Flygande janor och klingande spel - Urheilumuseo

Ungdomsledarens uppgift är vanskligare och kräyer ofta nog en betydligt
större arbetsinsats än idrottsledarens i gemen för att resultatet
skall bära god frukt. En sak som vi dessutom bör komma ihåg är att
ungdomsledarens betydelse som uppfostrare är ansznlig. Det är ofta ledaren
som sätter prägel på hela truppen.
Idrottsungdomen behöver leclning och det är därför varje förenings
skyldighet att se till att junioravdelningen har sin egel1 ledare, som verkligen
strävar till att sköta sin vanligen självpåtagna syssla efter bästa
förmåga. Slapphet och likgiltighet för uppgiften bör inte tolereras, utan
bör klubbledningen vaksamt och med intresse följa med utvecklingen.
För helhetens bästa måste disciplin och orclning fordras och då v i
betänker att föreningen för sitt fortbestånd är beroende av det växande
släktet inser vi säkert vikten av att dcss fostran lägges i händerna på
ansvarsmed vetna personer.
Ungdomsledarens arbete är drygt om han följer principen »själv är
bästa dräng.). Delar h an på ansvaret såsom vi i det följande kommer att
redogöra för kan han nå ett resultat som är minst lika gott men med en
betydligt mindre betu!"1.gande arbetsinsats.
Först och främst bör vi ta sikte på ungdomens vilja till självverksamhet
och framförallt inte underskatta densamma. Har man fått tag i de
rätta medhjälparna bland de unga dröjer det inte länge förrän verksamheten
blomstrar föreIibgen till gagn och ledaren själv till glädje. Ungdomen
isin tur både glädes och gagnas av en livlig och rätt ledd verksamhet.
Om junioravdelningen består av 5Q pojkar i olika åldrar kommer man
samman till ett möte - ex. avdelningens årsmöte - där avdelningens
styrelse utses bland medlemmarna. Själv bör man sitta som ordförande
för att kunna h ålla trådarna isin hand men alla övriga funktionärer ss.
v.ordförande, kassör, materialförvaltare, sekreterare, banmästare etc.
b(sättes av avdeiuingens pojkar. Genom denna styrelse har nu ledaren
möjlighet att låta sin stämma höras p å ett helt annat sätt än tidigare,
den tränger s.a.s. djupare. Själv kan han dessutom bättre än tidigare avlyssna
den allmänna opinionen. Arbetsuppgifterna för de valda funktiollärerna
bör noggrant fastställas, för att undvika missförstånd och för
att från början ge verksamheten den pondus posterna kräver.
1 samråd med denna styrelse bör sedan hela verksamheten byggas
upp. Tävlingsdagar bör fastslås, tränillgskvällar likaså, klubbkamper
plamras, mötEm och fester förberedas etc. Det finnes mycket att diskutera
vid styrelsens sammanträden. Och mycket att förverkliga. Verksamhetsprogra=et
bör helst planeras så att det omspänner ett eller två
kvartal eller ällnu bättre, vår, sommar, höst och vinter. Om de planerade
dagarna på detta sätt fastställes i god tid och på längre sikt vet pojkarna
vad de har att vänta sig av verksamheten och hur de bör gå in för det hela.
J02
Framförallt tilltalas medlemmarna av denna planmässighet och förtroendet
för ledaren växer.
En planlagd verksamhet ger på lång sikt alltid bättre resultat än tillfälliga
improvisationer.
Mera detaljerat kan de1111a del av junioravdelningens arbete inte behandlas
här emedan det faller utanför ramen för denna artikel. Varje
ledare måste i görligaste mån finna sin egen stil och utnyttja de möjligheter
han har. De lokala förhållandena är ofta av avgörande betydelse.
Vi har nu en styrelse och med denna får vi säkert god fart på v,rksamheten.
Det är dock vanskligt att på en gång syssla med 40- 50 pojkar,
trots att vi har en åldersklassindelning.
För att få omväxling i programmet och större möjligheter att ändamålsenligt
leda avdelningen bör pojkarna indelas i mindre grupper om
6-8 pojkar. Varje grupp får själv utse sin chef och lämpligt är att dessa
grupper tar sig ett trevligt nal11l1 ex. staketrävarna, käppkastarna o.s.v.
Nal11l1et förpliktar dem ingalunda att ensidigt bedriva den idrottsgren
nal11l1et förutsätter. Gruppernas sammansättning kan lösas på så många
olika sätt - huvudsaken är dock att pojkarna trivs tillsammans. Helst
bör dock gruppetnas inbördes styrkeförhållande vara någotsånär lika.
Varför, skall vi genast komma tilI.
Grupperna kan tävla sinsemellan inte bara i rena idrottsgrellar utan
även i intressetinlmar, lekar och övningar av varjehanda slag. En grupp
kan den ena gången få till uppdrag att anorclna en tävling en annan grupp
får stå f,ör underhållningen vid e,tt måna4smöte 0',5.V. i ".
Ungdomsledaren har nu goda: möjligheter att ordna programmet trevligt
och omväxlande genom denna gruppindelning.
Att på detta sätt utnyttja grupperna ger större variatiol1 åt verksamhetel1
och gör det samtidigt möjligt för flere pojkar att aktivt göra e'l.
insats ~ Lagandan stärkes.
Pojkar gillar en sådan ledare som rätt förstår att uppskatta en prestation
eller väl utfört uppdrag, och framför allt en ledare som vågar lita på
dem.
Gruppindelningen har också den fördelen att juniorledaren kan n å
samtliga pojkar genom gruppledarna och det säger sig självt att det är
lättare att konferera med 8 pojkar än det åttadubbla. Dessutom får man
Yäl ant a att gruppledarna själva är ledarämnen, S0111 förstår sitt ansvar
inför kamraterna i gruppen.
Detta program, fastän långt mer detaljerat, har juniorrådet i 111ånga
ar taiat varmt för på de juniorledarkurser som anordnats, och där denna
form av verksamheten införts har resultatet varit gott.
Vidare har juniorrådets ombudsman gymn.lärare Nils Luukkonen för-
103