Kulturmiljöanalys av Ekebyhovs slott - Ekerö kommun
Kulturmiljöanalys av Ekebyhovs slott - Ekerö kommun
Kulturmiljöanalys av Ekebyhovs slott - Ekerö kommun
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Fig. 7. Bild ur Suecia Antiqua et Hoderna, Erik Dahlberg 1663, <strong>av</strong>bildar ett trevånings stenhus i tysk-holländsk senrenässansstil<br />
med höga skulpterade praktg<strong>av</strong>lar. Till vänster om huvudbyggnaden en kringbyggd gård. Trädgårdarnas utsträckning<br />
och den imponerande skalan <strong>av</strong> anläggning är men största sannolikhet något överdriven.<br />
Säteriet Ekebyhov bildas och ett stenhus uppförs<br />
Efter det att generalguvernören Klas Horn (1583-1632) genom köp, markbyte<br />
och arv kom i besittning <strong>av</strong> gårdarna Hov och Ekeby 1623 och fått säterirättigheter<br />
till godset, som i början kallades Ekeby-Hofgård, påbörjade han byggnaden<br />
<strong>av</strong> ett ståndsmässigt stenhus. Han köpte också 1627 de intilliggande Gällstagårdarna,<br />
kända som Vasa-gårdar, som lades under Ekebyhov och <strong>av</strong>hystes.<br />
När Klas Horn dör 1632 övergick gården till hans änka Ebba Leijonhufvud som<br />
övertog stenhusbygget. Den dekorativa utsmyckningen kan ha kommit till under<br />
hennes tid då hennes räkenskaper bl.a. <strong>av</strong>lönade stenhuggare Diedrich Blume,<br />
Byggmästare Adrian Dierichson, Erich Larsson Snickare och Mr Casper Conterfeyer<br />
för arbeten vid Ekebyhov.<br />
Efter Ebba Leijonhufvuds död 1654 övertog hennes dotters man Johan Oxenstierna<br />
gården och kan ha varit den som färdigställde den anläggning som återges<br />
i verket Suecia Antiqua et Hodierna <strong>av</strong> Erik Dahlberg. I verket har Erik Dahlberg<br />
återgivit anläggningen sådan som den såg ut 1663 med ett trevånings stenhus,<br />
galleri och barockträdgård med kvartersindelningar och parterrer.<br />
En ny herrgård <strong>av</strong> trä uppförs och stenhuset förfaller<br />
Säteriet köptes 1661 <strong>av</strong> Carl Gustaf Wrangel som påbörjade uppföra den nuvarande<br />
huvudbyggnaden 1673-74. Carl Gustaf Wrangel var en <strong>av</strong> stormaktstidens<br />
mer förmögna män och var även byggherre till Skoklosters <strong>slott</strong> och Wrangelska<br />
palatset i Stockholm. Det nya huset anges i handlingar från tiden uppföras<br />
under ledning <strong>av</strong> mäster Mathias Skröder med hjälp <strong>av</strong> bl.a. timmerkarlar från<br />
Södertälje. Av gårdens övriga byggnader omnämns en fatbursbyggnad, en trädgårdsbyggnad,<br />
ett litet brygghus, en konungsbyggnad, den gamla byggningen, ett<br />
stenhus och ett sockerbageri. För stenhuggares arbeten <strong>av</strong>lönas en stenhuggare<br />
Jöran Hansson och för en vägs färdigställande dalkarlen Anders Svensson.<br />
19
Change language