Från ur form till i trim - Itrim med Johan Nordström

FRÅN UR FORM TILL I TRIM 

EN RESA PÅ 365 DAGAR 

Johan Nordström

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

Från ur form till i trim 

KAPITELL SIDA 

INLEDNING 3 

RESULTAT 8 

HÖGT OCH LÅGT 9 

KRÖNIKOR 18 

UTVALDA BLOGGINLÄGG 34 

RECEPT 60 

VIKTPROGNOSEN 81 

2

INLEDNING 


Det är inte mycket som är sig likt med mitt liv om jag tittar tillbaka 

ett år. Jo de stora sakerna är faktiskt lika, jag har samma underbara 

sambo som då, jag har samma underbara familj som då, jag har 

samma fantastiska vänner som då och jag har samma trevliga jobb 

som jag har nu – men när det gäller mig personligen så är det inte 

mycket som är lika. 

Jag väger inte längre som två normalväxta vuxna, jag ser inte längre 

ut som en bowlingkägla och jag har inte längre kondition som en 

hundrafemåring. 

Nej – det senaste året har verkligen förändrat mig och det nästan 

uteslutande till det bättre! 

För ett år sen bestod en vanlig lördag med att jag vaknade upp, gick 

och satte mig vid tv:n och blev där sittande fram tills kvällen. På sin 

höjd så kom jag iväg upp till butiken 700 meter här ifrån för att köpa 

en påse chips och ibland slog jag på stort och tog mig hela vägen till 

Solna Centrum för att köpa en flaska Vodka eller ett tiotal öl inför 

kvällen. När jag skulle till Solna Centrum tog jag självklart bussen. 

För ett år sen bestod en vanlig kvällsmiddag här hemma av 4 

stycken stora toasts med 100 gram ost i varje toast. Ville jag lyxa till 

det lite extra så körde jag även ketchup på toastsen. Till det kunde 

det ibland även slinka ner en påse chips. 

För ett år sen var den mest fysiska aktiviten jag gjorde att gå i 

trapporna upp från bussen till jobbet. Men det försökte jag i den 

största mån undvika genom att gå en omväg till ett ställe där det 

fanns en rulltrappa. Jag visste inombords att det var en riktigt dålig 

3


dag när rulltrappan stod stilla – då skulle jag behöva bli både 

andfådd och svettig redan innan jag kommit till jobbet. 

För ett år sen fick jag ångest när jag skulle gå på bio. Faktum var att 

jag var så stod, att jag tyckte det kändes att jag var så mycket i 

vägen att jag alltid ville ha en kantplats. På så sätt kunde jag liksom 

luta hela kroppen bort från den jag satt bredvid och därmed inte 

störa personen. Tro mig – det är inte så skönt att titta på bio 

sittandes lutandes åt ett håll! 

Idag ser det inte riktigt ut så! 

Idag består en vanlig lördag av att jag minst är ute och går en 

långpromenad på ca. 10 000 steg, kanske är jag även iväg och tränar 

eller så kanske jag tar en löprunda på kvällen. Jag sitter fortfarande 

gärna och tittar på TV och ser fortfarande mer än gärna på någon 

film. Men jag passar på att röra på mig på dagen innan jag tillåter 

mig själv att sitta allt för mycket i soffan! 

Idag består en vanlig middag hos oss av en mängd grönsaker (oj vad 

mycket spännande grönsaker det finns!) I förra veckan fick jag höra 

talas om Kålrabbi, har ni inte provat det så prova den!), gott kött 

eller kyckling och troligtvis en fettsnål underbar sås som tillbehör. 

Jag saknar bröd mycket, men det är i princip det enda som jag 

saknar från min gamla kosthållning. Allt annat har jag faktiskt 

lyckats hitta alternativ till! 

Idag får jag nästan lite dåligt samvete om jag inte haft mer än 3 

träningspass under en vecka, vare sig det är stressigt på jobbet eller 

inte så kan man alltid hinna med att träna! Jag tycker fortfarande 

att det ofta är otroligt tråkigt och segt innan jag kommer iväg till 

4


träningen – men jag försöker verkligen göra det så ofta som möjligt. 

Under träning och framför allt efter träning är det verkligen jäkligt 

skönt. 

Idag har jag inte längre ångest när jag vistas bland folk, jag vet att 

min kropp inte längre är mycket större än någon annans och jag kan 

gott och väl sitta ner på bussen utan att någon annan blir störd av 

mig. Jag har inte riktigt ännu förstått hur mycket mindre min kropp 

är och mentalt så känner jag mig ganska kraftig. När jag tittar mig i 

spegeln känns det bättre – men inte helt bra. Jag har en del kvar att 

lära mig mentalt! 

Som ni ser har det hänt en del det senaste året. Hur har det varit 

möjligt? Hur har jag kunnat förändras så mycket på ett år? Ja det 

undrar faktiskt jag själv också – men det finns en del viktiga 

personer att tacka för min förändring: 

Dr Sveinsson på Karolinska sjukhuset i Solna: 

Det var du som fick mig att förstå allvaret med att vara i ett sådant 

skick som jag var förut. Du tog inte den lätta vägen att ge mig 

mediciner utan du fick mig att förstå att den egentliga lösningen var 

att ta tag i mitt liv och att gå ner i vikt. Tack för att du inte bara satte 

mig på lite tabletter och sen glömde bort mig! 

Itrim generellt: 

Som överviktig försöker man titt som tätt hitta en lätt och smidig 

väg till att bli av med sin vikt. Själv har jag provat en mängd olika 

5


dieter. Allt från att köra en stenhård pulverdiet från Nutrilette till 

att bara käka kött enligt LCHF – dieter som oftast fungerar ett tag – 

men ger ett uruselt slutresultat. 

Med Itrims metoder har jag lärt mig hur det faktiskt fungerar med 

kroppen och lärt mig förstå hur man måste leva för att kunna hålla 

en vettig vikt. Dessutom har de lärt mig att det inte behöver vara 

tråkigt att leva sunt. Man måste vara hitta en balans i livet! 

Min älskade sambo – Mathilda! 

Mathilda lever efter novisen – jag kan. Jag däremot istället ofta 

tänker ”jag kan inte”. Mathilda har fått mig att förstå att jag kan så 

mycket mer än jag tror. 

Det är hon som har fått mig att börja springa, hon som fått mig att 

börja träna core-träning, hon som fått mig att cykla till jobbet varje 

dag. Ja Mathilda är min största inspirationskälla när det kommer till 

träning. 

Utan dig hade jag troligtvis inte ens kommit hälften så långt på min 

resa det här året som jag gjort! 

Itrim Sveavägen 

Även om Itrim generellt står för en metod för hur man ska förändra 

sitt liv och hur man ska leva för att vara sund och nyttig krävs det 

även personligt stöd och engagemang för att lyckas hela vägen. På 

Itrim Sveavägen har jag hela tiden mötts av positiv personal och 

stöttande ord och hjälp på vägen. 

6


Ett bra exempel är när jag precis börjat på Itrim var jag som ni 

säkert redan förstått vid ett jäkligt dåligt skick rent kroppsligt. Min 

ena fot klarade inte av att från att aldrig behöva jobba med att röra 

på sig till att plötsligt gå 7000 steg om dagen. Den gjorde otroligt 

ont och jag hade svårt att träna med att gå upp och ner för stepbrädorna 

på Itrim. 

De löste det smidigt genom att jag fick låna en träningscykel som 

stod inne på chefens arbetsrum. Där kunde jag köra träning istället 

för att hoppa upp och ner på stepbrädorna som jag inte klarade av 

just nu! 

Att de dessutom redan sen dag ett är jag kom dit för ett 

informationsmöte har kunnat mitt namn har inte gjort saken bättre 

– jag har känt mig välkommen hela tiden! Tack! 

Alla mina kollegor, vänner och familj 

Att gå ner i vikt innebär att man kan vara lite sur och tvär ibland, 

speciellt i början när man går på VLCD och inte får i sig något annat 

än – ärligt talat – jäkligt äckliga måltidsersättningar. Mina vänner, 

mina kollegor och hela min familj har under hela min resa varit 

väldigt stöttande. Även de gångerna som jag varit sur och tvär. 

Dessutom har ni varit mycket peppande och gång efter annan 

berättat för mig hur duktig ni tycker jag har varit. Jag kanske har 

varit dålig på att svara och visa att jag uppskattat det – men det har 

betytt så mycket mer än jag kunnat säga till er! 

I den här boken har jag samlat blogginlägg, krönikor, recept, högt 

och lågt från min resa under det här året! Hoppas du finner min 

resa inspirerande! 

7

RESULTAT 


2011-09-16 2012-09-16 Skillnad 

VIKT 146.6 kg 85.6 kg 61.0 kg 

BMI 47.3 26.9 20.4 

FETT % 51.1% 18.7% 32.4 

FETTMASSA 74.9 kg 16.0 kg 58.2 kg 

MIDJA 146 cm 94 cm 52 cm 

8

HÖGT OCH LÅGT 


Under en så lång resa som min viktresa på ett år så kommer det 

såväl höjdpunkter som lågpunkter. 

På min resa har höjdpunkterna varit de positiva resultaten, min 

förändrade inställning till aktiviteter och framför allt att jag fortsatt 

min resa som jag gjort. 

Bland de negativa tillfällena kan nämnas alla gånger jag gått i från 

min diet och gjort snedsteg eller de gånger som kroppen har 

krånglat och jag har haft ont av olika anledningar så träningen blivit 

lidande. 

På de nästkommande sidorna har jag listat några av de viktigaste 

hög- och lågpunkterna under det här året. 

Som ni ser så är det inget som bara går åt ett håll, det finns en 

pendelrörelse i allt. 

2011-09-14 

Jag träffade Itrim för första gång och signade upp 

mig på ett två-årsavtal. Samma dag startade jag 

bloggen 

9

2011-09-17 

2011-09-19 

2011-09-28 

2011-10-07 

2011-10-11 


Min Itrimresa påbörjas på allvar med Dag 1 

Mitt första träningspass på Itrim avklaras. Jag är 

mer död än levande efteråt. 

För första gången sen jag började på Itrim går jag 

upp i vikt. Något jag sen lär mig att det kommer 

ske till och från. 

Steg 1 (VLCD) är avklarat helt utan något som 

helst snedsteg och jag går nu in i LCD-perioden 

Jag börjar gå till jobbet 

10

2011-10-22 

2011-10-30 

2011-10-04 

2011-11-08 

2011-11-12 


Jag kom in i en tröttperiod där såväl träning som 

gång kändes jobbigt och segt 

Jag börjar få otroligt ont i min högra fot. Min 

ökning av steg varje dag verkar ha påverkat mina 

fötter mer än jag trodde. 

För första gången är jag ute och roar mig – 

nyttigt! Ingen skräpmat och ingen alkohol. 

Min fot började bli bättre igen 

Jag började bli mer och mer intresserad av 

viktnedgång på det teoretiska planet och gjorde 

min första viktprognos 

11

2011-11-21 

2011-11-24 

2011-11-27 

2011-12-03 

2011-12-10 


Problemen med min onda fot började göra sig 

påminda igen 

Det var tungt - jag var seg, jag hade brist på 

motivation och jag var otroligt sugen på vanlig 

mat – men jag höll mig till min LCD-diet och 

skippade alla frestelser. 

Jag gick under 40 i BMI (tvättade bort stämpeln 

Svår Fetma) 

Jag köpte min första motivationströja, en t-shirt 

från Dresmann i storlek XXL – den passade inte 

ännu! 

Jag kom i mål med LCD-dieten. 12 veckor md 

enbart pulver var avslutade och jag hade klarat 

det med bravur! Jag var så stolt! 

12

2011-12-17 

2011-12-24 

2012-01-25 

2012-02-15 

2012-02-23 


Snön kom till Stockholm. Jag trotsade vädret och 

pulsade runt i 10 cm blötsnö och gick mina steg 

för dagen! 

Julen kom, jag skötte maten snyggt och det blev 

inget julgodis över huvudtaget! 

Jag skötte inte vinintaget lika snyggt som 

julgodiset. Även om det inte var den katastrof så 

var det med än planerat. 

Jag provade på en annan träningsform än Itrimscirkel: 

Simning. 

Min första mål t-shirt som jag köpte på Dresmann 

i storlek XXL passade perfekt nu! 

En tråkig personlig händelse inträffade och det var 

första gången som jag gjorde riktiga snedsteg på 

min viktresa. 

13

2012-02-25 

2012-03-05 

2011-03-21 

2011-03-26 

2011-03-31 


14 

Under en promenad i Hagaparken lyckas jag trilla 

och slå i svanskotan. Jag har så ont att jag inte 

tränar på två veckor. 

Jag köper mig en cykel! 

Jag är under 100 kg – för första gången på många 

år står vågen på tvåsiffrigt! 

Jag är på svensexa – och jag sköter inte maten och 

inte drycken. Mitt andra stora snedsteg! 

Jag springer för första gången på länge. Målet är 

att kunna springa i 30 minuter i sträck. Idag 

klarade jag 2 minuter åt gången.

2011-04-05 

2011-04-08 

2011-04-21 

2012-05-04 

2012-05-04 


Jag provar på Core-träning för första gången. 

Något som det visar sig att jag är väldigt dålig på – 

men jag försöker i alla fall! 

Jag köper nya t-shirtar på HM. Nu är det dags att 

byta ut garderoben! 

Jag är på Bröllop och det är tredje gången jag gör 

ett riktigt snedsteg när det gäller kosten. 

Ett riktigt snedsteg, helt oplanerat och helt 

onödigt. Ett par glas vin på en företagsfest! 

Jag börjar bli riktigt sportig och har införskaffat 

mig löparkläder för första gången i livet! 

15

2012-05-13 

2012-06-03 

2012-06-12 

2012-06-13 

2012-06-28 


Mitt intresse för löpningen ökar bara mer – jag 

köper en pulsklocka! 

Jag springer i 30 minuter i sträck för första 

gången. 

Jag genomför mitt första löplopp någonsin – 

Parloppet 2012. 

Jag börjar få lite problem med höger ben, ont i 

knät och i baksidan på låret. Det stör min träning! 

Jag springer en mil för första gången. Det går inte 

jättesnabbt, men jag klarar en mil! 

16

2012-07-04 

2012-07-13 

2012-07-14 

2012-08-23 

2012-08-25 

2012-08-30 


Jag kommer under min målvikt om 85 kilo för 

första gången. Jag är grymt stolt över vad jag 

presterat! 

Jag får under ett motivationssamtal reda på att 

mitt blodtryck nu har normala värden! 

Semestern drar igång, besök på landet, besöker 

mina föräldrar och åker till Turkiet. 

Träningen blir lidande, kosten är inte helt optimal 

och dessutom dricks det allt för mycket alkohol. 

Men det blev en semester som verkligen 

behövdes. Jag är efteråt utvilad och mer 

motiverad än på länge! 

Med två dagars mellanrum sprang jag två 

Bellmanstafetter. Först tillsammans med min 

sambo Mathildas familj och sen tillsammans med 

jobbet. 

Efter att varit lite dålig med träningen under 

sommaren och början på hösten börjar jag nu 

komma igång mer och mer med träningen. 

Milen blir avklarad – och det är så skönt att 

springa! 

17

2012-09-16 

KRÖNIKOR 


ETT ÅR! Efter 365 dagar är jag nu i mål med mitt 

första år! Dags att summera ner allting och ta 

steget vidare mot ännu ett år tillsammans med 

Itrim! 

Till varje veckorapport har jag försökt att skriva ner en liten krönika 

om ett ämne som jag för tillfället reflekterat efter eller som jag för 

tillfället tyckt varit speciellt intressant eller aktuellt. 

Varje vecka har det dock inte blivit av, det har helt enkelt inte 

hunnits med alltid och det har inte alltid funnits energi. Här har jag 

samlat alla mina krönikor. 

18


FOLK SNACKAR SKIT OM TRÄNING! 

När jag började med min viktresa för 11 veckor sedan var alla extremt stöttande (och 

är det fortfarande). 

På jobbet har vi många som tränar ofta och flera var peppande inför jag skulle iväg 

på min första träning. Något jag fick höra ofta var att det skulle vara skönt efteråt, 

att det skulle vara roligt och att det inte alls skulle kännas speciellt jobbigt att gå och 

träna efter att man kommit in i det. 

Nu efter 11 veckor kan jag summera det hela med att folk delvis snackade skit om 

träning! 

Det är SJUKT tråkigt att gå och träna, speciellt innan man kommer iväg. Att ta mer 

eller mindre hela eftermiddagen av en av sina lediga dagar och släpa sig iväg och 

köra ett pass är inte roligt. Punkt. Så tycker jag helt enkelt. För mig är det bara 

skitsnack att det inte är jobbigt eller tråkigt att gå och träna. För det är ärligt talat 

jäkligt tråkigt. 

Jag försöker dock att peppa mig och släpa mig iväg och träna, för jag vet hur bra 

resultat det ger och att det faktiskt är väldigt skönt efteråt – ja den delen av det folk 

sa stämmer – det är skönt efter träningen och man känner sig faktiskt ganska duktig! 

Så, vad vill jag säga med den här krönikan? Jo, om du (precis som mig) tycker att 

känns jobbigt att gå iväg och träna och att det inte alls är kul att träna – så är du inte 

unik! Men för den sakens skull så ska du inte låta bli! 

Det är förbaskat tråkigt att betala räkningarna varje månad också, men det brukar 

kännas ganska skönt efteråt och dessutom slipper du få halva lägenheten hämtad av 

kronofogden. 

Se träningen som samma nödvändiga ont som det är att betala räkningarna – och se 

till att göra det bästa möjliga av det – det försöker jag! 

19

MOTIVATION 


Jag har inte direkt haft någon brist på motivation under de här veckorna (eller nu 

kanske man istället ska börja säga månaderna) som jag kört itrim. Jag var fast 

besluten om att lyckas när jag började och jag känner att jag har kommit en bra bit 

på vägen nu. 

Men det finns saker som verkligen hjälper, och jag har haft hjälp från så många olika 

håll. 

Först, och absolut främst – Min sambo Mathilda: 

Inte nog med att Mathilda har varit mycket stöttande och varit med mig på så väl 

träningar som promenader. Hon har även kört på itrim samtidigt som jag (hon 

började ett par veckor efter mig). 

Om hennes tid på itrim kan jag bara säga: Helt galet! Hon har verkligen rasat i vikt 

och när hon i veckan visade före och ”efter”-bilder på henne så såg jag verkligen 

vilken fantastisk förändring hon genomgått. 

Att det har gått så bra för henne har verkligen motiverat mig och det är så mycket 

roligare att göra det här tillsammans med den man älskar! 

Arbetskamrater: 

Jag har ett gäng fantastiska arbetskamrater och arbetsplats. Alla har varit 

superpeppande och varit intresserade av all den nya kunskap om kost och motion 

som jag lär mig. Att då och då från sina kollegor höra ”vart har du tagit vägen” eller 

”jag känner knappt inte igen dig längre” har verkligen varit en putt i rätt riktning när 

det ibland känts motigt att gå i väg till träningen! 

Min kollega Cissi var till och med och tränade på itrim en gång! 

Vännerna / familjen: 

Jag har inte träffas så många av mina vänner under den här perioden. Då våra 

normala umgängesrutiner involverar god mat och öl så har jag valt att avstå det för 

att göra det enklare för mig själv. 

20


Men när jag väl träffat någon så har jag ofta fått höra att det syns på mig, framför 

allt så har jag fått höra att jag ser pigg ut och det stämmer, jag känner mig piggare 

än förut! 

Igår gjorde en av mina absolut bästa kompisar, Robin, ett inlägg på facebook där han 

skrev att han Stolt över mig och den resa jag påbörjat. Jag kan bara säga att jag är 

stolt över att ha dig som vän Robin! 

Itrim 

Ja det kanske är en självklarhet, och jag glömde nästan bort det själv. Men att ha ett 

så välgenomtänkt program att luta sig tillbaka mot har varit fantastiskt. Men ännu 

viktigare är personalen på itrim. På ”mitt” itrim på Sveavägen är personalen helt 

fantastisk! De är peppande, trevliga och roliga. När jag är iväg och tränar är det mer 

regel än undantag att jag stannar kvar några minuter bara för att småprata lite med 

den fantastiska personalen! 

Sist, men kanske inte minst – den här bloggen: 

Att hänga ut sig själv och skriva om saker både när det går bra och dåligt har varit ett 

otroligt bra beslut för mig! Att jag varje dag nästan har 100 olika personer som läser 

om min resa gör mig otroligt motiverad att försöka motivera andra! Det är jobbigt att 

gå ner i vikt, men inte SÅ jobbigt som jag trodde! Dessutom blir livet så mycket 

enklare på massa andra plan så det är värt det! 

Så för att summera det här med motivation vill jag bara säga: Det viktigaste för att få 

motivation har för mig varit att berätta för andra vad jag håller på med och vara 

väldigt ärlig om vad jag tycker om det! Det finns så många där ute som är stöttande 

och mer än gärna ger än en spark i baken så man kommer igång när man behöver 

det! 

Slutligen, tack alla ni som ger mig sådan motivation! 

21

STRESS 


Att vara inne i en intensiv period (på jobbet eller privat) kan verkligen få än att få 

skygglappar. Man springer och springer utan att egentligen ha någon koll på vad som 

händer i omgivningen. 

När man är i en stressad situation är det lätt att ta till de snabba lösningarna för att 

tjäna lite tid för stunden. 

Under stressiga situationer märks det mest om man vant in sig i sina nya rutiner eller 

om man faller snabbt tillbaka i dåliga (enklare) banor. 

Den här veckan har jag fått testa på riktigt om min itrim-resa har kommit så långt så 

jag kunde hantera stressiga situationer eller om jag skulle ta den enklare vägen. 

För mig så handlade det om två saker, maten och motionen. 

När det gällde maten så kan jag säga att det inte direkt kändes motiverande att 

ställa sig halv tolv på kvällen och börja laga mat till dagen efter. Trots att jag skulle 

upp tidigt dagen efter. Här lärde jag mig att det är nog en bra idé att ha ett par 

färdiga rätter i frysen som man kan ta upp när det blir stressigt och man inte riktigt 

hinner lägga tiden på laga mat. 

När det gällde motionen så var det otroligt omotiverat att gå och träna. Det kändes 

verkligen som att det tog för mycket tid. Här hade jag tur att jag har kollegor på 

jobbet som i princip tvingade iväg mig, trots att vi egentligen hade massor med saker 

kvar att göra. 

Att komma upp i stegen har nog varit det lättaste denna vecka, trots stressen. Här 

försökte jag tänka lite smart och använda tiden det tar att gå för att stressa av och 

lätta på tankarna lite. Det är omöjligt att gå direkt från en stressig tid på jobbet till 

att gå och sova för mig. Jag är helt enkelt uppe i för höga varv. Men med en 

promenad hem så släppte lite av stressen i alla fall. 

Så, för att hantera stressiga situationer när man försöker vara nyttig så är mina tips 

(och lärdommar efter denna vecka): 

Se till att du har folk runt omkring dig som kan putta iväg dig till träningen, trots 

att det är stressigt! 

Se till att vara förberedd med lite nyttig mat i frysen, så du inte behöver lägga 

mer tid på att laga mat när du inte hinner 

Använd träning/promenader till att stressa ner! 

22


När jag tog upp det i en graf blev det väldigt tydligt, en dag gick jag upp 0,5 kg 

medans jag de andra dagarna har hållit de förväntade -0,1 till -0,2 kilo per dag. 

Att jag en dag gick upp 0,5 har jag ingen bra förklaring på, men om det är nått jag 

förstått de senaste månaderna nu när jag hållit på med itrim och hållit stenkoll på 

min vikt är att ibland går man upp en hel del helt plötsligt och vissa andra dagar går 

man ner lika mycket. 

Jag antar att det har att göra med vätskebalans och andra konstiga saker. 

Så, vad vill jag egentligen säga med denna krönika? Jo egentligen bara en sak, stressa 

inte upp dig själv för att du inte går ner jättemycket en vecka. Har du gått ner 0,1 kilo 

bara så är det betydligt bättre än att man gått upp 0,1 kilo! 

Självklart vill jag, liksom alla andra att det ska gå nedåt på vågen. Men jag tänker 

försöka stressa av och låta det ta den tid det tar! Kämpar jag bara på och fortsätter 

på samma sätt som bevisligen har funkat hittills så kommer det funka även i 

framtiden! 

23

ITRIM LÄTT SÅ DET BLIR SVÅRT? 


Nu när itrim-livet börjar bli vardag så känns det faktiskt väldigt lätt att följa itrimdieten. 

Jag har fortfarande lite svårt med det där med träning, dels för att kroppen 

bråkat en del på senaste men även för att det är det jag har svårast att motivera mig 

till. 

Men när det kommer till maten så är det faktiskt så enkelt att det nu börjar bli svårt 

just för att det är så enkelt! 

Hur menar jag nu? Jo, det är så enkelt att hoppa in och köra itrim-kosten att det 

börjar kännas enkelt att ta en dags avbrott – ”det är ju ändå så enkelt att börja igen”. 

Jag har inte det minsta sug efter någon speciell mat under veckorna när jag äter 

enligt ”Varierat. Men om det dyker upp tillfällen då det är lättare att äta vanlig mat 

(t.ex. om man är bortbjuden eller ska ut på stan eller så) så känns det nu enklare att 

bara hoppa över itrim-tänket den dagen och sen hoppa på itrim-kosten sen igen – och 

det gör ju det hela svårare! 

För varje avbrott som man tar så tar ju viktnedgången längre tid, och med sämre 

resultat kanske man i förlängningen kommer bli mindre motiverad och att det då blir 

svårt att komma in i spåren igen och sen är plötsligt ”undantagsdagarna” vardag 

igen. 

Nej, det gäller att ha självkontroll och hålla sig, fast det är så enkelt att börja igen! 

Jag tror det absolut viktigaste är att man gör medvetna beslut och planerar innan för 

hur man ska agera. 

Det som blir riktigt farligt är när man bryter det man planerat och tar 

”undantagsdagar” helt oplanerat bara för att det är enklare. 

Så, bara för att en sak är enkel betyder det nödvändigtvis inte att det för den sakens 

skull är inte svårt. 

24

STOLAR SOM VÄXER? 


Att vara riktigt överviktig har en jäkla massa negativa effekter. En speciellt tydlig 

effekt märks när man ska sitta länge i en stor folksamling, t.ex. bio, flygplan eller om 

man ska på något evenemang på en idrottsanläggning. Det är inte bara det att det 

känns trångt och obekvämt utan det känns även som man verkligen sitter på den som 

sitter bredvid. Dessutom känns det inte alls speciellt snällt mot den som man sitter 

bredvid. Det känns som man även förstör dens upplevelse. 

Det har gjort att jag de senaste åren dragit mig lite för att gå på bio, det har liksom 

inte känts speciellt roligt när man hela tiden får dåligt samvete för att man tar så 

himla mycket plats. 

Så nu var det ett tag sen jag var i en sån situation att jag var tvungen att klämma ner 

mig i en stol bredvid någon annan. Men i fredags var det dags så jag skulle gå och se 

Top Gear live på Globen. Till min stora förskräckelse satt det någon i stolen bredvid 

min innan jag skulle sätta mig och ångesten kom så sakteligen krypande. 

När jag väl satte mig ner i stolen märkte jag – stolen har ju växt. Den är ju inte alls 

speciellt liten. Det finns till och med utrymme kvar mellan mig och de jag sitter 

bredvid. 

Precis innan jag skulle öppna munnen och säga till min kompis ”Vad skönt att de 

skaffat så stora stolar här” slog det mig - de har inte bytt ut stolarna på globen; Det 

är jag som blivit mindre! 

Det är dom här småsakerna i vardagen som verkligen gör den stora skillnaden med 

att gå ner i vikt. Livet blir helt enkelt lite enklare. 

Förut hade jag verkligen tanken att jag tyckte att de borde ha större stolar på så väl 

flygplan som på bio, för alla ska väl kunna sitta bekvämt? Men i ärlighetens namn nu 

såhär efteråt så kanske det är ganska vettigt att stolarna inte är större än de är – för 

när man är så stor att man inte längre får plats i en vanlig stol. Ja då bör man nog 

göra något åt sitt viktproblem, inte göra något åt stolen i sig. 

25

HETSAD AV VÅGEN? 


Att väga sig varje dag när man håller på att gå ner i vikt är det nog ingen 

hälsorådgivare som rekommenderar. 

Jag däremot har vägt mig (mer eller mindre) varje dag genom min Itrim-resa hittills. 

Varför? Av två anledningar. Dels är jag förbaskat nyfiken av mig och vill se hur det 

gått varje dag, men framför allt så vill jag göra den här Itrim-resan till ett projekt – 

inte bara för mig utan även för alla andra som försöker gå ner i vikt. 

Under resan har jag tagit fram flera olika verktyg som jag själv använt. 

Viktprognosen och stegomvandlaren är två exempel, samt min mobilapplikation (som 

jag ännu inte släppt officiellt ännu). 

Nu vill jag visa upp mina erfarenheter av det här med vågen och påvisa att det är 

INGET konstigt vare sig om man står stilla i vikt 2,3,4 eller 5 dagar och det är inte 

heller något konstigt att man i bland går upp i vikt. De är trenderna över tid man ska 

leta efter. 

Går man upp 0.1 kilo om dagen 3 dagar i rad för att sen går ner 1 kg på en enda dag 

så är resultatet -0.7 kg även om man under 3 dagar går upp i vikt. 

Jag har varit så frustrerad till och från och hatat att min kropp inte gett mig de 

resultaten jag ville ha. Men så plötsligt har det slagit till på vågen och jag har tappat 

det där kilot som jag hoppats på. 

Så varför går man i bland upp i vikt trots att man äter så lite? Och varför står man 

ibland helt stilla i vikt trots att man rör på sig så mycket? Ja det är frågor jag har 

ställt mig massa gånger under min resa. 

Ärligt talat – jag har inte en aning. Jag är ingen expert i hur kroppen fungerar, men 

vad jag skulle kunna gissa på så har det mesta med olika vätskenivåer i kroppen att 

göra. Har man ätit mycket salt eller mycket kolhydrater i sig så binder kroppen vätska 

och det kan ta några dagar innan den släpper ifrån sig det igen. 

Men så länge man håller sin diet, rör på sig tillräckligt mycket så kommer man går 

ner i vikt. Det är så enkelt! 

Jag vet att många förespråkare menar att det inte är så enkelt som kalorier in och 

kalorier ut – men jag tror faktiskt att det är så enkelt (i princip). Gör man av med mer 

26


kalorier än man får i sig så måste kroppen ta energin från något och då blir det från 

de fettdepåer vi har. 

Så, för att avsluta denna krönika har jag bara följande att säga: Hetsa inte upp dig 

över vågens resultat dag för dag eller vecka för vecka. Håll dig till din diet och försökt 

att hitta trenden över tid så kommer du se att resultaten finns där! 

Här är en sammanfattning i en graf över hur min viktförändring har varit dag för dag 

de 200 första dagarna av min itrim-resa ( jag gått upp i vikt 14% av dagarna, stått 

stilla i vikt 16% av dagarna – dvs på en vecka går jag i snitt ner ungefär 4 dagar och 

står stilla eller går upp i vikt de andra 3). 

27

PRYLAR, KAN DE HÄLPA OSS? 


Jag är den värsta typen av prylgalning, jag ska ha allt nytt och allt häftigt. När jag 

haft ont i kroppen så har jag hellre köpt de mest bisarra massagehjälpmedelen 

istället för att gå och få massage hos någon som vet vad de gör. Jag har även köpt 

alla nya mobiltelefoner, tv-apparater som går m.m. D.v.s. en riktig prylgalning. 

Nu när jag börjar bli mer och mer intresserad av träning kommer även prylsuget här 

och tankarna börjar snurra i huvudet: 

- Kanske man skulle ha den där mest avancerade cykeldatorn när man ska cykla? 

(redan gjort) 

- Kanske man ska köpa sig en riktigt avancerad pulsklocka nu när jag börjat på 

löparskolan? 

- Varför inte köpa den mest avancerade och dyra stegräknare man kan köpa på 

marknaden? (läs Fuelband) 

- Ett löpband kanske vore bra att ha när det är dåligt väder ute? 

Men egentligen, vad tillför alla dessa prylar egentligen? 

När det var kundkväll på Itrim för ett par veckor sen så ställde HE-Fitness ut och jag 

passade på att fråga dom om lite träningshjälpmedel och vad de tyckte att man 

skulle ha hemma för att träna. Deras svar: En kettlebell, d.v.s. en järnklump. Mer 

avancerat än så behöver det enligt dom inte vara. 

Och i ärlighetens namn, jag tror de har rätt. Det behöver nog inte vara så mycket mer 

avancerat när man tränar. I slutendan handlar det ju om att man ska bränna kalorier 

och vad behöver man egentligen för att bränna kalorier? Inte speciellt mycket 

förutom sin egna kropp. 

Något som jag dock tror kan vara värt att lägga pengarna på om man nu absolut 

måste köpa några prylar till sin träning är att köpa saker som gör det enklare att 

träna och som kan ge motivering till att träna. T.ex. en stegräknare är ett perfekt 

hjälpmedel som vare sig behöver vara speciellt dyrt eller avancerat – men som hjälper 

till som tusan för att öka motivationen! 

Så för att svara på min inledande fråga: Prylar kan de hjälpa oss? Ja det tror jag, om 

det är prylar som får dig att träna mer (öka din motivation) – men att köpa massa 

träningsredskap och specialgrejer, nej det är nog bara pryldjävulen i mig som talar. 

Det funkar bra med något så enkelt som ett hopprep, min kropp och en massa 

motivation! 

28

VÅREN ÄR SVÅR 


Våren har visat sig vara svår för mig att lyckas hålla framför allt min kosthållning, 

men även den fulla satsningen på motion som jag haft de senaste 200 dagarna har 

varit svår att hålla under vårens första veckor. 

Främst så beror det på att jag helt enkelt haft väldigt mycket ”störande” moment 

som dykt upp då och då. Det hela började med svensexa och sen har det fortsatt med 

”dåliga” händelser mer eller mindre varje vecka. 

Med dåliga händelser så menar jag händelser som har gjort det svårt för mig att 

hålla den strikta diet som jag försökt att hålla, och det har märkts på vikten. Jag har 

inte direkt gått upp (tillfälligt upp för att sedan gå ner igen) men de senaste veckorna 

har jag inte direkt gått ner så mycket som jag vill. 

Så varför har jag låtit det bli så? I höstas hade jag mycket lättare att säga NEJ till 

olika aktiviteter och körde på med min diet vad som än hände. 

Jag tror det är en kombination av saker, dels har jag nått väldigt långt med min 

viktnedgång, dels så har det varit så mycket mer speciella saker som hänt under 

våren jämfört med hösten och dels så har jag sett att jag har kunnat unna mig vissa 

helgen att festa på och jag har alltid kommit tillbaka till dieten och kört på igen. 

Jag kommer ihåg en kollega på ett gammalt jobb som en gång skulle sluta röka, 

redan på eftermiddagen samma dag som hon slutat röka stod hon ute på balkongen 

och rökte igen. När vi frågade om hon inte hade slutat röka så var hennes kommentar 

”jag har så lätt att sluta röka så jag kunde lika gärna börja igen”. Lite samma sak har 

det varit för mig de senaste veckorna, det har varit så lätt att hoppa på tåget igen att 

jag inte dragit mig för att hoppa av det då och då. 

Men nu är det dags för att verkligen ta tag i det här och kravla sig upp ur hålet ännu 

en gång. Denna gång blir det 100% satsning till den 16:e maj när vi åker iväg med 

jobbet på semester till Maldiverna. För där tänker jag passa på och njuta och ha en 

riktig härlig resa. Men fram tills dess blir det fullskalig satsning. 

Tills dess är det lite knappt 3 veckor kvar. Målet? Att jag ska vara under 90 kilo innan 

dess! Med det målet uppsatt vill jag visa för mig själv att det nu gäller att satsa fullt 

ut igen! 

Våren har varit svår nu till att börja med, men jag tänker avsluta det på topp! 

29

ITRIMS VIKTIGASTE LÄRDOM 


Snart har jag gått på Itrim ett helt år och jag har lärt mig massa saker och fått en 

riktigt bra inblick i hur kost och motion fungerar. Framför allt har jag lärt mig att det 

inte är mycket svårare än + och – när det gäller vikten. Se till att göra av med mer 

energi än vad man får i sig så går man ner i vikt. 

Det här året har även varit fyllt av förändringar och mest tydligt är kanske 

aktivitetsnivån på mig. Förut var jag mest stillasittande i soffan, gjorde inte mycket 

av min fritid och att röra på sig och träna var totalt otänkbart. Nu hinner jag med att 

göra mer saker på en förmiddag en helg än vad jag annars gjorde på en hel helg. 

Men det viktigaste under det här året har varit en stor och tydlig lärdom – det är 

möjligt att klättra upp ur hålet igen! 

Att tro att man alltid ska springa på i samma tempo, att alltid äta nyttigt och alltid 

vara perfekt är både naivt och ohållbart. Det kommer tillfällen då man vare sig äter 

nyttigt, rör på sig eller över huvud taget lever som man bör. Det viktigaste är dock att 

man ser till att man tar tag i det igen och kommer tillbaka i sina normala rutiner – 

såväl med kost och motion. 

Att jag under min resa till Maldiverna struntade i allt som hade med vett att göra när 

det kommer till kost och alkohol fick jag sota för på vågen. Men det som jag är riktigt 

stolt över är att jag nu är tillbaka på banan och kör på precis som innan. 

Att kunna unna sig en kväll, en helg eller en vecka med lyx och avkoppling är något 

som jag tror alla är värda och bör göra då och då – det viktiga är helt enkelt att 

klättra upp ur hålet igen när pausen är slut. 

Jag är inte perfekt, jag gör verkligen inte allt som jag bestämt på förväg och jag gör 

konstanta misstag under min Itrim-resa. Men en sak har jag varit bra på hittills (till 

skillnad mot mina tidigare försök att gå ner i vikt) och det är att komma tillbaka på 

bana igen. 

För mig har det hittills varit ganska lätt och när det känts svårt att hitta tillbaka på 

banan igen så tänker jag på hur mitt liv var förut. Vill jag ha ett liv som soffpotatis 

igen? Nej! 

Hitta din källa till inspiration och försök använda den när du väl hamnat i hålet igen – 

för du kommer göra det! Förr eller senare! 

30


JAHA, DU HAR GJORT EN GASTRISK BYPASS.. 

Igår på jobbet skulle jag skriva på ett paket från posten, de kommer titt som tätt förbi 

med olika paket och igår var det min tur att skriva på att vi mottagit paketet. 

Brevbäraren frågade efter mitt namn och när jag sa vad jag hette så utbrast han ”så 

det var du i alla fall, jag började undra, oj vad du måste tappat i vikt.. du har gjort en 

gastrisk bypass eller hur?” 

Det var självklart, precis som vanligt, väldigt trevligt att höra folk säga att man gått 

ner i vikt och speciellt när det är utomstående som kommenterar mig. På något sätt 

så blir jag både rörd och lite generad någon gång när någon kommenterar det. Jag 

vet inte riktigt hur jag ska fråga. 

Men något som jag tycker är lite skrämmande är att folk tar det för givet att man 

gjort en operation för att gå ner i vikt. Det känns som att det i Sverige har blivit det 

naturliga sättet att gå ner i vikt, allt annat tror folk är omöjligt. 

För mig känns det som den absolut sista utvägen, när man verkligen har försökt på 

alla andra tänkbara sätt – för att göra en sådan operation leder ju till att man tvingas 

gå ner i vikt. Man har inte gjort det genom fria val på vägen och genom att lära sig 

hur man ska välja – man har genom, sin nu mycket mindre magsäck, inte haft något 

annat val än att hålla sig till små portioner. 

Även jag har blivit erbjuden att gå och prata med någon om att göra en gastrisk 

bypass. När jag fick min diagnos med IIH så var det första läkaren sa att det riktiga 

sättet att bota IIH är att gå ner i vikt och han undrade om jag hade funderat på 

operation något eller om jag ville träffa någon som kunde mer om den typen av 

operationer. 

Jag tackade nej och sa att jag ville försöka själv först och om inte det inte fungerade 

så skulle jag återkomma. Det måste varit mitt livs hittills bästa beslut, känns det som 

nu i alla fall. 

Sjukvårdens hets för att skicka alla till operationsbordet för att lösa problemet en 

gång för alla känns som ett kortsiktigt tänkande då man knappast förbättrar 

personens livsstil (läs motion) eller vad personen har för någon inställning till mat. 

Den tvingar på personen en livsstil som den inte själv kan påverka. 

31


Jag hoppas att det snart väder och folks kommentar när de ser någon som gått ner i 

vikt istället är: Vad du har gått ner i vikt, du måste ha förändrat din livsstil helt? 

FÖRVRIDEN SJÄLVBILD 

När jag vägde som mest var jag väldigt medveten om att jag var stor – jag hade nog 

dock dålig koll på HUR stor jag var. Jag höll mig från att titta på mig själv i speglar 

och tyckte det var ganska jobbigt när jag gick på stan och plötsligt såg en spegelbild 

på mig själv i en fönsterruta på en butik. 

Däremot var jag bra på att förtränga hur stor jag var samtidigt som jag försökte att 

göra mig så liten som möjligt. T.ex. när jag åkte buss så försökte jag trycka upp mig 

så långt mot fönstret som möjligt (så jag inte skulle ta allt för mycket plats från de 

andra). Jag hade nog i ärlighetens namn helt enkelt ett väldigt dåligt självförtroende 

och jag tyckte att jag mest var i vägen för alla hela tiden. 

Efter att gått ner mer än 60 kilo under dessa lite drygt 9 månader på Itrim sitter dock 

detta fortfarande kvar i min hjärna. Jag är en otroligt stor person som ogärna tar 

plats på bussen och får lite smått panik när jag ska åka flygplan – för tänk om jag 

hamnar i mittenplatsen? Då får 2 personer stå ut med att sitta bredvid mig och jag 

har ingen stans att trycka upp mig emot och försöka försvinna. 

Samtidigt så blir jag varje gång förvånad över hur stora sätena har blivit på bion, på 

bussen och inte minst på flyget. 

Trots att jag inte idag undviker speglar eller mår inte dåligt när jag ser min egen 

spegelbild så är min självbild riktigt förvriden. När jag tittar i en spegel kan jag från 

gång till gång rycka till och tänka ”oj är det där verkligen jag?” eller ”det ser faktiskt 

inte så dåligt ut” men det normala är att jag fortfarande ser en riktigt stor person. 

Förut tror jag inte att jag såg mig själv som så stor som jag var, jag visste att jag var 

stor men inte så stor! Nu så ser jag mig själv som betydligt större än jag faktiskt är! 

Det är när jag får det svart på vitt som jag inser att jag faktiskt inte är så stor. Ett 

exempel på detta är t.ex. när jag och mina andra gruppmedlemmar på mina 

gruppträffar på Itrim jämför våra siffror och jag plötsligt inser att de som jag tycker 

ser riktigt smala och snärta ut har en högre fettprocent och väger mer än jag. 

32


Men de tankarna försvinner snabbt från mitt medvetna och jag tycker fem minuter 

senare att jag är stor igen. 

Min självbild är nog i själva verket mer förfriden nu än vad den var förut – då visste 

jag att jag var stor – jag hade bara lite fel i hur stor jag var! Idag har jag ingen aning 

om att jag faktiskt börjar bli normalt stor – jag ser mig själv fortfarande som en jätte! 

Antagligen kommer det ta ett tag för mig att få detta att smälta in! Därför var det kul 

när Mathilda igår kom med två stycken bilder. Båda tagna på midsommar. En bild 

från förra året och en från årets midsommar. 

Med så tydliga bildbevis är det tydligt för mig att min självbild är totalt förvriden idag 

– men att jag förhoppningsvis inom kort fattat hur min kropp ser ut nu för tiden! 

33

UTVALDA BLOGGINLÄGG 


Under hela min resa så har jag bloggat, det har varit ett sätt för mig 

att sätta en ännu större press på mig själv, ett sätt att visa upp mina 

resultat men framför allt ett sätt att få utrycka mig och lätta på mitt 

hjärta om så väl med- som motvindar. 

Efter ett par månader uppmärksammade även Itrim min blogg och 

lade upp den på deras sida. Väl där började besökarna på min blogg 

strömma till mer och mer och plötsligt så var det inte bara mina 

vänner och bekanta som läste om mig utan en mängd människor. 

Det gjorde mig bara otroligt mer taggad av att blogga och att se till 

att sköta mig så gott jag kunde. 

Här har jag samlat några av de blogginlägg som jag tycker att lyfta 

fram lite extra men för att läsa alla inlägg besök bloggen på 

adressen http://itrim.johans.mobi 

34

2011-09-17: DAG 1 


Då så, nu var dag ett snart avklarad. Det som jag oroat mig lite för innan har varit 

maten och det har under dagen varit lite upp och ner med just maten. 

Motionen idag blev en långpromenad tillsammans med Mathilda. För första gången 

sen jag flyttade in här i Frösunda för 2 år sen så gick jag i Hagaparken. Det blev en 

promenad på lite drygt en timma och 9000 steg. 

Detta betyder att jag klarat 8000-stegs målet för dagen. Ett mål som jag börjar 

misstänka att jag satt lite för högt, men mål ska väl vara svåra att uppnå? Annars är 

de för lätta! 

I övrigt tycker jag att det har gått bra idag, inga direkta hungerskänslor, humöret är 

fortfarande på en bra nivå och jag känner mig hyffsat pigg! Misstänker dock att jag 

kommer ha lite träningsvärk efter långpromenaden, benen känns riktigt stumma nu. 

Jag är inte van att vara ute och gå så länge 

2011-09-19: DÖD MEN FORTFARANDE VID LIV 

Ja vad ska man säga, 30 minuter träning 

och 4000 steg promenad från kontoret och 

tillbaka var ingen lek. 

Jag är verkligen helt galet otränad. 

Nu är jag på väg hem och jag är inte i mitt 

piggaste läge! 

35


2011-09-28: DET ÄR ALLTID HÅRT ATT GÅ UPP 

Trots min stenhårda diet, att jag är ute och går mina 8000-steg varje dag och att jag 

igår var och tränade igen så gick jag från igår till idag upp 0.5 kilo. Skulle tro att detta 

har med vätska i kroppen att göra eller något liknande, för jag har svårt att se hur jag 

skulle kunna gå upp ett halvkilo på en dag utan att knappt äta nått! Men det känns 

alltid hårt! 

Nu är det bara att visa den goda viljan och köra på som vanligt så kommer säkerligen 

vågen börja gå nedåt snart igen! 

På torsdag är det träning igen inplanerat! 

2011-10-04: MATSUGET ÄR HELT GALET 

Idag slog det mig – jag blir inte direkt sugen på mat när jag ser andra äta det, men 

jag blir otroligt sugen på det när jag ser det på TV. 

Bland mina favoritprogram på TV är matlagningsprogram, vilket inte är helt optimalt 

när man går på en strikt diet. Därför har jag slutat titta på matlagningsprogram helt, 

men det finns fortfarande kvar matinslag i andra TV-program och i reklam vilket jag 

har märkt skapar ett väldigt sug på mat. 

Som idag såg jag ”Erik och Mackan – 99 nya saker man måste göra innan man dör” 

där Erik badade i ett helt badkar av bearnaisesås och doppade en nygrillad korv 

direkt i badkaret och sen åt upp det. Hur otroligt äckligt är inte det egentligen? Men 

oj vad sugen på bea och korv jag blev. 

För det första så är inte ens bea så jäkla gott (har nog genom åren förätit mig på 

det), för det andra tror jag att blandningen korv och bea inte är nån speciellt bra 

kombination och för det tredje så är det ju jäkligt äckligt att äta det ur ett badkar. 

Men trots allt detta så kom suget springande med farten av en leopard. 

Nu några minuter senare så har suget försvunnit och jag har kommit till sans igen. 

Hur som helst så är det spännande att se att man kan bli otroligt sugen på saker som 

är konstiga och som man aldrig annars skulle vara sugen på! 

36

2011-10-07: STEG 1 AVKLARAT! 


21 dagar har gått med VLCD-dieten! Jag är i hamn av första steget! 

Jag har levt på gröt, shakes och olika soppor! Totalt 84 påsar pulver blandat 

med vatten. 

Jag har inte fuskat med maten en enda gång! Inte en liten matbit, inte en liten 

godisbit och inte en endaste liten whiskey har slunkit ner! 

Jag har börjat öka på min vardagsmotion och har varje dag nått mitt dagsmål 

på 8000-steg 

Jag har varit och tränat på itrim 2 dagar i veckan 

Min kondition har blivit märkbart bättre, och jag kan utan problem gå i trappor 

nu utan att bli helt galet andfådd 

Mitt blodtryck som varit på tok för högt har börjat gå ner 

Mitt nya liv har börjat och jag är nu klar med första steget! I morgon börjar nästa 

steg med LCD-dieten, något som jag verkligen har sett fram emot. Då blir det lite mer 

spännande mat! 

2011-10-30: STORHANDEL 

37 

Då både jag och Mathilda (min 

sambo) kör itrim just nu så går det åt 

en hel del ”itrim-mat”. Så för att 

istället handla ett par förpackningar 

varje gång man är där slog vi till på 

stort och storhandlade idag! Totalt 

blev det 152 portioner vilket kommer 

räcka i 19 dagar för oss båda. 

Så vad sägs – Ser det ut som mycket 

mat för samtliga måltider under 38 

dagars för en person?

2011-11-04: DAG 49 


Idag har jag haft en trevlig kväll ute, nykter! Jag och en kompis var på Ballbreakers 

på Gärdet och spelade biljard och bowling. Det var jättekul, även om jag fick stryk i 

allt. Bowlingen gick katastrof och biljarden, ja det gick ju inte något vidare där heller 

ärligt talat. Snarare tvärt om! 

Det var lite spännande med kvällen att vara ute bland folk som både åt och drack, 

något som tidigare var mitt stora favoritnöje. Det gick bra och jag hade inga problem 

att hålla mig i från vare sig ölen eller maten. 

Men en sak är säker: ni som säger att det är LIKA kul att vara ute nykter – ni snackar 

skit! Det är trevligt, men det blir aldrig riktigt samma stämning som när man dricker. 

Däremot finns det ju en mängd olika fördelar med att vara nykter; det blir billigare, 

man slipper vara bakis och man säger inga pinsamma saker! 

Det var lite roligt att se servitörens min när det inte var jag som skulle ha 

Nachotallriken och ölen utan de var till min normalviktiga kompis! Jag själv drack 

mineralvatten hela kvällen! 

38

2011-11-27: BMI UNDER 40 


Dagens stora glada nyhet är att jag idag fick mitt BMI under 40. Ja jag vet, 40 är 

galet högt. Men det är första tiotalet som jag passerar på BMI-talen. 

Stegen för BMI ser ut såhär: 

Upp till 16: Allvarlig undervikt 

16 – 19.9: Undervikt 

20 – 24.9: Normalvikt 

25 – 29.9: Övervikt 

30 – 34.9: Måttlig fetma 

35 – 39.9: Kraftig fetma 

40 och uppåt: Svår fetma 

Nu ligger jag på 39.9 och har med andra ord kraftig fetma och inte svår fetma längre. 

Det känns bra! Även om kraftig fetma inte direkt klingar så bra det heller, men det är 

på rätt väg nu i alla fall! 

39

2011-12-09: STEG 2 AVKLARAT! 

Då var äntligen dag 84 här, sista 

dagen som jag enbart kör med 

måltidsersättningar. I morgon 

väntar min första dag med vanlig 

mat igen. Då ersätts lunchen med ett 

fin tillagad måltid! Ska bli härligt att 

få laga mat och äta lite mer varierat 

än de senaste veckorna! 

Idag var jag på ett annat itrimcenter 

än det vanliga och tränade. 

Jag var på itrim-Stureplan 

tillsammans med Cissi från jobbet. 

Det var precis som mitt vanliga, 

förutom att det var lite annan 

ordning på maskinerna i cirkeln. Men 

det kommer nog bli fler 

lunchträningspass där på Stureplan. 

Riktigt skönt att få det avklarat 

redan till lunchen. 


Nu på kvällen var jag och Mathilda och handlade lite mat. Jag tycker lite synd om 

Mathilda som har ett par veckor kvar innan hon får äta mat men hon sa att det inte 

var något problem att handla så vi åkte iväg och fyllde på kylen med lite nya 

matvaror. De senaste månaderna har där bara legat mineralvatten och några itrimshakes. 

Jag köpte i dag saker som jag förr aldrig ens hade hört talas om, visste ni att det finns 

nått som heter persiljerot? Eller vet ni hur en kålrot ser ut? Nu vet jag och kylen är 

fylld till bredden med massa ny mat. 

40

2011-12-25: URFORM I JUL? 

Så, hur blev julen då för en så annars 

plikttrogen itrimkund? Gick allt enligt 

plan? Eller blev det ett totalt haveri och 

kilovis med godis intaget och en tömd 

back julöl? Svaret på båda frågorna är: 

Nej inte riktigt. 

Hur gick det med min plan? 

Bra, nästan.. Jag höll mig till min 

strategi med en av varje på julbordet. 

Blev dock lite mer som jag ville ha än 

jag tidigare trott kanske. Det blev en 

kall och en varm tallrik. 

På dryckesfronten gick det lite sämre 

dock, där var planen 2 glas vin och 1 

snaps. Det blev 3,5 glas vin och en 

snaps. Så där får jag backning helt 

enkelt. Får ta en stund i dumstruten! 

Kalla tallriken: 

1 senapssill 

1 löksill 

1/2 leverpastejskiva 

1 ostskiva (kumminost) 

1/2 laxskiva 

1 Skinkskiva 

Dryck: 


”Varma” tallriken: 

1 köttbulle 

1 prinskorv 

1 hög med ugnsrostade rotsaker 

1 msk brunkål 

Till julmaten 1 glas rödvin och 1 snaps 

Till paketöppningen en kopp kaffe och en liten mugg med punsch 

Resterande kvällen: 2 glas rödvin och 1/2 glas vitt vin 

41

2012-01-05: EN MILJON STEG 


Oj, jag trodde jag hade koll på när det skulle infalla, men jag missade det helt 

faktiskt. Sedan jag började med itrim för snart 16 veckor sedan har jag nu gått över 

en miljon steg. 

I lördags var jag uppe i 1 000 288 steg. Omvandlat i kilometer blir det ungefär 700 

km, eller 70 mil. Det skulle räcka här i från Solna till Malmö och ändå skulle jag ha 10 

mil till övers. 

2012-01-17: JAG ÄR SJUK I HUVUDET 

Missförstå mig inte nu, men, jag är sjuk i huvudet. Inte mentalt kanske, men ja sjuk i 

huvudet är jag faktiskt. Låt mig förklara varför: 

Några av er kanske redan sett det här på bloggen, men i september 2011 fick jag 

diagnosen Idiopatisk intrakraniell hypertension. Det betyder enkelt utryckt att jag har 

för högt tryck på vätskan i hjärnan. Något som kan leda till kraftig huvudvärk, 

försämrad syn och en del andra otrevliga saker. 

Läkarna vet inte riktigt varför man får det, men det är främst kraftigt överviktiga som 

får det. 

Idag var jag på besök hos min läkare på neurologen igen för att mäta mitt tryck i 

hjärnan. Det gör man genom en så kallad lumbalpunktion (d.v.s. man trycker in en 

nål i ryggmärgen för att mäta vad trycket där är). Jag hade ett tryck på 27. Normalt 

är mellan 10 – 20. 

Däremot verkar det som att det blivit mycket bättre den senaste tiden sedan jag gått 

ner i vikt, förhoppningen är att det ska bli helt bra så småningom när jag går ner i 

vikt. 

Jag glömde bort det helt när jag skrev mitt inlägg om motivering i lördags, men detta 

är motivering om något! Jag vill varken ha kronisk huvudvärk eller katastrofal syn. 

Dessutom sa läkaren till mig att om jag skulle gå upp igen så finns risken att det blir 

högre tryck i hjärnan igen och att jag kan behöva påbörja någon typ av behandling. 

Så det känns inte som någon option. Nu måste jag se till att fortsätta att gå ner i vikt 

och aldrig mer upp! 

Så, jag är fortfarande sjuk i huvudet, men på bättringsvägen! 

42


2012-02-15: T-SHIRTARNA KRYMPER 

På träningen hade jag idag en av mina 

t-shirtar som jag gillade bäst innan jag 

började på itrim. Den var så lagom stor 

då tyckte jag, men nu är den verkligen 

för stor. 

Tog därför en jämförelsebild på en av 

de nya t-shirtarna som passar perfekt 

nu, mot min gamla. 

Där ser man ganska tydligt att jag 

faktiskt minskat en hel del i storlek! 

Den första t-shirten är storlek XXXXXXXL och den nya är XXL. Undra om jag kommer 

komma ner till storlek XL? 

2012-03-05: DAG 170 

Nu till den största händelsen på mycket länge när det kommer till förändring av 

livsbetende. Jag köpte mig under söndagen en cykel! 

Något som jag inte ägt under de senaste tio åren. 

Målet är att jag ska skippa SL-kortet helt och börja cykla till jobbet varje dag (borde 

bli någonstans 1.2-1.4 mil fram och tillbaka!) 

Jag fick en riktig prövning direkt då det var dags att ta hem cykeln från butiken. Då vi 

var fyra personer som åkte till butiken så fanns det inte en chans att cykeln fick plats i 

bilen, så det var bara att sätta mig på den och cykla hem. Det gick faktiskt över 

förväntat, trots att jag vare sig visste vägen (tack GPS!) eller var riktigt beredd på att 

det skulle vara så mycket backar som det var. 

43

2012-03-18: GÅ 25000 STEG 


Som jag skrev om tidigare i veckan så har min fantastiska sambo och flickvän 

bestämt sig för att gå 25 000 steg om dagen under en vecka. 25 000 steg är nånstans 

runt 1.7 – 1.8 mil (beroende på vilken steglängd man har). 

Jag var mycket tveksam till om hon skulle klara det, men jag vet samtidigt att om det 

finns någon person som alltid klarar det den bestämmer sig för så är det Mathilda. 

Jag matchade inte hennes utmaning under veckan men nu när det blev helg så tänkte 

jag vara lite stöd för henne. Så jag valde att även jag skulle hänga på under helgen 

och gå dessa steg. Och ja, om det är något vi har gjort den här helgen så är det att 

gå. Vi har gått något otroligt mycket! 

Såhär har helgen sett ut: 

Lördag: 

09:30: Frukost 

11:00-14:00: Promenad in till stan, träning på Itrim och promenad hem 

14:30: Lunch 

16:00-17:15 Promenad Haga runt. 

Resultat: 25052 steg (enligt Mathildas stegräknare, glömde min egen) 

44

Söndag: 

09:00 Frukost 

11:00 – 13:00: Promenad Haga runt 

13:30: Lunch 

16:00- 18:15: 2 varv runt Haga 

Resultat: 25762 steg 


Så, med andra ord – helgen har egentligen bara bestått i fyra saker: 1) Gå, 2) Träna, 

3) Äta mat, 4) Sova. Extremt nyttig helg – men det känns inte riktigt som att jag fått 

någon ”riktig” helg som ska innehålla en hel del tid i soffan, i alla fall enligt hur det 

tidigare har varit. 

45

2012-03-21: UNDER 100! 


Ungefär 10 år tog det att bli så tung som jag var på max. När jag gick ut gymnasiet 

för 10 år sedan vägde jag 92 och sen gick det uppåt med en väldans fart (jag var sen 

även nere och vände på runt 110 en sväng för att sen fara uppåt igen). 

Nu 187 dagar av full satsning senare är jag nu äntligen igen under hundra och nu har 

jag ställt in siktet på ett nytt mål: Mot 85 kilo! 

Risken finns fortfarande självklart att jag kommer hoppa över 100-sträcket någon 

gång mer nu, då det fortfarande är så nära 100, men nu har jag känt hur det känns 

att väga under hundra och det är där under hundra jag ska vara – långt under! 

46

2012-03-22: DAG 188 


Jahopp, så var det dags att prova på det här med att springa då. Mathilda började på 

löparskolan på Itrim i måndags och hon har försökt övertala mig hela veckan att jag 

ska prova. 

Så jag lovade att ge det en ärlig chans, mina förhoppningar om att jag skulle klara av 

det var dock otroligt små då min kondition verkligen inte är nån höjdare. 

Men, sagt och gjort så gav vi oss ut idag och köra samma upplägg som de gjorde på 

löparskolan i måndags. En intervall på 2 minuter jogging och 4 minuters snabb gång 

– gånger fem så det blev totalt 30 minuter. 

Jag trodde att jag skulle klara av en eller två omgångar och att jag inte kulle klara 

köra allt. Så hur gick det då? 

Över förväntan, körde igenom hela passet och jag hade orkat mycket längre – det var 

inte speciellt jobbigt alls. Däremot fick jag lite ont i höger knä, men inte nått annat 

problem. 

Så nu ska jag ge det här med löpning en ärlig chans och hoppa på löparskolan och se 

om jag kommer kunna genomföra den. Vore kul att kunna springa åtminstone 5 

kilometer så jag kan vara med och köra bellmanstaffeten kanske redan i höst. 

Dessutom kan det vara kul att köra ett pass löpning i veckan i stället för 

cirkelträningen. 

47

2012-04-01: MATFABRIK I SOLNA 


Vi började dagen med att åka och storhandla på Ica. Sen hem och äta lunch. Ut på 

promenad och slutligen laga en massa matlådor av maten vi handlade på morgonen. 

Totalt sett så blev det: 

10 portioner köttfärsås (eget recept) 

10 portioner lammfärskebab (från itrims första kokbok) 

7 portioner lime och ingefärskyckling (från itrims första kokbok) 

7 portioner sesamkyckling (eget recept) 

7 portioner parmesankyckling (från itrims första kokbok) 

4 portioner zuchinilassagne (från itrims andra kokbok) 

Så nu har Mathilda och jag lunch-mat för 3 veckor. Skönt! 

2012-04-10: DAG 207 

Ny vecka och motivationen är på topp! Upp på morgonen och hoppa upp på cykeln 

för att cykla till jobbet – men vad är fel? Allt går jättetrögt och det känns inte alls 

roligt att cykla. Sen slår det mig, det blåser ute – det blåser faktiskt jättemycket ute. 

Jag får trampa i nedförsbackarna för att cykeln inte ska stanna. 

Men jag kämpade vidare och kom tillslut till jobbet, även om jag på slutet var mer 

eller mindre lika slut som jag var efter helgens pulspepp-pass på Itrim. 

När jag väl var framme så var jag riktigt nöjd över att jag kämpat mig igenom 

cykelturen och att jag tillslut kom fram. 

På eftermiddagen när det var dags att cykla hem kändes det dock inte lika 

motiverande att gå ut och cykla hem då det nu även börjat regna. Inte nog med att 

det blåste, det var även regn i luften.. 

Men har man tagit cykeln till jobbet så får man allt stå sitt kast och cykla hem tänkte 

jag – så upp på cykeln och trampa iväg. Men vad händer då? Jo det går jättelätt, 

cykeln bara flyter fram – och då slår det mig: Det blåser, det blåser mycket – och nu 

har jag medvind! Jag trampar på i en himla fart och är hemma på ett litet kick! När 

48


jag kliver in innanför dörren känner jag mig både pigg, glad och nöjd över att jag 

cyklat! 

Så kan en dag på en cykel vara, och vad vill jag med det ha sagt? Jo för vare sig om 

det känns jobbigt innan man börjar cykla eller under tiden man cyklar så känns det 

verkligen skönt efteråt! Inte nog med att det näst intill går snabbare än med bussen – 

man har dessutom varit riktigt nyttig under tiden! 

2012-04-12: MINUS 50 KG 

49

2012-04-17: HEJ DÅ KLÄDERNA 


Hej då kläderna! Ja idag var det dags att köra iväg med min gamla garderob till 

klädinsamligen. 

Det blev tre hela sopsäckar i princip. Säkerligen mer än 10 000 som fanns där i. 

Ekonomiska personer hade säkert sagt att jag skulle sålt kläderna. Men jag har ingen 

aning om var man säljer kläder? Speciellt i så stora storlekar? 

Har dock en kavaj kvar som jag inte slängde, den köpte jag för ett par år sen för mer 

än 4000 kronor och den har jag inte använt många gånger. Så den tror jag att jag ska 

försöka sälja så fort jag kommer på var man kan sälja dom. 

50

2012-04-22: DAG 219 

Igår var det dags för en av mina absolut bästa 

vänner att gifta sig. 

Jag hade dagen till ära fått förtroendet att vara 

bestman och det var en mycket trevlig 

tillställning. 

Bilden till vänster är tagen precis efter 

vigselceremonin i kyrkan och precis innan vi åkte 

vidare mot festlokalen för kvällen och nattens 

äventyr. 

Så hur går det att gå på bröllop samtidigt som 

man går på itrim och försöker gå ner i vikt? Ja 

för mig gick det riktigt uselt ur ett 

hälsohänseende. 

Det enda positiva var väl att jag kom upp i mina 

steg både idag och igår. 

I övrigt var det mest negativt ur 

hälsohänseendet, jag åt maten på bröllopet 

(även kolhydraterna), jag drack alkohol och jag 

smakade dessutom en liten bit på tårtan. 

Men igår fick det faktiskt vara som det var, det 

var en riktig undantagsdag och jag varken 

kände för eller kände att jag kunde hålla på och 

kräva specialmat under hela dagen. Den här 

dagen var inte min, det var brudparets dag! 


51


2012-05-01: BMI SÅ OVIKTIGT.. MEN... 

Jag tycker att det mest oviktiga måttet man kan mäta på när man håller koll på sin 

vikt är BMI. Det säger absolut ingenting egentligen (då man kan ha ett jättehögt BMI 

bara för att man har massvis med muskler). 

Men på något sätt så är det ändå ett väl vedertaget mått (speciellt inom svensk 

sjukvård). 

Igår var första gången på MYCKET länge som jag kom under ett BMI av 30. D.v.s. jag 

räknas inte längre som att jag har fetma enligt BMI-skalan. 

Jag tycker som sagt att det är ett väldigt oviktigt måttsätt, men mentalt så är det på 

något sätt mycket kul att även på den skalan inte längre vara sjukligt fet. 

Min BMI igår landade på: 29,86 

2012-05-25: EN PARADISLIK SEMESTER – ELLER? 

52 

Efter en vecka på ett helt paradislikt 

semesterresmål i Maldiverna har jag nu 

äntligen börjat landa igen. 

En liten ö på ungefär (ungefär 1 km lång) 

mitt ute i havet – med all inklusive – med 

trevligt sällskap och absolut ingenting att 

göra - förutom att njuta, sola, bada, äta 

och dricka gott! 

Innan vi åkte dit hade jag tanken att jag skulle försöka få till någon form av träning 

varje dag. Det dröjde dock till sista dagen innan jag gick i på gymmet och då var det 

inte för att träna – då var det för att väga mig på vågen som jag hade hört fanns där 

inne. 

Det var inte med liten ångest jag tveksamt steg upp på vågen på gymmet på ön sista 

dagen. 97 kilo visade den och paniken for i mig. 

Väl hemma igen så visade vågen 94 kilo och idag lite drygt 92 kilo. D.v.s. som det ser 

ut just nu har jag gått upp 3 kilo på min en semesters vecka.


Så hur mycket panik över vikten har jag nu? Inte speciellt mycket faktiskt. Jag hade 

redan innan gjort upp med mig själv att den här veckan skulle vara totalt fritt och ett 

andrum i min resa mot min nya målvikt med både mat och dryck. 

Men när jag såg 97 kilo på vågen fick jag riktig panik – och det gläder mig! Istället för 

att tappa modet och börja slappa med min diet är jag nu minst lika motiverad som 

förut och jag är redo att kämpa på för att komma ner mot mina 85 kilo! 

Det negativa var att jag inte följde min plan när det gällde motion. Jag har inget att 

skylla på egentligen – förutom kanske att det var så otroligt skönt att sitta där i solen 

och läsa en bok istället! 

Nu har jag tagit tag i motionen igen och igår var Mathilda och jag ute och sprang 

(som jag skrev om igår) och det var skönt att springa igen! I morgon väntar ännu en 

löptur och på lördag pulspepp på Itrim. 

Nu har jag haft den här semestern avklarad och nu är det full fart innan sommaren 

kommer! 

2012-06-03: 5KM LÖPNING 

Efter en vecka med dålig träning så kändes det som att jag idag åtgärdade allt med 

dagens löptur! 

Trots ett riktigt skitväder (regn, blåst och ganska kallt) så gav jag mig ut och sprang. 

Målet var att kunna springa i 30 minuter i sträck med en bonus om jag kunde klara av 

5 km på den tiden. 

Efter 28 minuters löpning så hade jag sprungit mina 5 km, de sista två minuterna 

sprang jag nästan med ett leende på läpparna. 

Nu ikväll är det med en trött kropp jag sitter här i soffan, men jag är otroligt nöjd av 

att jag dels klarade att springa i 30 minuter i sträck och dels jättenöjd över att det var 

första gången som jag sprang 5 km i sträck! Totalt blev det 5.3 km på mina 30 

minuter. 

53


2012-06-12: MITT FÖRSTA LÖPLOPP NÅGONSIN 

54 

Idag var det dags; mitt livs första 

löparlopp. Jag och Mathilda ställde upp 

i Parloppet i Hagaparken. 

En park vi sprungit i så många gånger 

förut, men idag i en helt annan del av 

parken där vi aldrig springer. Det var så 

otroligt mycket jobbigare bana än jag 

någonsin sprungit i förut, mycket mer 

backar och löpning på gräs under en 

bit. 

Men på något sätt så lyckades jag 

pressa mig under de jobbiga bitarna av 

loppet och hålla tempot uppe (en titt 

på pulsklockan som visar både puls och 

aktuellt tempo och jag hittade snart en 

bra takt att hålla genom hela loppet). 

Väl i mål klarade jag det på 29:19 

sekunder (enligt min pulsklocka, ett 

tempo på 5:50 min / km). Den officiella 

tiden på Parloppets tidtagning visade 

29:20. 

Så med andra ord – idag har det varit en ”first time ever” för mig, och jag tyckte det 

var riktigt riktigt roligt. 

Efteråt loppet fick vi en liten påse med saker i, bland annat fanns där risenta-kakor, 

kexchoklad och banan. Jag ska väl ärligt säga att jag åt både kexchokladen och 

risenta-kakorna. Kanske inte det bästa valet jag gjort, men efter att kört igenom ett 

lopp för första gången tyckte jag att jag kunde kosta på mig det! 

Ibland måste man få fira också!

2012-07-04: JAG ÄR I MÅL!! 


55 

Redan på min nionde vecka på Itrim 

tog jag fram en prognos över hur min 

viktnedgång skulle utveckla sig om 

man använder de enkla formlerna 

“kalorier in / kalorier ut”. Enligt den 

prognosen skulle jag vara “i mål” på 

mina 85 kilo den 30:e juni 2012. 

Jag trodde aldrig riktigt att prognosen 

skulle stämma men det var kul att se 

vad jag teoretiskt sett kunde gå ner i 

vikt. 

Idag kan jag med glädje säga att jag missade prognosen med fyra dagar. Men nu är 

jag i “mål”. 

Jag måste säga att jag är fantastiskt nöjd med att jag kommit i mål i princip enligt 

plan. 

Hela prognosen och resultatet kan ni se här:


Som ni ser så har det varit en del “toppar” under vägen, nedan jag har summerat va 

de beror på. 

Med andra ord, alla toppar beror på olika “festaktiviteter”. Framför allt aktiviteter 

som involverar alkohol. Alkohol har en förmåga att binda enorma mängder vätska 

och det har jag fått erfara vid mer en ett tillfälle som ni ser ovan. 

Som ni säkert vet som följt min blogg tidigare så svänger vikten lite dag till dag, så 

bara för att jag är under 85 idag så betyder inte det att jag kommer vara det i 

morgon. Det här var första gången under 85, nu gäller det att stanna där under 

också! 

Så hur ser min plan ut nu när jag nu gått ner så mycket som jag vill göra? Planen är 

ganska enkel, jag kommer fortsätta med samma upplägg med maten fram tills min 

semester börjar om 2 veckor. Förhoppningsvis ska jag tills dess stabiliserats under 85 

och kanske ha lite marginal uppåt. 

56


Därefter är planen att gå över och börja äta enligt Itrims modell Handfast, d.v.s. jag 

ska introducera kolhydrater i kosten igen och försöka hitta en riktigt bra balans där. 

I mål i första steget betyder inte att den här bloggen kommer dö ut, nej snarare tvärt 

om – nu ska jag hitta en balans och jag kommer självklart fortsätta min resa mot ett 

riktigt hälsosamt liv! 

57


2012-08-07 – HUR MYCKET KOSTAR ITRIM? 

För ett tag sen fick jag en fråga om hur mycket Itrim kostar och hur mycket hela min 

viktresa kostat mig. 

Det är ett par olika saker, och det är frågan vad man ska räkna med. Dels är det den 

vanliga månadsavgiften hos Itrim vilket innefattar träningen, gruppträffarna, 

invägningar och personliga samtal. Dels så kostar måltidsersättningen en del, men då 

äter man å andra sidan mindre ”vanlig” mat vilket då kanske i princip gör att det går 

jämt upp. Men jag tänker redovisa den kostnaden också nedan. 

Sist men inte minst, och det är den svåra posten, är vad den förändrade kosten med 

mycket grönsaker och bättre kvalitet på råvarorna kostar. En falukorv är inte speciellt 

dyr, men däremot blir det betydligt dyrare om man ska äta lax eller annan lite 

”finare” mat. Den här punkten är därför så svår att redovisa att jag inte kommer 

kunna redovisa den. 

Månadsavgift 

I mitt fall som går och tränar på Itrim Sveavägen – och har valt ett 24 månaders 

guldabbonamang (innebär att jag är bunden i 24 månader och har rätt till ett visst 

antal personliga samtal osv) så kostar detta 795:- per månad. 

Där ingår som sagt all träning, gruppträffar, invägningar och personliga samtal. 

Måltidsersättningar – VLCD 

De 3 första veckorna körde jag en VLCD-diet, d.v.s. en lågkaloridiet där jag fick i mig 

600 kcal per dag. Kostnaden för detta var 66:- per dag. 

Måltidsersättningar – LCD 

Under de nästkommande 9 veckorna körde jag en LCD-diet. D.v.s. en diet där jag bara 

åt måltidsersättningar och låg på 800 kcal per dag. Här blandade jag ”Hot-meals” 

och ”Barer”, kostnaden för detta var 109:- per dag. 

Måltidsersättningar – Varierat 

58


Under de resterande veckorna fram tills jag nått min målvikt så åt jag varierat. D.v.s. 

2 ”vanliga” mål mat om dagen och två måltider med måltidsersättningar. Här körde 

jag uteslutande Itrim-barer. Kostnaden förr detta var 49:- per dag. 

Summering 

Kostnad per dag Kostnad totalt 

Månadskostnad Itrim 26 19080 

Måltidsersättning – VLCD 66 1386 

Måltidsersättning – LCD 109 6867 

Måltidsersättning – Varierat 49 11074 

Totalt 38407 

Med andra ord, totalt så har min Itrim-resa kostat mig (inkl. 24 månaders Itrim-avtal) 

38407 kronor. En väldig massa pengar, men då får man räkna med att det innefattat 

hälften av all mat för nästan ett år och träning, gruppsamtal och personlig coachning 

under 2 år. Det blir ett genomsnitt på 53 kronor per dag! 

Om det är dyrt eller inte? Ja det är upp till er att utvärdera! För mig är det värt 

varenda krona i alla fall – mina bäst spenderade 53 kronor per dag jag kan tänka 

mig! 

59

RECEPT 


Att laga mat när man ska vara nyttig var lite av en ny upplevelse för 

mig i och med denna hälsoresa. 

Genom inspiration från Itrims kokböcker fick jag lära mig att laga 

mat på ett helt nytt sätt mot vad jag tidigare lagat. 

Jag fick lära mig hur kålrot ser ut, hur palsternacka kan tillagas och 

hur man gör krämiga såser utan grädde. 

Då jag redan innan denna resa hade ett stort matintresse så har det 

varit mer eller mindre en självklarhet att jag skulle ta fram en 

mängd olika egna recept och prova att laga en massa olika typer av 

mat. 

Här har jag samlat några av mina recept som kan vara en 

inspirationskälla för just dig att komma igång och laga den nyttiga 

och goda mat som följer Itrims riktlinjer. 

60

GRÖNSAKSWOK MED ROSTBIFF 

GRÖNSAKSWOK 

Ingredienser (1 portion): 

1 röd chili 

1 vitlöksklyfta 

1/2 gul lök 

2 knytnävar vitkål 

1 knytnäve sockerärtor 

1 handflata rostbiff 


61 

En lättlagad wok som 

gör att du inte saknar 

pastan i woken över 

huvudtaget. 

På tallriken: 

3 knytnävar grönsaker 

från woken 

1 handflata rostbiff 

från woken

Tillagning 


1. Hacka chilin och vitlöken 

2. Strimla vitkålen fint (med t.ex. en osthyvel) 

3. Finhacka löken 

4. Dela rostbiffen i mindre bitar 

5. Stek chilin, vitlöken och löken i lite olja i en wokpanna 

några minuter 

6. Lägg i vitkålen och sockerärtorna 

7. Rör om ofta så inget blir bränt och låt steka till kålen börjar 

bli mjuk 

8. Lägg i rostbiffen och låt steka tillsammans i några minutrar 

62


KRÄMIG ROTSAKSALLAD MED KALKON 

Ingredienser (1 portion): 

Morötter (2-3 stycken) 

Palsternacka (2-3 stycken) 

10 cm purjolök 

1 msk kesella (1% fett) 

Salt och peppar 

63 

En perfekt rätt att ta 

med sig när man är på 

språng och inte har 

tillgång till 

mikrovågsugn att 

värma maten i. 


3 knytnävar krämig 

rotsaksallad 

1 handflata kalkon 

(skivad och 

nedblandad i 

salladen)

Tillagning 


1. Skär morötterna och palsternackan i centimeterstora kuber 

(ca 2.5 knytnävar med grönsakskuber totalt) 

2. Lägg rotsakerna på en plåt, droppa över några droppar 

matolja, salta och peppra och rör om 

3. Rosta grönsakerna i ugnen (225 grader i ca 25 minuter) 

4. Låt grönsakerna kallna 

5. Skiva purjolöken fint 

6. Blanda grönsakerna och purjolöken med kesellan i en 

bunke och rör om 

Vill man ha extra smak går det bra att blanda i en tsk dijonsenap 

och krydda med t.ex. chili. 

64

GYROS 

På Tallriken: 

2 knytnävar kålrotsfries 

1/2 knytnäve tzatziki 

1/ 2 knytnäve rödlök 

1 handflata gyros 

GYROS: 

Ingredienser (1 portion) 


65 

En av mina absoluta 

favoriträtter är gyros 

med pomfritt och 

tzatziki. Inte en helt 

optimal rätt när man 

försöker gå ner i vikt 

kanske. 

Men här kommer nu 

ett alternativt recept 

på denna fantastiska 

rätt! 

Något att lyxa till det 

med ibland! 

1 handflata nötkött, fläskkött eller kyckling (ca 125 gram) 

1 tsk olja 

1 msk dijonsenap 

1 vitlöksklyfta (finhackad eller pressad) 

1 tsk kummin 

1 kryddmått spiskummin

1 tsk sambal olek 

Tillagning 


1. Strimla nötköttet fint 

2. Blanda alla övriga ingredienser i en bunke 

3. Vänd ner nötköttet i marinaden och låt stå kallt i ca. 1.5 

timmar 

4. Stek köttet i en stekpanna precis innan servering 

KÅLROTSFRIES 

Ingridenser 

2 knytnävar kålrot 

Salt 

Peppar 

Några droppar olja 

Tillagning 

1. Skala kålroten 

2. Skiva den i strimlor som ser ut som pomfritt 

3. Lägg på en plåt med smörpapper och droppa över lite olja 

och salta och peppra 

4. Stek i ugnen på 200 – 225 grader tills de fått färg och är 

klara (ca. 30 minuter) 

66

TZATZIKI 

Ingridenser 

1/2 gurka 


2 vitlöksklyftor (finhackade eller pressade) 

2 tsk kesella (1% fett) 


Tillagning 

1. Dela gurkan på längden och kärna ut med hjälp av en tsked 

2. Riv gurkan på ett rivjärn 

3. Blanda ihop den rivna gurkan, vitlöken, kesella och salt och 

peppar 

67

SNABBWOK 

WOKSÅS – 2 PORTIONER: 

Ingredienser 

1 msk soja 


1-3 tsk sambal oelek (beronde på styrka) 

1 tsk vinäger 

1 msk flytande honung 

1 vitlöksklyftor (hackade eller pressade) 

Tillagning: 

1. Blanda ihop ingredienserna i en bytta 

68 

En otroligt lättlagad 

och fantastiskt god 

wok. Det tar cirka 10 

minuter och jag skulle 

vilja påstå att den här 

woken ger mest smak 

per tillagningsminut! 


1 portion wok

WOK – 2 PORTIONER 

Ingredienser 

1 burk böngroddar 

1 rödlök (strimlad) 

2 burkar bambuskott 


250 gram ”färdigt” kött t.ex. grillad rostbiff eller rökt 

kalkon 

Tillagning: 

1. Dela köttet i lagom bitar 

2. Lägg i woksåsen, grönsakerna och köttet i en wokpanna 

och woka en tills allt är varmt och grönsakerna börjar bli 

lite mjuka (max 5 minuter behövs) 

69

ROTSAKSGRATÄNG 

Ingredienser (4 portioner) 

6 morötter 

6 palsternackor 

4 vitlöksklyftor 

4 gula lökar 

2 dl mini fraish 

2 dl vatten 

1 dl keso (1% fett) 

2 krm Salt och peppar 


70 

Ser i det stora hela ut 

och smakar som en 

potatisgratäng. 

Mycket lämpligt inför 

grillningen på 

sommaren eller varför 

inte till någon kötträtt 

i matlådan?

Tillagning: 


1. Sätt ugnen på 200 grader 

2. Skala morötterna samt palsternackorna 

3. Skiva morötterna och palsternackorna fint 

4. Koka morötterna och palsternackorna i 5 minuter och häll 

sedan av dom i ett durkslag 

5. Hacka löken 

6. Finhacka vitlöken 

7. Stek löken lite i en stekpanna 

8. Blanda mini fraischen, vitlöken, vatten, salt och peppar i en 

bunke och rör om ordentligt 

9. Blanda alla ingredienser och lägg över i en ungsfast form 

10. Täck gratängen med ett tunt lager keso 

11. Ställ in i ugnen i 60 minuter 

71

AUBERGINEGRATÄNG 

TOMATSÅS: 


5dl krossade tomater 

2 gula lökar 

2 vitlöksklyftor 

Olivolja (eller matolja) 


Tillagning: 


72 

Ja det kanske inte ser 

så aptitligt ut, men 

det smakar faktiskt 

mycket godare än vad 

det ser ut som! Ett 

perfekt tillbehör om 

man är trött på 

ugnsrostade 

grönsaker och vill lyxa 

till det lite! 

1. Skala och hacka lökarna 

2. Finhacka vitlöken (eller pressa den)Stek lök och vitlök i en 

kastrull tillsammans med lite olja 

3. Häll i de krossade tomaterna 

4. Krydda med salt och peppar 

5. Låt puttra i ca 30 minuter

GRATÄNG 


1 aubergine 

1 portion tomatsås enligt ovan 


100 gram parmesan (riven eller ”pulver” i påse) 

1 dl keso 

Tillagning: 

1. Skala auberginen med hjälp av en osthyvel 

2. Skiva auberginen fint (ca 3 mm tjocka skivor) 

3. Varva tomatsås, parmesan och aubergine i lager i en 

ungsäker form (börja och sluta med ett lager tomatsås) 

4. Toppa gratängen med ett lager keso 

5. Stek i ugnen i ca 60 minuter på 200 grader 

73


SMAKRIKA KÖTTBULLAR MED PALSTERNACKSMOS 


74 

Grymt goda 

köttbullar och mos 

som verkligen ser ut 

som potatismos! 

Moset har en liten 

sötare smak än 

potatis – gott men 

väldigt mättande! 

2 knytnävar palsternacksmos 

1 handflata köttbullar (ca 125 gram i mitt fall) 

(sedan bör man lägga till en knytnäve med grönsaker till) 

KÖTTBULLAR 


500 gram nötfärs 

1 dl krossade tomater 

2 tsk sambal olek 

2 st hackade gula lökar 

1 dl kesella

Tillagning: 


1. Hacka de gular lökarna 

2. Blanda köttfärs, krossade tomater, sambal olek, lökarna 

och kesella till en smet. 

3. Rulla till köttbullar och stek i stekpanna tills de är klara 

PALSTERNACKSMOS (1 PORTION) 

Ingredienser 

4 stycken medelstora palsternackor 

3 msk kesella 

Salt och vitpeppar 

Tillagning 

1. Skala palsternackorna och dela i mindre bitar 

2. Koka palsternackorna i vatten tills de är mjuka (ca 10 

minuter) 

3. Häll ut palsternackorna i ett durkslag och töm kastrullen på 

vatten 

4. Lägg palsternackorna i kastrullen igen, blanda i kesella och 

strö över lite salt och vitpeppar 

5. Mixa till en jämn puré med hjälp av en mixerstav 

75

TACOGRATÄNG MED ROTSAKER 



76 

Smakrik, smidig och 

riktigt riktigt god! Så 

skulle jag själv vilja 

beskriva denna rätt. 

En rejäl portion tacogratäng som innehåller ungefär 3 knytnävar 

rotsaker och grönsaker och en handflata köttfärs. 

TACOKRYDDA 

Ingredienser 

1 del cayennepeppar 

4 delar spiskummin 

1 del salt 

2 delar paprikapulver 

2 delar chilipulver 

1 del vitlökspulver 

Tillagning


Blanda ihop kryddorna enligt fördelningen ovan (du kan använda 

t.ex. teskedar som mått, eller matskedar om du vill göra en större 

kryddblandning) 

77

TACOKÖTTFÄRS (4 PORTIONER) 

Ingredienser 

4 gula lökar 

2 röda paprikor 

10 dl krossade tomater 

500 gram köttfärs 

Tacokrydda efter smak 

Tillagning 


1. Hacka lökarna 

2. Hacka paprikorna 

3. Bryn köttfärs och lök i en stekpanna 

4. Häll på de krossade tomaterna, tacokryddan och 

paprikorna och blanda runt 

5. Låt koka i ca. 30 minuter 

78

GRATÄNG (4 PORTIONER): 

Ingredienser 

Tacoköttfärs enligt ovan 

6 stycken morötter 

6 stycken palsternackor 

2 dl keso 

Tillagning: 


1. Skala och skär morötter och palsternackor i kuber 

2. Rosta dom i ugnen (200 grader i 30 minuter) 

3. Blanda köttfärsen och de rostade rotsakerna och lägg dom 

i en ugnsfast form 

4. Täck med ett lager keso på toppen 

5. Stek i ugnen i minst 30 minuter på 200 grader eller tills de 

att keson har blivit lite gyllenbrun 

79

FESTSÅS 



2 stycken knorr köttbuljongtärningar 

1 rödlök 

1 burk minifraish 

En liten skvätt soja (för färgens skull) 

Tillagning: 

80 

Krämig och god och kan 

kombineras på en massa olika 

sätt. T.ex. kan man lägga i 

grönpeppar för att få en 

grönpepparsås eller strimlad 

kalkon får att få en god 

”skinksås”. 

Den kanske inte är det mest 

nyttiga man kan äta, men till 

fest tycker jag det är ett lysande 

alternativ. 

1. Finhacka rödlöken 

2. Stek den i några minuter i en stekpanna med några 

droppar olja 

3. Mosa ner buljongtärningarna bland löken 

4. Häll på minifraishen och låt koka upp 

5. Droppa i sojan om du vill ha en mörkare färg 

6. Koka till såsen fått en krämig konsistens

VIKTPROGNOSEN 


Under min 9:e vecka av min Itrim-resa så började jag fundera 

mycket på om jag verkligen gick ner så fort som jag borde göra? Att 

jag gick ner som man kan förvänta sig? 

På Itrim hade de under gruppträffarna sagt att det är så enkelt som 

plus och minus – gör du av med mer energi än då får i dig så 

kommer du gå ner i vikt. 

Om det är så enkelt – så borde man kunna räkna fram sin 

viktnedgång? 

Jag började då läsa på och hittade en del erkända metoder för att 

räkna fram hur mycket energi man gör av med under en dag. 

Utefter det plockade jag fram en modell där jag angav hur mycket 

av en genomsnittlig dag som lades till en mängd olika typer av 

aktiviteter. Tack vara det kunde jag räkna fram ett värde som kallas 

PAL (Physical Activity Level). Med hjälp av den samt en del andra 

parametrar så ritade ju upp en viktprognos i Excel. 

Såhär ett år senare är jag chockad över hur otroligt nära min 

prognos jag hamnade tillslut. 

Jag kunde redan ett år innan beräkna när jag skulle vara i mål med 

vikten – sånär som 3 dagars felmarginal. 

81


82


Så med hjälp av de siffrorna kan jag verkligen påstå att det är så 

enkelt som plus och minus! Se till att göra av med mer energi än du 

får i dig – så kommer du gå ner i vikt! 

Det går till och med att räkna fram hur mycket! 

Viktprognosen hittar du på http://itrim.johans.mobi 

83

Från ur form till i trim - Itrim med Johan Nordström

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?