />
Demokrati är <strong>en</strong> viktig europeisk idé som har spridit sig<br />
runtom i värld<strong>en</strong>.<br />
• Fantastiska historier om gudar och hjältar, krig och äv<strong>en</strong>tyr.<br />
• Ståtliga tempel, marmorstatyer och vacker keramik.<br />
• Olympiska spel<strong>en</strong>.<br />
• Välbyggda teatrar och stora författare vars pjäser fortfarande spelas.<br />
• Lärare som Sokrates och Platon, som lärde människor att tänka logiskt.<br />
• Matematiker som Euklides och Pythagoras, som upptäckte matematiska mönster och regler.<br />
• Vet<strong>en</strong>skapsmän som Aristoteles (som studerade växter och djur) och Eratosth<strong>en</strong>es (som bevisade att jord<strong>en</strong><br />
är ett klot och räknade ut hur stort det är).<br />
© Van Parys Media/Corbis<br />
En antik grekisk vas med <strong>en</strong> bild av gud<strong>en</strong><br />
Eros.<br />
Platon, <strong>en</strong> av värld<strong>en</strong>s stora tänkare.<br />
© Van Parys Media/Corbis<br />
19
20<br />
© Van Parys Media/Corbis<br />
© Van Parys Media/Corbis<br />
romarriket – omkring 500 före Kristus till 500 efter Kristus<br />
Del av det antika Rom – och hur romerska soldater<br />
såg ut.<br />
Romarna gav oss bland annat följande:<br />
Från början var Rom bara <strong>en</strong> stad i Itali<strong>en</strong>. M<strong>en</strong><br />
romarna var välorganiserade, med <strong>en</strong> stark armé och<br />
de erövrade gradvis alla områd<strong>en</strong> kring Medelhavet. Så<br />
småningom sträckte sig Romarriket från norra England<br />
till Saharaökn<strong>en</strong> och från Atlant<strong>en</strong> till Asi<strong>en</strong>.<br />
• Bra, raka vägar som band samman riket.<br />
• Vackra hus med innergårdar och mosaikbelagda golv.<br />
• Välbyggda broar och akvedukter (för att transportera vatt<strong>en</strong> långa sträckor).<br />
• En arkitektur med rundbågade valv, som gjorde byggnaderna solida och hållbara.<br />
• Nya byggnadsmaterial, som cem<strong>en</strong>t och betong.<br />
• Nya vap<strong>en</strong>, som katapulter.<br />
• Stora författare som Cicero och Vergilius.<br />
• Det romerska rättssystemet, som många europeiska länder fortfarande använder.<br />
Romersk mosaik som avbildar <strong>en</strong> mytisk<br />
figur.<br />
Romersk akvedukt som står kvar än i dag: Pont du Gard i<br />
Frankrike.<br />
© Van Parys Media/Corbis
Medeltid<strong>en</strong> – omkring 500 till 1500<br />
När Romarriket föll samman övertogs områd<strong>en</strong>a i <strong>Europa</strong> av olika folk, till exempel av …<br />
kelterna. Före romartid<strong>en</strong> bodde keltiska folk i många delar av <strong>Europa</strong>. Deras<br />
ättlingar lever i dag framför allt i Bretagne (Frankrike), Cornwall (England),<br />
Galici<strong>en</strong> (Spani<strong>en</strong>), Irland, Skottland och Wales. I de här delarna av <strong>Europa</strong><br />
talas fortfarande keltiska språk och d<strong>en</strong> keltiska kultur<strong>en</strong> är livaktig.<br />
© Van Parys Media/Corbis<br />
Vikingarna var så skickliga seglare<br />
att de nådde ända till Amerika (m<strong>en</strong><br />
talade inte om det för någon!).<br />
normanderna , eller ”nordmänn<strong>en</strong>”, var vikingar som<br />
slog sig ned i Frankrike (i landskapet Normandie) och<br />
erövrade England år 1066. En berömd normandisk vävd<br />
tapet visar sc<strong>en</strong>er från slaget. Tapet<strong>en</strong> finns i ett museum<br />
i stad<strong>en</strong> Bayeux i Frankrike.<br />
Germanfolk.<br />
Alla germanska folkstammar slog sig inte ned i Tyskland:<br />
• angler och saxare flyttade till England och styrde landet fram till 1066.<br />
• frankerna erövrade <strong>en</strong> stor del av <strong>Europa</strong>, bland annat Frankrike, mellan<br />
år 500 och 800. Deras mest berömde kung var Karl d<strong>en</strong> store.<br />
• Goterna (västgoter och östgoter) grundade kungadöm<strong>en</strong> i Spani<strong>en</strong> och<br />
Itali<strong>en</strong>.<br />
• Vikingarna levde i Skandinavi<strong>en</strong>. På 800-talet och 900-talet seglade<br />
de ut till andra länder, inte bara på plundringståg, utan också för att<br />
bedriva handel och slå sig ned där det fanns bra jordbruksmark.<br />
En stridssc<strong>en</strong> från Bayeuxtapet<strong>en</strong>.<br />
Keltisk konst från 600-talet.<br />
© Van Parys Media/Corbis<br />
© Van Parys Media/Corbis<br />
21
© Van Parys Media/Corbis<br />
22<br />
slaverna bosatte sig i många delar av östra <strong>Europa</strong> och är förfäder till dem som i dag talar slaviska språk<br />
(till exempel bulgarer, kroater, polacker, ryssar, serber, slovaker, slov<strong>en</strong>er, tjecker, vitryssar och ukrainare).<br />
Magyarerna bosatte sig i Karpaterbäck<strong>en</strong>et på 800-talet och 900-talet och grundade därefter kungadömet<br />
Ungern år 1000. Deras ättlingar bor i dag i och omkring Ungern.<br />
Under medeltid<strong>en</strong> krigade <strong>Europa</strong>s kungar och adelsmän<br />
ofta mot varandra. (På d<strong>en</strong> här tid<strong>en</strong> stred riddare<br />
i rustning på hästrygg<strong>en</strong>.) För att försvara sig mot<br />
attacker bodde kungar och adelsmän ofta i befästa<br />
slott med tjocka väggar. Vissa slott var så väl byggda<br />
att de står kvar än i dag.<br />
D<strong>en</strong> gotiska arkitektur<strong>en</strong> (till exempel<br />
katedral<strong>en</strong> i Chartres i Frankrike) är<br />
typisk för medeltid<strong>en</strong>.<br />
I södra Spani<strong>en</strong> var islam d<strong>en</strong> viktigaste religion<strong>en</strong>.<br />
Där byggde man vackra moskéer och<br />
minareter. De mest kända som finns kvar<br />
i dag är moskén i Córdoba och minaret<strong>en</strong><br />
Giralda i Sevilla.<br />
Medeltida slott var byggda för att hålla fi<strong>en</strong>der<br />
borta.<br />
Krist<strong>en</strong>dom<strong>en</strong> blev d<strong>en</strong> största religion<strong>en</strong> i <strong>Europa</strong> under medeltid<strong>en</strong> och<br />
man byggde kyrkor nästan överallt. Vissa av dem är mycket imponerande<br />
– särskilt de stora katedralerna med höga torn och färgrika fönster<br />
med målat glas.<br />
Munkar odlade jord<strong>en</strong> och bidrog till att utveckla jordbruket i hela<br />
<strong>Europa</strong>. De startade också skolor och skrev böcker. I deras kloster<br />
fanns ofta bibliotek där viktiga böcker från gamla tider bevarades.<br />
Del av d<strong>en</strong> stora medeltida moskén i Córdoba i Spani<strong>en</strong>.<br />
© Van Parys Media/Corbis<br />
© Van Parys Media/Corbis
<strong>en</strong>ässans<strong>en</strong> – omkring 1300 till 1600<br />
Under medeltid<strong>en</strong> var det inte många som kunde läsa och skriva och folk<br />
kände för det mesta bara till det som de hade lärt sig i kyrkan. Det var bara<br />
kloster och universitet som hade avskrifter av de böcker som de gamla grekerna<br />
och romarna hade skrivit. M<strong>en</strong> under 1300-talet och 1400-talet började<br />
stud<strong>en</strong>terna återupptäcka de gamla böckerna. De blev förvånade över alla<br />
stora idéer och d<strong>en</strong> kunskap som de hittade i böckerna och nyhet<strong>en</strong> om dem<br />
spred sig snabbt.<br />
Rika och välutbildade människor, till exempel i Flor<strong>en</strong>s i Itali<strong>en</strong>, blev väldigt<br />
intresserade. De hade råd att köpa böcker, särskilt sedan boktryckarkonst<strong>en</strong><br />
hade utvecklats i <strong>Europa</strong> 1445, och blev mycket förtjusta i antik<strong>en</strong>s<br />
Grekland och Rom. När de byggde sina palats försökte de efterlikna de<br />
romerska palats<strong>en</strong> och de anställde skickliga konstnärer som målade sc<strong>en</strong>er<br />
från Grekland och Rom på väggarna och skulptörer som gjorde statyer<br />
av gudar, hjältar och kejsare.<br />
En av värld<strong>en</strong>s mest berömda<br />
statyer: David av Michelangelo.<br />
Det var som om <strong>en</strong> förlorad värld av skönhet och vishet hade fötts på nytt. Det är därför d<strong>en</strong> här period<strong>en</strong> kallas<br />
”r<strong>en</strong>ässans”, som betyder ”pånyttfödelse”. R<strong>en</strong>ässans<strong>en</strong> gav oss bland annat det här:<br />
• Stora konstnärer och skulptörer som Michelangelo och Botticelli.<br />
• Begåvade arkitekter som Brunelleschi.<br />
• D<strong>en</strong> fantastiske uppfinnar<strong>en</strong> och konstnär<strong>en</strong> Leonardo da Vinci.<br />
• Stora tänkare som Thomas More, Erasmus och Montaigne.<br />
• Vet<strong>en</strong>skapsmän som Copernicus och Galileo (som upptäckte att jord<strong>en</strong> och andra planeter rör sig<br />
runt sol<strong>en</strong>).<br />
• Vackra byggnader som slott<strong>en</strong> i Loiredal<strong>en</strong>.<br />
• Ett nytt intresse för vad människan kan åstadkomma.<br />
© Van Parys Media/Corbis<br />
Leonardo da Vinci ritade d<strong>en</strong> här ”helikoptern” för<br />
500 år sedan! En av r<strong>en</strong>ässans<strong>en</strong>s mest kända målningar: V<strong>en</strong>us av<br />
Botticelli.<br />
© Van Parys Media/Corbis<br />
© Van Parys Media/Corbis<br />
23
© Van Parys Media/Corbis<br />
24<br />
stora upptäckter och nya idéer – omkring 1500 till 1900<br />
Under r<strong>en</strong>ässans<strong>en</strong> blev handeln med fjärran länder mycket viktig<br />
för de europeiska handelsmänn<strong>en</strong>. De sålde varor i till exempel<br />
Indi<strong>en</strong> och förde hem dyrbara kryddor och ädelst<strong>en</strong>ar. M<strong>en</strong> att<br />
resa landväg<strong>en</strong> var svårt och tidsödande, så handelsmänn<strong>en</strong> ville<br />
kunna segla till Indi<strong>en</strong>. Problemet var bara att Afrika låg i väg<strong>en</strong><br />
– och det är väldigt stort!<br />
M<strong>en</strong>, om jord<strong>en</strong> verklig<strong>en</strong> var rund (som folk började tro),<br />
borde de europeiska fartyg<strong>en</strong> kunna komma till Indi<strong>en</strong> g<strong>en</strong>om<br />
att segla västerut. År 1492 bestämde sig därför Christofer<br />
Columbus och hans besättning att lämna Spani<strong>en</strong> och segla<br />
över Atlant<strong>en</strong>. M<strong>en</strong> i stället för att komma till Indi<strong>en</strong> upptäckte<br />
de Bahamas (<strong>en</strong> grupp öar i Västindi<strong>en</strong> nära Amerikas<br />
kust).<br />
Vasco da Gama – d<strong>en</strong> förste som seglade<br />
från <strong>Europa</strong> till Indi<strong>en</strong>.<br />
Andra upptäcktsresande följde i Columbus spår. År<strong>en</strong> 1497–98 blev d<strong>en</strong> portugisiske<br />
sjökapt<strong>en</strong><strong>en</strong> Vasco da Gama d<strong>en</strong> förste europén som nådde Indi<strong>en</strong> g<strong>en</strong>om<br />
att segla runt Afrika. År 1519 ledde <strong>en</strong> annan portugisisk upptäcktsresande –<br />
Ferdinand Magellan, som arbetade för d<strong>en</strong> spanske kung<strong>en</strong> – d<strong>en</strong> första europeiska<br />
expedition som seglade jord<strong>en</strong> runt.<br />
Snart utforskade européerna Västindi<strong>en</strong> och Amerika<br />
(som de kallade ”nya värld<strong>en</strong>”) och grundade kolonier<br />
där. Med andra ord tog de över mark och sa att<br />
d<strong>en</strong> tillhörde hemlandet i <strong>Europa</strong>. De tog med sig<br />
sin tro och sina seder och språk. Det är därför som<br />
<strong>en</strong>gelska och franska blev de mest talade språk<strong>en</strong> i<br />
Nordamerika, och spanska och portugisiska i C<strong>en</strong>tral-<br />
och Sydamerika.<br />
Kopior av Christofer Columbus skepp.<br />
Dront<strong>en</strong>, <strong>en</strong> fågel som inte kunde flyga, och som<br />
levde på <strong>en</strong> ö i Indiska ocean<strong>en</strong>. D<strong>en</strong> utrotades till<br />
följd av européernas kolonisering.<br />
Med tid<strong>en</strong> seglade européerna längre och längre bort, till Kina, Japan, Sydostasi<strong>en</strong>, Australi<strong>en</strong> och<br />
Oceani<strong>en</strong>. Sjömän som kom tillbaka från dessa exotiska länder berättade att de hade sett märkliga djur<br />
som såg ut på ett helt annat sätt än djur<strong>en</strong> i <strong>Europa</strong>. Det fick vet<strong>en</strong>skapsmän att vilja utforska dessa platser<br />
och ta hem djur och växter till <strong>Europa</strong>s museer. Under 1800-talet trängde europeiska upptäcktsresande<br />
allt längre in i Afrika och år 1910 hade de europeiska länderna koloniserat större del<strong>en</strong> av d<strong>en</strong> afrikanska<br />
kontin<strong>en</strong>t<strong>en</strong>.<br />
© Van Parys Media/Corbis<br />
© Van Parys Media/Corbis
Under tid<strong>en</strong> lärde sig vet<strong>en</strong>skapsmänn<strong>en</strong> i <strong>Europa</strong> mer och mer om hur<br />
universum fungerar. Geologer som studerade bergarter och fossiler började<br />
undra hur jord<strong>en</strong> hade bildats och hur gammal d<strong>en</strong> eg<strong>en</strong>tlig<strong>en</strong> var.<br />
Två stora vet<strong>en</strong>skapsmän, Jean-Baptiste Lamarck (i Frankrike) och Charles<br />
Darwin (i England), drog s<strong>en</strong>are slutsats<strong>en</strong> att djur och växter hade förändrats<br />
och utvecklat nya arter under miljontals år.<br />
© Van Parys Media/Corbis<br />
Voltaire, <strong>en</strong> av de stora författarna<br />
under upplysningstid<strong>en</strong>.<br />
d<strong>en</strong> industriella revolution<strong>en</strong> – omkring 1750 till 1880<br />
Under 1700-talet funderade människorna äv<strong>en</strong> över andra viktiga<br />
saker, till exempel hur länder bör styras och vilka rättigheter och friheter<br />
människorna bör ha. Filosof<strong>en</strong> och författar<strong>en</strong> Jean-Jacques<br />
Rousseau sa att alla borde vara jämlika. En annan författare, Voltaire,<br />
sa att värld<strong>en</strong> skulle bli bättre om förnuft och kunskap ersatte okunskap<br />
och vidskepelse.<br />
D<strong>en</strong> här period<strong>en</strong> med nya idéer kallas ”Upplysning<strong>en</strong>”. D<strong>en</strong> ledde<br />
till stora förändringar i vissa länder, till exempel franska revolution<strong>en</strong><br />
1789 då folket beslutade att man inte längre skulle låta sig styras<br />
av kungar och drottningar. Ett av revolution<strong>en</strong>s slagord var ”frihet,<br />
jämlikhet och broderskap” – vilket så småningom blev Frankrikes<br />
nationella valspråk.<br />
En annan sorts revolution startade i <strong>Europa</strong> för omkring 250 år sedan, d<strong>en</strong><br />
här gång<strong>en</strong> i d<strong>en</strong> industriella värld<strong>en</strong>. Det hela började med <strong>en</strong> <strong>en</strong>ergikris.<br />
I tus<strong>en</strong>tals år hade man eldat med ved och träkol. M<strong>en</strong> nu var det plötsligt<br />
brist på skog i vissa delar av <strong>Europa</strong>. Vad kunde man använda som bränsle<br />
i stället?<br />
Svaret blev st<strong>en</strong>kol. Det fanns stora mängder st<strong>en</strong>kol i <strong>Europa</strong> och gruvarbetare<br />
började gräva fram d<strong>en</strong>. St<strong>en</strong>kol användes för att driva de nyuppfunna<br />
ånglok<strong>en</strong>. Det kunde också rostas och förvandlas till koks. Det är<br />
ett mycket r<strong>en</strong>are bränsle som var bra för att framställa järn och stål.<br />
Charles Darwin publicerade sin utvecklingslära<br />
1859.<br />
H<strong>en</strong>ry Bessemer – uppfinnare av modern<br />
ståltillverkning.<br />
För omkring 150 år sedan uppfann <strong>en</strong>gelsmann<strong>en</strong> H<strong>en</strong>ry Bessemer masugn<strong>en</strong>. Med hjälp av d<strong>en</strong> kunde<br />
man framställa stora mängder stål ganska billigt. Snart producerade <strong>Europa</strong> <strong>en</strong>orma mängder stål och det<br />
förändrade värld<strong>en</strong>. Med billigt stål kunde man bygga skyskrapor, stora broar, oceangå<strong>en</strong>de fartyg, bilar och<br />
kylskåp, m<strong>en</strong> också gevär och bomber.<br />
© Van Parys Media/Corbis<br />
© Van Parys Media/Corbis<br />
25
26<br />
det moderna samhället – omkring 1880 fram till våra dagar<br />
Andra europeiska uppfinningar från 1800-talet och 1900-talet har bidragit till att skapa d<strong>en</strong> värld som vi<br />
lever i i dag.<br />
Exempel:<br />
B<strong>en</strong>sinmotorn 1886 Radarn och kulspetsp<strong>en</strong>nan 1935<br />
De första radiomeddeland<strong>en</strong>a 1901 Snabbkaffe 1937<br />
Bakelit, d<strong>en</strong> första plast<strong>en</strong> 1909 De första jetplan<strong>en</strong> 1939<br />
Neonljus 1912 D<strong>en</strong> första datorn 1940-talet<br />
Television<strong>en</strong> och motorvägarna 1920-talet<br />
Omkring <strong>en</strong> fjärdedel av dem som arbetar i <strong>Europa</strong> i dag producerar<br />
saker som behövs i det moderna samhället: mat och dryck,<br />
mobiltelefoner och datorer, kläder och möbler, tvättmaskiner<br />
och TV-apparater, bilar, bussar, lastbilar och mycket, mycket<br />
mer.<br />
Omkring sju av tio arbet<strong>en</strong> i <strong>Europa</strong> är ”tjänsteyrk<strong>en</strong>”.<br />
Människor arbetar till exempel i butiker, postkontor, banker,<br />
försäkringsbolag, hotell, restauranger, sjukhus och skolor.<br />
Anting<strong>en</strong> säljer de saker eller också utför de tjänster som folk<br />
behöver.<br />
att lära av histori<strong>en</strong><br />
Tyvärr handlar inte <strong>Europa</strong>s historia bara om stora upptäckter och framgångar som vi kan vara stolta över.<br />
Det finns också mycket att skämmas över. Under århundrad<strong>en</strong>a har de europeiska länderna utkämpat fruktansvärda<br />
krig mot varandra. Striderna handlade för det mesta om makt och eg<strong>en</strong>dom eller om religion.<br />
De europeiska kolonisatörerna dödade flera miljoner människor i andra världsdelar, anting<strong>en</strong> g<strong>en</strong>om att<br />
kriga mot dem eller misshandla dem eller g<strong>en</strong>om att oavsiktlig<strong>en</strong> sprida europeiska sjukdomar bland dem.<br />
Européerna tog också miljoner afrikaner som slavar.<br />
© Van Parys Media/Corbis<br />
En krigskyrkogård i Flandern i Belgi<strong>en</strong>. Över åtta miljoner<br />
soldater dödades i första världskriget.<br />
D<strong>en</strong> första telefon<strong>en</strong> som uppfanns av Alexander<br />
Graham Bell, som var född i Skottland. Idag tillverkas<br />
de modernaste mobiltelefonerna i <strong>Europa</strong>.<br />
Européerna tvingades dra lärdom att dessa fruktansvärda<br />
missgärningar. D<strong>en</strong> europeiska slavhandeln avskaffades<br />
på 1800-talet. Kolonierna fick tillbaka sin frihet<br />
under 1900-talet. Och fred<strong>en</strong> kom till <strong>Europa</strong> till sist.<br />
Hur det gick till kan du se i kapitlet ”Familj<strong>en</strong> samlas:<br />
histori<strong>en</strong> om Europeiska union<strong>en</strong>”.<br />
© Van Parys Media/Corbis
fyrtio kända ansikt<strong>en</strong><br />
från a till Ö<br />
Många av värld<strong>en</strong>s stora konstnärer, tonsättare, underhållare, uppfinnare, vet<strong>en</strong>skapsmän<br />
och idrottsmän kommer från <strong>Europa</strong>. Vi har nämnt några av dem i<br />
tidigare kapitel. Det är omöjligt att ta med alla i d<strong>en</strong> här broschyr<strong>en</strong>. Här kommer<br />
därför bara 40 namn på personer från olika europeiska länder. De står i alfabetisk<br />
ordning. En av dem finns med för ”berömmelse” av ett annat slag. Vem är det, tror du?<br />
På sidan 29 finns <strong>en</strong> tom ruta för ditt personliga val. Du kanske vill välja någon berömd person från ditt<br />
land eller ditt favoritlag eller din favoritgrupp från <strong>Europa</strong>. Varför inte klistra in ett foto på dem i d<strong>en</strong><br />
tomma rutan och skriva in lite fakta om dem?<br />
Land eller<br />
namn<br />
region<br />
Vad de är kända för<br />
ABBA Sverige Popgrupp: deras låtar låg på hitlistorna över hela<br />
värld<strong>en</strong> på 70-talet.<br />
Štefan Banič Slovaki<strong>en</strong> Uppfinnare: uppfann fallskärm<strong>en</strong> år 1913.<br />
The Beatles Storbritanni<strong>en</strong> Popgrupp: deras låtar låg på hitlistorna över hela värld<strong>en</strong> på<br />
60-talet.<br />
H<strong>en</strong>ri Becquerel Frankrike Vet<strong>en</strong>skapsman: upptäckte radioaktivitet<strong>en</strong> år 1896.<br />
Ludwig van Beethov<strong>en</strong> Tyskland Tonsättare: skrev <strong>en</strong> mängd välkänd musik. Hymn till glädj<strong>en</strong><br />
(<strong>Europa</strong>hymn<strong>en</strong>) kommer från hans nionde symfoni,<br />
som skrevs 1823.<br />
Tim Berners-Lee Storbritanni<strong>en</strong> Uppfinnare: uppfann world wide web (webb<strong>en</strong>),<br />
som ligger till grund för Internet, 1989.<br />
Niels Bohr Danmark Vet<strong>en</strong>skapsman: fick Nobelpriset i fysik år 1922 för sina<br />
upptäckter om hur atomerna är uppbyggda.<br />
Robert Boyle Irland Vet<strong>en</strong>skapsman: känd för sina experim<strong>en</strong>t med gaser<br />
och upptäckt<strong>en</strong> av ”Boyles lag” 1662.<br />
Charlie Chaplin Storbritanni<strong>en</strong> Filmregissör och <strong>en</strong> av värld<strong>en</strong>s roligaste skådespelare.<br />
En av hans mest kända filmer är Moderna tider (1936).<br />
Fryderyk Chopin Pol<strong>en</strong> Tonsättare och pianist (1810–1849): komponerade många<br />
pianostyck<strong>en</strong>, till exempel d<strong>en</strong> kända Nocturnes.<br />
Nadia Comaneci Rumäni<strong>en</strong> Idrottskvinna: d<strong>en</strong> första person som fått högsta poäng<br />
(10 av 10) i gymnastik i OS. Det skedde 1976.<br />
Marie Curie Pol<strong>en</strong> Vet<strong>en</strong>skapsman: tillsammans med sin man Pierre upptäckte<br />
(Maria Sklodowska) hon radium, <strong>en</strong> radioaktiv metall. De fick båda Nobelpriset<br />
i fysik år 1903.<br />
Salvador Dalí Spani<strong>en</strong> Konstnär (1904–1989) som är känd för sina märkliga,<br />
drömlika målningar i ”surrealistisk” stil.<br />
ABBA<br />
© Michael Ochs Archives/Corbis<br />
© CinemaPhoto/Corbis<br />
Chaplin<br />
Nadia Comaneci<br />
Marie Curie<br />
27<br />
© Van Parys Media/Corbis<br />
© Van Parys Media/Corbis
namn Land eller<br />
Vad de är kända för<br />
region<br />
Marl<strong>en</strong>e Dietrich Tyskland Skådespelerska: spelade in många filmer,<br />
till exempel originalversion<strong>en</strong> av Jord<strong>en</strong> runt<br />
på 80 dagar (1956).<br />
Antonín Dvořák Böhm<strong>en</strong> Tonsättare: komponerade bland annat d<strong>en</strong><br />
berömda symfonin Från nya värld<strong>en</strong> (1893).<br />
(i dag <strong>en</strong> del av<br />
Tjecki<strong>en</strong>)<br />
Albert Einstein Tyskland Vet<strong>en</strong>skapsman: 1905 utformade han<br />
”relativitetsteorin” om hur massa, <strong>en</strong>ergi och tid är<br />
bero<strong>en</strong>de av varandra.<br />
Federico Fellini Itali<strong>en</strong> Filmregissör: tilldelades fem Oscar för sina filmer,<br />
bland annat för La Strada (Landsväg<strong>en</strong>) (1954).<br />
Milos Forman Tjecki<strong>en</strong> Filmregissör: tilldelades Oscar för sina filmer<br />
Amadeus (1984) och Gökboet (1975).<br />
Sigmund Freud Österrike Psykiater (1856–1939): utvecklade ”psykoanalys<strong>en</strong>”,<br />
ett sätt att förklara hur vårt medvetande fungerar.<br />
Justine H<strong>en</strong>in Belgi<strong>en</strong> T<strong>en</strong>nisspelare: vann OS-guld 2004.<br />
Thierry H<strong>en</strong>ry Frankrike Fotbollsspelare: d<strong>en</strong> <strong>en</strong>da som vunnit<br />
fotbollsjournalisternas prestigefyllda pris till årets<br />
fotbollsspelare i England tre gånger<br />
(2003, 2004 och 2006).<br />
Hergé Belgi<strong>en</strong> Konstnär och författare: skapade seriefigur<strong>en</strong> Tintin<br />
(Georges Rémi) (1929) och många andra serier.<br />
Heinrich Hertz Tyskland Vet<strong>en</strong>skapsman: år 1888 bevisade han att radiovågor<br />
existerar.<br />
Christo (Javacheff) Bulgari<strong>en</strong> Konstnär: känd för att ”packa in” byggnader,<br />
monum<strong>en</strong>t och träd i tyg, som han gjorde med det<br />
tyska parlam<strong>en</strong>tet 1995 – Wrapped Reichstag.<br />
Franz Liszt Ungern Tonsättare (1811–1886): skrev några av värld<strong>en</strong>s<br />
svåraste pianostyck<strong>en</strong>, till exempel Études d’exécution<br />
transc<strong>en</strong>dante.<br />
Claude Monet Frankrike Konstnär (1840–1926): berömd för sina<br />
”impressionistiska” målningar, bland annat<br />
näckrosmålningarna.<br />
Wolfgang Amadeus Österrike Tonsättare: skrev <strong>en</strong> mängd berömd musik,<br />
Mozart bland annat operan Trollflöjt<strong>en</strong> (1791).<br />
28<br />
Marl<strong>en</strong>e Dietrich<br />
© Van Parys Media/Corbis<br />
© Van Parys Media/Corbis<br />
Albert Einstein<br />
Milos Forman<br />
Justine H<strong>en</strong>in<br />
Wolfgang Amadeus<br />
Mozart<br />
© Julio Donoso/CORBIS SYGMA<br />
© Leo Mason/Corbis<br />
© Andres Kudacki/Corbis<br />
Thierry H<strong>en</strong>ry<br />
© Austrian Archives/CORBIS
namn Land eller<br />
Vad de är kända för<br />
region<br />
Isaac Newton Storbritanni<strong>en</strong> Vet<strong>en</strong>skapsman: på 1600-talet upptäckte han hur tyngdlag<strong>en</strong><br />
fungerar och hur planeterna rör sig i rymd<strong>en</strong>.<br />
Alfred Nobel Sverige Vet<strong>en</strong>skapsman: uppfann dynamit<strong>en</strong> 1866 och instiftade<br />
Nobelpriset för stora upptäckter.<br />
Erkki Nool Estland Idrottsman: vann OS-guld i tiokamp år 2000.<br />
Louis Pasteur Frankrike Vet<strong>en</strong>skapsman: upptäckte att många sjukdomar orsakas av<br />
bakterier och år 1862 uppfann han ”pastörisering<strong>en</strong>”, som är ett<br />
sätt att ta död på bakterier i mat.<br />
Pablo Picasso Spani<strong>en</strong> Konstnär: berömd för sina ”kubistiska” målningar, till exempel<br />
Flickorna i Avignon (1907).<br />
Marco Polo V<strong>en</strong>edig eller Berömd upptäcktsresande: för över 700 år sedan reste han<br />
Dalmati<strong>en</strong> g<strong>en</strong>om Asi<strong>en</strong> till Kina och tillbaka till <strong>Europa</strong> ig<strong>en</strong>.<br />
Rembrandt Neder- Konstnär: berömd för sin rika färgskala och sitt sätt att avbilda<br />
länderna ljus och skugga. Nattvakt<strong>en</strong> (1642) är <strong>en</strong> av hans mest kända målningar.<br />
Jean Sibelius Finland Tonsättare: Finlandia (1900) är ett av hans mest kända styck<strong>en</strong>.<br />
U2 Irland Rockgrupp: deras låtar har legat på hitlistorna runtom i värld<strong>en</strong> sedan 1980.<br />
Vinc<strong>en</strong>t van Gogh Neder- Konstnär (1853–1890): bland hans många målningar finns flera med Solrosor.<br />
länderna<br />
Antonio Itali<strong>en</strong> Tonsättare: De fyra årstiderna (1725) är ett av hans mest kända styck<strong>en</strong>.<br />
Vivaldi<br />
Vlad III Rumäni<strong>en</strong> Furste på 1400-talet, som i krigstider var känd för att spetsa tillfångatagna fi<strong>en</strong>der.<br />
„pålspetsar<strong>en</strong>“ Bram Stoker baserade sin berömda skräckroman om Dracula på d<strong>en</strong>na person.<br />
(Vlad Dracula)<br />
Alessandro Volta Itali<strong>en</strong> Vet<strong>en</strong>skapsman: omkring 1799 uppfann han det elektriska batteriet.<br />
EN TILL:<br />
MITT VAL<br />
(i dag <strong>en</strong> del<br />
av Kroati<strong>en</strong>)<br />
Mitt val:<br />
© Van Parys Media/Corbis<br />
Pablo Picasso<br />
U2<br />
© Rune Hellestad/Corbis<br />
29
30<br />
språk i <strong>Europa</strong><br />
I <strong>Europa</strong> talas många olika språk. De flesta tillhör någon av de tre stora ”språkfamiljerna”: d<strong>en</strong> germanska,<br />
d<strong>en</strong> slaviska eller d<strong>en</strong> romanska. Språk<strong>en</strong> inom varje grupp liknar varandra, eftersom de har samma<br />
ursprung. Romanska språk härstammar till exempel från latinet, det språk som romarna talade.<br />
Så här säger man ”God morgon” och ”Hej” på några av dessa språk:<br />
Germanska språk romanska språk<br />
Danska Godmorg<strong>en</strong> Franska Bonjour<br />
Nederländska Goedemorg<strong>en</strong> Itali<strong>en</strong>ska Buongiorno<br />
Engelska Good morning Portugisiska Bom dia<br />
Tyska Gut<strong>en</strong> Morg<strong>en</strong> Rumänska Bună dimineaţa<br />
Sv<strong>en</strong>ska God morgon Spanska Bu<strong>en</strong>os días<br />
slaviska språk<br />
Bulgariska Dobró útro<br />
Tjeckiska Dobré ráno<br />
Polska Dzień dobry<br />
Slovakiska Dobré ráno<br />
Slov<strong>en</strong>ska Dobro jutro<br />
Det är lätt att se likheterna i de här exempl<strong>en</strong>. M<strong>en</strong> det finns andra europeiska språk som inte är så nära<br />
släkt med varandra eller inte släkt alls.<br />
Så här säger man ”God morgon” och ”Hej” på några av dessa språk:<br />
Baskiska Egun on Ungerska Jó reggelt<br />
Bretonska Demat Iriska Dia dhuit<br />
Katalanska Bon dia Lettiska Labrīt<br />
Estniska Tere hommikust Litauiska Labas rytas<br />
Finska Hyvää huom<strong>en</strong>ta Maltesiska L-Għodwa t-Tajba<br />
Gäliska (skotska) Madainn mhath Walesiska Bore da<br />
Grekiska Kalimera<br />
Romerna bor i många delar av <strong>Europa</strong>. På deras språk heter ”God morgon” Lasho dyes.<br />
Det kan vara väldigt roligt att lära sig språk och det är viktigt i <strong>en</strong> världsdel som vår. Många av oss tycker<br />
om att åka på semester till andra europeiska länder och lära känna människor som bor där. Det är ett bra<br />
tillfälle att använda det vi har lärt oss på olika språk.
Européerna hör hemma i många olika länder med olika språk, traditioner,<br />
seder och tro. M<strong>en</strong> vi hör också ihop, som <strong>en</strong> stor familj. Skäl<strong>en</strong> till det är många.<br />
Här är några av dem.<br />
• Vi har bott tillsammans i d<strong>en</strong> här världsdel<strong>en</strong> i tus<strong>en</strong>tals år.<br />
• Våra språk är ofta släkt med varandra.<br />
• Många människor i varje land härstammar från andra länder.<br />
• Våra traditioner, seder och högtider har ofta samma ursprung.<br />
• Vi delar och njuter av d<strong>en</strong> vackra musik<strong>en</strong> och konst<strong>en</strong> och de många teaterstyck<strong>en</strong> och romaner som<br />
människor från hela <strong>Europa</strong> har skapat g<strong>en</strong>om århundrad<strong>en</strong>a.<br />
• Nästan alla i <strong>Europa</strong> tror på rättvisa, grannsämja, frihet att uttrycka sina åsikter, respekt för varandra och<br />
omsorg om människor i nöd.<br />
Vi uppskattar det som är annorlunda och speciellt med vårt eget land och vår eg<strong>en</strong> region, m<strong>en</strong> vi gläds också<br />
åt det som vi har gem<strong>en</strong>samt som européer.<br />
krig och fred<br />
Tyvärr har det bråkats mycket i d<strong>en</strong> europeiska familj<strong>en</strong>. Ofta har gräl<strong>en</strong> handlat om vem som skulle styra ett<br />
land eller vilket land som hade rätt<strong>en</strong> till ett bestämt landområde. Ibland försökte <strong>en</strong> härskare få mer makt<br />
g<strong>en</strong>om att erövra sina grannar eller för att bevisa att hans folk var starkare och bättre än andra.<br />
© Hulton Archive/2007 Getty<br />
Images<br />
<strong>Europa</strong> 1945.<br />
olika folkslag, m<strong>en</strong><br />
samma familj<br />
I hundratals år utkämpades våldsamma krig i <strong>Europa</strong>.<br />
Under 1900-talet inleddes två stora krig i vår världsdel.<br />
De spred sig s<strong>en</strong>are till andra länder runtom i värld<strong>en</strong>.<br />
Därför kallas de världskrig. Miljontals människor dödades<br />
i de båda krig<strong>en</strong> och varje gång förvandlades <strong>Europa</strong> till<br />
<strong>en</strong> fattig världsdel i ruiner.<br />
Kunde man göra något för att undvika nya krig? Skulle européerna någonsin lära sig att sitta ned tillsammans<br />
och diskutera saker i stället för att slåss? Svaret är ja. Det är det som nästa kapitel handlar om: histori<strong>en</strong> om<br />
Europeiska union<strong>en</strong>.<br />
31
32<br />
familj<strong>en</strong> samlas:<br />
histori<strong>en</strong> om Europeiska union<strong>en</strong><br />
Andra världskriget tog slut år 1945 efter år av fruktansvärd förödelse och<br />
hämningslöst dödande, som började i <strong>Europa</strong>. Hur skulle <strong>Europa</strong>s ledare kunna förhindra att det hände<br />
ig<strong>en</strong>? De behövde <strong>en</strong> bra plan som aldrig hade prövats tidigare.<br />
En helt ny idé<br />
© EC<br />
Jean Monnet<br />
Fransmann<strong>en</strong> Jean Monnet tänkte mycket på detta.<br />
Han insåg att ett land behövde två saker för att<br />
kunna föra krig: järn för att kunna framställa stål<br />
(för att tillverka stridsvagnar, gevär, bomber och så<br />
vidare) och kol för att kunna driva fabriker och järnvägar.<br />
<strong>Europa</strong> hade mycket kol och stål: därför hade<br />
de europeiska länderna lätt kunnat tillverka vap<strong>en</strong><br />
och inleda krig.<br />
Jean Monnet lade fram <strong>en</strong> mycket djärv idé. Hans tanke var att regeringarna i Frankrike och Tyskland<br />
– och kanske äv<strong>en</strong> andra europeiska länder – inte längre skulle driva sina egna kol- och stålindustrier. I<br />
stället skulle dessa industrier drivas av människor från alla inblandade länder och de skulle sitta runt ett<br />
bord och diskutera och bestämma saker tillsammans. På det sättet skulle det bli omöjligt att föra krig mot<br />
varandra!<br />
Jean Monnet kände på sig att hans plan skulle kunna fungera om de<br />
europeiska ledarna var beredda att prova på d<strong>en</strong>. Han berättade om<br />
d<strong>en</strong> för sin vän Robert Schuman, som var minister i d<strong>en</strong> franska regering<strong>en</strong>.<br />
Robert Schuman tyckte att det var <strong>en</strong> strålande idé och pres<strong>en</strong>terade<br />
plan<strong>en</strong> i ett berömt tal d<strong>en</strong> 9 maj 1950.<br />
Robert Schuman<br />
© EC
Talet övertygade inte bara de franska och tyska ledarna, utan också ledarna i Belgi<strong>en</strong>, Itali<strong>en</strong>, Luxemburg och<br />
Nederländerna. De bestämde sig för att driva sina kol- och stålindustrier tillsammans och bilda <strong>en</strong> sammanslutning<br />
som de kallade Europeiska kol- och stålgem<strong>en</strong>skap<strong>en</strong> (EKSG). D<strong>en</strong> skulle ha fredliga syft<strong>en</strong> och hjälpa<br />
till att bygga upp <strong>Europa</strong> från ruinerna efter kriget. EKSG bildades 1951.<br />
d<strong>en</strong> gem<strong>en</strong>samma marknad<strong>en</strong><br />
De sex länderna kom så bra över<strong>en</strong>s att de snabbt bestämde sig för att bilda <strong>en</strong> annan sammanslutning, som<br />
de kallade Europeiska ekonomiska gem<strong>en</strong>skap<strong>en</strong> (EEG, m<strong>en</strong> oftast säger man bara EG). D<strong>en</strong> bildades 1957.<br />
”Ekonomiska” betyder att samarbetet gäller p<strong>en</strong>gar, affärer, jobb och handel.<br />
© Keystone<br />
Väntan vid gräns<strong>en</strong> … Köer som d<strong>en</strong> här var förr <strong>en</strong> del<br />
av det dagliga livet i <strong>Europa</strong>.<br />
Mat och jordbruk<br />
En av huvudtankarna var att EG-länderna skulle dela<br />
på <strong>en</strong> ”gem<strong>en</strong>sam marknad” för att göra det lättare att<br />
handla med varandra. Före EG måste lastbilar, tåg och<br />
pråmar som fraktade varor från ett land till ett annat<br />
alltid stanna vid gräns<strong>en</strong>. Där kontrollerade man handlingar<br />
och betalade ”tullar”. Det tog tid och gjorde att<br />
varor från utlandet blev dyrare än de som tillverkades i<br />
det egna landet.<br />
Tank<strong>en</strong> med att ha <strong>en</strong> gem<strong>en</strong>sam marknad var att<br />
avskaffa alla gränskontroller, förs<strong>en</strong>ingar och tullar och<br />
i stället låta länderna handla med varandra precis som<br />
om de alla var ett och samma land.<br />
Efter andra världskriget var det väldigt svårt att producera livsmedel i <strong>Europa</strong> eller att importera dem från<br />
andra världsdelar. Det var brist på mat i <strong>Europa</strong> äv<strong>en</strong> i början på 50-talet. Därför bestämde EG sig för att<br />
betala sina jordbrukare för att de skulle producera mer livsmedel och se till att de kunde leva på sitt arbete.<br />
Detta system kallades d<strong>en</strong> ”gem<strong>en</strong>samma jordbrukspolitik<strong>en</strong>”.<br />
Det fungerade bra. Faktiskt så bra att jordbrukarna<br />
till slut producerade för mycket mat och man var tvung<strong>en</strong><br />
att ändra på systemet. I dag får jordbrukarna också<br />
p<strong>en</strong>gar för att bevara och vårda landsbygd<strong>en</strong>.<br />
Sådana här maskiner används för att skörda vete<br />
och andra grödor.<br />
© Visuals Unlimited / Corbis<br />
33
© EC<br />
34<br />
från EG till Europeiska union<strong>en</strong><br />
Tack vare d<strong>en</strong> gem<strong>en</strong>samma marknad<strong>en</strong> blev livet<br />
snart lättare för EG-invånarna. De hade mer p<strong>en</strong>gar<br />
att röra sig med, mer mat att äta och fler varor att<br />
välja på i affärerna. Grannländerna såg detta och<br />
på 60-talet började några av dem fråga om de fick<br />
ansluta sig till EG. Efter flera års diskussioner anslöt<br />
sig Storbritanni<strong>en</strong>, Danmark och Irland år 1973. År<br />
1981 blev Grekland EG-medlem, följt av Portugal och<br />
Spani<strong>en</strong> 1986. Österrike, Finland och Sverige kom<br />
med år 1995. Nu hade sammanslutning<strong>en</strong> alltså 15<br />
medlemmar.<br />
Miljöskydd omfattar minskning av luftföror<strong>en</strong>ingar – till<br />
exempel att använda vind<strong>en</strong>ergi för att framställa elektricitet.<br />
För att göra det lättare att resa avskaffade de flesta<br />
EG-länder passkontroller vid gränserna mellan länderna.<br />
En person som bodde i ett medlemsland kunde<br />
bosätta sig och arbeta i något annat medlemsland.<br />
Regeringarna diskuterade äv<strong>en</strong> andra nya idéer, till<br />
exempel hur poliser från olika länder skulle kunna<br />
hjälpa varandra att gripa brottslingar, som narkotikasmugglare<br />
och terrorister.<br />
Välkomm<strong>en</strong> till klubb<strong>en</strong>! På d<strong>en</strong> här bild<strong>en</strong> undertecknar<br />
Danmark sitt medlemskap i EG (det som nu<br />
kallas EU).<br />
Under de här år<strong>en</strong> förändrades EG <strong>en</strong> hel del. I slutet<br />
av 1992 var arbetet med ”inre marknad<strong>en</strong>” (som d<strong>en</strong><br />
hette nu) slutfört och EG gjorde många andra saker.<br />
EG-länderna arbetade till exempel tillsammans för att<br />
skydda miljön och bygga bättre vägar och järnvägar i<br />
<strong>Europa</strong>. Rikare länder hjälpte de fattigare med deras<br />
vägbygg<strong>en</strong> och andra viktiga projekt.<br />
En polis och hans hund kontrollerar bagage för att<br />
se om det kan finnas narkotika i det.<br />
Sammanslutning<strong>en</strong> var kort sagt så annorlunda och så mycket mer sammansvetsad att d<strong>en</strong> bestämde sig<br />
för att byta namn till ”Europeiska union<strong>en</strong>” (EU). Det skedde 1992.<br />
© EC<br />
© Eurekaslide
familj<strong>en</strong> samlas<br />
Under tid<strong>en</strong> hände spännande saker utanför EU:s gränser. Under många år hade östra och västra <strong>Europa</strong><br />
hållits åtskilda. De var inte i krig med varandra, m<strong>en</strong> deras ledare var o<strong>en</strong>iga om det mesta. Ledarna i östra<br />
<strong>Europa</strong> trodde på ett styrelseskick som kallades ”kommunism”, som inte gav invånarna särskilt mycket frihet.<br />
På grund av detta styrelseskick var de här länderna mycket fattigare än västra <strong>Europa</strong>.<br />
Gräns<strong>en</strong> mellan öst och väst var så hårdbevakad att d<strong>en</strong> ofta kallades ”järnridån”. På många platser bestod<br />
d<strong>en</strong> av höga stängsel eller <strong>en</strong> hög mur, precis som d<strong>en</strong> som gick ig<strong>en</strong>om Berlin och delade Tyskland i två<br />
delar. Det var mycket svårt att få tillstånd att åka över gräns<strong>en</strong>.<br />
År 1989 var det slut på uppdelning<strong>en</strong> och osämjan. Berlinmur<strong>en</strong> raserades<br />
och ”järnridån” fanns inte mer. Tyskland återför<strong>en</strong>ades snabbt. Invånarna<br />
i C<strong>en</strong>traleuropa och Östeuropa valde nya regeringar som avskaffade det<br />
gamla, stränga kommunistiska systemet. De var äntlig<strong>en</strong> fria! Det var <strong>en</strong><br />
stor händelse väl värd att fira.<br />
De länder som fått tillbaka sin frihet började fundera på om de kunde<br />
ansluta sig till Europeiska union<strong>en</strong>, och snart bildades <strong>en</strong> kö av ”kandidatländer”<br />
som väntade på att få bli EU-medlemmar.<br />
Innan ett land kan ansluta sig till Europeiska union<strong>en</strong>, måste det ha <strong>en</strong><br />
väl fungerande ekonomi. Det måste också vara <strong>en</strong> demokrati, det vill<br />
säga att invånarna själva får välja vem som ska styra dem. Landet måste<br />
också respektera de mänskliga rättigheterna. Mänskliga rättigheter<br />
omfattar bland annat rätt<strong>en</strong> att säga vad man tycker, rätt<strong>en</strong> att inte sättas<br />
i fängelse utan <strong>en</strong> rättvis rättegång och rätt<strong>en</strong> att inte torteras.<br />
De tidigare kommunistiska länderna arbetade hårt för att kunna uppfylla krav<strong>en</strong> och efter<br />
några år var åtta av dem redo att ansluta sig: Estland, Lettland, Litau<strong>en</strong>, Pol<strong>en</strong>, Slovaki<strong>en</strong>, Slov<strong>en</strong>i<strong>en</strong>, Tjecki<strong>en</strong><br />
och Ungern.<br />
© EC<br />
De 27 EU-ländernas flaggor.<br />
1989: Berlinmur<strong>en</strong> rivs.<br />
De gick med i EU d<strong>en</strong> 1 maj 2004, tillsammans med två öar i<br />
Medelhavet – Cypern och Malta. D<strong>en</strong> 1 januari 2007 var<br />
ytterligare två tidigare kommunistländer redo, och Bulgari<strong>en</strong><br />
och Rumäni<strong>en</strong> anslöt sig till grupp<strong>en</strong>.<br />
Det var första gång<strong>en</strong> som så många länder anslöt sig till<br />
EU på så kort tid. Västeuropa, C<strong>en</strong>traleuropa och Östeuropa<br />
fördes samman ig<strong>en</strong> i vad man faktiskt skulle kunna kalla<br />
<strong>en</strong> ”familjeåterför<strong>en</strong>ing”.<br />
© Belga/EPA/GERARD MALIE/GL<br />
35
© Bill Lai/Corbis<br />
© Reuters<br />
36<br />
Vad gör Eu?<br />
EU försöker att göra livet bättre på många olika områd<strong>en</strong>. Här är några av<br />
dem.<br />
Föror<strong>en</strong>ingarna känner inga gränser, så de europeiska<br />
länderna arbetar tillsammans för att skydda miljön.<br />
Jobb<br />
Miljön<br />
Det är viktigt att ha ett jobb som man trivs med och som man är<br />
bra på. En del av de p<strong>en</strong>gar som EU-invånarna tjänar används för<br />
att driva sjukhus och skolor och för att vårda gamla. Därför arbetar<br />
EU hårt för att skapa nya och bättre jobb för alla som kan arbeta.<br />
EU hjälper folk att starta nya företag och bidrar med p<strong>en</strong>gar för<br />
att utbilda EU-invånarna så att de kan söka nya sorters jobb.<br />
frihet!<br />
Stud<strong>en</strong>ter från olika länder studerar tillsammans,<br />
med hjälp från EU.<br />
Miljön tillhör oss alla, så länderna måste arbeta tillsammans<br />
för att skydda d<strong>en</strong>. EU har regler för att till exempel bekämpa<br />
föror<strong>en</strong>ingar och för att skydda vilda fåglar. Reglerna<br />
gäller i alla EU-länder och deras regeringar måste se till att<br />
de följs.<br />
Att utbilda människor för nya sorters<br />
jobb är mycket viktigt.<br />
De som bor i EU-länderna kan bo, arbeta eller studera i vilket<br />
EU-land som helst och EU försöker på alla sätt att göra det lätt<br />
att flytta mellan länderna. Man behöver inte längre ha pass<br />
när man passerar gräns<strong>en</strong> mellan de flesta EU-länder. EU uppmuntrar<br />
stud<strong>en</strong>ter och ungdomar att studera i något annat<br />
europeiskt land än sitt eget under <strong>en</strong> period.<br />
© Lawr<strong>en</strong>ce Manning/Corbis
Euron<br />
För några år sedan hade varje EU-land sina egna p<strong>en</strong>gar, eller ”valuta”. Nu finns det <strong>en</strong> gem<strong>en</strong>sam valuta,<br />
euron, som alla EU-länder kan använda om de vill. Med d<strong>en</strong> gem<strong>en</strong>samma valutan är det <strong>en</strong>klare att göra<br />
affärer och resa och handla i de olika EU-länderna utan att behöva växla p<strong>en</strong>gar varje gång man reser till ett<br />
nytt land.<br />
Det krävdes nio års hårt arbete och noggrann planering innan man kunde införa<br />
euron. Sedlarna och mynt<strong>en</strong> började användas d<strong>en</strong> 1 januari 2002. I dag är<br />
det mer än två tredjedelar av EU:s invånare som använder euron i stället för<br />
d<strong>en</strong> gamla valutan. Om du jämför euromynt ser du att d<strong>en</strong> <strong>en</strong>a sidan har <strong>en</strong><br />
bild som repres<strong>en</strong>terar det land som d<strong>en</strong> kommer ifrån. D<strong>en</strong> andra sidan är<br />
gem<strong>en</strong>sam för alla länder.<br />
Hjälp till problemregioner<br />
Livet är inte lätt för alla överallt i <strong>Europa</strong>. I vissa områd<strong>en</strong> är det ont om jobb, eftersom gruvor och fabriker har<br />
lagts ned. I andra områd<strong>en</strong> är det svårt att bedriva jordbruk på grund av klimatet, eller svårt att bedriva handel<br />
på grund av att det inte finns tillräckligt med vägar och järnvägar.<br />
© EC/REGIO<br />
EU hjälper till med att betala för nya vägar.<br />
EU försöker lösa problem<strong>en</strong> g<strong>en</strong>om att samla in p<strong>en</strong>gar från alla<br />
EU-länder. P<strong>en</strong>garna används sedan för att hjälpa områd<strong>en</strong> med<br />
problem. Bland annat hjälper EU till med att betala nya vägar<br />
och järnvägar. Företag kan också få hjälp med att skapa nya<br />
jobb.<br />
© Van Parys Media/Corbis<br />
Euron används i många EU-länder.<br />
37
38<br />
Hjälp till fattiga länder<br />
© EC/ECHO/Martinus Jans<strong>en</strong><br />
fred<br />
EU skickar mat till människor i<br />
nöd.<br />
Många länder i värld<strong>en</strong> är drabbade av krig, sjukdomar och naturkatastrofer<br />
som torka eller översvämningar. Det leder till att många invånare<br />
dör eller har <strong>en</strong> mycket svår tillvaro. De här länderna har sällan<br />
tillräckligt med p<strong>en</strong>gar för att bygga de skolor, sjukhus, vägar och hus<br />
som invånarna behöver.<br />
EU bidrar med p<strong>en</strong>gar och skickar lärare, läkare, ing<strong>en</strong>jörer och andra<br />
experter till länderna. EU köper också många av de varor som länderna<br />
producerar utan att ta ut tull för dem. På så sätt kan de fattiga<br />
länderna tjäna mer p<strong>en</strong>gar.<br />
Europeiska union<strong>en</strong> är ett fredsbevarande projekt som har <strong>en</strong>at många europeiska länder. De är förstås<br />
inte alltid över<strong>en</strong>s om allt, m<strong>en</strong> i stället för att kriga mot varandra sitter ledarna tillsammans och diskuterar.<br />
Jean Monnets och Robert Schumans dröm har alltså gått i uppfyllelse: EU har skapat fred mellan medlemsländerna.<br />
EU arbetar också för att skapa varaktig fred bland sina grannar och i rest<strong>en</strong> av värld<strong>en</strong>.<br />
Soldater och poliser från EU hjälper till exempel till med att bevara fred<strong>en</strong> i före detta Jugoslavi<strong>en</strong> där ett<br />
blodigt krig härjade för bara några år sedan.<br />
Det här är bara några av de saker som EU gör. Det finns många fler. EU påverkar i själva verket nästan<br />
alla aspekter av våra liv. Vad ska EU göra och inte göra? Det är det som folket i EU ska bestämma. Hur<br />
kan vi vara med och påverka? Det får du veta i nästa kapitel.<br />
EU har sin eg<strong>en</strong> flagga och sin eg<strong>en</strong> hymn – Hymn till<br />
glädj<strong>en</strong> från Beethov<strong>en</strong>s nionde symfoni. D<strong>en</strong> ursprungliga<br />
text<strong>en</strong> är på tyska, m<strong>en</strong> när d<strong>en</strong> används som<br />
<strong>Europa</strong>hymn har d<strong>en</strong> inga ord – då spelas bara musik<strong>en</strong>.<br />
Du kan höra d<strong>en</strong> på Internet:<br />
europa.eu/abc/symbols/anthem/index_sv.htm<br />
EU-flaggan.<br />
© EC
Portugal<br />
Europeiska union<strong>en</strong> och<br />
dess grannländer<br />
Island<br />
Irland<br />
Storbritanni<strong>en</strong><br />
Spani<strong>en</strong><br />
Nederlänerna<br />
Norge<br />
Danmark<br />
Sverige<br />
Estland<br />
Litau<strong>en</strong><br />
R.<br />
Lettland<br />
Vitryssland<br />
Belgi<strong>en</strong><br />
Tyskland Pol<strong>en</strong><br />
Ukraina<br />
Luxemburg Tjecki<strong>en</strong><br />
Franfrike<br />
Slovaki<strong>en</strong><br />
Liecht<strong>en</strong>stein<br />
Schweiz Österrike Ungern<br />
Slov<strong>en</strong>i<strong>en</strong><br />
Kroati<strong>en</strong><br />
Moldavi<strong>en</strong><br />
Rumäni<strong>en</strong><br />
Andorra<br />
San Marino Bosni<strong>en</strong> och<br />
Hercegovina<br />
Monaco<br />
Serbi<strong>en</strong><br />
Itali<strong>en</strong> Mont<strong>en</strong>egro Bulgari<strong>en</strong><br />
Vatikanstat<strong>en</strong><br />
Finland<br />
f.d. jugoslaviska<br />
republik<strong>en</strong><br />
Albani<strong>en</strong> Makedoni<strong>en</strong><br />
förklaring:<br />
De färglagda länderna är medlemmar i Europeiska union<strong>en</strong> (EU).<br />
De randiga länderna planerar att ansluta sig till EU.<br />
Övriga länder, inklusive dem som är märkta med <strong>en</strong> lit<strong>en</strong> cirkel, är grannländer till EU.<br />
Prickarna visar var huvudstäderna ligger.<br />
Ryssland<br />
Vatikanstat<strong>en</strong> ligger i Rom.<br />
Vissa öar och andra landområd<strong>en</strong> som tillhör Frankrike, Portugal och Spani<strong>en</strong> ingår i EU. M<strong>en</strong> de ligger<br />
långt från <strong>Europa</strong>, så vi måste stoppa in dem i lådan (uppe till höger).<br />
Turkiet<br />
Grekland<br />
Cypern<br />
Syri<strong>en</strong><br />
Marocko Algeriet Tunisia<strong>en</strong><br />
Malta<br />
Libanon<br />
Madeira<br />
Surinam<br />
Azorerna<br />
Kanarieöarna<br />
Guyana<br />
Brasili<strong>en</strong><br />
Guadalupa<br />
Martinique<br />
Réunion<br />
Kazakstan<br />
Georgi<strong>en</strong><br />
Azerbajdzjan<br />
Arm<strong>en</strong>i<strong>en</strong><br />
Iran<br />
Irak<br />
39
40<br />
Eu-länderna<br />
Länderna står i alfabetisk ordning utifrån vad de heter på det egna språket eller språk<strong>en</strong> (inom par<strong>en</strong>tes).<br />
flagga Land Huvudstad Befolkning<br />
Belgi<strong>en</strong> Bryssel 10,5 miljoner<br />
(Belgique/België) (Bruxelles/Brussel)<br />
Bulgari<strong>en</strong> Sofia 7,8 miljoner<br />
(България/Balgaria) (Sofija)<br />
Tjecki<strong>en</strong> Prag 10,3 miljoner<br />
(Česká republika) (Praha)<br />
Danmark Köp<strong>en</strong>hamn 5,4 miljoner<br />
(Danmark) (Køb<strong>en</strong>havn)<br />
Tyskland Berlin 82,5 miljoner<br />
(Deutschland) (Berlin)<br />
Estland Tallinn 1,3 miljoner<br />
(Eesti) (Tallinn)<br />
Irland Dublin 4,2 miljoner<br />
(Ireland; Éire) (Dublin; Baile Atha Cliath)<br />
Grekland At<strong>en</strong> 11,1 miljoner<br />
(Ελλάδα/Elláda) (Αθήνα/Athinai)<br />
Spani<strong>en</strong> Madrid 43,8 miljoner<br />
(España) (Madrid)<br />
Frankrike Paris 60,9 miljoner<br />
(France) (Paris)<br />
Itali<strong>en</strong> Rom 58,8 miljoner<br />
(Italia) (Roma)<br />
Cypern Nicosia 0,8 miljoner<br />
(Κύπρος/Kypros) (Λευκωσία/Lefkosia)<br />
(Kibris) (Lefkosa)<br />
Lettland Riga 2,3 miljoner<br />
(Latvija) (Riga)
flagga Land Huvudstad Befolkning<br />
Litau<strong>en</strong> Vilnius 3,4 miljoner<br />
(Lietuva) (Vilnius)<br />
Luxemburg Luxemburg 0,5 miljoner<br />
(Luxembourg) (Luxembourg)<br />
Ungern Budapest 10,1 miljoner<br />
(Magyarország) (Budapest)<br />
Malta Valletta 0,4 miljoner<br />
(Malta) (Valletta)<br />
Nederländerna Amsterdam 16,3 miljoner<br />
(Nederland) (Amsterdam)<br />
Österrike Wi<strong>en</strong> 8,3 miljoner<br />
(Österreich) (Wi<strong>en</strong>)<br />
Pol<strong>en</strong> Warszawa 38,1 miljoner<br />
(Polska) (Warszawa)<br />
Portugal Lissabon 10,6 miljoner<br />
(Portugal) (Lisboa)<br />
Rumäni<strong>en</strong> Bukarest 21,6 miljoner<br />
(România) (Bucureşti)<br />
Slov<strong>en</strong>i<strong>en</strong> Ljubljana 2,0 miljoner<br />
(Slov<strong>en</strong>ija) (Ljubljana)<br />
Slovaki<strong>en</strong> Bratislava 5,4 miljoner<br />
(Slov<strong>en</strong>sko) (Bratislava)<br />
Finland Helsingfors 5,3 miljoner<br />
(Suomi; Finland) (Helsinki; Helsingfors)<br />
Sverige Stockholm 9 miljoner<br />
(Sverige) (Stockholm)<br />
Storbritanni<strong>en</strong> (*) London<br />
(United Kingdom) (London) 60,4 miljoner<br />
(*) Det fullständiga namnet är För<strong>en</strong>ade konungariket Storbritanni<strong>en</strong> och Nordirland, m<strong>en</strong> de flesta säger bara Storbritanni<strong>en</strong>.<br />
Befolkningssiffrorna är från 2006.<br />
Källa: Eurostat.<br />
41
© EC/European Commission<br />
42<br />
Hur fattar Eu beslut?<br />
Som du säkert förstår behövs <strong>en</strong> stor insats från många människor för att organisera<br />
EU:s arbete och få det hela att fungera. Vem gör vad?<br />
Europeiska kommission<strong>en</strong><br />
I Bryssel träffas 27 kvinnor och män (<strong>en</strong> Person från varje EU-land) varje onsdag för att diskutera vad som<br />
behöver göras. De här personerna väljs av regering<strong>en</strong> i sitt hemland och godkänns av <strong>Europa</strong>parlam<strong>en</strong>tet.<br />
De kallas ”kommissionsledamöter” eller ”kommissionärer”. Tillsammans bildar de Europiska kommission<strong>en</strong>.<br />
Deras uppgift är att komma fram till vad som är bäst för EU som helhet och att föreslå nya lagar för hela EU.<br />
I sitt arbete får de bland annat hjälp av experter, jurister, sekreterare och översättare.<br />
José Manuel Barroso från Portugal är ordförande i<br />
Europeiska kommission<strong>en</strong> fram till 2009.<br />
<strong>Europa</strong>parlam<strong>en</strong>tet<br />
<strong>Europa</strong>parlam<strong>en</strong>tet företräder alla invånare i EU. Varje månad håller<br />
<strong>Europa</strong>parlam<strong>en</strong>tet ett stort möte i Strasbourg för att diskutera de nya<br />
lagar som har föreslagits av Europeiska kommission<strong>en</strong>. Om parlam<strong>en</strong>tet<br />
inte är nöjt med ett förslag kan det be kommission<strong>en</strong> att ändra det<br />
ända tills parlam<strong>en</strong>tet är säkert på att det blir <strong>en</strong> bra lag.<br />
<strong>Europa</strong>parlam<strong>en</strong>tet har 785 ledamöter. De väljs vart femte år i ett val<br />
där alla vuxna EU-invånare får rösta. G<strong>en</strong>om att välja vår parlam<strong>en</strong>tsledamot<br />
och prata med honom eller h<strong>en</strong>ne kan vi vara med och påverka<br />
vad EU beslutar sig för att göra.<br />
När de har kommit över<strong>en</strong>s om ett lagförslag skickas<br />
det till <strong>Europa</strong>parlam<strong>en</strong>tet och Europeiska union<strong>en</strong>s<br />
råd.<br />
Hans-Gert Pöttering från Tyskland är<br />
<strong>Europa</strong>parlam<strong>en</strong>tets talman fram till<br />
2009.<br />
© EC/European Parliam<strong>en</strong>t
Europeiska union<strong>en</strong>s råd<br />
Ledamöterna i <strong>Europa</strong>parlam<strong>en</strong>tet är inte de <strong>en</strong>da som kan besluta om nya EU-lagar. De måste också diskuteras<br />
av ministrar från alla EU-länder. När ministrarna möts kallas de ”Europeiska union<strong>en</strong>s råd”.<br />
© EC/Council of the European<br />
Union<br />
Ministrar från regeringarna i alla EU-länder möts för<br />
att anta EU-lagar.<br />
domstol<strong>en</strong><br />
När diskussion<strong>en</strong> har avslutats röstar rådet om förslaget.<br />
Det finns regler för hur många röster varje land har<br />
och hur många röster som behövs för att anta <strong>en</strong> lag. I<br />
vissa fall måste rådet vara helt <strong>en</strong>igt för att lag<strong>en</strong> ska<br />
kunna antas.<br />
När rådet och parlam<strong>en</strong>tet har antagit <strong>en</strong> ny lag ska<br />
regeringarna i EU-länderna se till att d<strong>en</strong> följs i varje<br />
land.<br />
Om ett land inte tillämpar lag<strong>en</strong> på ett riktigt sätt kan Europeiska kommission<strong>en</strong> varna landet och lämna<br />
in ett klagomål till EG-domstol<strong>en</strong> i Luxemburg. Domstol<strong>en</strong>s uppgift är att se till att EU-lagarna följs och<br />
tillämpas på samma sätt överallt. Det finns <strong>en</strong> domare från varje EU-land.<br />
Andra grupper (till exempel expertkommittéer) deltar också<br />
i beslutsprocess<strong>en</strong>, eftersom det är viktigt att det fattas<br />
riktiga beslut. Om du vill veta mer om de här människorna<br />
och deras arbete kan du läsa broschyr<strong>en</strong> ”Så fungerar<br />
Europeiska union<strong>en</strong>” på Internet: ec.europa.eu/<strong>com</strong>m/<br />
publications/booklets/eu_glance/68/index_sv.htm<br />
Broschyr<strong>en</strong> är eg<strong>en</strong>tlig<strong>en</strong> skriv<strong>en</strong> för vuxna, m<strong>en</strong> d<strong>en</strong> är<br />
inte så svår att läsa.<br />
Domstol<strong>en</strong> ska se till att alla behandlas lika <strong>en</strong>ligt<br />
EU-lag<strong>en</strong>.<br />
© Photothèque Cour de justice C.E.<br />
43
44<br />
I morgon ... och sedan<br />
En av de stora utmaningarna för EU i dag är att se till att unga människor kan få jobb och <strong>en</strong> bra framtid.<br />
Det är inte så lätt, för europeiska företag måste konkurrera med företag i andra delar av värld<strong>en</strong> som kanske<br />
kan göra samma jobb billigare.<br />
Det finns också andra stora problem i dag som bara kan lösas om alla värld<strong>en</strong>s länder samarbetar, till exempel<br />
• föror<strong>en</strong>ingar och klimatförändring,<br />
• svält och fattigdom,<br />
• internationell brottslighet och terrorism.<br />
EU arbetar med de här problem<strong>en</strong>, m<strong>en</strong> det<br />
är inte alltid så lätt för 27 regeringar och<br />
<strong>Europa</strong>parlam<strong>en</strong>tet att komma över<strong>en</strong>s om vad<br />
som ska göras. Dessutom är reglerna för hur EU<br />
fattar beslut rätt så komplicerade, vilket inte gör<br />
sak<strong>en</strong> lättare.<br />
Många människor tycker också att de inte har så<br />
stora möjligheter att påverka vad som beslutas i<br />
Bryssel eller Strasbourg bara g<strong>en</strong>om att rösta på sin<br />
<strong>Europa</strong>parlam<strong>en</strong>tsledamot vart femte år.<br />
Vi måste alltså för<strong>en</strong>kla EU och se till att det fungerar effektivare.<br />
Vi måste också se till att alla kan vara med och påverka EU:s beslut.<br />
Hur kan vi göra det? Har du några bra idéer? Vilka är de viktigaste problem<strong>en</strong> som du tycker att EU ska försöka<br />
lösa, och hur skulle du vilja att det gick till?<br />
Varför inte diskutera dina idéer med din familj, dina vänner och lärare? Sedan kan du berätta för din<br />
<strong>Europa</strong>parlam<strong>en</strong>tsledamot!<br />
Du kan också kontakta Europeiska kommission<strong>en</strong> eller parlam<strong>en</strong>tet på <strong>en</strong> av adresserna på nästa sida.<br />
Idag är vi <strong>Europa</strong>s barn: snart blir vi <strong>Europa</strong>s vuxna.<br />
Det är vi som beslutar om framtid<strong>en</strong> – tillsammans!<br />
Framtid<strong>en</strong> ligger i dina händer …<br />
© Dirk Lindner/zefa/Corbis
För vidare information om Europeiska union<strong>en</strong><br />
Läs mer på nätet<br />
Information på alla officiella EU-språk finns på webbplats<strong>en</strong> <strong>Europa</strong>: europa.eu<br />
Besök oss<br />
Det finns hundratals informationsc<strong>en</strong>trum över hela <strong>Europa</strong>. Adresserna hittar du på webbplats<strong>en</strong>:<br />
europedirect.europa.eu<br />
ring eller skriv till oss<br />
EUROPE DIRECT är <strong>en</strong> frågelåda som ger svar om EU. Du kan ringa avgiftsfritt till 00 800 6 7 8 9 10 11<br />
(eller, om du är utanför EU, betala för ett samtal till [32-2] 299 96 96) eller skicka e-brev till<br />
europedirect.europa.eu<br />
Läs om Eu<br />
Publikationer om EU på ett klick i EU Bookshop<br />
bookshop.europa.eu<br />
För att få fler upplysningar och publikationer om Europeiska union<strong>en</strong> på sv<strong>en</strong>ska kan du vända dig till:<br />
EUROPEISKA KOMMISSIONENS<br />
REPRESENTATIONER<br />
Repres<strong>en</strong>tation<strong>en</strong> i Sverige<br />
Nybrogatan 11, 3 tr.<br />
Box 7323<br />
S-103 90 Stockholm<br />
Tfn (46-8) 56 24 44 11<br />
Fax (46-8) 56 24 44 12<br />
Internet: www.eukomm.se<br />
E-post: bursto@ec.europa.eu<br />
Repres<strong>en</strong>tation<strong>en</strong> i Finland<br />
Norra esplanad<strong>en</strong> 31<br />
PL 1250<br />
FI-00101 Helsingfors<br />
Tfn (358-9) 622 65 44<br />
Fax (358-9) 65 67 68<br />
Internet: www.ec.europa.eu/finland<br />
E-post: <strong>com</strong>m-rep-hel@ec.europa.eu<br />
EUROPAPARLAMENTETS KONTOR<br />
Kontoret i Sverige<br />
Nybrogatan 11, 3 tr.<br />
S-114 39 Stockholm<br />
Tfn (46-8) 56 24 44 55<br />
Fax (46-8) 56 24 44 99<br />
Internet: www.europarl.europa.eu/stockholm<br />
E-post: epstockholm@europarl.europa.eu<br />
info@europarl.se<br />
Kontoret i Finland<br />
Norra esplanad<strong>en</strong> 31<br />
PB 26<br />
FI-00131 Helsingfors<br />
Tfn (358-9) 622 04 50<br />
Fax (358-9) 622 26 10<br />
Internet: www.europarl.fi<br />
E-post: ephelsinki@europarl.europa.eu<br />
Kommission<strong>en</strong> och parlam<strong>en</strong>tet har också kontor i Europeiska union<strong>en</strong>s övriga medlemsstater. Kommission<strong>en</strong>s<br />
delegationer finns äv<strong>en</strong> på andra platser runt om i värld<strong>en</strong>.
sV<br />
<strong>Europa</strong> är <strong>en</strong> vacker världsdel med <strong>en</strong> spännande historia. Härifrån kommer många av värld<strong>en</strong>s mest berömda<br />
vet<strong>en</strong>skapsmän, uppfinnare, konstnärer, tonsättare, artister och framgångsrika idrottsmän.<br />
I hundratals år härjades <strong>Europa</strong> av krig och splittring. M<strong>en</strong> under de s<strong>en</strong>aste 50 år<strong>en</strong> har länderna i d<strong>en</strong> här<br />
gamla världsdel<strong>en</strong> slutlig<strong>en</strong> uppnått fred, vänskap och sammanhållning för att arbeta för ett bättre <strong>Europa</strong> och<br />
<strong>en</strong> bättre värld.<br />
I d<strong>en</strong> här bok<strong>en</strong> för barn mellan nio och tolv år berättas histori<strong>en</strong> om <strong>Europa</strong> på ett <strong>en</strong>kelt och lättfattligt sätt.<br />
D<strong>en</strong> innehåller många intressanta fakta, som tillsammans med de färgrika illustrationerna ger <strong>en</strong> levande bild<br />
av <strong>Europa</strong> och översiktligt förklarar vad Europeiska union<strong>en</strong> är och hur d<strong>en</strong> arbetar.<br />
Besök webbplats<strong>en</strong>: europa.eu/europago/explore<br />
Där finns <strong>en</strong> frågesport om varje kapitel. Testa dina kunskaper!<br />
Det finns också spel på webbplats<strong>en</strong> <strong>Europa</strong> Go (ec.europa.eu/europago/wel<strong>com</strong>e.jsp).<br />
Mycket nöje på <strong>upptäcktsfärd</strong><strong>en</strong>!<br />
NA-78-07-397-SV-C