Ladda ner rapporten i pdf-format - IT-kommissionen

pul-seminarium 2-10-22 19.32 Sidan 20
BEHANDLING AV PERSONUPPGIFTER OCH RÄTTSINFORMATIONEN
av den skriften öppna en databas där vi kan lägga ut vilken information som helst
utan hinder av bestämmelserna i personuppgiftslagen. Det är, som Daniel Westman
tar upp, en avgrundslik skillnad på grund av åberopandet av YGL. Vi möter det mer
och mer när vi utövar tillsyn att de inrättar sin verksamhet med stöd av undantagen
i YGL. Det är fråga om de svenska undantagen är förenliga med dataskyddsdirektivet.
Johan Bålman:
Riksskatteverket har också periodiska tidskrifter, och vi kan utan vidare få ut sådan
här information via undantagsbestämmelserna i YGL och TF. Men det innebär inte
ett aktivt undandragande från personuppgiftslagen och registerpappren som har skrivits
av oss. Vi har självklart valt att inte göra det. Men det är helt möjligt att göra.
Rolf Samuelsson:
Det är skillnaden mellan offentlig verksamhet som följer intentionerna i lagstiftningen,
och privat verksamhet.
Peter Seipel:
Min enda glädje i det här sammanhanget är att jag skrev en debattartikel om PUL
tidigt och påpekade detta och menade att PUL är betydligt bättre än sitt rykte på
grund av det här avgrundslika hålet.
Jag tänkte ställa en fråga. Vi hade en tidigare workshop där vi hade besök från
Australien av en person som hette Andrew Mowbray. Han berättade till allas stora
förvåning att i Australien lägger man ut allt. Det är ingen diskussion om personnamn
utan det är självklart att det ska finnas på nätet. Om man ställer frågan så brutalt –
vad tycker församlingen då? Ska man hålla på med personuppgiftsskydd när det gäller
den här viktiga typen av information som rör rättsväsendets dynamik och fortväxt.
Har man väl kommit in i domstolssvängen får man finna sig i att uppgifterna
blir allmän egendom – eller är det en helt orimlig tanke? Går den allt för långt bortom
tidigare funderingar i dag?
Seminariedeltagare:
Jag tycker man kan föra in effekterna av de lagförslag som kommer i resonemanget.
Om det blir en domstolsdatabas som är gemensam för alla instanserna kan man
tänka sig kombinationen av manuell hantering och den automatiska som ger, tror
jag, för många dramatiskt resultat. Genom att ringa en enda domstol och ställa frågan
”finns den här personen aktuell i något mål” så får man veta för hela riket om
en person förekommer i allmän domstol.
Sen är det bara att gå vidare. Kriminalregisterutdragen blir ju allmän handling
sedan målet är föredraget och då får man hela listan på vilka mål den här personen
har förekommit i. Man kan då med ett enkelt första telefonsamtal gå vidare och få
hela listan. Det finns fler sådana exempel.
Om man jämför det med att lägga ut en avidentifierad dom tycker jag att det blir
väldigt olika resultat.
20