Minnesanteckningar

Nätverk fritidshem
Minnesanteckningar
Möte 22 maj 2013
Sid 1 (3)
Minnesanteckningar från nätverksträffen 22 maj 2013
1) Dagen inleddes med gruppdiskussioner kring vad lärande i fritidshem
kan vara. Fritidspedagogikbegreppet diskuterades också av några i relation till hur
situationer och sammanhang för lärande skapas och går till.
Gemensamt för alla grupper var att socialt lärande som kan innebära allt från att visa
hänsyn till att våga vara sig själv och utveckla en positiv självbild samt bli trygg och
delaktig i gruppen ses som det som lärs i fritidshemmet. Övriga
värdegrundsrelaterade frågor som t ex att kunna utöva inflytande i fritidshemmets
olika sammanhang och ta ansvar för såväl sitt agerande som fritidshemmets fysiska
och sociala miljö beskrevs också.
Vidare konstaterades av flertalet grupper att en dominans av informella, spontant
uppkomna lärandetillfällen existerar i fritidshemmets verksamhet. Svårigheter att
synliggöra dessa och ge dem vikt diskuterades i relation till ökade krav om
dokumentation. Det är enklare att dokumentera ett ”fritidspass” under skoldagen
som t ex ett musikpass, temaarbete, kompissamtal eller livskunskap än det lärande
som sker spontant och informellt under fritidshemstiden. Likaså diskuterades
utmaning i att se det positiva lärandet liksom att förhindra icke önskvärt lärande som
t ex maktutövning på fotbollsplanen eller i andra leksammanhang, där
fritidspedagogen vare sig hinner se eller kan delta i verksamheten nära barnen pga
låg personaltäthet. Frånvaron i de informella sammanhangen kan också bero på att
man i arbetslagen inte diskuterat och definierat lärande (också det positiva!) som kan
ske i alla olika sammanhang i fritidshemmet och därför inte prioriterar det.
Sammantaget sades vid mötet att spörsmålet om lärande i fritidshemmet ska
diskuteras vidare i nätverket till hösten.
2) Tobias Nyberg redogjorde därefter för jämställdhetsprojektet. Han lyfte
de främsta erfarenheterna av såväl försvårande omständigheter som några av
projektdeltagarna drabbades av liksom positiva lärdomar och effekter av projektet.
En försvårande omständighet är om projektet inte är förankrat i hela arbetslaget utan
drivs pga att någon är en eldsjäl. När så eldsjälen av olika anledningar försvinner från
arbetsplatsen rinner projektet ut i sanden. Projektet har dock varit lyckosamt på så
vis att målet med projektet var konkret och spände inte över för stora omvälvande
förändringar. Därför blev det möjligt att nå målet för några av projektdeltagarnas
fritidshem och att utvärdera processen.
Vi diskuterade kartläggningsfasen i projektet och påminde varandra i nätverket om
att det i tidigare nätverksträffar presenterats olika sätt att t ex kartlägga den fysiska
miljön och personalens förhållningssätt. Den skriftliga rapporten Tobias färdigställer
kommer att förmedlas till nätverksdeltagarna senare.
3) Efter lunch diskuterades om och hur ev ”bedömningar” av barn görs i
fritidshemmet och vad dessa bedömningar mest handlar om. Egna erfarenheter och
en kortare artikel låg till grund för samtalen i grupp. Oavsett om man samtalade inom

Nätverk fritidshem
Minnesanteckningar
Möte 22 maj 2013
Sid 2 (3)
arbetslaget i fritidshemmet eller med kollegor i skolan låg fokus mest på barns sociala
lärande och utveckling. Men att också lyfta ett barns kunskaper och förmågor som
kan relateras till arbetet i skolan förekommer om än inte lika ofta.
Vad som ligger till grund för bedömningarna är lite oklart, men egna normer för vad
och hur man anser att barn ska agera och bete sig förefaller vara det som dominerar
då det handlar om kompisskap, sociala kompetenser, lekskicklighet, samspelande, att
kunna hantera sin vardag osv.
Delaktighet i skolans utvecklingssamtal diskuterades och man reste frågetecken kring
hur fritidspedagoger i artikeln kunde ha erfarenheter av att hantera hela samtalet
inkl skolämnesdelen. Det visade sig att det också förekommit tidigare bland några av
nätverksdeltagarna. När utvecklingssamtalen nu formaliserats ytterligare och
fritidshemmet inte deltar kan man ställa sig frågan om vilken effekt det har för synen
på fritidshemmets verksamhet.
Bedömningar av barns agerande och beteenden görs ständigt, informellt och
spontant menade man i enlighet med artikelns innehåll. Att kunna klargöra på vilka
grunder fritidspedagoger gör dessa bedömningar diskuterades också liksom om
bedömningarna kan få icke avsedda effekter och konsekvenser för synen på ett barn
och barnet självt diskuterades också. Den största faktorn som förhindrar
möjligheterna att göra mer medvetna bedömningar är TIDSBRIST, att tillsammans
ha pedagogisk planeringstid.
Möjligheter att kunna bidra, i utvecklingssamtalssammanhang, att också barns
sociala kompetenser och andra styrkor kan förmedlas och diskuteras med
lärarkollegorna beror mycket på lärarens inställning menade flera nätverksdeltagare.
4) Nätverkets fortsatta liv. Marie Oscarsson avslutade dagen genom att
initiera den frågan. Hon lämnade över till oss att diskutera behovet av ett regionsomfattande
nätverk. I den diskussionen framkom att trots att ”nätverkandet” mellan
våra träffar näst intill varit obefintligt är värdet av ett regionalt nätverk stort och
nätverksdeltagarna önskar en fortsättning. Trots att det i Umeå kommun finns
områdesvisa nätverk lyfte man värdet av det regionala perspektivet och utbytet.
Vi uppdrog åt varandra att fundera vidare och vid höstens möte besluta om vi ska
formulera en ansökan om medel för att kunna fortsätta ( lokalkostnader,
samordningsuppdrag etc är exempel på kostnader idag). Marie lovade att också lyfta
frågan på kommande möte med kommunrepresentanter och kansliets ledning då det
finns flera nätverk som bildats och befinner sig i liknande situationer. Tyvärr kan vi
konstatera att till dagens träff var flera deltagare förhindrade att delta pga bristande
resurser.
Träffarna framöver bör innehålla mer litteraturförberedelser hos deltagarna menade
man och till höstens träff ska vi fördjupa oss kring lärande och fritidspedagogiken.

Nätverk fritidshem
Minnesanteckningar
Möte 22 maj 2013
Sid 3 (3)
Alla kan/ska sända in förslag på texter och innehåll som kan behandlas och
diskuteras på våra träffar.
Information om beslut som fattats efter nätverkets möte:
RUC:s ledningsstämma beslutade den 24:e maj att inga utvecklingsmedel kommer
att utlysas hösten 2013.
Till höstens träff ska förslag på litteratur ges om lärande och
fritidpedagogiken. Ett förslag gavs direkt på mötet; Hadar Nordins bok
Fritidspedagogik – komplement eller fundament som kom ut i vinter (se hemsidan
www.fritidspedagogik.se) Höstens träff förläggs i slutet av september/början av
oktober.
TREVLIG SOMMAR