Diskulogen

projektet om de finska historieböckerna – de böcker som
innehåller födda, döda, vigda och flyttningslängder.
Uppgifterna håller på att överföras till en databas som är
tillgänglig över Internet. Arbetet sker på frivillig väg och är
inte avslutat. Cirka 900 personer har deltagit i projektet,
200 jobbar nu med inmatning. Det har pågått under lång
tid och kommer att fortsätta ett bra tag framöver.
Står till allas förfogande
Resultatet är glädjande för alla släktforskare. De uppgifter
från församlingarna som registreras står till allas förfogande
på samfundets webbsajt. För närvarande är det 4,2
miljoner poster i 494 församlingar.
HisKi intresserar många. Genealogiska samfundet noterar
i genomsnitt cirka en miljon sökningar per månad.
Toppnoteringen ligger på upp emot en och en halv miljon.
Cirka 80 procent av sökningarna sker inom Finland, tio
procent är från Sverige, fem procent från USA och resterande
fem procent från andra länder.
Adressen är www.genealogia.fi. Därifrån klickar man sig
vidare till HisKi-kyrkböcker. Uppgifterna finns på svenska,
finska och engelska.
Åtskilliga föredrag
Den som ville få information i olika ämnen hade mycket att
välja på – 17 föredrag på två dagar. Många av dem handlade
om samer och kontakten med Norge.
Ett av föredragen i det sistnämnda ämnet svarade Maria
Press för. Hon är svenska, men har tjänst som arkivarie vid
Statsarkivet i Trondheim där hon ansvarar för forskarservicen.
Hon berättade initierat om de källor som kan vara
till nytta vid släktforskning i Norge.
Den som vill söka vidare kan gå till digitalarkivet, som
är resultatet av ett samarbete mellan Historisk institutt
samt universitetet och statsarkivet i Bergen. Adressen är
www.digitalarkivet.no.
Adopterades biologiska rötter
Gunilla Stavenow, psykolog i Östersund, sträckte sig geografiskt
längre i sitt anförande ”Att söka sina rötter i en
annan världsdel”. Hon har själv adopterat två barn från
Thailand och berättade bland annat utifrån egna erfarenheter
vad man bör tänka på om man vill ta kontakt med de
biologiska föräldrarna.
Föredragen hölls i allmänhet parallellt två och två. Det
gällde alltså att välja det som man som deltagare var mest
intresserad av. Och ibland var intresset så överväldigande
att man måste flytta över arrangemanget till den största
samlingssalen.
3.000 dog i en snöstorm
Ett sådant var när antikvarien Anders Hansson berättade
om Armfeldts karoliner. Vid fälttåget 1718 skulle den
svenska armén inta Trondheim. Vid återtåget dog 3.000
man i en snöstorm i de jämtländska fjällen.
Sent på söndag eftermiddag var allt över. En rad tack
uttalades. Och så överlämnades budkavlen till Göteborg,
symboliskt i form av en naggad brödkavel.
Nästa års släktforskardagar blir alltså i Göteborg den
26–28 augusti.
Släktforskardagarna
i Östersund
Helmi Odelberg höll föredrag med titeln Resan till chokladlandet
Sverige. Helmi är själv ett av krigsbarnen från
Finland och föredraget handlade om barnförflyttningen
till Sverige i samband med kriget.
Gunilla Stavenow berättade bland annat utifrån sina
egna erfarenheter om hur man kan söka sina rötter i en
annan världsdel. Gunilla har själv två adopterade barn
från Thailand.
FOTO: BERNT STENMARK
Diskulogen nr 66 | 7