Anna Thorell Stårsta Vt13
Anna Thorell Stårsta Vt13
Anna Thorell Stårsta Vt13
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
7. Resultat<br />
Resultatet är uppdelat i två delar. Den första delen berör den fakta som funnits att tillgå<br />
gällande kyrkokonst under medeltiden och även fakta och slutsatser gällande användandet av<br />
Biblia Pauperum och dessutom en del om modern kyrkokonst. Den andra delen berör en<br />
bildanalys av altarskåpet i Gamla Uppsala kyrka och altartavlan i S:ta Maria kyrka.<br />
7.1. Kyrkokonsten<br />
7.1.1. Beställning och bekostning av kyrkokonst<br />
Att bygga en ny kyrka var under medeltiden mycket kostsamt och betalades ofta av en rik<br />
godsägare. Genom att låta bygga kyrkan visade denne sin makt och sin status i samhället<br />
också efter att denne dött. Utsmyckning av kyrkor var även mycket kostsamt och bekostades<br />
oftast av en donator, eller en stiftare. I likhet med godsägaren kunde den som donerade till<br />
kyrkan säkra sin status på jorden och i himlen eller botgöra för sina synder. 20<br />
Enligt en inskrift från 1200-talets mitt i Anga kyrka på Gotland så vet vi att en medeltida<br />
kyrka inte ansågs vara färdigbyggd förrän även målningarna var färdiga. Detta gällde all<br />
besmyckning i kyrkan, skulpturer likväl som glasfönster men det är oklart om det även gällde<br />
altarskåpen. 21 Altarskåpen var i likhet med kyrkans övriga besmyckning mycket dyra och<br />
detta krävde att donatorn var mycket rik. Ett exempel på hur man genom donationer kunde<br />
visa sin generositet till omvärlden och de efterlevande är bland annat så som Cordt Rogge,<br />
biskop i Strängnäs, som lät uppvisa sin vapensköld på de två skåp han skänkte till Strängnäs<br />
domkyrka. 22<br />
Vi kan dra slutsatsen att donatorerna och således beställarna av konsten i kyrkorna kunde<br />
påverka konstnären i skapandet av altarskåpen. Däremot måste vi här utesluta de altarskåp<br />
som skapades som kopior till redan existerande verk då konstnären självklart hade svårare att<br />
påverka konstverkens innehåll. Det var ganska vanligt att de inhemska skåp som tillverkades<br />
producerades som kopior av de mer invecklade skåpen som importerats söderifrån. Ett<br />
exempel på detta är bland annat altarskåpet i Ljusdals kyrka, tillverkat i Antwerpen omkring<br />
1500, och den kopia som Peder Olofsson från Kämsta skapade till Ovikens kyrka i Jämtland<br />
på 1650-talet. 23<br />
Det är dock mycket svårt att få information om hur beställningar formulerades och vilka<br />
krav som ställdes på konstnärerna ifråga om konstverkets innehåll. Genom att undersöka<br />
kyrkornas räkneböcker kan man utläsa vilka donationer som skänkts till kyrkan. I dessa kan<br />
man även se vad de skulle användas till, dock inget om hur konstverken ämnades se ut. 24 Det<br />
är tydligt att konsten var viktig för församlingen, när Gamla Uppsala kyrka brann på 1200talet<br />
räddades flera stora konstföremål ur branden. Än idag finns dessa konstverk bevarade<br />
och skyddas av församlingen Utifrån detta kan vi dra slutsatsen att konsten redan då ansågs<br />
värdefull. 25<br />
20 Historiska museets hemsida, 2007<br />
21 Historiska museets hemsida, 2006<br />
22 Historiska museets hemsida, 2006<br />
23 Eva Höglund, 1999, s.12-27<br />
24 Nordermann, Maj, 1999, s.53ff<br />
25 Skagegård, Lars-Åke, 2013<br />
7
Change language