Flygvapennytt 1963 nr 5 - Arboga Elektronikhistoriska Förening, AEF

More documents

Recommendations

Info

$30\$

Kraven 0 pa en modern flygplanbesättning En av flygvapnets flottiljchefer har i ett anförande till sin flygande personal berört vissa flygsäkerhetsproblem. FLYGVAPENNYTT har tagit del av anförandet och återger det här i förkortad form. Flottiljchefen inledde anförandet med att referera en artikel ur en tidskrift från år 1952. Artikeln hette "Porträtt av ett flygaress" och hade följande innehåll: Under Koreakriget konstaterades att en elitgrupp pä 38 piloter av 825 svarade för 'mera än en tredjedel av de nedskjutna fiendeplanen. Pä 5 % av förarna kom alltså mer än 33 % av de nedskjutna flygplanen, 31 av dessa jetess och 62 av deras mindre framgångsrika kamrater har undersökts av en av amerikanska flygvapnets psykologer. Samtliga undersökta hade i stort sett samma intelligens, utbildning och fysiska kondition. Essen hade också vissa karaktäristiska egenskaper: aggressivitet, självförtroende och en nästan fanatisk kärlek till flygning. Som pojke hade de ofta skolkat från skolan, lånat bilar bara för att se om de kunde klara det, utmärkt sig i ·hårdhänta idrotter som rugby och boxning. Ett typiskt svar på frågan varför de blivit flygare löd1 "Ånda sedan jag var liten pojke har jag velat bli stridsflygare. Det är mer än ett arbete - det är en sport". Sedan den unge flygaren väl vunnit sina vingar gick han in för att pröva sitt plan och sig själv - of~a flög högre och fortare än anbefallt och förbryllade kamraterna med sin outtömliga ambition. Han låg efter sina överordnade för att bli skickad till Korea. Väl där vaf han alltid pl utkik efter extrauppdrag och visade nästan ingen rädsla att bli dödad. Bäst kom han till ein rätt, om han fick helt fria tyglar. Dä upptäckte han ofta fiendeplan långt före kamraterna och var alltid beredd att ta risker för att fl ett skott på motståndaren. Många böcker och tusentals artiklar om andra vlrldekrigets flygare har gått ut på att glorifiera flyghjältar. De ligger till grund för de flestas uppfattning om hur flygaren är funtad och de kanske också, medvetet eller omedvetet, ger den bild av flygandet som lockar och tjusar, Vid kritisk läsning med dagens läge som utgångspunkt för en bedömning av dessa hjältar, finner man att det inte går att ta dem som förebild. Vi ställer nu helt andra krav på våra svenska flygare än skribenterna gjorde på sina ess, SVÅRT GÖRA EN KUGGE TILL IIDL Hur skall en Lansenbesättning vara beskaffad, vilka egenskaper skall den ha? Besättningen är en system-kugge. Det är svårt att idolisera en kugge. Det betyder inte att flygförarskicklighet eller navigatörskicklighet förringas - tvärtom - det krävs mera nu än förr av dessa egenskaper exempelvis i landning under dåligt väder och i instrumentflygning. Det krävs också fortfarande mod, djärvhet, framå tanda, dödsförakt m fl liknande egenskaper, Dessutom fordras ett lugnt resonerande, ett tekniskt kalkylerande och ett iskallt omdöme så att inte föraren genast rusar in i stridsvimlet och ger utlopp ät alla tidigare angivna egenskaper. Kanske fordras det större mod att just avstä frän att rusa in i stridsvimlet, Det krävs i alla avseenden mera av besättningen i dag. Avsikten med detta anförande är att fä flygande personalen att fundera på de krav tjänsten ställer i dag och i vad mån dessa krav uppfylls, Det räder en skillnad mellan de krav som nu ställs pä en flygplanbesättning av modernt slag och den uppfattning som gemene man har om flygare och bevekelsegrunderna f ör att bli flygare. Ingen torde vara besviken på tjänsten i flygvapnet även om några mer eller mindre medvetet haft de tidi gare idealen som förebild. Tjänsten i flygvapnet innehåller tillräckligt med spänning som det är. Det är s äkert en skillnad i erforderliga egenskaper, skillnad i uppgifterna att hälla värt fredsflygvapen intakt i fred å ena sidan och att hålla vårt krigsflygvapen intakt, effektivt och slagkraftigt å andra sidan. Men f n överväger fredsuppgifterna. Tre ord nämndes i artikeln. De var: Intelligens, utbildning och kondition. Likhetstecken kan inte sättas mellan intelligens och skolutbildning pä sä vis att en högre skolutbild-
ning skulle svara mot en högre intelligens. Vi vet alla, att vi behöver en viss grad av skolutbildning för att kunna följa med utbildningen pA olika områden och i olika ämnen pA de olika kurserna. I stället för intelligens bör sättas ett klart och gott förstånd och förmåga att under pressade situationer utnyttja samtidigt alla de kunskaper och färdigheter som bibringats under lugna och fredliga förhållanden. Dessa är de egenskaper som fordras vid flygning i fred och för att slAss i krig. BÅDE FYSISK OCH PSYKISK KONDITION KRlvs Kondition krävs inte endast fysiskt utan även psykiskt. Det finns Atskilliga exempel pA att det är farligt att flyga när den psykiska konditionen är dAlig. Varför och pA vad sätt uppstAr haveri och tillbud? Flygövningar görs inte så svåra att förar~n mAste använda 100 % av sin skicklighet för att kunna klara övningen. Det mAste alltid finnas en viss marginal för oförutsedda händelser. Inom en flygstyrka pA samma utbildningsnivA blir denna marginal för den skickligaste föraren större och för den inte fullt lika skicklige föraren mindre, det är den senare marginalen som skall vara tillräckligt stor. Det är ocksA detta förhållande, som kan göra att just de skickliga förarna anser sig inte fA tillräcklig användning för sin skicklighet - inte fAr tillräckligt utlopp för sin flygarlust och därför gärna vill ta för sig lite mera än vad de blivit beordrade utföra, Detta är en farlig tendens. Man måste se tiden an och vänta tills alla förberedande utbildningsperioder under tvA och tre Ar är avklarade. Därefter kan de fullt utbildade förarna få olika uppgifter allt efter skicklighet och fallenhet så att var och en har lika mycket kvar till toppen av sin förmåga under normala fredsövningar och att var och en får utlopp för lagom mycket av sitt kunnande. Den marginal som finns i en flygövning fAr inte medvetet minskas - tillfälligheterna, tillstötande sämre väder och många andra störningar kommer oinbjudna och minskar denna marginal. Det är när störningarna har blivit sA stora, att de överskrider förmågan, som situationen blir besvär- 1~ och haveri kan inträffa. Det fordras att unga flygförare har förståelse för dessa synpunkter och inser det nödvändiga i att flygövningarna läggs upp sA som sker, att de inte själva lägger till försvärande moment. Uppdraget bör avbrytas om marginalerna minskat. Det existerar någonting som bör kallas övermättnad. Det har visat sig att en besättning, kanske i första hand en förare, som har tvingats ta i anspråk en del av sin marginal, inte längre är mottaglig för meddelanden, han är övermättad. Detta utgör en haveririsk. Vi måste se· till att övermättnad inte uppstAr. Inom alla personalkategorier har det förekommit grupplojalitet och missriktad grupplojalitet. Detta kan påträffas i samband med störningar pA personalsidan. Det har efter en sådan störning visat sig, att det funnits en svag länk inom en viss grupp. Men gruppen har av lojalitet försökt skydda den svage, att hjälpa honom och se till att ingen utanför gruppen fått kännedom om medlemmens svaghetstillstAnd. Först då svaghetstillståndet har orsakat en driftstörning har detta blivit känt. Men då är det så dags att få reda pA det. Det fordras ett visst mod att säga ifrAn, men det är nödvändigt att göra det. Man fAr inte drivas av felaktig hänsyn, av missriktad lojalitet mot den egna gruppen till att inte säga ifrån. Många kanske tycker att det här är detsamma som att skvallra. Det är naturligtvis en mycket svår avvägning. Alldeles för många exempel finns på vad som kan uppstA, när denna lojalitet drivs för långt. I Hänt vid F 41 Tolv lag kämpade om trofen i raketskiutning Den årliga tävlingen i raketskjutning om generalmajor Folke Ramströms vandTingspris genomfördes den 21 november på Frösön. F 4 svarade för värdskapet och arrangemangen. Sammanlagt deltog tolv lag med två skyttar i varje representerande tio flottiljer och två eskaderstaber. Det var sålunda ganska livligt i luften och på marken vid Frösöbasen med sAväl Drakar och Lansar som Flygande Tunnor. Vädret såg till en början hotfullt ut. Morgonen inleddes med en kraftig snöby av den typ som brukar förekomma så här Ars och som täckte halva Jämtland. Lite till mans trodde man
Page 1 and 2: ==::::;:::: N:r 5-1963 ------------
Page 3 and 4: FLYQVAPNET OCH PRESSEN Ända fram t
Page 5 and 6: .M_a!_i,!lB!,Ill!.e!.k.!!:n.!f.!7E.
Page 7 and 8: mässiga uppdrag påräkneliga, då
Page 9 and 10: Inom USAF pägär framställning av
Page 11 and 12: Polaris, som skall "slå igen i and
Page 13 and 14: S2A - ett 2-motorigt propellerflygp
Page 15 and 16: \ l FÖRKLARING TILL RÖNTGENSKISSE
Page 17: Följande exempel vill belysa en "r
Page 21 and 22: För den synnerligen välorganisera
Page 23 and 24: Men på den tiden hände inte så o
Page 25 and 26: ker Hill i Indiana. Medelhastighete
Page 27 and 28: nägonting ät detta sakernas tills

Flygvapennytt 1963 nr 5 - Arboga Elektronikhistoriska Förening, AEF

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?