Persikoträdgårdarnas musik - Onlinepublikation - Svenskt visarkiv
Persikoträdgårdarnas musik - Onlinepublikation - Svenskt visarkiv
Persikoträdgårdarnas musik - Onlinepublikation - Svenskt visarkiv
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Instrumentens betydelse 155<br />
resonemanget översätts till en av Aytekins neyler, tillverkad vid konservatoriet<br />
i Istanbul 1990, får man följande resultat:<br />
Total längd: 386 mm Segmentlängd: 14,8 mm<br />
Tumhål 13:e segmentet<br />
192 mm faktisk<br />
placering<br />
195 mm<br />
Första 10:e 148 mm 154 mm<br />
Andra 9:e 133 mm 136 min<br />
Tredje 8:e 118 min 119 mm<br />
Fjärde 6:e 89 pain 87mm<br />
Femte 5:e 74 mm 70mm<br />
Sjätte 4:e 59 mm<br />
52mm<br />
Det visar sig alltså att den teoretiska beräkningen av hålplaceringen<br />
nästan stämmer, men bara nästan. I två fall, vid sjätte och åttonde segmentet,<br />
stämmer hålplaceringen bättre.<br />
Teorin är typisk för den äldre osmanska och arabiska <strong>musik</strong>teorin med<br />
ingredienser från talmystiken och äldre grekisk <strong>musik</strong>teori, där perfekta<br />
talsystem ansågs ligga till grund för <strong>musik</strong>alisk intervallindelning (Pacholszyk<br />
1980:256f). I det praktiska arbetet med tillverkning av neyler däremot<br />
används knappast segmentindelningen. I en artikel om modern nytillverkning<br />
(Tammer 1993:3) kommenterar författaren skillnaden mellan<br />
teori och praktik: "Of course, Mother Nature will not provide us with cane<br />
this uniform".<br />
Nomenklaturen följer i stort samma mönster som för övriga blåsinstrument:<br />
parmak delikleri (fingerhål), gövde (kropp). Läppstödet kallas bas-<br />
1/k 167 (ungefär huvud) och den motsatta röränden kenar (kant).<br />
Karakteristiskt för turkiska neyler är en skiva eller ring av ebenholts<br />
eller elfenben, baslik, som tjänar som läppstöd. Det vanligaste materialet<br />
i instrumentkroppen är vass. Andra material är trä (företrädesvis fruktträslag)<br />
och metall, men instrument som används inom turkisk konst<strong>musik</strong><br />
och även i populär<strong>musik</strong>genrerna är oftast tillverkade på traditionellt<br />
sätt av nio-nodad vass. Kanske är det p. g. a. instrumentets status<br />
som konst<strong>musik</strong>instrument' som materialvariationen är mindre än för flöjter<br />
i folkkulturen. I skenet av detta ter sig tillverkning av neyler i plast,<br />
167 Tammer (1993) använder den osmanska termen ba5pare, som är en sammansättning<br />
av turkiskans baq - huvud och det persiska ordet pare - del, avdelning<br />
(TYRS).