27.08.2014 Views

Holmens bruks bostadsbebyggelse i Hallstavik - Stockholms läns ...

Holmens bruks bostadsbebyggelse i Hallstavik - Stockholms läns ...

Holmens bruks bostadsbebyggelse i Hallstavik - Stockholms läns ...

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

hamnade Strykjärnet på en hedrande andraplats i kategorin ”alla tiders bästa byggnad”.<br />

Samtidigt som Bensow ritade Strykjärnet arbetade han för <strong>Holmens</strong> Bruk<br />

även i Hallsta, där han ritade ett antal tongivande byggnader. Bensow har även<br />

ritat folkskolan i <strong>Hallstavik</strong> 1924, ett anslående byggnadskomplex med barockdrag<br />

som antogs i konkurrens med ett förslag utarbetat av John Åkerlund. <br />

Efter arbetena med Hallsta bruk fortsatte Bensow att arbeta med byggnader för<br />

industriella ändamål. Bland annat ritade han arbetar-, förmans- och tjänstemannabostäder<br />

för Skönviks bolag, Marma Sågverks AB och Dynäs AB. Han kom<br />

också att ägna sig mycket åt bryggeribyggnader, där han bland annat ritade byggnader<br />

i Göteborg för Pripps bryggerier. Bensow följde med tidens strömningar<br />

och ritade från 1930-talet och framåt sakliga byggnader i en funktionalistisk stil,<br />

som t.ex. en vattenfabrik åt Apotekarnes i Gårda i Göteborg.<br />

Bensow var intresserad av formgivning, och utformade 1922 styrelserummet för<br />

Pripps i Göteborg. Rummet blev så uppskattat att det flyttades med när Pripps<br />

på 1970-talet flyttade från Stampen till Västra Frölunda. Bensow gjorde också en<br />

omtyckt bänk och trädgårdsmöbler åt Näfveqvarns bruk.<br />

När det gäller byggnaderna för Hallsta bruk är det slående hur Bensow har anpassat<br />

den yttre utformningen efter ändamålet. Ångköket, Ungkarlshotellet och<br />

ingenjörsbostaden på Tulkavägen 69 (kraftigt ombyggd 1947) är solitärer med viss<br />

jugendkaraktär, alla med svängda takfall som tema och en ganska livlig artikulering<br />

av fasaderna. De syns och tar plats. De två typerna av arbetarbostäder, D1 och<br />

E, har en helt annan karaktär. De har varken brutna eller svängda tak, snirkliga<br />

kupor eller avvalmade gavelspetsar utan har i stället en enkel, stram karaktär.<br />

De två byggnadstyperna D1 och E bildar tillsammans miljöer, både i det norra<br />

stenhusområdet och i det södra. I det norra stenhusområdet utgör Västra Sliparegränd,<br />

med en prydlig rad av hustyp D1 på västra sidan och motsvarande rad<br />

med hustyp E på den östra sidan, det tydligaste exemplet på temat ”<strong>bruks</strong>gata”<br />

i arbetarebebyggelsen.<br />

Exempel på byggnader:<br />

1915 Bostadsrum för arbetare med 12 lägenheter om 1 rum o kök för <strong>Holmens</strong><br />

Bruks AB (arbetarbostad typ G)<br />

1916 Ångköket<br />

1916 Ungkarlsbostad vid Hallsta för <strong>Holmens</strong> Bruk (Ungkarlshotellet, Tulka<br />

vägen 46) <br />

1916 Enfamiljs ingenjörsbostad (Tulkavägen 67 (riven), Tulkavägen 69 (om<br />

byggd))<br />

1917 4-familjshus vid Hallsta (arbetarbostad typ E)<br />

1917 Arbetarbostad Hallsta (Arbetarbostad typ D1)<br />

John Åkerlunds ritningar på folkskolan finns i Arkitekturmuseets John Åkerlundssamling<br />

Redan 1917 ritade han ännu ett ungkarlshotell, denna gång en betydligt större byggnad i<br />

Göteborg för Götaverkens räkning.<br />

107

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!