Simon Irvine - Lisa Ising

More documents

Recommendations

Info

Trots det lilla formatet skapar trappor, terrasser, murar och den magnifika pergolan i lärkträ variation och dynamik i trädgården. Den violetta klockrankan pryder både pergola och murar. Och mitt i växtligheten tronar fru Flora – i guld – som ett utropstecken! Vänerns vatten ligger alldeles utanför. I skydd av murarna frodas grönsaker och blommor. Dottern Cicely och hennes väninna Miljana slutskördar i odlingarna. imon Irvine, Läckös slottsträdgårdsmästare rör sig lika vant bland ogräs och purjolökar som i ädla slottsmiljöer. Nu laddar han om i sitt största projekt någonsin – Varnhems kloster från 1100-talet ska väckas till liv igen och bli en kulturmagnet utan like i Europa. Vi möter honom i en trädgård som snart ska vissna ner och lägga sig i vintervila. – Titta på det här akantusbladet! Se myskmadran, vår marktäckare och där en äppelros som är självsådd. Det är en helt fungerande biotop, en natur i balans! Simon Irvine botaniserar vant bland de olika växterna i slottsträdgården. I ena fickan en renskniv. I den andra olika fröer som han samlar in under sin promenad. Det har blivit höst i trädgården. De praktfulla kungsljusen har slocknat och nu är det svällande pumpor och mörklila klockrankor som spelar förstafiolen. Rotfrukterna är klara för skörd. I två decennier har han varit trädgårdsmästare här. Kärleken är inte att ta miste på. Allt har en mening och en plats i hans trädgårdar. Att odlingarna är ekologiska är en etisk självklarhet för honom. Komposten är alltings början och slut. Därför avskyr han storslagna och påkostade trädgårdar som bara är utseende. Ytor som vårdas av underbetalda och ovetande arbetare, utan egen talan. Chelsea Flower Show, en stor begivenhet i trädgårdsvärlden, kommenterar han med en grimas. Bara yta! Han vill något annat med sina trädgårdar. Det handlar om processer. Inte bara hur en trädgård ser ut, men också hur den har kommit till, vem som vistas där, hur den används. Läckö är ingen strikt historisk rekonstruktion. Det viktigaste är inte hur trädgården såg ut, utan hur människor levde här. Länken mellan 1600-talet och nutiden går genom växterna. Det är samma växter då som nu. – Det finns de som säger att jag är elitistisk, men det tycker inte jag, säger han med ett snett smil i den milda höstsolen. En tillåtande attityd Och visst är det lätt att ta honom för förnäm. Bakgrunden är i alla fall förnäm nog. Det är examen från Oxford, arbetsgivare som National Trust och de stora legendariska godsen i sydvästra England. En exotisk fläkt av europeiskt bildningsideal och tradition. Men samtidigt slår han alltid vakt om det enkla och handgripliga. I den ekologiska tanken bor en tillåtande attityd. Vilda växter som tar sig in i trädgården 10 trädgårdsliv nr4 10 trädgårdsliv nr4 10 11
En trädgård till nöje – men också till nytta. Det ätbara och det handgripliga har alltid haft en central plats i Simon Irvines trädgårdar. Fänkålens fröställningar och rejäla spadtag har samma hedersplats som hotikulturellt finlir och magnifika rariteter. För Simon är trädgård en symbios av natur och kultur i en nästan helig förening. Naturen står för materialet och människan för intentionen att göra något mer av det. Överallt i slottsträdgården märks den tanken: konsthantverk, blommor, en flaskkurbits (Lagenaria siceraria), på faluröda brädväggen, grönsaker – allt i fint samspel. får stanna kvar. Höstens förfall rensas inte bort. Socialt innebär det också att alla människor omfamnas. Simon är exempelvis djupt engagerad i Iris, ett utvecklingscenter för vuxna med beroendeproblematik i Mullsjö. Tanken är att hämta grön hälsa ur trädgårdsarbete. När han slinker in genom en sidogrind i slottsmuren ser han ovanligt enkel och vardaglig ut. Den excentriska lilla hatten som länge var hans kännetecken, är borta. Den blev till slut en belastning. 19-åriga dottern Cicely och hennes väninna Miljana är på besök i trädgården och roar sig med att slutskörda i odlingarna. Då och då kommer Simon med ett gott råd. Han kan det här! Från England till Sverige Till Sverige kom han för tjugo år sedan, av kärlek till en annan trädgårdsmästare, hustrun Marika. Hon är numera verksam på Botaniska i Göteborg men är mest känd för sitt arbete på Gunnebo slott i Mölndal. Läckö slottsträdgård var egentligen Marikas projekt, en utställning tänkt som en ettårig sak. Men Marika blev barnledig och Simon fick ta över. Läckö, det sagolika vita barockslottet vid Vänerns strand, var hans första projekt i Sverige. När han kom fanns ingen trädgård alls och han mötte mycket motstånd. – Det finns för lite respekt för historiska trädgårdar i Sverige, säger Simon och berättar om den hårdpackade gräsmattan som låg här när han kom hit. Av rationella skäl lades hela 1600-talsanläggningen igen. Ingen förstod det angelägna i att väcka den till liv och de första åren fick han så gott som bekosta sitt arbete själv för att få genomföra det. Att han var engelsman var på både gott och ont. – Den här sortens frihet hade jag aldrig fått på ett slott i England. Det finns helt enkelt väldigt få slott som inte har en trädgård. Men det har varit en dyrköpt frihet. I början var det svårt att bli tagen på allvar. Folk undrade vad jag hade med deras svenska kulturarv att göra. Numera är Läckö slottsträdgård ett älskat besöksmål med sin sensuella blandning av grönsaker och blommor. Simon Irvine ritar många trädgårdar och är inblandad i en mängd projekt. De historiska miljöerna har följt honom. 12 trädgårdsliv nr4 10 trädgårdsliv nr4 10 13
Page 1: Text lisa ising / Foto pernilla ber

Simon Irvine - Lisa Ising

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?