B_Thoren_uttal_NC_141201
B_Thoren_uttal_NC_141201
B_Thoren_uttal_NC_141201
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Om <strong>uttal</strong> och <strong>uttal</strong>sundervisning<br />
Föreläsning vid Nationellt centrum för svenska<br />
som andraspråk<br />
Bosse Thorén<br />
Fil dr i fonetik, bitr. universitetslektor i<br />
svenska som andraspråk.<br />
Umeå universitet
Vad är brytning<br />
Vad är målet<br />
Vilken svenska<br />
Hur lär man sig ett<br />
andraspråks<strong>uttal</strong><br />
Uttalsundervisning<br />
Introduktion till<br />
Basprosodi: En<br />
förenklad undervisningsstrategi<br />
byggd på<br />
svenskans rytm<br />
Att tänka på när<br />
man undervisar i<br />
<strong>uttal</strong>: hjärnan,<br />
integrering
Sagt och tänkt om andraspråks<strong>uttal</strong><br />
• Language learners need no more than a<br />
comfortably intelligible pronunciation<br />
(Abercrombie 1949)
Vilka mål Vilken svenska<br />
• Är följande språkprov bekvämt begripliga / lyssnarvänliga<br />
• Vi lyssnade på tysk, spansk och rysk brytning, som hade rätt<br />
rytm och var lättlyssnad<br />
• Sedan hörde vi en dåligt artikulerad västgöte och vacker<br />
finlandssvenska
Lite bokreklam
Lite bokreklam
Lite bokreklam<br />
Denna är<br />
kurslitteratur<br />
vid lärarutbildningen<br />
vid Högskolan<br />
Dalarna<br />
Denna är<br />
kurslitteratur<br />
vid lärarutbildningen<br />
vid<br />
Högskolan<br />
Dalarna,<br />
Örebro<br />
universitet<br />
och Umeå<br />
universitet<br />
ÖVNINGAR<br />
I<br />
SVENSK<br />
BASPROSODI<br />
av<br />
Ylva Slagbrand & Bosse Thorén
Vad är brytning<br />
Vad är målet<br />
Vilken svenska<br />
Hur lär man sig ett<br />
andraspråks<strong>uttal</strong><br />
Uttalsundervisning<br />
Introduktion till<br />
Basprosodi: En förenklad<br />
undervisningsstrategi<br />
byggd på svenskans rytm<br />
Att tänka på när<br />
man undervisar i<br />
<strong>uttal</strong>: hjärnan,<br />
integrering
Ännu mer bokreklam. Denna beskriver engelska<br />
som målspråk men mycket är tillämpbart på svenska förhållanden
De 7 myterna<br />
1. Om du har talat ett andraspråk några år, är det för<br />
sent att ändra ditt <strong>uttal</strong> (Derwing & Munro)
Schematisk bild av typisk (obs ej nödvändig)<br />
andraspråksinlärning hos vuxna<br />
U<br />
T<br />
V<br />
E<br />
C<br />
K<br />
Trolig<br />
stagnation<br />
om man<br />
inte övar<br />
<strong>uttal</strong>et<br />
specifikt<br />
Ordförråd<br />
Grammatik<br />
L<br />
I<br />
Uttal<br />
N<br />
G<br />
Ca 1-1½ år<br />
I n l ä r n i n g s t i d (LOR)
De 7 myterna<br />
1. Om du har talat ett andraspråk några år, är det för<br />
sent att ändra ditt <strong>uttal</strong> (Derwing & Munro)<br />
2. Uttalsundervisning är inte lämpligt på nybörjarnivå<br />
(Zielinski & Yates).<br />
3. Uttalsundervisningen måste resultera i ett antal<br />
distinkta vokal- och konsonantkategorier hos<br />
inläraren (Field)<br />
4. Intonation (eg. prosodi) är svårt att lära ut (Gilbert).<br />
5. Inlärarna skulle utveckla sitt <strong>uttal</strong> mer om de bara<br />
övade mer (Grant)<br />
6. Minska inlärarnas brytning och undervisa i <strong>uttal</strong> är<br />
samma sak (Thomson)<br />
7. Lärarutbildningar erbjuder adekvat förberedelse för<br />
<strong>uttal</strong>sundervisning (Murphy)
Axplock från boken<br />
• När den audiolinguala metoden var på modet<br />
misslyckades de flesta med att skaffa sig ett<br />
brytningsfritt <strong>uttal</strong>. Senare blev man mer<br />
medveten om ”begriplighetsprincipen” (Grant).<br />
• Eleverna ville lära sig ”tala bättre”. Läraren erbjöd<br />
mer tid till samtal. Nästa utvärdering ville de<br />
fortfarande lära sig tala bättre. De ville ha direkt<br />
undervisning i hur man talar och gör sig förstådd<br />
(Zielinski & Yates)<br />
• Uttalsundervisning ska inte ses som<br />
lösande av problem utan som undervisning<br />
i hur man talar (Zielinski & Yates)
Axplock från boken<br />
• Återkoppling/respons från läraren ska vara<br />
systematisk och relevant för inlärarnas<br />
utvecklingsstaium (Zielinski & Yates)<br />
• Lärarens återkoppling på <strong>uttal</strong> ska i princip vara<br />
snabb, men det finns tillfällen då den bör vänta.<br />
• Exakt vad är det vi vill/tror att inlärarna får med<br />
sig av övningar med minimala par; kategorier av<br />
de kontrasterande fonemen eller<br />
helordskategorier
Och nu lite uppvärmning: är vi<br />
överens om...<br />
• att ett bra <strong>uttal</strong> inte är detsamma som<br />
skriftspråkstroget:<br />
• På måndag slutar kursen och det är<br />
riktigt tråkigt.<br />
• att ett funktionellt lyssnarvänligt <strong>uttal</strong><br />
är ett mer realistiskt mål än ett helt<br />
brytningsfritt <strong>uttal</strong>, när inlärarna är vuxna<br />
eller nästan vuxna.<br />
• Men det gör ju inget om undervisningen tillåter<br />
och uppmuntrar ett helt perfekt <strong>uttal</strong>
Och att bokstäver och ljud inte är<br />
samma sak<br />
• Hur många språkljud är det i bassäng<br />
• Hur många språkljud är det i Schweiz*<br />
• Hur många språkljud är det i sax<br />
• Hur många språkljud är det i stjärnorna*<br />
• Hur många språkljud är det i finansminister<br />
• Hur många stavelser är det i orden ovan<br />
• Är det lika många stavelser i espressobryggare<br />
som i Naturskyddsföreningen<br />
• Obs om stavelsegränser – fonologi ≠ pedagogik<br />
• Hur är det med alfabetet och språkljuden i<br />
svenska
Hur stämmer svenskans<br />
alfabet med svenskans<br />
språkljud<br />
• Det kan diskuteras, men här är en möjlig lösning:<br />
• Svenskan har 27 språkljud och 29 bokstäver.<br />
• 9 vokalljud och 18 konsonantljud.<br />
– Om man vill ha 18 vokalljud får man prosodiska problem<br />
• C Q W X Z är bokstäver som inte har något eget ljud<br />
• Sj- tj- och -ng- ljuden har ingen egen bokstav<br />
• Det blir 5 bokstäver för mycket och 3 för lite
Översikt över svensk fonologi
En julgran med<br />
pynt = ett perfekt<br />
<strong>uttal</strong> med många<br />
vackra detaljer<br />
En julgran utan<br />
pynt = ett<br />
lättbegripligt <strong>uttal</strong><br />
med tydliga spår av<br />
förstaspråket men<br />
med tydlig betoning<br />
och långa betonade<br />
stavelser; längd på<br />
rätt ljud<br />
Bara pynt utan<br />
gran = ett <strong>uttal</strong><br />
med vissa roliga<br />
detaljer men som<br />
är svårt att förstå.<br />
T.ex. rytmen kan<br />
vara helt fel – en<br />
rörig samling pynt
Det går ingen klar gräns mellan gran och pynt<br />
men vissa saker är helt klart aningen eller
Vad är brytning<br />
Vad är målet<br />
Vilken svenska<br />
Hur lär man sig ett<br />
andraspråks<strong>uttal</strong><br />
Uttalsundervisning<br />
Introduktion till<br />
Basprosodi: En<br />
förenklad undervisningsstrategi<br />
byggd på<br />
svenskans rytm<br />
Att tänka på när<br />
man undervisar i<br />
<strong>uttal</strong>: hjärnan,<br />
integrering
En utgångspunkt:<br />
Basprosodi<br />
•Svenska är ett<br />
språk med<br />
obligatorisk<br />
förlängning av<br />
betonade stavelser
Eller:<br />
Basprosodi<br />
•Svenska är ett<br />
språk med<br />
obligatorisk<br />
förlängning av<br />
betonade stavelser
Eller:<br />
Basprosodi<br />
•SVENNNska är ett<br />
SPRÅÅÅK med<br />
obligaTOOOrisk<br />
förLÄNGNGNGning<br />
av beTOOOnade<br />
STAAAvelser
Basprosodi<br />
De absolut vanligaste prosodiska<br />
<strong>uttal</strong>sfelen:<br />
• Att inte förlänga betonade stavelser<br />
(särskilt de som ska ha lång konsonant);<br />
flicka, blomma, modell<br />
• Att missa betoningen av den första<br />
betonade stavelsen i sammansatta ord och<br />
liknande: fortsätta, åtgärd, utbildning,<br />
meddelande
Grundprinciper för svensk språkrytm<br />
• I ett yttrande är ett eller flera ord betonade.<br />
• Ett betonat ord innehåller en, eller högst två<br />
betonade stavelser.<br />
• En betonad stavelse har längre varaktighet och är<br />
mer framträdande än omgivande obetonade<br />
stavelser.<br />
• Längden hos en betonad stavelse ligger<br />
huvudsakligen på stavelsens vokal eller närmast<br />
följande konsonant.<br />
Exempel<br />
Kalle och Lena ska åka tunnelbana
•I ett yttrande är ett eller flera ord betonade.<br />
•Stark grammatisk styrning av satsbetoning* i svenska
Vi tittade på två filmsnuttar av Hans<br />
Thorén
Basprosodiskt ljudexempel<br />
• När det är sista minuten när man<br />
stänger, det är jättefarligt.<br />
• Original, kortstavigt<br />
• När det är sista minuten när man<br />
stänger, det är jättefarligt.<br />
• Manipulerat; förlängda ljud enligt<br />
understrykningarna
Vi tittar på kvantitetsdistinktionen i<br />
svenska (det som alltför ofta kallas<br />
”lång och kort vokal” läs Thorén 2013)<br />
• Fenomenet förekommer i betonade stavelser. I<br />
obetonade stavelser är alla ljud korta.<br />
• Fenomenet inkluderar komplementär vokalkonsonant-längd;<br />
vila-villa, mata-matta, vägenväggen,<br />
fint-fint<br />
• Fenomenet inkluderar i de flesta dialekter en<br />
kvalitetsskillnad mellan lång och kort<br />
vokalallofon – olika för olika vokalfonem och för<br />
olika regionala varieteter<br />
• Tjäna / känna; går inte att höra skillnad när<br />
orden är obetonade i en viss kontext
Ett annat<br />
exempel<br />
på<br />
kompleme<br />
ntär vokalkonsonant<br />
-längd
Pekar ut ett av flera korta ljud –<br />
varför just detta ljud<br />
Pekar ut ordets enda långa ljud*<br />
Varför då inte markera<br />
alla korta ljud<br />
Detta är ingen pedagogisk<br />
rekommendation<br />
- vill bara ställa<br />
saken på sin spets.
Längden hos svenska vokal- och<br />
konsonantljud kan alltså…<br />
• Signalera kvantitetskategori, dvs skilja på ordpar<br />
som vägen-väggen, mata-matta, vila-villa, rotrott<br />
• Obs att de flesta språkljud är korta. Korthet<br />
behöver sällan undervisas**<br />
• Ett långt ljud talar om att en stavelse är<br />
betonad, och att ordet som stavelsen ingår i är<br />
betonat<br />
• I stället för att tala om lång och kort vokal kan vi<br />
fråga oss vilket ljud som ska vara långt i en<br />
betonad stavelse (i ett betonat ord).
Vi övar på att hantera betoning<br />
och längd<br />
i svenska ord
Till bladet med 9 rutor<br />
Skriv in orden i den ruta som motsvarar betoningsmönstret. Det ska vara 3 ord i varje<br />
ruta. Glöm inte att stryka under rätt bokstav i de aktuella orden.<br />
kalabalik<br />
torsk<br />
pennor<br />
förälskelse<br />
journalist<br />
studera<br />
katakomber<br />
kolossen<br />
tavlorna<br />
plast<br />
vatten<br />
deklarera<br />
bananerna<br />
bensin<br />
diesel<br />
gasol<br />
tolerant<br />
svamp<br />
politiker<br />
kantarell<br />
kupong<br />
krokodilen<br />
liftade<br />
mirakulös<br />
kometen<br />
mystiska<br />
kapitalist
Facit<br />
torsk<br />
plast<br />
svamp<br />
pennor<br />
vatten<br />
diesel<br />
bensin<br />
gasol<br />
kupong<br />
tavlorna<br />
liftade<br />
mystiska<br />
studera<br />
kolossen<br />
kometen<br />
journalist<br />
tolerant<br />
kantarell<br />
förälskelse<br />
bananerna<br />
politiker<br />
katakomber<br />
deklarera<br />
krokodilen<br />
kalabalik<br />
mirakulös<br />
kapitalist
Sammansatta ord och liknande<br />
• Glas + ögon = glasögon<br />
• Sol + glasögon = solglasögon<br />
• Solglasögon + tillverkare = solglasögontillverkare<br />
• Prada + solglasögon = Pradasolglasögon<br />
• Första och sista möjliga stavelse behåller betoning.<br />
Obs inte ”första och sista stavelsen”<br />
• Ord med två betonade stavelser är svåra att betona<br />
rätt för i stort sett alla andraspråksinlärare. Det<br />
gäller främst ord med framförställd partikel.
Till bladet med 6 rutor<br />
Skriv in orden i den ruta som motsvarar betoningsmönstret. Det ska vara 3 ord i varje<br />
ruta. Glöm inte att stryka under rätt bokstav i de aktuella orden; 2 understrykningar<br />
per ord.<br />
polispatrullerna<br />
köttbullar<br />
rotmos<br />
bensinfat<br />
kapitalvinster<br />
försvarsberedningen<br />
örhänge<br />
vindkraft<br />
rättshaverister<br />
lantgårdar<br />
melodislinga<br />
<strong>uttal</strong><br />
diplomatkåren<br />
årsredovisning<br />
tomatsås<br />
cigarrdoft<br />
stjärnrevisorer<br />
finansministrarna
Facit<br />
rotmos<br />
vindkraft<br />
<strong>uttal</strong><br />
bensinfat<br />
tomatsås<br />
cigarrdoft<br />
köttbullar<br />
örhänge<br />
lantgårdar<br />
rättshaverister<br />
årsredovisning<br />
stjärnrevisorer<br />
kapitalvinster<br />
melodislinga<br />
diplomatkåren<br />
polispatrullerna<br />
försvarsberedningen<br />
finansministrarna
Nu tittar vi på satsens basprosodi<br />
• I ett yttrande är ett eller flera ord betonade.<br />
• Vilka ord<br />
• Måste det vara just de orden<br />
• Blanda inte betoning och fokus/emfas/satsaccent<br />
• Regel: grammatik/ordklass bestämmer<br />
betoning och nyhetsvärdet bestämmer fokus<br />
• Nyhetsvärdet är beroende av förväntningar<br />
och annat i situationen<br />
• På denna nivå finns en möjlighet till variation
Basprosodisk satsanalys<br />
©Bosse Thorén 1997<br />
Del 1<br />
Skriv hela<br />
satsen/meningen<br />
Pelles föräldrar har en liten<br />
hundvalp som heter Fido.<br />
Vilka ord är<br />
lämpliga<br />
att betona Pelles föräldrar hundvalp Fido<br />
Hur många<br />
stavelser<br />
har de Pelles föräldrar hundvalp Fido<br />
betonade orden 2 3 2 2<br />
Vilken/vilka<br />
stavelse(r)<br />
är betonad(e) i de<br />
aktuella orden Pelles föräldrar hundvalp Fido<br />
Vilka ljud ska<br />
förlängas<br />
i respektive betonad Pelles föräldrar hundvalp Fido<br />
stavelse<br />
Öva på hela<br />
meningen:<br />
Pelles föräldrar har en liten hundvalp<br />
som heter Fido
Basprosodisk satsanalys del 2<br />
Skriv hela satsen/meningen<br />
Vilka ord är lämpliga<br />
att betona<br />
Hur många stavelser<br />
har de betonade orden<br />
Vilken/vilka stavelse(r)<br />
är betonad(e) i de<br />
aktuella orden<br />
Vilka ljud ska<br />
Förlängas i respektive<br />
betonad stavelse<br />
Öva på hela<br />
meningen:
• Vi har en spännande dag om <strong>uttal</strong>sundervisning<br />
i Frescati.<br />
• Spännande dag <strong>uttal</strong>sundervisning<br />
Frescati<br />
• Spännande dag <strong>uttal</strong>sundervisning<br />
Frescati<br />
• Spännande dag <strong>uttal</strong>sundervisning<br />
Frescati
Vi hittar på några egna exempel<br />
• Han kommer ju inte på torsdag.<br />
• Kommer torsdag<br />
• Kommer torsdag<br />
• Kommer torsdag (torsdag)
Tomten (1:a strofen) av Viktor Rydberg<br />
Midvinternattens köld är hård<br />
stjärnorna gnistra och glimma<br />
Alla sova i enslig gård<br />
djupt under midnattstimma.<br />
Månen vandrar sin tysta ban’<br />
snön lyser vit på fur och gran<br />
snön lyser vit på taken<br />
endast tomten är vaken
Tomten (1:a strofen) av Viktor Rydberg<br />
Midvinternattens köld är hård<br />
stjärnorna gnistra och glimma<br />
Alla sova i enslig gård<br />
djupt under midnattstimma.<br />
Månen vandrar sin tysta ban’<br />
snön lyser vit på fur och gran<br />
snön lyser vit på taken<br />
endast tomten är vaken
Du har tappat ditt ord av Nils Ferlin<br />
Du har tappat ditt ord och din papperslapp<br />
du barfotabarn i livet.<br />
Så sitter du åter på handlarens trapp<br />
och gråter så övergivet.<br />
Vad var det för ord, var det långt eller kort,<br />
var det väl eller illa skrivet<br />
Tänk efter nu, förr´n vi föser dig bort<br />
du barfotabarn i livet.
Du har tappat ditt ord av Nils Ferlin<br />
Du har tappat ditt ord och din papperslapp<br />
du barfotabarn i livet.<br />
Så sitter du åter på handlarens trapp<br />
och gråter så övergivet.<br />
Vad var det för ord, var det långt eller kort,<br />
var det väl eller illa skrivet<br />
Tänk efter nu, förr´n vi föser dig bort<br />
du barfotabarn i livet.
Kyssande vind av Hjalmar Gullberg<br />
Kärlek i tjugonde seklet, 1933, första strofen<br />
Han kom som en vind.<br />
Vad bryr sig en vind om förbud<br />
Han kysste din kind,<br />
han kysste allt blod till din hud.<br />
Det borde ha stannat därvid:<br />
du var ju en annans, blott lånad<br />
en kväll i syrenernas tid<br />
och gullregnens månad
Kyssande vind av Hjalmar Gullberg<br />
Kärlek i tjugonde seklet, 1933, första strofen<br />
Han kom som en vind.<br />
Vad bryr* sig en vind om förbud<br />
Han kysste din kind,<br />
han kysste allt blod till din hud.<br />
Det borde* ha stannat därvid:<br />
du var* ju en annans, blott lånad<br />
en kväll i syrenernas tid<br />
och gullregnens månad<br />
-ng-<br />
I denna dikt, som vi inte gick igenom, finns det mer<br />
möjligheter till olika rytm i läsningen. Därav asteriskerna
Om ton i svenska<br />
• Beroende av betoningsgrad<br />
• Olika i olika delar av landet<br />
• Neutraliseras när man sjunger (men<br />
man förstår ändå…)
Fonologisk struktur – hur används temporala och<br />
tonala drag<br />
B<br />
E<br />
T<br />
O<br />
N<br />
A<br />
T<br />
Obe-<br />
tonat
Fonologisk struktur – hur används temporala och<br />
tonala drag<br />
B<br />
E<br />
T<br />
O<br />
N<br />
A<br />
T<br />
Obe-<br />
tonat
Tonkurva för ánden – ànden med<br />
icke-fokal betoning<br />
ánden<br />
ànden
Tonkurva för ánden – ànden med<br />
fokusaccent<br />
ánden<br />
ànden
Vi behöver en striktare definition<br />
av ordet ”betoning”, i detta<br />
sammanhang<br />
• Till vardags använder man betoning på<br />
en mängd olika sätt, och det är ok.<br />
• Inom svensk prosodi finns det en<br />
terminologi sedan 1977 (Bruce), där<br />
betoning står för temporal struktur<br />
(tajming/rytm).<br />
• Om vi låter betoning stå för en rytmisk<br />
egenskap, får vi bättre ordning på den<br />
praktiska prosodin och<br />
<strong>uttal</strong>sundervisningen.
Exempel från Kjellin 1978/1995<br />
Varje exempel innehåller 4 ”uppförsbackar” (stigande toner). I<br />
verkligheten är det oftast bara ett ord (det viktigaste) i varje fras, som<br />
får en sådan uppförsbacke. Detta är den enda invändning som jag har<br />
mot detta helt fantastiska läromedel. Uppförsbackarna utgör skillnaden<br />
mellan ”vanlig betoning” och fokusintonation/satsaccent/emfas
Sammanfattning av svensk<br />
intonation<br />
Ni har säkert sett något som nedan<br />
• Tilltalande och vanligt förekommande men<br />
vilseledande
Ni har säkert sett något som nedan
Ni har säkert sett något som nedan<br />
• Blå stigton är fokus (frasens betydelsetyngsta ord)<br />
• Röd fallande ton är ”terminal junktur” = pratat klart.<br />
• Grön fallande ton är accent 2<br />
• Men ok, när tonen faller och stiger är beroende av<br />
ordaccenttyp<br />
• Och till slut: Detta är bara ett av de 4-5 accentsystemen i<br />
svenskan. Ibland glömmer man att det finns sfi och Sva<br />
utanför Mälardalen
Tonkurva för ánden – ànden med<br />
icke-fokal betoning<br />
Utbyggd<br />
prosodi<br />
ánden<br />
ànden
Tonkurva för ánden – ànden med fokal<br />
betoning<br />
Utbyggd<br />
prosodi<br />
ánden<br />
ànden
Argument för att prioritera rytmen<br />
framför tonen<br />
• Rytmen är gemensam för nästan alla varieteter<br />
av svenska.<br />
• Tonen (t.ex. ánden – ànden / tómten - tòmten)<br />
har väldigt olika realisering och distribution i<br />
olika svenska varieteter. Ordaccentkontrasten<br />
finns inte i alla dialekter.<br />
• Ordaccentkontrasten neutraliseras i sång.<br />
• Du måste kunna mycket mer om prosodi för att<br />
kunna undervisa korrekt om tonal prosodi
För visst var den här tabellen jobbig…<br />
B<br />
E<br />
T<br />
O<br />
N<br />
A<br />
T<br />
Obe-<br />
tonat
Vad är brytning<br />
Vad är målet<br />
Vilken svenska<br />
Hur lär man sig ett<br />
andraspråks<strong>uttal</strong><br />
Uttalsundervisning<br />
Introduktion till<br />
Basprosodi: En<br />
förenklad undervisningsstrategi<br />
byggd på<br />
svenskans rytm<br />
Att tänka på när<br />
man undervisar i<br />
<strong>uttal</strong>: hjärnan,<br />
integrering
Andraspråksinläraren ska alltså lära sig:<br />
• en fonemuppsättning och en fonotax<br />
• att betona rätt ord i satsen*<br />
• att betona rätt stavelse i orden<br />
• att förlänga rätt ljud i betonad stavelse<br />
• ”rätt ljud” är antingen vokalen eller närmast följande<br />
konsonant: visa – vissa - vissna – viska - vila<br />
• Om flera konsonanter följer efter vokal i betonad<br />
stavelse, är huvudregeln* att den första konsonanten<br />
bli lång; saft, handen, valp, skaft.<br />
• Språkljudens organisation är en större utmaning för<br />
L2-inläraren än själva vokal- och konsonantljuden<br />
(myt nr 3)
Översikt över svensk fonologi
Att tänka på när man undervisar i <strong>uttal</strong><br />
• Målen ska vara höga och förväntningarna realistiska.<br />
• Inlärarna ska förstå att <strong>uttal</strong>et är viktigt.<br />
• Inlärarnas arbets/korttids-minne*<br />
• Inlärarna behöver troligen riklig perceptuell övning,<br />
och öva sig att lita på hörseln; mycket <strong>uttal</strong>sövning<br />
utan skrift!<br />
• Uttalsreglerna bör vara få och effektiva.<br />
• Läraren ska ge snabb, systematisk och nivåanpassad<br />
återkoppling (säger ”forskningen” och boken med<br />
myterna), gärna basprosodisk (säger BT).<br />
• Man kan behöva öva på exempel och strukturer som<br />
inte liknar ”naturligt språk” (tennis, vals, BT dansade<br />
på bordet…)
Att tänka på när man undervisar i <strong>uttal</strong><br />
• Vi testar korttidsminnet med ett telefonnummer och ett<br />
personnummer; 6-7 enheter minns man, 10 är för mkt.<br />
• Ta inte för långa sekvenser när ni övar<br />
• Repetera gärna många gånger, gärna i kör (se Kjellin<br />
2002). Låt eleverna höra läraren många gånger<br />
• Överdriv viktiga egenskaper (t.ex. förläng rätt ljud<br />
kraftigt)<br />
• Sakta ner tempot utan att kontrasten mellan långa och<br />
korta stavelser försvinner<br />
• Renodla om det går; städa bort svårigheter som inte är<br />
viktiga för övningens syfte. T.ex. kan man undvika<br />
konsonantkluster och främre rundade vokaler om man<br />
övar betoning på ett tidigt stadium. Eller ta ganska korta<br />
ord om ni övar konsonantkluster.
Att kunna integrera <strong>uttal</strong>et när som helst<br />
• Om läraren kan skapa enkla basprosodiska<br />
övningar av allt språkmaterial som<br />
förekommer i undervisningen, kan <strong>uttal</strong>et<br />
bli en integrerad del av undervisningen.<br />
• Eleverna kan då känna att <strong>uttal</strong>et inte är en<br />
udda företeelse som övas med ett speciellt<br />
läromedel vid speciella tillfällen, utan är<br />
närvarande i allt.
Andraspråksinläraren<br />
kanske har...<br />
• ett förstaspråk utan längddistinktion<br />
• ett förstaspråk med fast betoning (alltid<br />
på samma stavelse räknat från ordets<br />
början eller slut)<br />
• Kanske en längddistinktion i<br />
förstaspråket, men utan koppling till<br />
betonad stavelse.<br />
• En realisering av betoning eller kvantitet<br />
som inte stämmer med den svenska.
Då är det bra med<br />
perceptionsträning<br />
• Att uppfatta fonetiska egenskaper är en<br />
förutsättning för att kunna producera dem.<br />
• Ett experiment (Neufeld 1979) visar att<br />
några inlärare som endast fick lyssna i<br />
början av inlärningen, fick ett betydligt<br />
bättre <strong>uttal</strong> än de som övade perception<br />
och produktion parallellt från början.<br />
• Studier av Jamieson & Morosan (1986,<br />
1989) visar att inlärare har nytta av att<br />
höra ”nya ljud” under längre tid
De första sex<br />
rutorna kan vara<br />
ett helt<br />
lektionspass...
Mer material<br />
• Perceptionsövningar i betoning, kvantitet<br />
och utvalda vokalkontraster
mössa – mossa<br />
ni – ny<br />
lada – låda<br />
fira – fyra<br />
bada – båda<br />
mos – mås<br />
lön – lån<br />
rest – röst<br />
häger – höger<br />
sula - sola<br />
mössa – mossa<br />
ni – ny<br />
lada – låda<br />
fira – fyra<br />
bada – båda<br />
mos – mås<br />
lön – lån<br />
mössa – mossa<br />
ni – ny<br />
lada – låda<br />
fira – fyra<br />
bada – båda<br />
mos – mås<br />
lön – lån<br />
rest – röst<br />
häger – höger<br />
sula - sola<br />
mössa – mossa<br />
ni – ny<br />
lada – låda<br />
fira – fyra<br />
bada – båda<br />
mos – mås<br />
lön – lån<br />
mössa – mossa<br />
ni – ny<br />
lada – låda<br />
fira – fyra<br />
bada – båda<br />
mos – mås<br />
lön – lån<br />
rest – röst<br />
häger – höger<br />
sula - sola<br />
mössa – mossa<br />
ni – ny<br />
lada – låda<br />
fira – fyra<br />
bada – båda<br />
mos – mås<br />
lön – lån
Konsonantkombinationer<br />
(Övningar)<br />
• Pspspsps ksksks tptptptp ktktktkt kst<br />
• mat sås labb lag sol tuff tupp<br />
• mask läsk rasp visp bank rast vips<br />
Max<br />
• minst längst finsk text falsk växt<br />
• blå spå klå nja bra små<br />
• skriva skräp spjut skruva skvaller<br />
spruta, 1666…<br />
speciellt behövligt för inlärare med kinesiska,<br />
vietnamesiska, thailändska Japanska, koreanska,<br />
spanska som modersmål
En annan viktig sak:<br />
• Det är mycket lättare att imitera en förlaga än att<br />
producera ett gott <strong>uttal</strong> i egen spontan<br />
produktion. Det är olika aktiviteter/vägar i<br />
hjärnan.<br />
• Vi tror dock att goda imitationer på sikt vänjer<br />
talmotoriken vid målspråkets fonotax och prosodi.<br />
• Bli inte förtvivlad om eleverna inte alltid talar lika<br />
bra som under <strong>uttal</strong>sövningarna. Det är väldigt<br />
bra att ha ett bättre <strong>uttal</strong> att ta till vid behov,<br />
även om man inte orkar praktisera det hela tiden.<br />
Jämför det med en inlärare som inte har detta ess<br />
i rockärmen.
Prefabricerad sammanfattning<br />
• Det gör nytta att bara göra inlärarna uppmärksamma på <strong>uttal</strong>et.<br />
Ännu bättre med prosodiåterkoppling.<br />
• Man blir mer eller mindre döv för kontraster som inte är<br />
funktionella i förstaspråket, men det går att lära sig nytt –<br />
överdrifter hjälper.<br />
• Rätt rytm är en förutsättning för begriplig och lyssnarvänlig<br />
svenska. Rytmen ligger till grund för resten av <strong>uttal</strong>et. Lär er att<br />
undervisa i Basprosodi!<br />
• Förutom rytmen är fonotaxen (byggreglerna) mycket viktiga för att<br />
bli förstådd<br />
• Om man ska ge en bra beskrivning av svenskans<br />
toner/ordaccenter måste man kunna väldigt mycket om svensk<br />
prosodi.<br />
• Ni och eleverna kan ha lyckats bra trots att de inte talar lika bra<br />
efter övningen som under övningen.<br />
• Lär er spontanintegrering av <strong>uttal</strong>sträning!
Referenser och litteraturtips om andraspråks<strong>uttal</strong><br />
• Abrahamsson, Niclas. (2004/2013) Fonologiska aspekter på andraspråksinlärning och svenska som andraspråk, i<br />
Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.). Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle.<br />
Studentlitteratur, Lund.<br />
• Boyd, Sally. (2004/2013) Utländska lärare i Sverige - attityder till brytning, i Hyltenstam, Kenneth & Lindberg,<br />
Inger (samma som ovan).<br />
• Bruce, Gösta (1998/2012). Allmän och svensk prosodi. Studentlitteratur Lund<br />
• Flege, James. 1995. Second language speech learning: Theory, findings and problems. In W. Strange (ed.)<br />
Speech Perception and Linguistic Experience: Issues in Cross-Language Research, Baltimore: York Press. s 233-<br />
277 http://jimflege.com/files/Flege_in_Strange_1995.pdf<br />
• Garlén, Claes (1988) Svenskans fonologi. Studentlitteratur Lund<br />
• Grant, Linda (red. 2014) Pronunciation myths. Applying Second Language Research to Classroom Teaching. The<br />
University of Michigan Press, Ann Arbor. Ny!<br />
• Jamieson, D. G. and Morosan, D. E. 1986. Training non-native speech contrasts in adults: Acquisition of the<br />
English /ð/-/θ/ contrast by francophones. Perception and Psychophysics 40: 205-15<br />
• Jamieson, D. G. and Morosan, D. E. 1989. Training new, non-native speech contrasts: A comparison of the<br />
prototype and perceptual fading techniques. Canadian Journal of Psychology 43: 88-96.<br />
• Kjellin, Olle (1978-1995) Svensk prosodi i praktiken. Hallgren & Fallgren, Uppsala.<br />
• Kjellin, Olle (2002). Uttalet, språket och hjärnan. Hallgren & Fallgren, Uppsala<br />
• Neufeld, G (1979) hittar inte denna ref men hoppas kunna återkomma med uppgifter. Den handlar om att inte<br />
börja tala L2 förrän efter ett bra tag; bara lyssna och ta in.<br />
• Piske, Thorsten, MacKay, Ian R. A. & Flege, James E. 2001. Factors affecting degree of foreign accent in an L2: a<br />
review. Journal of Phonetics 29, 191-215<br />
• Riad, Tomas (1997) Svenskt fonologikompendium<br />
www.su.se/polopoly_fs/1.85723.1334922502!/menu/standard/file/Svenskt_Fonologikompendium.pdf<br />
• Rosenqvist Håkan (2007). Uttalsboken – Svenskt <strong>uttal</strong> i praktik och teori. Natur och kultur.<br />
• Slagbrand, Ylva & Thorén, Bosse (1998). Övningar i svensk basprosodi. Semikolon, Boden. Beställ direkt av<br />
Bosse<br />
• Thorén, Bosse (2013) Dags att skrota ”lång och kort vokal” inom svenska som andraspråk. I Bihl, B., Andersson,<br />
P. och Lötmarker, L. (red.) Svenskans beskrivning nr 32 . Karlstads universitet oktober 2011, s 296-304.<br />
• Thorén, Bosse (2014) Svensk fonetik för andraspråksundervisningen. BT Bättre svenska, Umeå Ny!<br />
• Thorén, Bosse (2014) pågående undersökning om hur <strong>uttal</strong>et tas upp i en mängd aktuella sfi-läromedel. Vilket<br />
läromedel använder ni
Tack för att ni lyssnade<br />
Lycka till i<br />
fortsättningen!<br />
bth@du.se<br />
Bosse.thoren@umu.se<br />
www.bossethoren.se
Change language