62 - Dis

Så hanterar du kartor
för DISGEN version 8
AV BJÖRN JOHANSSON
Kartor har ritats under åren för
många olika syften och för olika
delar av landet och i olika
skalor. Utbudet spänner från
storskaliga kartor som skifteskartor
och sockenkartor till
småskaliga översiktskartor
som härads- och generalstabskartor.
Inte heller har lantmätarnas
förutsättningar varit de
samma. Man har haft olika
projektionsprinciper och referenspunkter.
Inte ens i dag har
olika kommuner samma referenssystem
för sin lokala kartering.
DISGEN
När vi, som släktforskare, skall försöka
använda kartor från olika tidsperioder
är det därför intressant att kunna
ordna dem så att vi kan se en överensstämmelse
dem emellan och utifrån
det se hur vår hembygds geografi har
förändrats och var våra anhöriga har
bott.
Ett för Sverige fastställt nationellt
referenssystem är RT90. Det står för
”Rikets Triangelnät 1990”, i vardagligt
tal ”Rikets Nät”. I DISGEN8 är
kartfunktionens gränser naturligtvis
också baserade på RT90.
Så för att vi skall kunna lägga in olika
historiska kartor som bakgrundseller
underlagskartor i DISGEN8 kan
vi behöva att korrigera dem. Detta
sker i tre steg: Rotation, beskärning
och bestämning av hörnkoordinater.
Rektifiering
Det första momentet kallar kartfolk
för ”rektifiering”. Rotationen är den
enklaste formen av rektifiering, den
förändrar inte vinklar, linjer eller proportioner.
Det sista momentet kallar
de ”geokodning”.
Vill du läsa mer om hantering av
historiska kartor och om bl.a. rektifiering
och geokodning, kan du besöka
Riksantikvarieämbetets webbsida
http://www.raa.se/dhk
Obs! Är kartan du skannat redan
baserad på RT90 behöver du naturligtvis
inte göra någon rotation (eller
beskärning). Men du måste se till att
du skannar den med rutnätet i linje
med bildkanterna!
Välj två punkter
Vridningen bestämmer vi genom att
välja ut två punkter som finns med
både i vårt referenssystem och på den
historiska kartbilden. Lämpliga punkter
är t.ex. kyrkor. De flesta har ju stått
på sin plats genom århundraden. Om
du inte har två kyrkor med på kartan
får du försöka hitta några andra fixpunkter
t.ex. en vik på en sjö, vägkrök,
eller annat mål som du vet finns
med på din historiska bild och också
gå att hitta på en vanlig karta.
Tänk dig en linje mellan dessa två
fixpunkter. För att vi skall kunna vrida
bilden rätt måste vi bestämma vinkeln
mellan denna linje och horisontallinjen
för både bilden och referenssystemet.
Du kan hämta
koordinatuppgifterna
ur DISGEN!
Om du t.ex. har CDn Gröna Kartan
så kan du där hitta koordinaterna
för de olika referenspunkterna genom
att peka på platsen ifråga och
avläsa positionen.
I exemplet här har jag två kyrkor:
Kyrka1 som är Vallerstad och Kyrka2
som är Skeppsås i Östergötland.
Koordinaterna hittar jag i DIS-
GENs ortdatabas. I RT90 ligger 0-
punkten långt ner till vänster och den
vertikala axeln kallas x. Så nu får vi
hålla ordning på riktningarna. Ett tips
är att för alla orter i Sverige gäller att
den vertikala x-axelns värden börjar
på 6... och den horisontella y-axelns
värden börjar på 1...
Vi använder 7 siffror för varje koordinat,
vilket betyder att vi anger positionerna
med 1 meters noggrannhet
vilket vi i egentligen inte har belägg
för. Inte vet vi t.ex. var i kyrkan denna
punkt är satt. Vi måste anta att det
finns en felmarginal på säkert flera tiotal
meter. I alla kartor har man dessutom
gjort (och fortfarande gör) generaliseringar
som innebär att t.ex. symboler
för bland annat kyrkor och vägar
är betydligt större än enligt den
aktuella skalan. Detta bidrar också till
en viss osäkerhet i positionsangivelser.
Välj två punkter i referenssystemet och
plocka fram koordinaterna för dessa.
4 | Diskulogen nr 62