PÅ GOTT OCH ONT:GlobaliseringGlobaliseringen har förbättrat levnadsstandarden för miljarder människor världenöver. Men många har lämnats utanför den positiva utvecklingen. SEB:s chefsekonomKlas Eklund, Jonas Ridderstråle, expert på internationellt företagande, och Attac-rörelsensMalin Arvidsson ger sin syn på globaliseringens konsekvenser.Text MICHAEL MASOLIVER Bild SCANPIX, FOLIOI det kinesiska Pärlflodsdeltat producerasen mängd konsumentprodukter som sedan exporteras till västvärlden.En kinesisk arbetare tar en paus under arbetet på The Auto China Show i Peking. Kinasblomstrande ekonomi har lett till en ökad produktion och försäljning av bilar.Bangalore i Indien är käntsom Asiens motsvarighet till Silicon Valley.4SPARA I FONDER NR 2, 2006
Hundratals miljoner människor lyfts urmisär och fattigdom till vad som skulle kunnabeskrivas som en global medelklass.Nyheterna från omvärldensköljer över oss varje dag.Skyskraporna som skjuteri höjden i Kina. Det indiskait-undret. Fabrikerna som flyttar tillverkningenutomlands. De överfullaemigrantbåtarna på väg till Spanien.Händelserna speglar ett och sammafenomen – globaliseringen. Statistikenöver internationell handel, kapitalflöden,investeringar och resande avslöjaren förändring av historiska mått. ”Enutvidgning av världsekonomin somsaknar motstycke i mänsklighetenshistoria”, som Klas Eklund på SEB uttryckerdet.Inom loppet av ett par decennier harhundratals miljoner människor lyfts urmisär och fattigdom till vad som skullekunna beskrivas som en global medelklass.Det gäller stora delar av Öst- ochCentraleuropa samt Latinamerika.För att inte tala om Asien, där mångaav dagens framgångsexempel finns.Efter det japanska undret kom turentill Sydkorea, Singapore och de andraså kallade tigerekonomierna. Nu harturen kommit till Indonesien, Indienoch Kina, med sammanlagt nästan 2,5miljarder invånare.– Aldrig tidigare har en så stor andelav världens befolkning tagit ett så stortkliv mot välfärd. Och aldrig tidigarehar västvärlden stått inför en så storutmaning från omvärlden, säger KlasEklund.KINA KOMMER IKAPPVarje år drar Kina till sig motsvarande440 miljarder svenska kronor i direktinvesteringar.Scenariot för år 2050 är attKina blir världens största ekonomi, föreUSA och Indien. I Kina utförs numeraen betydande del av världens samladetillverkning av elektronik, textilier,leksaker och it-utrustning. Framför allti Pärlflodsdeltat, som också har kallatshela världens verkstad. Den nya teknikenoch de låga arbetskraftskostnadernahar gjort det möjligt att tillverkaprodukter till en låg kostnad utan attför den skull ge avkall på kvaliteten,ett konststycke som tidigare ansågsomöjligt.Indien har framför allt börjat konkurrerainom it- och tjänsteindustrin. Alltfler amerikanska och europeiska företagväljer att lägga ut administration,teknisk support, call center, kundsupport,programmering och produktutvecklingpå entreprenad i städer somBangalore, Chennai, Hyderabad ellerMumbai. Andra startar hellre egenverksamhet på plats. Indien kan blandannat konkurrera med sin stora tillgångpå välutbildad engelskspråkigarbetskraft.Klas Eklund jämför situationen medden svenska textilkrisen, där konkurrensenfrån Portugal knäckte en helindustri.– Fast den här gången är konkurrensentuffare och tillverkningskostnadernaskiljer sig än mer. Och numera skerkonkurrensen inte bara inom en sektorutan inom flera sektorer samtidigt.SPECIALISERING INGET NYTTFenomenet att tillverkningen av elektronikkomponenterförläggs till Kinaeller att amerikanska banker köperprogrammering i Indien är i sig ingetnytt. Enligt Jonas Ridderstråle, managementguru,gästprofessor på AshridgeBusiness School och medförfattare tillböckerna Funky Business och KaraokeKapitalism, är det snarare ett uttryckför samma sorts arbetsdelning somfunnits sedan i urminnes tider och somnu innebär att både individer och regionerspecialiserar sig inom de områdendär de är bäst. Kända exempel påspecialiserade regioner är förstås SiliconValley inom it, Hollywood inom filmoch Hongkong inom affärer. För att intetala om en gång blomstrande miljöersom Aten, Florens och Wien. Eller Paris,som under förra seklet samlade författare,konstnärer och intellektuella från helavärlden.Utmärkande för dagens samhälle äratt specialiseringen påskyndas av tvåparallella skeenden: globaliseringenoch arbetsdelningen.– De senaste åren har vi sett en gigantiskvåg av global migration, därtalangfulla människor rör sig fritt övergränserna. I dag är tillväxten beroendeav människor med idéer, inte av stationäranaturtillgångar som mark, skogeller mineraler, säger Jonas Ridderstråle.Regioner som förmår attrahera människormed idéer blir vinnare. SiliconValley, Bangalore eller Pärlflodsdeltat,till exempel. Övriga hamnar på efterkälken.– Det som driver på utvecklingen ärförstås marknadsekonomin, en mekanismsom i alla sammanhang gynnarden ekonomiskt mest effektiva lösningen.Men i längden kan vi inte förlita ossbara på marknaden. Det krävs både empatioch ett visst mått av jämlikhet föratt samhället inte ska bli alltför instabiltoch därmed ineffektivt, säger JonasRidderstråle.GLOBALISERINGEN GÅR INTE ATT BACKADagens globalisering är resultatet avett antal medvetna politiska beslutsom alla syftar till att öppna världsekonomin,bland annat genom att tabort skyddstullar, upphäva importrestriktioneroch slopa begränsningarav kapitalflöden och andra regleringarpå finansmarknaderna. Kommunismensfall i Europa satte rejäl fart påutvecklingen, men fler faktorer bidrog:lägre transportkostnader och ny informationsteknikhar gjort det möjligt atttillverka varor med hög kvalitet till lågkostnad. På så sätt öppnades dörren fören marknad vars drivkrafter är konkurrensoch teknisk utveckling. En processsom inte går att backa, enligt Klas Eklund,som nämner Nordkorea som ettskräckexempel på ett land som väljeratt stå utanför. Denna typ av protektionismriskerar bara att motverka sittsyfte.– Globaliseringen och den tekniskautvecklingen ökar välfärden för detstora flertalet. I Sverige har de flestahittills vunnit på utvecklingen, inteminst de välutbildade med jobb i framtidsbranscher.Men ingen kan förnekaatt globaliseringen också skapar förlorare,vilket dessvärre brukar vara falletvid större omställningar i samhället.Textilkrisen, varvskrisen och stålkrisenär bara några svenska exempel i moderntid.KLAS EKLUND VARNAR för både ökadarbetslöshet och utslagning, och efterlysersatsningar på utbildning ochomskolning samt åtgärder som ökarflexibiliteten på arbetsmarknaden.SPARA I FONDER NR 2, 20065
Change language