familjeskogsbruket-erbjuder

Familjeskogsbruket 

erbjuder … 

hållbar framtid på och för landet

Innehållsförteckning 

Sidan 

Människan, skogen och den gröna ekonomin 3 

En skogshistorisk tillbakablick 4 

Mathilda Clausén Wingårdh – skogsägare i Halland 9 

Naturhänsyn i skogsbruket 12 

Den svenska modellen för brukande av skog 12 

Fakta om Sveriges skogar och skogsägare 14 

Vad är KOMET? 16 

Kontinuitetsskogsbruk 18 

Viktiga grundstenar i vårt svenska skogsbruk 18 

Svarte Swartling – skogsägare i Västerbotten 20 

Skogsbruket och klimatet 24 

Förnybar energi 26 

Nya produkter från skogen 28 

Ola Persson – kommunalråd i Sunne 31 

Vad betyder skogsnäringen för Sverige idag? 34 

Familjeskogsbruket erbjuder…. 36 

Skogsägarrörelsen 37 

1

Människan, skogen 

och den gröna ekonomin 

FOTO: Jocke Lagercrantz 

Skogen är värd all uppmärksamhet den 

kan få – av den enkla anledningen att 

människor i framtiden kommer att behöva 

den mer än någonsin. Inte minst för att 

lösa de stora globala utmaningarna. Skogen 

är vår värdefullaste förnybara resurs 

och grunden för en stor del av vårt välstånd. 

Skogen är också en omistlig del av 

vår natur och innehåller stora miljö- och 

upplevelsevärden. 

Det ställs allt större anspråk på skogen 

från olika håll: Mer råvaror och bioenergi, 

bättre förutsättningar för biologisk mångfald, 

större hänsyn till rekreations- och 

upplevelsevärden. Företagsekonomi och 

äganderätt ska vägas mot ekologiska, sociala 

och kulturella aspekter. Skogspolitiken 

ska hantera både biologiska processer och 

mänskliga beteenden. Odlarglädjen har 

genom historien hjälpt människan i hennes 

utveckling. Den kommer att behövas 

framåt också. Vi tror på dialog och ökad 

kunskap för att på bästa sätt väga samman 

den enskilde företagarens behov med samhällets 

önskemål kring hur vi brukar våra 

skogar. 

Med den här lilla skriften vill vi från 

svenskt familjeskogsbruk lyfta fram vårt 

sätt att tänka, planera och jobba, och visa 

på de möjligheter för framtiden som familjeskogsbruket 

erbjuder. Det är en styrka 

att hälften av landets skogar ägs och 

brukas av enskilda skogsägare och deras 

familjer. Känslan för den egna gården är 

Sven Erik och Lena med barnen Evelina och Axel 

hemma på gården i Funäsdalen. Loftboden timrades 

av Sven Eriks farfars far. 

stark och ägandet går fortfarande i hög 

grad i arv från generation till generation. 

Mångfalden av ägare i familjeskogsbruket 

är i sig en tillgång. Variation i ålder, kön, 

uppväxt, boende och ekonomi återspeglas 

i ägarnas målsättning med sin skog och 

intensitet och former för brukandet. Gemensamt 

för alla familjeskogsbrukare är 

dock viljan att kombinera produktion och 

miljö. Effekterna av de senaste tjugo årens 

ansträngningar att förbättra naturhänsynen 

börjar nu också synas tydligt i statistiken. 

Tillväxten i våra skogar ökar stadigt. Det 

ökar möjligheterna att ersätta fossil energi 

med förnybar och att byta energiintensiva 

och icke förnybara produkter mot trä. På 

så sätt är skogsbruket en viktig del av lösningen 

på klimatproblemen. I framtiden 

kommer vi att få se många nya produkter 

från skogen, de flesta av dem är ännu inte 

upptäckta. 

Skogen betyder också 200 000 arbetstillfällen, 

många av dem på landsbygden. 

Skogen växer där den växer, över hela landet, 

och skogsbruket är därmed en viktig 

drivkraft för en levande landsbygd. 

Välkommen att läsa vidare om allt som 

familjeskogsbruket erbjuder. Det handlar 

om en hållbar framtid på och för landet. 

Sven-Erik Hammar 

ordförande LRF Skogsägarna 

3

En skogshistorisk tillbakablick 

Virkesbrist rådde i Sverige 

Vid 1800-talets mitt rådde i stora delar av 

Sverige virkesbrist. Professor Fries beskriver 

”hurusom i vestra Småland nu äro stora 

ödehedar med en nödväxt vegetation 

af ljung, mossa och lafvar”. Längre norrut 

var skogarna kalhuggna runt järn- och 

kopparbruken och längs Norrlandskusten 

hade sågverken förbrukat det grova virket. 

En skogskommitté tillsattes för att utreda 

virkesbristen i Sverige och lämna förslag 

till en återväxtlag. 

Första skogsvårdslagarna 

Först i början av 1900-talet fick dock Sverige 

sin första skogsvårdslag, en ren återväxtlag. 

Då tillkom också skogsvårdsstyrelserna 

med rådgivning, lagtillsyn och service 

som uppgift. En bolagsförbudslag infördes 

för att få stopp på bolagens uppköp av skog 

och långa avverkningsrätter. Den framväxande 

massaindustrin och de stora brännveds- 

och kolvedsavverkningarna under 

första världskriget ledde till att det 1923 infördes 

en ny skogsvårdslag för att skydda 

växande ungskog från annan avverkning 

än ändamålsenlig gallring. Lagen gällde 

endast enskilda skogsägare. På 1920-talet 

inrättades också Riksskogstaxeringen som 

alltsedan dess försett oss med väl underbyggd 

skogsstatistik. 

Skogsbruksmetoder 

Så länge sågtimmer var den viktigaste råvaran 

från skogen var den dominerande 

skogsbruksmetoden blädning eller dimensionsavverkning. 

När massaindustrin runt 

sekelskiftet växte övergick man till trakthyggesbruk. 

Sådd var länge den dominerande 

återväxtmetoden. Under mellankrigsårens 

pressade ekonomi upplevdes dock föryngringskostnaderna 

betungande och dimensionsavverkningen 

togs åter i bruk. Under 

andra världskriget avverkades stora volymer 

brännved. Resultatet av blädningsepoken 

blev stora arealer rest- och trasskogar 

och på 50-talet återgick man till trakthyggesmetoden. 

Sådd var fortfarande en vanlig 

föryngringsmetod men ersattes alltmer 

av plantering. 

En slitstark skogsvårdslag 

1948 fick Sverige en ny och heltäckande 

skogsvårdslag. Syftet var ökad virkes- 

SKOGS-FAKTA 

Skogspolitisk historia i 

sammandrag: 

1903: Sverige får sin första 

skogsvårdslag, en ren återväxtlag. 

1923: Ny lag med syfte att stoppa 

avverkning av ungskog. 

1948: Sverige får en ny skogsvårdslag, 

syftet är ökad virkesproduktion, 

tillfredsställande 

ekonomiskt utbyte och jämn avkastning. 

FOTO: SKOGEN BILD 

1974: Anmälningsskyldighet för 

hyggen och krav på försiktighetsåtgärder 

avseende naturvård införs 

i lagen. 

1974: Bokskogslagen tillkommer. 

Den omformas senare till 

en ädellövskogslag. 

Fällning med Hornet tvåmanssåg. 

Simonstorp, Östergötland. 1948. 


4

produktion, tillfredsställande ekonomiskt 

utbyte och jämn avkastning. Lagen användes 

i trettio år men justerades flera gånger 

under tiden. 1974 fick lagen ett tillägg 

som stadgade att ”hänsyn skall tagas till naturvårdens 

intressen”. En anmälningsskyldighet 

för slutavverkningar infördes också, 

liksom en bokskogslag som senare omformades 

till en ädellövskogslag. 


Fällare-läggare – en del i skogsbrukets mekanisering 

på 1970-talet. 

Teknisk utveckling 

Teknik och arbetsmetoder förändrades nu 

snabbt. På 50-talet bytte man yxa och svans 

mot motorsåg och på 60-talet började traktorer 

ersätta hästen i skogen. På 70-talet 

kom processorerna som kvistade och kapade 

för att på 80-talet ersättas av skördare 

som även tog hand om fällningen. Flottningen 

ersattes under 70-talet alltmer av 

lastbilstransporter. Den på 50-60-talet så 

vanliga hyggesbränningen byttes till maskinell 

markberedning och plantering blev 

dominerande föryngringsmetod. 

Det tuffa 70-talets nya lag 

På 1970-talet var ekonomin i skogsbruket 

tuff, likaså den skogspolitiska debatten 

som handlade om kalhyggen, hyggesplöjning 

och kemiska bekämpningsmedel. 

Samtidigt rådde en växande oro för en 

kommande virkessvacka. Mot den bakgrunden 

ledde en skogspolitisk utredning 

fram till en ny skogsvårdslag 1979. Lagen 

tog sikte på produktion och detaljreglerade 

olika skötselåtgärder. Den inkluderade 

nu även statliga skogar. Den tidigare införda 

skogsvårdsavgiften höjdes successivt 

och blev en finansieringskälla för bidrag 

till skogsbruket. ÖSI (Översiktlig Skogs- 

Inventering) infördes och skogsskyddsbestämmelserna 

skärptes. 1983 tillkom avverkningsplikt 

och skyldighet att inneha 

skogsbruksplan. 

SKOGS-FAKTA 


1979: En ny skogsvårdslag med 

sikte på produktion. Detaljreglering 

av olika skogsskötselåtgärder. 

1983: Avverkningsplikt och skyldighet 

att inneha skogsbruksplan 

införs. 

1994: Skogsvårdslagen görs om 

och får två jämställda mål för 

produktion och miljö. Principen 

frihet under ansvar tar sin början. 

Naturvårdskraven skärps. 

2006: Den skogspolitiska utredningen 

presenterar sitt slutbetänkande 

Mervärdesskog. Utredaren 

konstaterar att gällande 

skogspolitik fungerar överlag bra. 

2010: Gränsen för svårföryngrad 

skog tas bort. 

2012: Ny formulering av hänsynsparagrafen 

i skogsvårdslagen. 

6

Frihet under ansvar 

Detaljregleringens tid rann så småningom 

ut och en ny skogspolitik infördes 1994. 

Skogsvårdslagen fick två jämställda mål - 

produktion och miljö. Nyckelbiotopsinventeringen 

startade och naturvårdskraven 

skärptes både i skogsvårdslagen och 

i miljölagstiftningen. Skogsvårdsavgiften 

togs bort. Principen frihet under ansvar 

tar här sin början. Efter ett par år skärptes 

ransoneringsreglerna. 2010 togs gränsen 

för svårföryngrad skog bort och så sent 

som 2012 omformulerades hänsynsparagrafen 

i skogsvårdslagen. 

Utbildningar 

Som ett led i den nya skogspolitiken genomförde 

skogsvårdsorganisationen under 

1990-talet tre stora utbildningskampanjer 

för skogsägare, maskinförare och 

tjänstemän. Rikare Skog, Kulturmiljövård 

i skogen och Grönare Skog. De handlade 

om ståndortsanpassat skogsbruk med goda 

hänsyn till natur- och kulturmiljövärden 

och hade totalt över 200 000 deltagare. 

Två händelserika decennier 

Ute i skogsbruket började Gröna skogsbruksplaner 

introduceras och miljöcertifiering 

av skogsbruket tog fart på slutet av 

90-talet i Sverige. Grönt körkort för skogsmaskinentreprenörer 

infördes och är från 

2009 ett krav för PEFC-certifiering. Stormen 

Gudrun fällde 2005 en hel årsavverkning, 

70 miljoner kubikmeter, i södra Sve- 

Stora studiekampanjer 

för skogsägare: 

1990 Rikare Skog 85 000 

deltagare 

1994 Kulturmiljövård i skogen 

47 000 deltagare 

1997 Grönare Skog över 


2007 Kraftsamling Skog 


2012 Skogens Vatten 

Med sikte på ökad kunskap. 

rige. På 2000-talet seglade skogstillväxtens 

betydelse för energi- och klimatlösningar 

upp. 2007 inledde skogsägarrörelsen sin 

stora utbildningskampanj Kraftsamling 

Skog med sikte på ökad och hållbar skogstillväxt. 

2000-talets skogspolitik 

En skogspolitisk utredning presenterade 

2006 sitt slutbetänkande där utredaren 

Maggi Mikaelsson konstaterar att gällande 

skogspolitik fungerar överlag bra. I en 

skogspolitisk proposition 2008 bedömer 

regeringen att grunderna i den gällande 

skogspolitiken bör ligga fast men att framtida 

klimatförändringar i högre grad bör 

beaktas. Man slår också fast att skogspolitikens 

två jämställda mål och det delade 

ansvaret mellan samhället och skogsägarna 

förutsätter en tydligt definierad och långsiktig 

äganderätt. 

7 

FOTO: KRISTIN GUSTAFSSON FOTO: MARIA BOSTRÖM

Mathilda ClausénWingårdh – 

skogsägare i Halland 

När Mathilda gick ut skogsbruksskolan 

fick hon en knallröd ”Skogis” av sin morfar. 

I grunden är det en snöskoter som 

byggts om till en skogsmaskin. 

– Den hade en del tekniska brister, men 

de har vi fixat till. Eftersom maskinen går 

på band är den väldigt skonsam mot marken. 

Jag använder den ofta där det är lite 

blött för att undvika körskador, säger Mathilda. 

Hon berättar hur morfars närhet ofta 

känns på gården, ett par mil utanför Laholm. 

– Nu sköter jag den skog han en gång 

röjde och får ofta aha-upplevelser om hur 

morfar tänkte när träden planterades. 

– Skogen är som en levande röd tråd genom 

olika generationer. En dag hoppas 

jag vår dotter vill ta över och fortsätta att 

ta hand om den skog jag nu planerar och 

röjer fram. 

Egentligen hade hon tänkt bli veterinär 

och det var inte roligt att som ensam tjej 

börja på skogsskolan. Mathilda berättar att 

hon var väldigt arg, men det var inte läge 

att sätta sig emot. 

– Till slut blev det ändå väldigt bra. Jag 

trivs med livet som skogsägare och kom 

bra överens med morfar. Vi fick många 

fina stunder tillsammans. 

FOTO: PÄR FORNLING 

på gården i Mästocka kan man säga att 

både den röda tråden och den lilla röda 

skogsmaskinen överbryggar generationerna. 

”Skogis” blev en älskad examenspresent, 

men upptakten var ganska traumatisk. 

Morfar var en auktoritär person, av den 

gamla skolan. Då han fick två döttrar väntade 

han en generation med förhoppningen 

om en manlig arvtagare till gården. 

När alla fyra barnbarnen var flickor föll 

valet på Mathilda … 

Examenspresenten från morfar är en kär arbetskamrat. 

(till vänster). Mathilda är en uppskattad 

motorsågsinstruktör (till höger). 


9


Mer teknik än styrka, säger Mathilda om arbetet i 

skogen. 

men någon liknande press lägger inte 

Mathilda och maken Björn på sin dotter 

Ylva, som precis slutat gymnasiet och planerar 

att läsa vidare till ingenjör. 

– Visst tycker vi det är väldigt roligt om 

hon vill ta över, men det är Ylvas val. 

– Jag vill gärna förmedla det lustfyllda 

och roliga med att vara skogsägare. Det leder 

fel om barnen får släpa ris från vägar 

och göra en massa tråkigt arbete. 

Mathilda håller också utbildningar i att 

hantera motorsågen på ett säkert sätt och 

för något år sedan ordnade hon en kurs 

för dottern och hennes kompisar, som alla 

lyckades ta motorsågskörkort. 

– Det hela blev mycket uppskattat. Därefter 

har jag fått många påstötningar om 

att vi ska ge oss ut i skogen och arbeta tillsammans. 

när mathilda får frågan om varför hon 

trivs med skogen bubblar det upp en massa 

saker. Fram växer bilden av glädjen över 

att styra och påverka sin egen vardag, att 

jobba med något som känns meningsfullt, 

att hela tiden lära sig nya saker och få prova 

nya idéer. 

– Man blir aldrig fullärd. Efter stormen 

blåste många lärkar ner. I det kvarvarande, 

glesa lärkbeståndet, kom självföryngrad 

gran som jag nu testar att driva att driva 

fram till julgranar i skuggan av lärken. 

Det verkar fungera kanonbra! 

- Jag testar olika sorters ek i hägn. Innanför 

hägnen passar jag också på att plantera 

ett antal pinnar av sälg, som är chanslöst 

att få fram utanför hägnet på grund av 

älgbetet. 

– Jag lär inte få någon ekonomisk nytta 

av sälgen, men den är trevlig och bra för 

mångfalden. 

På samma tema har hon som mål att 

varje år sätta upp minst 10 fågelholkar, lägga 

ut saltstenar och vinteravverka tallen 

för att ge foder åt älgen. 

Mathilda går alltid omkring med en 

rulle märkband i fickan och väljer gärna 

nya vägar genom skogen. Det blir lite av 

skattjakt. 

Till skatterna hör ekar som sått sig själva. 

– De får jag alldeles gratis. Jag märker ut 

plantorna och pysslar om träden. Förhoppningsvis 

utvecklas de till värdefulla timmerstockar 

för kommande generationer. 

10

upptäckarglädjen leder till ett ganska 

plottrigt skogsbruk, med små ytor som 

sköts olika beroende på förutsättningarna. 

– Min planläggare brukar klaga på det, 

men för mig känns det helt rätt. Eftersom 

jag gör mycket själv går det att ta vara på 

mindre områden på ett annat sätt än om 

du bara hyr in större maskiner. 

– Men det är klart att jag också tar hjälp 

av entreprenörer för större avverkningar. 

Oftast blir det då runt ett hektar. Det största 

hygge vi någonsin haft var två hektar. 

Mindre områden avverkar Mathilda själv 

med motorsågen. Hon vinschar fram träden 

med traktorn eller ”Skogis” som kommer 

väl till pass i blötmarkerna runt sjön 

där hon i första hand hugger bort granen 

och satsar på björkarna. 

Likväl är det förstås ett företag som ska 

ge försörjning. Ett normalår brukar hon 

avverka runt 400 kubikmeter. 

– Det var en annan tid. Därefter har 

mycket hänt när det gäller inställningen 

till kvinnliga skogsägare, även om vi har 

en bit kvar. 

– Naturligtvis är tjejer lika bra lämpade 

som killar för att sköta skogen. Det vanliga 

är att köpa tjänsterna, men även om man 

som jag gör mycket arbete själv är det inget 

problem. 

Det handlar mindre om muskelstyrka 

och mer om att arbeta på ett smart sätt. 

Att variera uppgifterna och arbeta ergonomiskt 

utan att behöva anstränga kroppen 

i onödan. 

– Med variation och rätt arbetsteknik 

blir arbetet dessutom roligare. Och det är 

viktigt. För att göra att bra jobb ska man 

trivas med uppgiften. 


men nu finns det sällan normalår. Stormen 

har flera gånger satt käppar i hjulet 

och hon oroas över klimatförändringarna 

med insekter, torkstress och utebliven 

tjäle. 

Ett annat hot, som hon inte tycker skogsbruket 

tar riktigt på allvar, är rotrötan. 

– Vi borde ha en mycket mer konsekvent 

behandling mot rötsvampen. 

På det politiska planet finns alltid ett 

och annat orosmoln. 

– På det hela taget tycker jag ändå det 

fungerar bra. Vi har fått frihet under ansvar, 

vilket är helt rätt. Tanken på att någon 

skulle sitta bakom ett skrivbord och 

peka med hela handen är vansinnig, det 

skulle ta bort hela glädjen med skogsbrukandet. 

– Friheten ger oss också ett ansvar att 

vara engagerade och skaffa oss kunskap 

som skogsägare, men det är ju också en 

del av det roliga. Att lära sig nya saker. 

och morfar hade inte behövt vara så 

angelägen om att en son skulle ta över. 

Virke vid väg – skogsägarens försörjning. 

11

Naturhänsyn i skogsbruket 

Olika sorters naturhänsyn 

Den svenska skogsbruksmodellen innebär 

en aktiv skötsel med generella naturhänsyn 

på huvuddelen av skogsmarken och 

olika slags avsättningar av skyddsvärda områden. 

Att lämna skog orörd är inte alltid 

den bästa naturvården. Det finns många 

arter som kräver aktivt brukande för att trivas, 

t ex ljusälskande lövskogsarter. I skogsbruksplanen 

klassas dessa som NS-bestånd 

(Naturvård Skötsel). 


Ett exempel på formell avsättning enligt miljöbalken. 

generell hänsyn innebär t ex att vid 

avverkning lämna skyddszoner, skapa död 

ved, gynna lövträd, lämna naturvårdsträd. 

Idag lämnat i genomsnitt 12–14 kubikmeter 

per hektar i generell hänsyn, vilket 

motsvarar 6–7% av den avverkade volymen. 

formella avsättningar enligt 

miljöbalken är t ex nationalparker, reservat 

och biotopskydd. I dessa fall får markägaren 

någon form av ersättning. Av Sveriges 

landareal är idag totalt 4,9 miljoner 

hektar, 12%, formellt skyddad. Av detta är 

2 113 000 hektar skogsmark. 

frivilliga avsättningar är oftast 

dokumenterade i en skogsbruksplan e dyl. 

Ingen ersättning utgår till markägaren. 

Skogsstyrelsen uppskattar de frivilliga avsättningarna 

nedanför fjällnäragränsen till 

1 112 000 ha produktiv skogsmark. 647 000 

av dessa uppskattas ha höga naturvärden 

och 143 000 hektar har utvecklingsvärden. 

Ovanför fjällnäragränsen finns ca 200 000 

hektar frivilligt avsatt skog. 76% av de enskilda 

skogsägarna säger att de vill skydda 

sina frivilliga avsättningar i 30 år eller mer. 

SKOGS-FAKTA 

Den svenska modellen för 

brukande av skog 

Ofta används uttrycket ”den 

svenska modellen” när vi talar 

om skogsbruk. Vad menar vi 

egentligen med det? Så här tolkar 

vi från familjeskogsbrukets 

sida den svenska modellen: 

Vi bedriver ett ekonomiskt, 

ekologiskt och socialt uthålligt 

skogsbruk. Skogen ska ge sin 

ägare försörjning, naturvärden 

ska värnas och vårdas och skogen 

ska vara en bas för en levande 

landsbygd och naturnära friluftsliv. 

Vi bedriver ett skogsbruk med 

balans mellan produktions- och 

miljömål, i enlighet med skogsvårdslagens 

portalparagraf. 

Naturhänsyn på fyra olika sätt 

kombineras: 

− formella avsättningar 

− frivilliga avsättningar 

− impediment (dvs lågproduktiva 

marker) där vi inte bedriver 

något skogsbruk 

− sist, men inte minst, generella 

hänsyn vid alla åtgärder 

vi gör i skogen. 

12

Bok- och ekskog med död ved och äldre träd som gynnar insekter. 

FOTO: ANDREAS LINDHOLM 

Det enskilda ägandet utgör en 

drivkraft för långsiktigt ansvarstagande 

från generation till generation 

och är också en förutsättning 

för en mångfald av 

brukningsformer och hänsyn. 

Frihet under ansvar – skogspolitiken 

ger ramarna men ansvaret 

för att leva upp till de 

skogspolitiska målen ligger hos 

skogsägarna själva. 

FOTO: JOCKE LAGERCRANTZ 

Dialog och samverkan mellan 

myndigheter och skogsägare. 

De enskilda skogsägarna samverkar 

i demokratiskt styrda 

skogsägarföreningar. 

Vi ser skogens stora möjligheter 

att bidra med virke, energi, 

biodiversitet, klimatlösningar, 

rekreation och landsbygdsutveckling. 

13

lågproduktiv skogsmark, eller 

skogliga impediment, får enligt skogsvårdslagen 

inte brukas. Det finns utanför 

formellt skyddade områden ca 4 miljoner 

hektar sådan skogsmark i Sverige. Dessa 

har i många fall höga naturvärden och utgör 

en viktig del i den gröna infrastrukturen. 

Impedimenten bidrar till variationen 

i ekosystemen och ingår bland annat som 

en del av vattenhushållningen. 

Mångfald av ägare och brukande 

Våra 330 000 familjeskogsbrukare har en 

mångfald mål för sitt ägande. Det betyder 

allt från skogsägaren som lever av sitt 

skogsbruk med intensiv skötsel till skogsägare 

som är mindre aktiva. Denna variation 

i ägande och brukande innebär i sig 

en mångfald i skogslandskapet. Många 

skogsägare tycker det är viktigt att visa 

hänsyn utöver skogsvårdslagens krav. Det 

gör de bland annat genom att certifiera 

sitt skogsbruk och avstå en del av brukanderätten 

genom frivilliga avsättningar. 

Certifiering 

Mer än hälften av Sveriges skogsmark är 

hittills certifierad av PEFC och/eller FSC. 

PEFC är världens största system för skogscertifiering 

och familjeskogsbrukets första 

handsval. PEFC syftar till ett uthålligt 

skogsbruk där skogens biologiska mångfald, 

produktions- och föryngringsförmåga, 

vitalitet och viktiga ekonomiska, ekologiska, 

och sociala funktioner nu och i 

framtiden, bevaras, utan att andra ekosystem 

skadas. Det innebär att skogsbruket 

ska: 

– Nyttja skogen effektivt och ansvarsfullt 

så att den ger uthålligt god avkastning. 

Skogsägaren ska ha frihet och ansvar att 

själv besluta om användningen av det 

skogen producerar. 

– Ta hänsyn till natur- och kulturmiljöer 

i skogen så att t ex biologisk mångfald, 

god vattenkvalitet och värdefulla 

kulturmiljöer bevaras. 

– Ta sociala hänsyn angående t ex anställningsförhållanden, 

arbetsmiljö, arbetsorganisation 

och kompetenskrav i skogsbruket. 

Det handlar också om relationer 

mellan skogsbruk och rennäring, allemansrätt 

och landsbygdsutveckling. 

Certifieringsstandarden ställer i många 

avseenden högre krav än lag stiftningen. 

Godkända oberoende certifierare genomför 

kontrollerna. 

Nagoya-överenskommelsen 

FN-mötet i Nagoya 2010 resulterade i en 

överenskommelse om en plan för biologisk 

mångfald. Syftet är att inspirera länder 

och intressenter att utveckla nationella 

och regionala mål för biologisk mångfald. 

I överenskommelsen finns tjugo mål, varav 

ett säger att minst 17% av land och sötvatten 

med betydelse för biologisk mångfald 

och ekosystemtjänster ska bevaras. 

I Sverige är ungefär 26% av skogsmar- 

SKOGS-FAKTA 

Fakta om Sveriges skogar 

och skogsägare 

I Sverige finns 28,3 miljoner 

hektar skogsmark, varav 22,5 

miljoner hektar, utanför formellt 

skyddade områden, är produktiv 

(=tillväxt >1 m 3 /år och ha). 

50% av skogsarealen ägs 

av 330 000 enskilda familjeskogsbrukare. 

25 % ägs av privatägda 

aktiebolag och 14 % av 

Skogens ägare 

Privatägda aktiebolag 

Statsägda 

aktiebolag 

Övriga ägare 

Enskilda ägare 

statsägda aktiebolag. Resterande 

11 % är övriga ägare. 

38% av de enskilda skogsägarna 

är kvinnor. 

24% av de enskilda skogsägarna 

bor i en annan kommun 

än där deras skog finns. 

39% av den svenska skogsarealen 

domineras av tall, 27% 

av gran, 15% är blandskog och 

6% lövskog. 

14

ken undantagen från skogsbruk. Det inkluderar 

skydd enligt miljöbalken, skogsbrukets 

frivilliga avsättningar och de 

lågproduktiva skogarna. De lågproduktiva 

skogarna inkluderas eftersom de, utöver 

att de ofta har höga naturvärden, i stor 

omfattning bidrar till ekosystemtjänsterna. 

Förutom att räkna skogsområden skyddade 

från brukande, kan 17 %-målet uppnås 

genom andra avsättningar, t ex strandskydd, 

eftersom all landareal utgör grund 

för målet. Arealbaserade skötselåtgärder 

för arter som är knutna till hävd och brukande 

borde också räknas. 

Syns det några resultat? 

Med den nya skogspolitiken 1994 fick naturvårdsfrågorna 

i skogsbruket en betydligt 

starkare ställning än tidigare. Stora utbildningsinsatser 

som Rikare Skog och 

Grönare Skog sattes in för skogsägare, 

tjänstemän och skogsentreprenörer för att 

klara av den generella vardagshänsynen 

enligt skogsvårdslagens hänsynsparagraf. 

Skogsbruk är en långsiktig verksamhet 

och förändring tar tid. Nu, efter tjugo 

år med den nya skogspolitiken, börjar 

vi se resultatet av de naturhänsyn som tagits. 

Riksskogstaxeringens siffror visar t ex 

Mångfald i familjeskogsbruket – ingen skogsägare är den andra lik. 

FOTO: KRISTIN GUSTAFSSON 

Andelen lövträd av den totala 

stående virkesvolymen är idag 

19%. På 1920-talet var den 18% 

och på 1950-talet 15%. 

Den totala årliga virkestillväxten 

i Sverige är nästan 120 miljoner 

skogskubikmeter. Varje år 

av verkas 80–90 miljoner kubikmeter. 

Den totala volymen stående 

skog ökar alltså varje år med 

cirka 30 miljoner kubikmeter. 

Virkesförråd (Milj m 3 sk) 

3000 

2000 

1000 

0 

1920 1940 1960 1980 2000 

Vi har idag nästan dubbelt så stor stående virkesvolym som på 1920-talet. 

15

att mängden död ved ökar liksom arealen 

äldre skog och lövrik skog. Alla dessa 

tre strukturer är viktiga för den biologiska 

mångfalden. Dessutom får de träd och 

trädgrupper som lämnas vid avverkning 

ett allt högre naturvärde. Positiva signaler 

kommer också om att flera skogslevande 

fågelarter ökar i antal. 

År 2010-11 utbildades nästan 2000 

skogsmaskinentreprenörer i hur man undviker 

körskador i anslutning till vattendrag. 

Skogsstyrelsens inventeringar visade 

2012 att andelen avverkningar med transport 

över vattendrag minskat från 43% till 

19%. Ett mycket konkret exempel på att 

kunskap kan leda till förändring. 

Skogsstyrelsen inventerar den miljöhänsyn 

skogsbruket tar (den s.k. Polytaxen), 

men senare års redovisningar har kritiserats 

och vid en kontroll upptäcktes stora 

skillnader i bedömningarna mellan myndighetens 

olika tjänstemän som utför inventeringarna. 

Resultaten anses därför 

inte längre vara nog tillförlitliga. De brister 

i den generella hänsynen som de omdiskuterade 

inventeringarna pekat på har 

samtidigt visat att markägarna lämnar mer 

virke i form av generell hänsyn än vad lagnivån 

kräver. En förbättring uppnås alltså 

genom att prioritera hänsynen annorlunda, 

i princip en pedagogisk uppgift. 

För att tydliggöra vad som brister i den 

miljöhänsyn som tas har Skogsstyrelsen i 

det dialogarbete man initierat tillsatt ar- 

betsgrupper om hur en objektiv uppföljning 

kan göras samt hur hänsynen ska 

prioriteras. Skogsstyrelsens senaste redovisning 

av den generella miljöhänsynen 

utgår ifrån enskilda miljövärden. 

Vad gör familjeskogsbruket för att 

förbättra naturhänsynen? 

– Arbetar aktivt med utbildning och 

rådgivning för skogsägare, entreprenörer 

och tjänstemän. År 2012-14 

handlar det bl a om Skogens Vatten. 

– Verkar för att fler skogsägare skaffar 

Gröna skogsbruksplaner. 

– Utvecklar de Gröna skogsbruksplanerna 

med ett Blått skikt för vattenhänsyn. 

– Arbetar för skonsam avverkning genom 

att bl a kräva att entreprenörerna har 

tillgång till tekniska hjälpmedel som 

t ex portabla broar 

– Medverkat i framtagandet skogsnäringens 

gemensamma körskadepolicy 

– Anlitar bara maskinentreprenörer som 

har Grönt körkort. 

– Verkar för att fler skogsägare ska 

certifiera sitt skogsbruk. 

– Marknadsför KOMET-programmet 

– Deltar aktivt i det av Skogsstyrelsen 

initierade Dialogarbetet. 

– Deltar aktivt i två av miljömålsberedningens 

expertgrupper. 

SKOGS-FAKTA 

Vad är KOMET? 

Komet är ett femårigt pilotprojekt 

som startade på fem ställen 

i landet år 2010. Syftet är att 

markägaren själv ska föreslå områden 

att avsätta. Projektet drivs 

av Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket 

och länsstyrelserna men 

stöds även av skogsägar föreningarna 

och LRF. En halvtids- 

utvärdering visar att tidigare 

okända områden med höga naturvärden 

har anmälts för formellt 

skydd. De berörda skogsägarna 

är mycket nöjda med 

arbetssättet där man känner sig 

mer delaktiga än i tidigare myndighetskontakter. 


16

Mängden död ved ökar i våra skogar vilket är bra för 

den biologiska mångfalden. 

FOTO: MARIANNE ERIKSSON 

26% 

av skogsmarksarealen är undantagen 

från skogsbruk. 

Skog som undantas från skogsbruk i Sverige (hektar) 

– Formellt skyddat enligt miljöbalken 2 113 000 

– Skogsbrukets frivilliga avsättningar 

(nedanför fjällnäragränsen) 1 112 000 

– Naturvårdsavtal 32 000 

– Lågproduktiv skog som inte får brukas enligt 

skogsvårdslagen 3 975 000 

~7 232 000 

Observera att siffrorna i detta avsnitt avser hela skogsbruket, inte 

bara familjeskogsbruket. 

17

Kontinuitetsskogsbruk 

Vad är kontinuitetsskogsbruk? 

I skogsbruksdebatten framförs ibland kontinuitetsskogsbruk 

som en ny metod som 

skulle vara lösningen på den ibland svårfunna 

balansen mellan produktions- och 

miljömål. Begreppet kontinuitetsskogsbruk 

är dock inget nytt och innebär inte i 

sig att skötseln är inriktad för att ta hänsyn 

av olika slag. 

Gemensamt för de skogsskötselåtgärder 

som går under samlingsbegreppen kontinuitetsskogsbruk 

och hyggesfritt skogsbruk 

är att marken alltid är skogsbevuxen 

och att inga stora kalytor tas upp. Det 

finns olika metoder för att kontinuerligt 

hålla skogsmarken trädbeklädd, t ex föryngring 

under skärm eller fröträd. Andra 

sätt som praktiserats är blädning, dimensionsavverkning 

och annan huggning där 

de grövsta träden avverkas medan småträden 

lämnas kvar. Vi anser att ett ansvarsfullt 

kontinuitetsskogsbruk mycket väl kan 

bedrivas inom den nuvarande skogsvårdslagens 

ramar bara inte avverkningsuttagen 

görs för stora. 

Till skillnad från trakthyggesbruk innebär 

blädningsskogsbruk att man behåller 

en fullskiktad skog, dvs det finns träd med 

en stor spridning i höjd och diameter. En 

tumregel som brukar användas är att kontinuitetsskogsbruk 

har en tillväxt på ca 3 % 

av virkesförrådet. För att få en tillväxt i nivå 

med trakthyggesbruket måste man hålla 

höga virkesförråd och fullskiktade bestånd. 

Sådana bestånd är ovanliga och att det tar 

lång tid att ställa om ett trakthyggesskogsbruk 

till blädningsskogsbruk. Att bygga 

upp virkesförrådet så kraftigt minskar avverkningsmöjligheterna 

i decennier. Omställningen 

innebär stora risker för skador 

av storm, barkborrar m.m. 

Fördelar 

– I tätortsnära skogar kan kontinuitetsskogsbruk 

ur estetiska och sociala perspektiv 

upplevas som mindre störande. 

– Kontinuitetsskogsbruk kan passa för 

skuggtåliga lövträd, t ex bok, i södra 

Sverige. 

– Kulturmiljön kan gynnas, framförallt 

lämningar som riskerar att skadas av 

markberedning. 

SKOGS-FAKTA 

Viktiga grundstenar i 

vårt svenska skogsbruk: 

Ett hållbart skogsbruk där ekonomiska, 

miljömässiga och sociala 

perspektiv balanseras. 

Ökad skogstillväxt genom bl a 

bättre föryngringar, skogsträdsförädling, 

alternativa trädslag, 

gödsling,och beskogning av mark 

som ligger i träda. 

Miljöanpassat trakthyggesbruk 

med alternativa skötselmetoder, 

t ex kontinuitetsskogsbruk, som 

komplement. 

Fortsatt satsning på hög virkeskvalitet 

genom förbättrad beståndsvård 

och genom att minimera 

skador (viltbetning, rotröta, 

insektsangrepp m.m.) 

Genomtänkta avverkningar. 

Fördjupad dialog och samverkan 

mellan myndigheter och 

markägare i naturvårdsarbetet. 

Ökad kunskap och insikt är en 

bra grund för kloka avvägningar 

och beslut i vardagsarbetet i 

skogen. 

18

– Naturvärden kan gynnas, t ex arter som 

kräver kontinuerlig beskuggning och 

jämn luftfuktighet. 

– I vissa fall behövs ett kontinuerligt trädskikt 

för att marken inte ska erodera 

eller försumpas. 

Nackdelar 

– Svenska forskare uppskattar att tillväxten 

är ca 20 % lägre i ett kontinuitetsskogsbruk 

i gran än i trakthyggesbruk. Uppskattningarna 

varierar beroende på förutsättningarna. 

Om man inkluderar 

möjligheten att vid trakthyggesbruk använda 

förädlat frö- och plantmaterial 

blir skillnaden betydligt större. 

– Pionjärträdslag som tall och björk har 

svårt att föryngra sig i skuggan av större 

träd medan sekundärträdslaget gran 

däremot trivs och breder ut sig, landskapet 

”granifieras” alltså. 

– Avverkningskostnaderna blir högre, 

de kan jämföras med kostnaden för 

gallring. Därtill kommer eventuell utsyningskostnad. 

– Mer frekvent tillsyn och skötsel krävs, 

liksom ett stort kunnande för stamval 

och föryngringsarbete. 

– Risken för skador på mark, vatten och 

kulturmiljöer ökar p g a att man oftare 

kör i beståndet. 

– Möjlighet till skogsbränsleuttag minskar, 

eftersom grenar och toppar behövs för 

att risa stickvägarna. 

Våra slutsatser: 

– Den största utmaningen vid hyggesfritt 

skogsbruk är att få långsiktig lönsamhet. 

En samlad bedömning är att kontinuitetsskogsbruk 

i gran ger cirka 40% lägre 

nuvärde jämfört med trakthyggesbruk. 

– Vi tror inte på kontinuitetsskogsbruk i 

tall, björk och andra ljuskrävande trädslag. 

Naturlig föryngring av tall är dock 

ofta en bra metod. 

– Ur naturvårdssynpunkt finns både 

för- och nackdelar med hyggesfritt 

skogsbruk. Det avgörande för hur 

naturvärden kommer att utvecklas är 

inte skogsskötselsättet utan omfattningen 

av och kvaliteten på naturhänsynen. 

Hyggesfritt skogsbruk är inte i sig själv 

en garanti mot artutarmning. 

– Det viktigaste ur ett skogsägarperspektiv 

är att markägaren själv inom lagens 

ramar har rådighet att besluta hur hon/ 

han vill sköta skogen och har tillgång 

till fakta inför sitt beslut. 

FOTO: MARIANNE ERIKSSON 

Räkna med lägre tillväxt vid kontinuitetsskogsbruk jämfört med trakthyggesbruk. 

19

Svarte Swartling – 

skogsägare i Västerbotten 


Från gårdsplanen är det milsvid utsikt. I 

dalgången glittrar Ume-älven och bakom 

den böljar skogsklädda kullar långt in mot 

horisonten. 

Hit till Norrfors, mellan Umeå och Vännäs, 

kom Svarte Swartling tillsammans 

med pappa Måns för tre årtionden sedan. 

Innan dess hade familjen fört ett kringflackande 

liv och bland annat tillbringat 

flera år i östra Afrika. Där arbetade pappa 

med landsbygdsutveckling och mamma, 

som var textilkonstnär, lärde blinda människor 

att väva. 

på sätt och vis har cirkeln slutits. När 

vi träffar Svarte har han precis kommit 

hem från Kenya där han hjälpt afrikanska 

skogsägare att gå samman och bilda föreningar 

för att göra sin röst hörd och få bättre 

betalt för virket. 

– Förutsättningarna är annorlunda, men 

i grunden befinner sig Kenya där vi var för 

150 år sedan. Då var skogarna skövlade och 

markägarna värnlösa. Utvecklingen vände 

genom återbeskogningen och bildandet 

av skogsägarföreningar som gav de många 

små skogsägarna styrka genom att samarbeta 

och samla utbudet, berättar Svarte. 

En grundbult i utvecklingen är äganderätten 

och förfoganderätten. 

Arbetet i Kenya (som är ett projekt av 

LRF Skogsägarna och Kooperation utan 

gränser) har handlat en hel del om de frågorna. 

Friheten är en drivkraft hos många skogsägare. 

Tillväxtborren är ett viktigt verktyg för Svarte Swartling. Med hjälp av den kan han se både ålder och tillväxt. 

20 

FOTO: PÄR FORNLING

Svarte ger ett pedagogiskt exempel; 

- En liten skogsägare kan hugga ner skogen 

idag och köpa en cykel till sitt barn 

för pengarna. Men han kan också låta den 

växa i värde och låta skogen finansiera en 

universitetsutbildning för barnet. 

– Om skogsägaren ska välja det senare 

alternativet måste han känna sig säker 

på att också äga skogen i framtiden och få 

skörda frukterna av sitt arbete. 

Den här grundläggande principen talade 

Svarte en hel del om nere i Kenya. 

Han är både förvånad och ledsen över 

att nu möta precis samma frågeställning 

på gården hemma i Västerbotten. 

men först är vi tillbaks till mitten av 

1980-talet när Svarte började bruka gården 

som därefter vuxit till drygt 700 hektar. 

Det har varit en aktiv tid där han med 

liv och lust engagerat sig i skötseln, testat 

olika möjligheter, lusläst forskningsresultat 

och gjort egna försök. 

När vi träffar honom har han precis fått 

en omgång plantor av hybridpoppel från 

lantbruksuniversitetet. 

De ingår i ett försök för att få fram tåliga 

snabbväxande lövträd för norra Sverige. 

På gården finns ett par hektar med en 

kombination av sibirisk lärk och gran som 

går jättebra. (Lärken är dubbelt så hög 

som granen). 

Planteringen har föregåtts av hyggesbränning, 

en metod som Svarte också använder 

för att få upp fina bestånd av frösådd 

tall. 

Han gödslar, odlar innanför hägn, provar 

flera trädslag, stamkvistar och funderar 

ständigt på nya möjligheter. 

– Utmaningen är att jobba med naturen, 

att förstå skogen och kunna påverka 

den dynamiska utvecklingen. 

– Jag ser det som ett arbete i Carl von 

Linnés anda. Linné ville ta tillvara på nyttigheterna 

i naturen för samhällets fromma. 

Det var därför han på uppdrag av 

statsmakterna gav sig ut på sina resor för 

att inventera vad som fanns i riket. 

22 

och då, precis som nu, behövs naturresurserna. 

– Samhället har allt att vinna på att jag 

producerar nyttigheter i skogen. Trä är ett 

förnybart och miljövänligt material som bidrar 

till att lösa klimatproblemen. 

– För varje kilowatt bioenergi som används 

slipper vi lika många kilowatt fossilt 

bränsle. Dessutom skapar det jobb och arbetstillfällen 

i landet. 

Och ju mer tillväxten ökar ju större blir 

vinsterna. Svarte Swartling ser goda möjligheter 

att öka tillväxten med ytterligare 

20 procent. 

– Om tillväxten är 1000 kubikmeter betyder 

det ytterligare fem fulla timmerbilar. 

Låt vara att det kanske dröjer hundra 

år, men det är målet jag ser för min inre 

syn i arbetet på gården, säger Svarte och 

betonar att det förutsätter att han känner 

sig säker på att han eller barnen får skörda 

frukterna av de långsiktiga satsningarna. 

Och det är här han ser hur problemen i 

Kenya nu också kan anas i Sverige. 

Det handlar om debatten om skogsbruket 

och inskränkningar till följd av miljöintressen. 

- Jag har varit skogsägare i 27 år och 

hela tiden tyckt det varit jätteroligt att investera 

i skogen. Nu känner jag mig utmanad 

av en hård kampanj för att skogliga åtgärder 

ska underkastas miljöbalken och 

inskränkningar i förfoganderätten. 

– Varför ska jag gödsla min skog om jag 

inte vet säkert att jag får skörda den om tio 

år, undrar Svarte Swartling retoriskt. 

han talar gärna om vikten av miljöhänsyn 

i skogen. Om att spara gamla grova 

lövträd, flera hundra år gamla tallar, död 

ved och träd kring vattendrag. 

– Ungefär en fjärdedel av skogen på 

min mark är undantagen från vanligt 

skogsbruk. Jag gör det för att jag vill ta den 

hänsynen och det finns ett berättigat krav 

från omvärlden på att jag ska göra det, säger 

Svarte.


Skogsföretagaren Svarte Swartling drar sig inte för 

ett pass i verkstaden. 

Det som nu oroar honom är nya krav 

och att besluten om skogsbruket ska förflyttas 

till miljöbalken och att därmed allt 

från miljöorganisationer till grannar och 

svampplockare ska få ett direkt inflytande 

på tillstånd för avverkning och andra åtgärder. 

– Det skulle ta bort motivationen och 

faktiskt skapa en del av den olyckliga osäkerhet 

som jag sett exempel på i Kenya. 

Idag har vi ett skogsbruk med frihet under 

ansvar, vilket känns bra. Vi ska definitivt 

ta vårt ansvar och friheten ger utrymme 

och inspiration att utveckla skogens 

möjligheter. 

23

Skogsbruket och klimatet 

Är skogen en bra kolsänka? 

När skogen växer binder den koldioxid 

från luften vilket bidrar till att minska koncentrationen 

av växthusgaser i atmosfären. 

Sverige är det land i Europa som har den 

största arealen skogsmark. Det svenska 

skogsförrådet är idag ungefär dubbelt så 

stort som för hundra år sedan. Likaså har 

markens kolförråd ökat. Sverige redovisar 

inom klimatrapporteringen att 30-40 miljoner 

ton koldioxidekvivalenter per år lagras 

in i skog och skogsmark i riket. På kort 

sikt har detta en positiv inverkan, men på 

längre sikt är lagring av koldioxid i skog 

som en kolsänka ingen stabil lösning. 

Substitution ger långsiktig 

klimatnytta 

Viktigast för klimatet är att skogsråvaran 

skördas och används för att ersätta fossila 

bränslen och energiintensiva material 

som betong, stål och plast. I forskningsprojektet 

Lustra, en del av Mistra, har man 

räknat fram att en sådan användning av 

skogsråvaran på lång sikt (280 år) ger fyra 

gånger så stor reduktion av klimatgasutsläppen 

jämfört med att låta skogen stå 

kvar som kolsänka. 

Skogens kolcykel 

Vid avverkning av ett skogsbestånd ökar 

nedbrytningen av biomassa, främst från 

träddelar som ligger kvar, och tillförseln av 

koldioxid till atmosfären ökar under en 

begränsad period. Även det unga beståndet 

förlorar koldioxid till atmosfären. Bestånd 

i 35-60 års ålder kan däremot ta upp 

omkring 10 ton kol per hektar och år. När 

tillväxten börjar avta i äldre bestånd minskar 

också upptaget av koldioxid, och det 

finns exempel på gamla bestånd, som t o m 

kan ge en kolförlust. 

Kontinuitetsskogsbruk och klimat 

I ett kontinuitetsskogsbruk får man räkna 

med minst 20 procent lägre biomassaproduktion 

jämfört med trakthyggesbruk. 

Utgår man ifrån en skogstillväxt på 100 

miljoner kubikmeter per år skulle kontinuitetsskogsbruk 

på all skogsmark (vilket 

i och för sig inte är realistiskt) innebära 

att den årliga inbindningen av koldioxid 

minskar med ca 25 miljoner ton vid kontinuitetsskogsbruk. 

Klimataspekten är alltså 

inget bra argument för en övergång till 

kontinuitetsskogsbruk. 

SKOGS-FAKTA 

Hur ett skogsekosystem tar upp och avger kol. 

avverkning 

kolavgivning 

kolupptagning 

Det ljusblå området indikerar att 

skogen tar upp mer kol än den 

avger. I det ljusgula området är 

förhållandena de motsatta. 

plantskog ungskog slutenskog 

Källa: SLU 

24

Bilden visar ett brobygge i trä. Allt i bron är av furuvirke, 

utom de galvade stagen. Gjuten i betong 

skulle den ha kostat 6-7 gånger så mycket och 

Energi och klimat 

När biobränsle från skogen förbränns avger 

det koldioxid men den koldioxid som 

frigörs skulle ändå ha avgetts till atmosfären 

när trädet dör och biomassan bryts 

ned. Om skogen återplanteras efter avverkningen 

så upptar den växande biomassan 

efter en tid motsvarande mängd koldioxid. 

För biobränslen kan man därför på 

sikt tala om koldioxid- eller klimatneutralitet. 

Vid förbränning av fossila bränslen 

sker däremot bara ett tillskott av koldioxid 

till atmosfären. Att ersätta fossila bränslen 

med biobränsle ger ett permanent minskat 

utsläpp av koldioxid och är därför en 

av de viktigaste åtgärderna för att lösa klimatproblemen. 

krävt åtskilligt mer i både tid och transporter. Livslängden 

för den nya bron beräknas till cirka 80 år, 

samma som för betong. Träbanan är på den färdiga 

bron täckt av asfalt. 

Slutsatser 

Snäva betraktelser av kolflöden inom enskilda 

skogsbestånd har liten relevans i 

detta sammanhang. För att kunna bedöma 

skogens roll i klimatarbetet måste man utvidga 

sin analys i tid och rum. Avgörande 

är hur den totala skogsproduktionen i Sverige, 

och därmed kolinlagringen, utvecklas 

över tid, samt i vilken utsträckning vi 

kan ersätta användningen av fossila bränslen 

med biobränslen. Att vi ersätter energikrävande 

och icke förnybara produkter 

som betong, aluminium och olja med trä 

har också avgörande betydelse för klimatarbetet. 

FOTO: JESPER ANDERSSON 

Att ersätta fossila bränslen med 

förnybara biobränslen, som t ex 

dessa barkpellets, bidrar till en 

lösning på klimatfrågan. 

25

Förnybar energi 

Global utmaning 

Globalt är vi till mer än 80 procent beroende 

av fossil energi och energianvändningen 

ökar hela tiden. Av resurs- och 

klimatskäl är en övergång till ett lågenergisamhälle 

baserat på förnybar energi och 

förnybara material önskvärd. 

EU-mål 

Enligt EUs energi- och klimatpaket ska 20 

procent av medlemsländernas energi komma 

från förnybara energikällor år 2020. 

Då ska också den totala energiförbrukningen 

ha minskat med 20 procent och 10 

procent av transporterna baseras på biobränslen. 

En konsekvens av detta kan bli 

en omfattande handel med skogsenergi 

inom och utom EU, t ex för inblandning i 

kolkraftverk. Det förutsätter dock att EUs 

regelverk för hållbar produktion av fasta 

biobränslen inte blir för krångligt. 

Oberoende av fossil energ 

De svenska politikerna har satt upp mål 

om oberoende av fossil energi i transportsektorn 

till 2030 och att Sverige ska vara 

ett land utan nettoutsläpp av växthusgaser 

till 2050. Tillväxthöjande åtgärder i skogen 

för att kunna ökade uttaget av biomassa 

behövs om vi ska ha en chans att nå 

dessa viktiga mål. En positiv bieffekt av att 

ersätta fossil energi med bioenergi är att 

det bidrar till ett minskat importberoende 

från politiskt instabila områden såsom 

Mellanöstern och Ryssland. Bioenergiproduktion 

är ofta lokal och därmed mindre 

sårbar. 

Skogsbränsle dominerar 

År 2010 kom 141 TWh av Sveriges energiförbrukning 

från biobränslen. Den totala 

energiförbrukningen var 411 TWh (= terawatt-timmar). 

Ungefär 85 procent av bioenergin 

kommer från skog och skogsindustri, 

runt en procent från jordbruket och 

resten är avfall och torv. 

Från olja till bioenergi 

Ur skogen hämtas energiråvara för elkraft, 

värme och drivmedel. Sedan 1970-talet 

har vi i Sverige när det gäller uppvärmning 

av bostäder och lokaler gått från ett 

SKOGS-FAKTA 

Några siffror om energi: 

80% av världens energitillförsel 

kommer från fossil energi. 

Den totala energitillförseln 

i Sverige är 616 TWh. 205 TWh 

avgår, främst som omvandlingsförluster. 

Den totala energianvändningen 

blir då 411 TWh. 

33 47% av Sveriges energi använd 

ning kom år 2010 från förnybara 

källor, 1990 var siffran 33%. 

141 TWh (33%) av Sveriges 

energiförbrukning kom år 2010 

från biobränslen, 1970 var motsvarande 

siffra 43 TWh. 

47% av fjärrvärmen i Sverige 

baseras på skogsråvara 

procent från biobränslen 

26

kraftigt oljeberoende till en dominans för 

bioenergi. Ca hälften av fjärrvärmen baseras 

på skogsråvara, dels bark, flis, spån och 

pellets från sågverk och massabruk och 

dels primära skogsbränslen som 

GROT(=grenar och toppar). 

Hälften av virket blir energi 

Idag används drygt halva den avverkade 

skogsbiomassan till bioenergi, dels genom 

att restprodukter som svartlutar nyttjas 

inom skogsindustrin, dels genom leveranser 

av skogsbränsle och restprodukter 

från sågverk och massabruk till värmeverken. 

Anmälan av skogsbränsleuttag, främst 

GROT, har ökat under första hälften av 

2000-talet och ligger sedan 2006 på dryga 

80 000 hektar per år. 

Ökningspotential 

Det finns potential att öka uttaget av biobränsle 

från skogen betydligt. Idag används 

ca 10 TWh grot och stubbar och det 

kan med dagens ekologiska kunskap öka 

till 25 TWh. Energigallringar i eftersatta 

röjningar och klena förstagallringar skulle 

kunna öka till ca 10 TWh per år men ekonomi 

och teknik behöver förbättras. 

”Talldiesel” 

En spännande utveckling pågår på drivmedelssidan. 

Fossil råvara raffineras tillsammans 

med förnybar råvara (tallolja) 

till diesel. Till den färdiga dieseln låginblandas 

sedan RME (rapsmetylester gjort 

på rapsolja). Slutprodukten ger 25% lägre 

CO2-utsläpp än vanlig diesel. 

Flisning av GROT (grenar och toppar) i skogen. 

FOTO: ANDREAS LINDHOLM 

27

Nya produkter från skogen 

Trä istället för olja 

Många produkter som idag görs med olja 

som bas kan i framtiden framställas från 

skogsråvara. I framtiden kommer skogen 

och dess biokompositer att ersätta en lång 

rad produkter som idag görs av olika typer 

av klimatskadliga oljebaserade plastmaterial. 

Exempel på framtida produkter baserade 

på trä är emballage, byggmaterial, 

gröna kemikalier och drivmedel. Kosmetika 

och mediciner är andra utvecklingsområden. 

Flygplan, kläder och diesel 

En del av de kompositer som framställs 

från träråvara är så starka och lätta att 

de används i flygplansdelar. Nanopapper 

framställs av nanofibrer som bara är 

en tusendel så stora som den ursprungliga 

cellulosafibern. Bindningen mellan nanofibrerna 

är extremt stark. Kläder av cellulosa, 

viskos, blir allt vanligare. Viskos 

kan i hög grad ersätta bomull och därmed 

minska den miljöbelastning som bomullsproduktion 

kan innebära. Och när det gäl- 

ler drivmedel så finns det redan ett oljebolag 

som använder upp till 23% tallolja vid 

tillverkningen av diesel. 

Många olika ämnen 

Det är inte bara cellulosan som är intressant 

i veden. Ämnen som hemicellulosa, 

lignin och speciella ämnen i barken 

hör till framtidscenariot. Skogen kommer 

i framtiden att användas till produkter 

med ett mycket högre värde än de som 

den idag används till. Framtiden tillhör 

skogen! 

Nya 

fordonsbränslen 

Drivmedel 

Metanol 

bränsleceller 

»Cellulosa är ett av de vackraste material som naturen har framställt« 

Lars Berglund, 

professor vid Kungliga Tekniska Högskolan 

28

Högabsorberande 

blöjor 

Naturmedel 

Förpackningar 

Koldioxid 

Viskos 

Lignin 

Smörjande 

medicin 

Läkemedel 

Metan 

Fibermassa 

Konsistensgivare 

Vätskehållande 

medicin 

Timmer och 

byggråvara 

Livsmedel 

Näringskälla 

Fiskfoder 

Gödsel 

Plast 

Fordonsbränsle 

Byggmaterial 

Impregnering 

Biologiskt 

skydd mot 

svamp, 

bakterier 

Kemikalier 

Fjärrvärme 

och el 

Konsistensgivare 

Antioxidanter 

Kolesterolsänkandetillskott 

Bantningsmedel 

Emulgeringsmedel 

Idag 

Kemikalier 

I framtiden 

Skogsråvara 

Källa Processum och LRF. 

Verklighet och visioner. Figuren visar på den mångfald 

av möjligheter som finns med skogen som råvara. 

29

Ola Persson, 

– kommunalråd i Sunne 

FOTO: MARIE LAGERQUIST 

I många av landets kommuner finns mer 

än vart femte arbete inom skogsnäringen. 

En av alla dessa platser är Sunne i Värmland, 

där den frodiga granskogen är lite 

grönare än på många andra platser... 

– Jag vågar inte ens tänka på hur det 

skulle vara utan skogen, säger kommunalrådet 

Ola Persson. 

Han är själv skogsägare i Västra Ämtervik, 

tillsammans med hustrun Ulla och de 

fem barnen. 

Numera, när både dagar och kvällar 

fylls med möten, är det äldste sonen Johan 

som drar tyngsta lasset i arbetet på gården 

med skog och växtodling. 

innan politiken tog överhanden var 

det mer tid för praktiskt arbete. Trots att 

gården är relativt stor kombinerade familjen 

jord- och skogsbruket med att hyra ut 

hus till turister genom projektet «Bo på 

lantgård». 

– Det är ganska typiskt. Den som lever 

med jord och skogsbruk är oftast företagsam, 

det ligger i sakens natur att hugga tag 

i saker och ting på gården. 

– Det där föder en företagsamhet som 

ofta blir ett komplement till skogen. Det 

bidrar till att Sunne tillhör kommunerna 

med flest företag per 10 000 invånare, säger 

Ola Persson. 

Medelarealen är bara 45 hektar och det 

ligger nära till hands att komplettera med 

annan verksamhet, där turism är ett av flera 

exempel. 

Ola Persson är kommunalråd i Sunne, en inlandskommun 

med skogen som ryggrad. 

någon riktig beräkning av hur många 

jobb skogen ger låter sig inte göras eftersom 

den är motorn i så mycket mer. 

Mätt i direkt antal anställda är i vanlig 

ordning kommunen den störtra arbetsgivaren. 

Vid sidan av den toppar kommunens 

grafiska industri. 

På andra plats kommer besöksnäringen 

och på tredje plats de gröna näringarna 

med jord och skog. 

– Egentligen utgår alla tre från skogen, 

säger Ola Persson. 

Den grafiska industrin tog fart genom 

Tetra Paks etablering och har därefter växt 

till ett kluster av företag. På ena eller andra 

sättet arbetar alla med tryck och pappförpackningar. 

Med andra ord handlar det om en förädling 

av råvara från skogen. 

– För besöksnäringen bidrar skogen 

och naturupplevelserna till att locka turister 

och konferensgäster, säger Ola Persson 

och avslöjar varför skogen är lite grönare 

i Sunne... 

– De djupa och sju mil långa Frykensjöarna 

ligger precis i nord- sydlig riktning. 

Därmed fångar de upp och bryter mycket 

soljus mot den näraliggande skogen. 

Det bidrar till Fryksdalens färger där 

det gröna förstärks och höjderna blånar 

mot horisonten, vilket bygdens stora kvinna, 

Selma Lagerlöf, gett målande beskrivningar 

av. 

även om granskogen dominerar är det 

framför allt kommunens björkar som får 

spridning över världen! 

31

FOTO: MARIE LAGERQUIST 

Kan det här trädet månne vara ett specialämne för 

båtbygge? 

Det lilla lövsågverket Prästbols Såg & 

Bygg i Östra Ämtervik levererar råvara till 

1,2 miljarder tandpetare som tillverkas i 

Norge av Jordan. 

Dessutom ingår Bäckesbrons sågverk 

och Rottneros Bruk i Sunne kommuns 

skogsindustri. 

Men på Rottneros är det förändringar. 

Företaget har beslutat att upphöra med 

slipmassa till tryckpapper. 

Personalen halveras till 50 personer. 

På varje varje anställd i fabriken går det 

dessutom minst lika många som arbetar 

med transporter och service till Rottneros. 

I en kommun med knappa 14 000 invånare 

(varav nästan var femte äger skog ! ) 

är det kännbart. 

Brukets tillverkning koncentreras nu på 

pappersmassa till kartonger som är mer efterfrågat 

på marknaden. 

– Det gäller att i tid anpassa produktionen 

för framtiden. Det är marknaden som 

styr. Tiden är över när lösningen var att 

skicka delegationer till Stockholm. 

– Jag är med i ett nätverk med kommunalråd 

som försöker agera för energikrävande 

basindustrier och här är energipriset 

en del av problemet, säger Ola Persson. 

Han önskar sig dessutom långsiktiga 

spelregler på energimarknaden. 

– Det skulle göra att företagen vågade investera 

i alternativ. Jag vet att Rottneros har 

långtgående planer på ett biokombinat, 

men tvekar på grund av osäkerheten. 

– I Sunne har vi också Björn Gillberg 

som planerar för en storskalig metanoltillverkning 

i angränsande Hagfors kommun. 

32

Vi har inte resurser att koppla upp varje 

enskilt hushåll. Det hela fungerar jättebra. 

Här finns en koppling till företagandet på 

landsbygden och till folkrörelseandan som 

också präglar skogs- och jordbrukskooperationen. 

de boende i Sunne är oftast väl medvetna 

om skogens betydelse, men Ola Persson 

skulle gärna se att fler blev informerade, 

inte minst i storstäderna. 

– I grund och botten är det produktionsskogar 

som ger välstånd. Skogen är ett levande 

väsen i olika faser. Ibland är den 

plantskog, ibland bärplockarskog och ibland 

skördas råvaran. De sambanden måste 

man förstå. 

- Samtidigt ska man förstås ta miljöhänsyn 

och ha respekt för fritidsområden. 

Sunne kommun äger en hel del tätortsnära 

skog där vi anpassar skogsbruket till friluftslivet 

och så måste det vara. Men nästan 

80 procent av Sunne kommun är skogsklätt 

och det allra mesta är produktionsskogar. 

Den typen av satsningar behöver långsiktiga 

spelregler. Det är upp till regering och 

riksdag att ordna det. 

men det finns andra saker kommunen kan 

göra för att hjälpa landsbygdsföretagandet. 

I början av sommaren var IT- och energiministern 

Anna-Karin Hatt i Ransbysätter 

och invigde det Ola Persson kallar «landets 

snabbaste by». 

Byn har nu bredband som klarar rekordartade 

1000 Megabyte i sekunden. 

– Vi i kommunen bygger ett stamnät. 

Därefter är det upp till byalagen att koppla 

på husen i ett finmaskigt nät. Det öppnar 

upp för helt nya verksamheter på landsbygden, 

ofta i komplement till jord- och skogsbruket. 

– För att bygga upp nätet krävs ett samarbete 

mellan kommunen och byalagen. 

likväl har skogen många fler värden. Till 

de allra finaste stunderna i naturen för Ola 

Persson hör när han går upp till en liten 

timmerkoja högt upp på Fryksdalshöjden, 

hemma på gården. 

– Efter arbetsdagar och veckor med 

många möten är det skönt att sitta där i 

tystnaden, fundera över livet och hämta andan. 

En del av skogen jag tittar på var jag 

med och planterade som barn, nu är jag 58 

år och skogen har vuxit upp till grova träd. 

Det ger lite perspektiv på saker och ting. 

– Träden har förstås ökat i ekonomiskt 

värde, vilket betyder mycket för familjen, 

kommunen och landet. Men det finns också 

så många andra värden och känslor att 

uppskatta. 

– Det går inte att tänka sig Sunne utan 

skogen. 

33

Vad betyder skogsnäringen 

för Sverige idag? 

Levande landsbygd 

Den gröna produktionsapparaten skogen 

kan inte flyttas till storstäder eller andra 

länder. Skogen växer där den växer, 

över hela landet, och ett aktivt skogsbruk 

skapar många möjligheter för sysselsättning 

och lokalt företagande på landsbygden. 

30 000 av de 200 000 arbetstillfällen 

som skogen, direkt och indirekt, skapar 

återfinns i det direkta skogsbruket och 

merparten av dessa finns på landsbygden. 

Många av dem är egna småföretagare, 

skogsvårds- eller skogsmaskinentreprenörer. 

Behovet av arbetskraft är stort och de 

ungdomar som har skogsinriktning på sin 

gymnasieutbildning får ofta arbete direkt. 

På landsbygden är varje arbetstillfälle 

extra viktigt. Varje person som jobbar i 

skogsbruket sysselsätter i sin tur fem personer 

i andra grenar av skogsnäringen, t ex i 

förädlingsindustrin, kringtransporter, service 

och maskinförsäljning. Dessa personer 

genererar i sin tur sysselsättning i serviceyrken 

och underlag för infrastruktur, 

skola och vård. Fungerande infrastruktur 

och service är en förutsättning för ett bra 

landsbygdsboende året runt. Utan infrastruktur 

och service tappar landsbygden 

också sin attraktionskraft som besöks- och 

rekreationsmiljö. 

Det mesta av det avverkade virket går 

till större sågverk och massa- och pappersbruk. 

Bland LRFs medlemmar finns dock 

2000 lantbruksföretag som bedriver träförädling 

i någon form, baserad på eget eller 

inköpt virke. Över 5000 lantbruksföretag 

bedriver på sin fastighet någon form av 

turism och inom landsbygdsturismen har 

skogen förstås en viktig roll som upplevelse- 

och rekreationsmiljö. I Sverige finns 

över 300 000 jägare och 1 miljon människor 

fritidsfiskar ibland. Ännu fler nyttjar 

skogen för att plocka bär och svamp eller 

bara ströva i. 

Sveriges ekonomi 

Skogen är landets viktigaste basnäring. Av 

svensk industris sysselsättning, export, omsättning 

och förädlingsvärde svarar skogsindustrin 

för 11–13 procent. Av massa- och 

SKOGS-FAKTA 

Visste du att …..? 

Av världens totala virkesproduktion 

används nästan hälften 

som brännved. 

Skogsnäringen ger underlag 

för 200 000 arbetstillfällen i 

Sverige. 

16% av de sysselsatta inom 

skogsbruket och skogsindustrin 

är kvinnor. 

Skogsindustriprodukter ut gör 

cirka elva procent av den totala 

varuexporten. 

Skogsnäringens nettoexport är 

nästan 100 miljarder kr. 

Sverige står för 7 % av det 

totala exportvärdet av skogsprodukter 

i världen. 

70% av Sveriges papperskonsumtion 

samlas in som 

returpapper. För tio år sedan var 

motsvarande siffra 63%. 

Det totala taxeringsvärdet 

för Sveriges produktiva skogsmark 

var 423 miljarder kronor 

år 2010. 

I Europa förbrukades år 2010 

85 miljoner ton papper. 10% av 

detta var tillverkat i Sverige. 

34

pappersproduktionen exporteras över 85 

procent, och motsvarande för sågade trävaror 

är nära 70 procent. Värdet av Sveriges 

totala export av skogs- och skogsindustriprodukter 

var 128 miljarder kronor år 

2010. Eftersom råvaran till största delen 

är inhemsk och importen relativt liten ger 

skogsindustrin ett betydande bidrag till 

Sveriges handelsbalans, närmare bestämt 

98 miljarder kr. 

30 000 personer är sysselsatta i skogsbruket 

och ytterligare 70 000 i förädlingsleden 

i skogsindustrin. Lägger man därtill 

indirekt sysselsatta inom skogsnäringens 

transporter, maskinförsäljning och 

service etc så skapar skogsnäringen nästan 

200 000 arbetstillfällen. 

Sverige – en skoglig stormakt 

Sverige är väldens näst största exportör 

sammanlagt av papper, pappersmassa och 

sågade trävaror. Den svenska massa- och 

pappersindustrin är världens femte största. 

Sverige spelar en avgörande roll i Europas 

fiberförsörjning genom att produktionen 

till största delen är färskfiberbaserad. Från 

Sverige och de flesta andra länder exporteras 

en relativt liten del av massan. I stället 

vidareförädlas massan till papper som 

sedan exporteras. 

Sverige är på tredje plats bland världens 

exportörer av sågade trävaror. En femtedel 

av EU-ländernas konsumtion av sågade 

trävaror produceras i Sverige. 

Världen över uppmärksammas svenskt 

familjeskogsbruk som ett framgångsrikt 

koncept. Det senaste året har Kina och Kenya 

tagit del av vårt sätt att organisera familjeskogsägare. 

Sverige är världsledande när det gäller 

metodutveckling och system för skogsskötsel, 

liksom när det gäller uppföljning 

och inventering av vårt skogsbruk. Vi skulle 

kunna exportera kunskap i en betydligt 

större omfattning än vi gör i dag. 

Värt att notera i sammanhanget är att 

landsbygdsdepartementets satsning Skogsriket 

har som en målsättning att skogssektorn 

till år 2020 ska öka sin export av 

skogsprodukter och tekniskt kunnande 

med 20%. 

Skogsnäringen är en viktig drivkraft för en levande 

landsbygd. 


Export och import av några varugrupper 2011 (Milj kr) 

Skogsindustriprodukter 

Vägfordon 

Elektrovaror, telekom 

Maskiner, övrig verkstadsprod. 

Energivaror 

Mineralvaror 

Läkemedel 

Övriga kemiska produkter 

Export 

Import 

0 50 100 150 200 250 

Källa Skogsindustrierna 

98 

miljarder kr nettoexport 

35

Familjeskogsbruket erbjuder … 

I våra ambitioner att leva upp till ”Frihet under ansvar”, som är den bärande tanken i skogspolitiken, 

erbjuder vi oss att: 

Fortsätta satsa på att öka tillväxten i våra 

skogar, vilket i sin tur ger 

– ökad lönsamhet för de enskilda skogsföretagarna 

– fortsatt tillgång på träråvara, sysselsättning 

och handelsbalans 

– en del av lösningen på klimatfrågan 

genom 

• ökat koldioxidupptag 

• ökad möjlighet att ersätta fossil energi 

med bioenergi 

• ökad möjlighet att ersätta icke förnybara 

produkter med träbaserade 

produkter 

Fortsätta att utveckla naturhänsynen i 

vårt skogsbruk, genom att bl a 

– utbilda skogsägare, entreprenörer och 

tjänstemän 

– utveckla användningen av gröna skogsbruksplaner 

– verka för att fler skogsägare certifierar 

sitt skogsbruk 

– arbeta för skonsammare avverkningar 

Aktivt delta i olika former av samverkan 

och kunskapsutbyte med andra aktörer 

i omvärlden enligt den svenska traditionen 

av dialog och samverkan. Några exempel 

är arbetet med ny älgförvaltning, 

miljömålsberedningen, Skogsstyrelsens 

dialogarbete och olika samverkansgrupper 

för forskning och utbildning. 

Välkomna svenska folket ut i våra 

skogar för att ströva, njuta och hämta 

kraft och ro. 

För att känna arbetsglädje, trygghet och framtidstro vill vi familjeskogsbrukare se följande: 

De politiska spelreglerna ska präglas av 

helhetssyn, dvs 

– vara målstyrda och undvika detaljreglering 

– vila på en balanserad sammanvägning 

av lönsamhet, miljö, sysselsättning och 

landsbygdens utveckling 

– vara stabila och långsiktiga, vilket är en 

förutsättning för ett hållbart skogsbruk 

på en konkurrensutsatt marknad 

Förtroendefull dialog och samverkan 

mellan staten och familjeskogsbruket 

utifrån våra förutsättningar 

Full ersättning ska gälla när den enskilde 

skogsägarens ägande- och 

brukanderätt inskränks. 

Den enskildes ägande- och brukanderätt 

är drivkraften för den ansvarskänsla 

som tryggar ett hållbart skogsbruk även 

för kommande generationer. 

36

Skogsägarföreningarna 

Skogsägarrörelsen i Sverige växte fram under 

1920- och 1930-talet med den kooperativa 

idén att satsa på bättre skogsvård, 

ta hand om skogsägarnas virke och försvara 

deras näringsintressen. Idén visade 

sig redan från början livskraftig och i slutet 

av 1930-talet fanns det mer än 30 skogsägarföreningar. 

Skogsägarföreningarna har genom åren 

fusionerat till större och rationellare enheter 

och nu finns fyra skogsägarföreningar 

som samverkar i LRF Skogsägarna. 

De fyra skogsägarföreningarna är Norra 

Skogsägarna, Norrskog, Mellanskog och 

Södra med sammanlagt 112 000 medlemmar. 

De har genom sina 84 skogsbruksområden 

starka lokala nätverk för social 

och intressebaserad gemenskap. 

Från 1950-talet engagerade sig skogsägarrörelsen 

allt mer i industriella satsningar. 

Syftet var att trygga avsättningen 

av virke och skapa mervärden åt medlemmarna 

genom att ge dem del av förädlingsvinsterna. 

Efter både framgångar och 

kriser har skogsägarföreningarna nu en 

väletablerad och utvecklingsbar industri, 

främst sågverk men för Södras del även 

massabruk. 

Skogsägarföreningarna erbjuder sina 

medlemmar ett brett serviceutbud vad 

gäller information, utbildning, rådgivning, 

skogsbrukplaner, avverkning, skogsvård, 

certifiering, vägbyggnad, förvaltning och 

underhåll. Målet är att vara medlemmens 

bästa långsiktiga rådgivare och affärspartner 

i fråga om hållbart skogsbruk, kostnadseffektivitet, 

kvalitet och högt utnyttjande 

av virkesvärdet. 

Skogsägarförening Antal medlemmar Medlemsareal 1 000 ha 

Södra 51 247 2 373 

Mellanskog 32 614 1 701 

Norrskog 12 890 950 

Norra Skogsägarna 15 908 1 063 

Totalt (31dec 2011) 112 659 6 087 

LRF (Lantbrukarnas Riksförbund) 

LRF är en intresse- och företagarorganisation 

för alla som äger eller brukar jord, 

skog och trädgård, och för deras gemensamma 

företag och organisationer inom 

lantbrukskooperationen. LRF har 172 000 

enskilda medlemmar och 29 organisationsmedlemmar 

(som i sin tur har 275 000 

medlemmar). 

LRFs syfte är att medverka till utvecklingen 

av företag och företagare som baserar 

sin verksamhet på jord och skog, så att 

den enskilde medlemmen kan förverkliga 

sina ambitioner om tillväxt, lönsamhet och 

livskvalitet. LRF arbetar nationellt, regionalt 

och lokalt med att skapa positiv opinion 

för de gröna näringarna, bygga upp kunskap 

hos medlemmar, förtroendevalda och 

anställda, erbjuda medlemmarna personlig 

service och genom egen affärsverksamhet 

på utvalda områden tillgodose efterfrågan 

på kvalitativa tjänster. 

LRFs medlemmar är organiserade i ca 

1 100 lokalavdelningar, 270 kommungrupper 

och 17 regioner.

Vi erbjuder… 

… hållbar framtid på och för landet 

Det var vi som ärvde skogen där hemma. En dag ska 

vi lämna den vidare till våra barn. Intill dess är den 

en del av vårt levebröd och livsmiljö. Vi skördar den 

mogna skogen och planterar nya träd för kommande 

generationer. Naturen och vi har våra egna smultronställen 

som vi sköter med varsam hand eller lämnar 

helt orörda. Vi gläds över att bruka en så viktig naturresurs 

som skogen, solfångaren som ger oss alla förnyelsebara 

produkter och är en del av lösningen på 

klimatfrågan, men också är hemvist för poesi, äventyr 

och vila. Att bruka skogen gör det möjligt för oss, 

och många andra, att leva ett bra liv på landsbygden. 

Med stolthet utgör vi en del av samhällets ryggrad, nu 

och i framtiden. 

Sveriges familjeskogsbrukare 

Layout: Norberg Design Omslagsfoto: Calle Bredberg Tryck: Åtta.45, juli 2012 (andra upplagan) 

LRF Skogsägarna, 105 33 Stockholm, Telefon 08 787 50 00, www.lrf.se

familjeskogsbruket-erbjuder

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?