2/2009 - Russian Blue Klubben

Hund? Katt? Eller både och!
Att jag har både hundar och katter som lever under samma tak väcker ofta stor förvåning
och även misstänksamhet. Första frågan blir oftast: Hur kommer hundar och katter överens
med varandra? Svaret på det blir alltid: Briljant!
Jag skaffade mina första katter någon gång under år 2005. Det var vanliga bondkatter
som fick ströva fritt ute och komma in när de själv ville. Sorgligt nog, tog det inte lång
tid innan mina kära katter började vistas allt längre tid i ett närliggande stall som jag
själv besökte dagligen. Till slut hade katterna bestämt sig för att stallet var deras nya
hem och efter det såg jag inte röken av dem hemma längre. Efter den händelsen
bestämde jag mig för att om jag någonsin skulle skaffa katt igen så skulle det vara en
innekatt som bara skulle få lov att ”frisksporta” under tillsyn. Jag ville inte ta risken att
min nya katt skulle försvinna som mina gamla katter hade gjort.
Hur som helst så drömde jag om att skaffa en ny katt. Jag surfade på nätet för att skaffa
mer information om olika katter och kattraser. En dag hittade jag där en katt som
såg läcker och elegant ut. Under rasbeskrivningen stod det att det var en russian blue
och att katter av den rasen är väldigt sällskapliga av sig. Jag besökte många sidor och
bekantade mig med många kattraser, men jag kunde inte glömma den vackra katten
med de skimrande gröna ögonen, så till slut bestämde jag mig för en russian blue (men
först gällde det att övertala min man).
I november 2006 köpte jag en liten blandrashund från Estland. Jag döpte hunden till
”Arttu”. Arttu fick en kompis i mars 2007, ”Iiro”. Iiro är också en liten blandrashund,
även han från Estland. Hundarna var med mig i stallet dagligen och det var även där
de vande sig vid allt från hästar till möss och även stallets sex katter. Själv var jag av den
åsikten att jag även var en kattmänniska ”till kropp och själ” och efter att jag lyckats
övertala min man började jakten på den perfekta katten. Det var hösten 2007 som jag
började leta efter en russian blue åt mig själv på riktigt.
Jag kollade på lediga kattungar på de finska kattrasföreningarnas sidor och till slut så
hittade jag en russian bluekattunge, Tikru (FIN*Susanssin Tiger That Purrs), som jag
bestämde mig för. Tikru flyttade till oss vid årsskiftet 2007/2008.
Tikrus uppfödare Susanna Gunnar var i början lite skeptisk när hon hörde att jag inte
bara hade en, utan två hundar som skulle bo tillsammans med lilla Tikru. Jag försökte
så gott jag kunde förklara för Susanna att hundar och katter faktiskt kan leva ihop. Själv
hade jag ju inte några som helst dåliga erfarenheter av hundar och katter som delar
lägenhet med sin matte och husse. Susanna blev nog till slut försäkrad om att det inte
skulle bli några problem med en katt bland alla mina hundar, för katten fick lov att
flytta till oss till slut.
Första dagen var den mest spännande dagen, för jag hade i förväg tänkt ut allt som
skulle kunna hända med en liten kattunge som kommer till ett hem med två hundar.
Jag var ju mest nyfiken på hur hundarna skulle reagera på den lilla försiktiga och håriga
varelsen. Som tur var hade jag ingenting att oroa mig för eftersom lilla Tikru började
känna sig som hemma redan efter ett par dagar.
Själva introduktionen gick till så här: Jag höll Tikru i min famn där hon
kände sig trygg och sedan lät jag hundarna sniffa på henne. Kände Tikru sig rädd eller
stressad så förbjöd jag hundarna komma närmare just då. Och inom en vecka började
vänskapen mellan katten och hundarna ta fart.
Vår lilla hjord som bestod av en katt, hundar och människor började snart växa ihop.
Numera dricker Tikru vatten tillsammans med hundarna från samma vattenskål. Ett
par gånger har det även hänt att Tikru har smakat på hundarnas mat.
Iiro och Tikru har från första början varit oskiljaktiga. Som till exempel när
Tikru hade kattungar. Då tog Iiro hand om kattungarna som om han var deras far.
(Kanske trodde han verkligen att det var han som var pappan?)
26
Tikru har förresten aldrig trivts på kattutställningar.
Efter andra utställningen förstod
vi att hon helt enkelt inte står ut med
konkurrens av andra katter. Hon satt i sin
bur och fräste och morrade åt alla katter
hon fick syn på. Däremot måste jag
medge att hon glatt accepterat alla hundar
som av en eller annan anledning varit på
besök hos oss. Jag har en känsla av att
Tikru inte riktigt vet om hon borde bete
sig som hund eller som katt.
Touho (en blandras av raserna sheltie och
pudel) kom till oss i november 2008 när
hon bara var 8 veckor gammal. Just då
väntade Tikru kattungar. Touho är en
utåtriktad hund som inte behöver några
presentationer då hon alltid modigt presenterar
sig själv för alla. Så gjorde hon
den här gången också. Touho gick modigt
runt i huset för att hälsa på alla familjemedlemmar,
även på Tikru. Tikru var
först lite misstänksam mot Touho (hon
trodde säkert först att det var en levande
hårboll hon sett) men sedan gick det bra.
I dag älskar Touho katterna och försöker
leka med dem på samma sätt som med
hundar.
Tikrus ungar föddes i slutet av 2008. Vi
hade en ny spännande situation framför
oss.
Skulle den nyblivna kattmamman fortfarande
acceptera hundarna och hur
aggressivt skulle hon skydda ungarna mot
hundarna?
Ännu en gång visade det sig att
jag inte hade behövt oroa mig. Vi hade
byggt en grind till rummet så att katten
hade möjlighet att hoppa över grinden
men inte hundarna. Vi hade inga som
helst problem, så till slut så släppte jag in
Iiro för att hälsa på Tikru och kattungarna
(kattungarna var ca.5 veckor gamla då).
När Iiro steg in i rummet hoppade Tikru
bara in i kartongen för att sova. Jag tror