armenytt_2_2014

lementen kan dock ta sin utgångspunkt i att Rommel
lär, fritt översatt, ha sagt: ”Britterna skriver några av
de bästa doktrinerna i världen det är tur att officerarna
inte har läst dem”.
Utgivning av reglementen bör därför innefatta även
en plan för dess implementerande och här har armén
under de sista åren på ett bra sätt påbörjat återtagande
av den gamla beprövade metoden med fältövningar
för chefer. En reflektion kopplat till detta är att innan
ett nytt reglemente utges bör den begränsade förbättring
som det medför vägas både mot kravet att
metodmässigt och tankemässigt ”ligga på framkant”
men också mot arbetsbördan och tiden som krävs för
att implementera detsamma.
Avslutning
Det som bör definiera våra krigsförband ur ett förmågeperspektiv
är begreppet krigföringsförmåga vilket
vilar på fysiska, konceptuella och moraliska faktorer
som i sin tur kan brytas ned i en dynamisk kombination
av de grundläggande förmågorna.
Bland annat krav på ökad övningsverksamhet har
starka kopplingar till de moraliska faktorerna. Verksamhet
inom armén som inte kan sorteras in under
begreppet krigföringsförmåga bör få minsta möjliga
påverkan på utvecklig och vidmakthållande av arméns
krigsförband och bör, om den inte har stark
koppling till någon av Försvarsmaktens fyra huvuduppgifter,
även nedprioriteras eller omfokuseras.
Detta gäller generellt även när personal eller övriga
resurser ur krigsförbanden används för att lösa uppgifter
som har lite eller inget att göra med krigföringsförmåga.
Armén måste både ha ett ”här och nu fokus”
och en inriktning mot framtiden och krigsförbanden
måste därför få fortsätta utvecklas inom ramen för en
långsiktig och balanserad förbandsutvecklingsplan.•
Övlt Anders Landewall
Chef 191 bataljon
Förmågan att på ett flexibelt sätt ammunitions- och drivmedelsersätta
förbandet är en del av en god uthållighet. Foto: Mats Carlsson.
ARMÉNYTT • NR 2 • 2014|11