ONSDAG 23 JANUARI - Solvalla

Månadens Profil Januari
Lotta Ekman
En bra dag på jobbet, och
hon kan rädda ditt liv.
En dålig dag, och hon
kan ta ditt liv.
Ditt travliv, alltså.
Det finns en viss tendens. Hittills har
hon haft runt 2 500 bra dagar på jobbet.
Och ingen dålig.
Möt Månadens Profil, Lotta Ekman,
en av tre dopingkontrollanter på
Solvalla.
– Visst har vi ett stort ansvar.
Skulle vi klanta till det och på något
vis kontaminera ett dopingprov kan en
oskyldig människa drabbas oerhört
hårt.
– Största möjliga noggrannhet gäller
alltså, för det handlar om så mycket
mer än att samla in lite kissprover och
skicka in på analys.
Lotta Ekman, som fyllde 60 år på
julafton, drömde hemma i Årsta som
ung om att bli veterinär och jobba med
djurvård på heltid. Helst med hästar,
som hon älskar. En avstickare från planen
slutade i att hon läste till läkare i ett
och ett halvt år…men äh, det ska vara
hästar.
Nu blev inte Lotta veterinär, utan
legitimerad djurskötare. Som assistent
har hon jobbat hos några av våra mest
kända veterinärer. Lars Audell, Lennart
Rådberg, Ragnar Svanholm och inte
minst Gunnar Nilsson.
Hennes karriär startade på
Veterinärhögskolan där hon blev kvar i
16 år innan hon värvades till sitt nuvarande
jobb på kliniken vid K1 på
Lidingövägen. Där går hon in på sitt
28:e tjänsteår, och det finns de som
hävdar att Lotta är K1, sånt intryck har
hon gjort.
Det har bland annat manifesterats
av att hon tilldelats Kungliga Livgardets
Förtjänstmedalj i silver.
Månadens Profil är definitivt ingen
hoppjerka. Till Solvalla kom Lotta
Ego Boys år, 1973, och när hon i år
firar 40 år som funktionär är hon den
som jobbat längst på Solvalla av
samtliga.
– Jag älskar mitt jobb här. Att vecka
efter vecka få komma hit och träffa
trevliga människor, få se fina
hästar…och så en gång om året –
Elitloppet!
– Jag har sett alla Elitlopp sedan
dess, förutom en gång (då Lottas
pappa var allvarligt sjuk) men fortfarande
tycker jag att Ego Boy är höjdaren.
Du måste ha fått en del favorithäst -
ar genom åren in till dopingstallet?
– O ja. Legolas är en absolut favorit.
Han kom in efter sina lopp och stod
perfekt stilla på gången, rörde inte en
näsborre så honom glömmer jag aldrig.
– Utah Bulwark minns jag för att han
alltid skulle kissa i duschen, och en
annan häst som för alltid sitter kvar i
minnet är Peace Corps som var totalt
omöjlig att ha att göra med.
– Det gick bara inte att ta prov på
henne, för du fick inte komma in i hennes
box. Här fick skötaren hjälpa till,
och allt jag kunde göra var att över -
vaka att det gick rätt till.
– Varenne och Tibur är två andra
hästar som jag tyckt mycket om, av lite
olika skäl.
Lottas jobb på Solvalla, som också
innebär att hon ansvarar för identifieringen
av gästande hästar, kan alltså
få stora konsekvenser för den som
ertappas. Och det händer såklart, även
om det är ovanligt.
– Någon gång har man ju varit med
om ”falskskyltade” hästar, men då har
det rört sig om någon form av samman -
blandning när flera hästar anlänt till ett
stall från samma stuteri, och det är ofta
ganska enkelt att reda ut.
– Hjälpmedlen har också blivit
betydligt bättre med åren, och överhuvudtaget
tycker jag nog att djurskyddet
är bättre nu med mer fokus på doping,
spödrivning, hästens hovar med mera.
Till slut då…40 år av dopingprov,
mellan 5 – 10 000 prover tagna…hur
många har varit dopade?
– Som provtagare blir du kallad till
förhör om någon häst ertappas med
otillåtna medel i kroppen.
Hur många gånger har du blivit
kallad till ett sånt förhör?
– En gång.
– HÅKAN AHLQVIST
6