Projektets slutrapport - effsys 2

är ytterst individuella. Även energianvändningen och dess uppföljning där så skett saknar
stringens och jämförbarhet.
Påtagligt är att tydliga anvisningar om hur uppföljning av värmepump bör utformas saknas.
Insikten om detta fanns tidigt i projektet (före), varför syftet aldrig varit att i detalj beskriva
eller ens försöka beskriva någon absolut sanning om anläggningarnas prestanda i databasen.
Figur 8, Parameterlistan i databasen.
Istället har fokus flyttats från detaljnivå till en mer övergripande nivå, där besökaren skall
kunna bilda sig en uppfattning om vad som kan förväntas av en värmepumpsanläggning under
vissa givna förutsättningar. Det kan diskuteras om det är absolut korrekt att göra på detta sätt,
men anledningen är att mer noggrann forskning på värmepumpar dels redan existerar (bebo,
groundreach), dels att tröskeln för att erhålla nya referensanläggningar blir mycket högre utan
att nyttan ökar i motsvarande grad. Dessutom varierar värmepumpars prestanda över tiden och
andra mer slumpmässiga parametrar, vilket gör att en ögonblicksbild tappar relevans i
jämförelse med andra anläggningar.
För en anläggning som inte har mäts upp är det svårt att bedöma verklig prestanda. Det finns
indikationer på att verkliga prestanda ofta är lägre än projekterad. Skillnaden mellan
anläggningarna ligger i anläggningsägarens engagemang och kompetens.
SFVP har kännedom om ett antal anläggningar som inte fungerar alternativt har/har haft stora
driftproblem. Tyvärr har vi inte fått tillåtelse att lägga upp dessa anläggningar på sajten trots
att vi erbjudit oss att avidentifiera dessa. Ofta råder det stridigheter i frågan om vem som
ansvarar för felet.
www.sfvp.se 13