Fattiga och rika - GÃ¶teborg

More documents

Recommendations

Info

Rörligheten på bostadsmarknaden Åsa Bråmå har i en nyligen publicerad avhandling studerat den etniska boendesegregationens dynamik i Göteborgs stad för perioden 1995–2000. *12 I studien undersöktes hur befolkningssammansättningen i olika delar av staden påverkas av individers flyttningar, men också vilken effekt skillnader i naturlig folkökning har på befolkningssammansättningen. En fråga som behandlas är vilken roll ”invandrartäta” bostadsområden har som inkörsportar till den lokala bostadsmarknaden för olika invandrarkategorier. Tidigare forskning har visat att en stor del av inflyttningen till utsatta, ”invandrartäta” bostadsområden utgörs av nyanlända immigranter som antingen flyttar direkt dit eller kommer dit efter en kort tids boende i någon annan, oftast mindre, kommun i landet. Många verkar också stanna relativt kort tid innan de flyttar vidare till andra delar av staden. Resultaten i denna studie ger också stöd för denna uppfattning, även om det är stora skillnader mellan olika invandrarkategorier. En stor del av inflyttningen till staden av personer med utomeuropeisk bakgrund har denna typ av områden som destination, samtidigt som den lokala utflyttningen till andra delar av staden är större än inflyttningen därifrån. Sett ur detta perspektiv blir alltså utvecklingen av boendesegregationen till stor del en effekt av hur balansen ser ut mellan inflödet till de ”invandrartäta” områdena, i kombination med den naturliga befolkningstillväxten där, och utflödet ifrån dessa områden till andra delar av staden. Tidigare studier har påvisat stora etniska ■ tabell 15 Bakgrundsregion Egnahem Bostadsrätt Allmännytta Privat hyresrätt Totalt Sverige 15,5 29,2 34,5 38,2 23,5 Övriga Västeuropa 15,6 25,2 30,4 34,4 23,8 Östra Europa 16,9 26,0 31,4 33,2 27,6 Västra Asien 23,1 35,4 33,8 31,7 33,0 Afrika 26,2 31,5 30,9 32,7 31,6 Övriga Asien 21,9 36,1 32,9 34,8 31,0 Latinamerika 22,3 40,9 36,5 41,6 34,8 Totalt 15,7 29,1 33,7 37,1 24,4 Flyttarnas medelålder* 32,3 32,7 29,4 29,5 31,1 *Ålder avser periodens början, dvs år 2002. ■ Andel flyttare efter upplåtelseform bland personer som såväl 2002 som 2006 bodde i Göteborgs LA-region. Källa: Andersson & Bråmå 2009. Databasen GeoSweden, IBF. skillnader i migrationsfrekvenser, skillnader som bl.a. kan hänföras till a) en yngre åldersprofil för flertalet invandrade kategorier, b) osäkra boendeförhållanden, c) svagare förankring på arbetsmarknaden, vilket innebär en större andel hyresboende och mindre restriktioner när det gäller kopplingen mellan arbete och bostad, d) invandrade har per definition flyttat tidigare medan en del av majoritetsbefolkningen inte gjort det, vilket innebär skillnader i de sociala nätverkens inverkan på flyttningsbeteendet. Man kan förvänta sig, vilket tidigare studier också visat, att migrationsfrekvenserna är högre för nyinvandrade i förhållande till invandrare som bott en längre tid i landet. Tabell 15 visar att den totala rörligheten är större för personer med utomeuropeiskt ursprung men också att den högre rörligheten nästan helt kan relateras till segmenteffekter. Rörligheten är allmänt sett låg i egnahemsbeståndet och eftersom den övervägande andelen av de egnahemsboende har svensk bakgrund blir givetvis den samlade rörligheten relativt låg för personer med svensk bakgrund. Man bör samtidigt notera den högre rörligheten för många med invandrad bakgrund i egnahemsbeståndet. Det är möjligt att orsaken står att finna i en mer ansträngd ekonomi för flera Fotnot 12 Bråmå, Å., 2008, Dynamics of ethnic residential segregation in Göteborg, Sweden, 1995-2000, Population, Space and Place, Vol. 14, No. 2, s. 101-117. 30 Fattiga och rika – segregerad stad
■ tabell 16 Övriga tre utsatta områden Övriga Göteborg "Sekundärmigration"* Utlandet Andel av alla inflyttare till: 90-95 95--02 02--06 90-95 95--02 02--06 90-95 95--02 02--06 90-95 95--02 02--06 Bergsjön 4,1 3,2 3,9 16,4 16,6 24,0 20,3 29,7 18,0 59,2 50,5 54,1 Biskopsgården 2,0 4,7 5,2 16,9 31,7 30,9 19,1 27,4 18,4 61,9 36,2 45,5 Gårdsten/Gunnared 7,3 6,3 7,5 18,9 25,6 24,7 18,6 19,7 19,7 55,2 48,3 48,0 Hjällbo/Lärjedalen 4,7 7,0 4,5 15,3 25,6 55,3 17,9 24,1 9,4 62,1 43,3 30,8 ■ Varifrån kommer inflyttarna? Personer med utländsk bakgrund. * Med sekundärmigration avses att personer vid periodens början bodde i Sverige men inte i Göteborgs stad och att man vid periodens slut bodde i angivet bostadsområde. Källa: Andersson & Bråmå 2009. invandrade egnahemsägare. Medelinkomsten (disponibel familjeinkomst) för flyttare från egnahem under perioden är cirka 100 000 kronor högre år 2006 för personer med svensk bakgrund jämfört med dem med ursprung utom Europa. Givetvis kan också trivselfrågor och t.ex. skilsmässor vara möjliga förklaringar i sammanhanget. Personer med utländsk bakgrund har däremot inte en högre rörlighet i allmännyttan och rentav lägre än dem med svensk bakgrund i de privatägda hyresrätterna. Vi har också specialstuderat rörligheten i utsatta områden men finner inga större skillnader mellan etniska kategorier. Högst flyttningsfrekvens har latinamerikaner – 49 procent flyttade 2002–2006 – och lägst personer med ursprung i ”övriga Asien”, 27 procent. För övriga kategorier ligger värdena runt medelvärdet för flyttning i utsatta områden, 36 procent, och något däröver för personer födda i Sverige, 38 procent. Några för segregationsprocessen viktiga faktorer är a) inflyttningen till redan existerande svenskglesa områden, b) utflyttningen därifrån, samt c) benägenheten för skilda kategorier att stanna i områdena. Utfallen av a–c avgör utvecklingen över tiden. En iakttagelse vi gjort tidigare är att flyttningar mellan utsatta områden är vanligare för personer som invandrat. *13 För Göteborgs del finner vi dock att en mycket liten andel av inflyttarna till utsatta områden kommer från de andra utsatta områdena i Göteborg (se tabell 16). Störst flöden in i områdena kommer direkt från utlandet och därefter med viss variation över tiden från övriga kommuner i Sverige respektive från övriga Göteborg. Sammansättningen kan ändras ganska snabbt. En jämförelse av de tre perioder vi studerat visar att medan 15 procent av flyttarna till Hjällbo kom från övriga Göteborgs stad i början av 1990-talet var motsvarande andel tio år senare 55 ”Invandrartäta” bostadsområden fungerar som inkörsportar till den lokala bostadsmarknaden för olika invandrarkategorier, särskilt för inflyttare med utomeuropeisk bakgrund. Samtidigt är den lokala utflyttningen till andra delar av staden större än inflyttningen därifrån. Boendesegregationen blir till stor del en effekt av hur balansen ser ut mellan inflödet till de ”invandrartäta” områdena, i kombination med den naturliga folkökningen där, och utflödet ifrån dessa områden till andra delar av staden. I Göteborg är det en mycket liten andel av inflyttarna till utsatta områden som kommer från andra utsatta områden i staden. procent. Omvänt föll andelen som kom direkt från utlandet från 60 till 30 procent. Sekundärmigrationen tycks ha minskat över tiden för alla fyra områdena och uppgår 2002–2006 till strax under 20 procent i Bergsjön, Biskopsgården och Gårdsten och under 10 procent i Hjällbo. Fotnot 13 Andersson, R., Hogdal, J. & Johansson, S., 2007, Planering för minskad boendesegregation. Rapport 2007:1 från Regionplane- och trafikkontoret. Stockholm: Stockholms läns landsting, samt Andersson, R., Bråmå, Å., Hogdal, J., 2007, Segregationens dynamik och planeringens möjligheter. En studie av bostadsmarknad och flyttningar i Malmöregionen. Malmö: Stadskontoret. 31
Page 1 and 2: Roger Andersson Åsa Bråmå Jon Ho
Page 3 and 4: Innehållsförteckning Sammanfattni
Page 5 and 6: Boendesegregation och integration F
Page 7 and 8: inflyttarna men ändå klart svagar
Page 9 and 10: centrala och halvcentrala lägen.
Page 11 and 12: Miljonprogrammet satte fokus på se
Page 13 and 14: förekommer. Vad forskare analysera
Page 15 and 16: 605 000, bodde i regionen såväl 1
Page 17 and 18: ■ Tabell 3 1990 Kungsbacka Härry
Page 19 and 20: segregationsprocesserna och för de
Page 21 and 22: också med etnisk bakgrund på så
Page 23 and 24: ■ tabell 9 90-100% 70-90% 50-70%
Page 25 and 26: ■ Figur 9 ■ Figur 10 80 70 60 5
Page 27 and 28: ■ Figur 12D ■ Andel personer me
Page 29: ■ tabell 14 ■ Figur 14 Bakgrund
Page 33 and 34: ■ Figur 15 a ■ Figur 15 b ■ F
Page 35 and 36: ■ Figur 17 a ■ Figur 17 B ■ F
Page 37 and 38: Hur töms och fylls ett bostadsomr
Page 39 and 40: ■ Figur 22 Personer med svensk ba
Page 41 and 42: Selektiv migration och utsatta bost
Page 43 and 44: arnet möta? Den segregerade staden
Page 45 and 46: kontaktnät påverkas av geografisk
Page 47 and 48: trerade sociala och ekonomiska för
Page 49 and 50: kanske gå tillbaka ända till 1970
Page 51 and 52: inte om den faktiska otryggheten, d
Page 53 and 54: att verka för ett blandat bostadsb
Page 55 and 56: Frågor V i har i rapporten redovis
Page 57 and 58: Mella, O. & Palm, I., 2005, Mångfa
Page 60: 60 Fattiga och rika - segregerad st

Fattiga och rika - GÃ¶teborg

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?