Nr 1 1993 - Svenska Slagruteförbundet

6qb.*SVEFlsr rue { .

Det är viktigare än någonsin med ett gott samarbete över hela jorden.Alltfler människor som mår dåIigt, misstänker att det kan finnassamband med farliga jordströmmar och söker hjälp hos oss.Vi behöver utveckla metoder för avstörning som fungerar för mångaoch utbilda fler för att klara denna uppgift. Kanske marknadsföraoss så småningom.Det är dags att visa vad vi kan och vara stolta för det.Alla våra områden som grovt kan indelas i vatten, fornfynd och hälsaska få utrymme under våra träffar framöver. Därför måste vi köraflera aktiviteter samtidigt. Vi behöver veta vilka områden Du helstvill tillhöra.Calle från Limmared ska inte behöva klaga över att inte vattenletarnakänner sig hemma i Slagruteförbundet längre.Som ordförande hoppas jag få leda möten där alla våra medlernmar skafå utlopp för sina intressen, samtidigt som tillräcklig tid finnsavsatt för byte av erfarenheter.Man kan inte hinna med överallt. Skriv gärna ned Dina erfarenheterbåde från träffarna och övrigt och skicka in dem till Lena Kaski.Hon behöver Dina bidrag för att skapa en intressant tidning.Till sist: Våga visa vår dekal S L A G R U T E V Ä N N E RF 0 L K S0M KÄN N E R: (finns att köpa genom Yngve K.Ett sätt att få fler intresserade av vår verksamhet.Varma sommarhäl sningard*,gn(iröne ojärf,(

FORBUNDSNYTT-Årsmöte i Säff1e_ den_22 maj 1993_ _0rd fö randeVice ordförandeKassörSekre terareLedamo tLedamo tLedamo tIr6ne DjärvCindy AnderssonYngve KarlssonKajsa HallbergLena KaskiArne GrothHåkan Lundgren018 - 3842000522 - 7 4692037r - 12678060 - 565172o2t - 18301508 - 5912792r027L - 22866Årsavgiften100:-/ familj ( oberoende antal farniljemedlernmar )100: -/ ensan medlem.P0STGIR0 I{R: 472895-2*****************************************************************0BS ! 0BS ! 0BS !ADRESSÄNDRINGAR ANMÄLES TILL YNGVE KARLSSONKVISTSTIGEN 12 332 OO GISLAVEDTEXTA ! TEXTA ! TEXTA !- så att det går att läsa Ert nann.*****************************************************************MedlemsbladetPåminner igen orn material ti11 medlemsbladeg.A11a bidrag är välkomna.Frågor och funderingar sätts in - och kanske kan Ni få svar inästa medlernsblad. Skriv ! ! !

Protokoll från Svenska Sfagruteförbundetsårsmöte den 22maj 1993 På Duseudde.5s1S2s3s4s5s6s7SBs9s 10s 11s 12s 13s14s 15Ir6ne Djärv häIsade välkommen och specielltdanske gäst och förkfarade årsmötet öppnat-då vårTifl mötets ordförande vafdes Iråne Djärv och tilfsekreterare Kajsa Hallberg.Dagordningen uppJ-åstes och godkändes.TiIl justeringsmän för årsmötesprotokollet valdesEgon PetEersson och Sven Lindh.Verksamhetsberättelsen för L992 upplästes och ladestill handfingarna.Kassörens redogöre]se över den ekonomiska stä.IIningenföredrogs och mötet beslöt införa rapporten i med-Iemsbladet.Ärsmötets del-tagarförteckning skalf sändas ut tilfmedlemmarna.Revisorernas berättelse uppfästes.Styrelsen beviljades ansvarsfrihetverksamhetsåret.för det gångnatsesröts atr sonl tidigare styrelsen skal-l bestå av7 medlemmar och 2 suppleanter.Till- ordförande val-des I16ne Djärv.Arne Groth och Kajsa Hallberg omvafdes på 2 år ochCindy Andersson nyvaldes på 2 år. Styrelsen kommersåledes att bestå av Ir6ne Djärv, Arne Groth, KajsaHal]berg, Cindy Andersson, Lena Kaski, YngveKarfsson och Håkan Lundgren.omvaldes Gunda Schön och nyval-Som styrefsesuppleanterdes Benny Karlsson.Revisorerna Torsten Söderlund och HaraId Karlanderomvaldes och åven suppleanten walter Bjerkemo.Valberedningen omvaldes - AIf Gustafsson, ofga Vestlundoch Kjel}-Äke Svensson.Höstmötet beslöts bfi den 3-5 september på Ekelundshofskursgård i Uppsata. På vandrarhemmet Sunnersta Herrgårdskall rum åven reserveras. Egon Pettersson åtogsig att skaffa STF:s gruppledarkort, vilket ger 25personer J,ågre pris på övernattningarna.

6S 16 Ärsmötet 1994 blir helgen efter Kristl Himmefsfärdsdag'Styrelsen fick i uppdrag att undersöka inkomna förslag,Ronne Herrgård, Vargön, Lo-Borgen, Storlien' JHS Fjä11-gården, Fredriksberg, Ludvika.S 17 Rosa Bååth, Egon Pettersson, Bertif Nygård och ArneGroth lämnade rapporter från ett jordstrålningseminarium.HåI1et av: "Nätverke! för Gränsöverskridande Vetenskap,Stockholm.Arne och Yl-va Groth hade varit på norrmännens s.Iagruteförbundsmöte, och det var ett Ii-vligt och trevligtförbund med mycken: g]ädje och skratt.S 18 Ärsavgiften föt 1994 bestämdes till100 kr per familj 'S 19 Frågan om uppdelni.ng i grupper efter intresseområdendiskuterades. I anmäfan skalf finnas möjlighet attpricka in lämplig grupp. Mötet uppmanade tiff försökatt få til-f lokafa grupper,S 20 Nybörjarna skall ägnas större intresse och lämpl-igmedfem skaf.l utses för detta.S 21 Styrelsen fick i uppdrag att se över stadgarna.S 22 Avgående ordföranden Ro]-f Norman var på grund avsjukdom förhindrad att närvara och ska1l därför avtackaspå höstmötet.S 22 Ordtöranden förkfarade årsmötet avslutat.Efteråt hade deftagarna möjlighet att i korta ordalag delgeerfarenheter och stätla frågor. Tyvärr var tiden kortoch intresset stort.Vid protokolleti'ulo-rc ,/f,'o/c'//!c t o-;x.jy'å H.rru"rgSekreterare /Ordförande--r-------"'4*" ZL,y r-,=Egon Pettersson(%r.. M:>7--Sven Lind

YERKSAMHETS BERÄTTELSEför Svenska Slagruteförbundets verksamhetsär 1992Medlemsantalet har varit 241.Styrelsen har bestått av Rolf Norman ordförande, Irene Djärv viceordförande, Yngve Karlsson kassör, Karin Hallberg sekreterare,Lena Kaski ansvarig för medlensbladet, Arne Groth och Håkan Lund-8ren.Årsmötet hö11s den 31 maj på vandrarhemnet i Huskvarna ochhöstmötet sorn också var 10-årsjubi.leum den 2-4 oktober i Hjo.På vårmötet fick slagrutan chansen på fornuida stensättningar,2 st lreuddar, domarringar och stenar ned konkava reflexytorpå Smålandstaberg.Arne Grolh har hå11it föredrag orn slagrulelinjersoch geonetri.frekvenserAxel Nilsson har delgivit oss sina erfarenheter från eut besökpå utgrävningarna i Vo11erim.Med våra norska medarbetare har vi haft ett mycket givandesanarbete och väx1at erfarenheter.Erik Nygårdh har talat om kinesologi och Karin Hallberg harvisal färgskivans användning.Viviann Lindh-Boring och Majlis Morefors överaskade med ettfyndigt, roligt och mycket uppskattat jubileumsspex kringämnet slagruta.Slagrutor utformade sorn guldbelocker och slipsnå1ar utdeladespå jubi16et. och ta1 hö1ls både på prosa och vers, allt i enfestlig och glad stänning.Två styrelsemöten har håI1its.Beträffande den ekononj-ska suäl1ningen hänvisas ti11 kassörensrapport.Säffle den 21 maj 1993.

Rapport från Svenska Slagruteföreningens årsmöte 1993sett ur en ny medlems ögonDet var med stor spänning jag begav mig ti11 mitt förstaårsmöte i föreningen. Det var för1agt till stugbyn vidcampingplatsen Duse Udde utanför SåffIe i Värml"and. 56personer var förlagda i stugor och 10 hade annat boende.Jag tror alla stugorna i den hästskoformade bebyggelsenvar upptagna av våra medlemmar. Stugorna var helt nyuppfördaoch mycket fräscha. DeL var en klart positiv miljökring för1äggninggen och traklen omkring visade sig innehå1labåde fornminnen och intressanta jordlinjefenomen.Vi hade dessutom nära tilf restaurangen som serverade bramat och hade trevlig personal. Även bad kunde njutas vidden storslagna stranden r sorTl var rikt varierad med sandstränderoch klippor. Vänern, vårt stora innanhav, 1ågsom en spegel a}la dagarna. Vädret var det bästa tänkbara.Stort tack ti11 Britta och Bror som ordnat denna fina förläggningtFörsta dagen hade Arne croth slöjdat pinnar av oLika storlekarför att kunna markera olika slags linjer. Jag hjä1ptehonom att uppe på berget ovanför stugorna markeraCurry- och Hartmannlinjer, en vattenåder och en jordström.Eftermiddagen och kväIlen bjöd inte på några organiseradeaktiviteter, förutom att vi serverades en smörgås och dryckpå'lvä11skvisten. Spridda grupper av medfemmarrsgn kändevarandra bildades här och där och utanför stugorna ochkvä11enr den ljumma, övergick i natt. Vi nya medfemmarkände oss ngg lite vilsna - men stämningen i min stugavar god. Vi var tre nya av fem.Vid frukosten nästa dag hälsades vi välkomna av representanterför Säffle kommun, som bI a berättade om kommunensproblem. Ä1la, tror jag, satt och väntade på att få kommaut med sina rutor eller pinnar. Enlig programmet skul1evi besöka en gravhög och en museigård. FörfJ.yttning skeddemed bilar.Gravhögen hett Nysäters hö9. Den är en av tre högar iVärmland som alLa ligger på linje. De andra två finns iSäffle stad och vid Högsäter. Gravhögen vid Nysäter visadesig vara helt "död", d v s några linjer kunde inte kännaskring den. Trolig förklaring kunde vara att den sten somrests til-l minne av ett. kungabesök neutraliseratj.linjernahögen. EnIigt guiden hade högen aldrig grävts ut, mennå9on trodde sig kunna faststä1la att högån ej innehålIernågra begravda 1ik. Högens eventuelLa funktion som tingsplatsstyrktes av att det finns en gammal marknadsplatsalldeles bredvid. En samliilg bodar (23 av ursprungliga 52)var placerade på ömse sidor av den gamla vägen. Bodarnavar uppförda i timmer under 1750 och IBOO-ta1et. En gångom året håIler man fortfarande marknad i bodarna. p1;ts;nvar mötesplats för sjövä9 och Iandsväg. Sjövä9en, den gam]aVikingaleden, utgörs av Byälven-Glafsfjorden. Den var enav de pilgrimsleder som en gång användes som genomfartsledi Vårmland -

Nästa anhaft var von Echstedtska gården som var byggdi mitten av 17OO-t.a1€t r ITI€rl den f inns omnämnd redanpå 1soo-blet. cården är numera museum. Vi hade intebestä1It någon visning/men det var nog ingen som sörjdeöver att vi inte fick 9å in i huset. Den yttre miJ-jönvisade sig mycket intressant. Huvudbyggnaden som liggerpå en hög kulIe hade såväl skiffertak som gamla takrännorav trä. Positiva Iinjer över gårdstunet ledde in i huvudbyggnadensent16. Utanför ett mindre annex som visade siginnehålla en cafeteria hittade vi ett spira.l,system. Pårkenmed si.na storE kraftfulla träd var underbar och en nyanlagdäppelträdsan1äggning visade sig ha planterats nedhänsyn tagen till de negativa korsen i Currylinjesystemet.Synd att jag inte noterade vad trädgårdsmästaren hette, detslod ju på en skylt. Bifresan bjöd dessutom på vackra värmlandsvyeroch vid hemkomsten smakade lunchen här1igt-Ti11lunch var vj. 75 personer. Vid lunchen informerades om attvi skul-fe dela upp oss i. två grupper. Den ena skulfe efterlunch gå upp ti1l Arnes linjer på berget och den andra tillCarl (ca11e) Andersson för atL få instruktioner om vattenådror.På eftermiddagen skuIle grupperna skifta.Uppe på berget kunde Arner utöver ndmnda linjesystem, ävenbjudapå en sexhörning som han fokaLiserat. I sexhörningensgränslinjer fanns öppningar, en del ingångar och andra utgångar.Arne visade också att det fanns tre starka punkteri sexhörningens mittr en kvinnlig, en manlig och en som hankallade healingpunkten. Mycket intressant.Nere hos calIe fick vi bIåbårfina instruktioner om vattenådror.Platsen för stugbyn hade en mängd vattenådror i markensom korsades under de jättebjörkar som växte runt om.Ca11e demonstrerade även hur han beråknar på vilket djupen vattenåder ligger. Vilka kunskaper!Några besökte på eget initiativ den hä11kista som fanns ettpar kilometer längre bort. Platsen visade sig ha stark negativladdning och bjöd i övrigt på linjer av olika slagoch vattenådror som slingrade sig me11an och under ett parpampiga björkar som stod på den öppna platsen kring hä1Ikistan.Efter årsmötesförhandlingarna redogjorde några medlemmarför olika erfarenheter: Arne talade om samband mellan tonfrekvenseroch olika l4esTäg som han kunnat konstaterarr,zströmningar kring vattenådror p g a växelströms1äckagefrån kraftverkenr om leylines m m. CaIle vädrade sittmissnöje med att vattenletningen fått en undanskymd platsi föreningen' men berättade sedan om grundvaEtnets beteendeoch sättandet av brunnar. sven Kokine redogjorde försina rön om grundämnens ofixa rEsiiän3vågTängd och demonstreradeen slagruta som han kombinerat med ett skjutmått föratt kunna stä1Ia in våglängden. Redogörelserna spelades inpå band och intresserade kan vända sig tilI Yngve Karlssontelefon O37J.I2678.Efter middagen på kvä11en bjö6f Bror på en överraskning:dragspelsunderhållning tilt maten. Han lyckades ti11 ochmed få oss aIla att sjunga allsång! "Svinsta skär" densatt där! !Dårefter bjöd dragspelarna på dansmusik påaltanen i den underbara försommarkväIfen. Bror och Brittablev också hyllade med tal och blommor för sina insatseri samband med årsmötet.

10Eöreningens årsmöte hadeoch Bror sålde med stor1ördagsmorgonen,.Ioi se det var ett lyckatlösliga organisationen.njöt av det fantastiskaheterna och tvcktP tiden--7) l'/ ',1 +,,K,/rTr, />A.//KROSa Baatnuppmärksammäts av lokalpressenframgång fösnummer av tidningen påårsmöte trots, e11er tack var denVi saknade vår avgående ordförande,vädret och de intressanta erfarenvaritför kort..r){',22,24:C\--

11iL.F;i.{,:i)'l:t.Ir.LtiTREDIMENSIONELLA RINGFORMADE BERG OCH DALAR.BLICKEN BöR INTE FOKUSERAS! SJUNK DJUPARE OCHDJUPARE IN I-E'-ILDEN. DEN TREDIMENSIONELLABILDEN BRUKAR FRAMTRÄDA NÄR PAPPRET BEFINNERSIG CA 40 CM FRÅN ANSIKTET. DET KAN TA TID'INNAN MAN LYCKAS FöRSTA GÄNGEN.

Fardhem 93-06-07L2Mina upplevelser från Duse udde.Slagruteträffen på Duse udde under Kristihimmelfärdshelgen bjöd på solvärme och massor med trevliga människor. Alla har vi något gemensamt.En del kallar det "Hokus pokus" ,andra för det övernaturliga. Självkallar jag det för en bit av det sanna livet.Har man kastat sina skygglappar finns det oändligt mycket att se, höraoch upplevaMitt förut så onda knä känns fortfarande bra efter Lars Martinssons behandling.Bertil Nygård konstaterade vad jag redan visste: Att jag självvet bäst vad jag ska äta för att hålla mitt blodtryck i trim.Inte undra på att Egon Pettersson förknippar mig med vatten. Personligentycker jag vatten är den godaste av alla tänkbara drycker.Carl Andersson lärde mig hitta vatten med hjälp av en plastgalge, mensnart upptäckte jag att det gick väldigt bra att leta och finna vattnetutan galge. Min handflata fungerar utmärkt bra som instrument.lHär finns massor med vatten!"ropade jag. lNej nej !"sa en slagrutevän"Du har hittat en elledning!" "Jasså! Hur skajag kunna lära mig kännavad som är vad? " Ja-ah, kanske ändå med lite träning, för om jag jämföraktiviteten i handen när jag hittade elledningen med den som kändesnär Calle konstaterade att det var vatten- jo då kan jag nog lära mig.En zonterapibehandling fick jag av Cindys mor som gjorde ruskigt ont,men väldigt gott efteråt i kroppen.Jag frågade Kajsa Hallberg om hon kunde finna något som inte var brahemma hos mig. Så fick jag rita upp en skiss av gården med boningshus,ladugård och trädgård. Kajsa sa med en gång att det var något störandehär och så visar hon på skissen. Nu ska vi fråga Cindynär hon återkornmerfrån sin promenad. Mycket riktigt. Cindy finner också något konstigti trädgården. Båda Kajsa och Cindy har upptäckt negativa linjerfrån ena endan av trädgården, genom huset ut på andra sidan för attslutligen studsa tillbaka samma vä9. Cindy frågade om det fanns någotfornminne på platsen. Det har vi redan misstänkt just här. Min man ochjag hittade massor av mystiska stenar där i höstas som vi snabbt fylldeöver med både gammal och ny jord."Där finns en kultplats och där offrades små flickebarn föm i tiden."säger Cindy övertygande. Sedan ger hon mig råd om hur jag ska göra

l3för att vi ska bli kvitt det vi kallat för "det mystiska" hos oss.Tisdagen den 25 maj kI 6 på morgonen gick iag ut och tillämpadeCindysråd,senarepådagengiordejagomceremoninäveninneiköket'Kan ni tänka er, nu har det blivt så lugnt här och fridfullt'Mitt kors som iag hängt i eken på kultplatsen får hänga kvar så längesom dek känns bra för mig att ha det där. Likaså minnesstenen som iagskrev några rader på får ligga kvar' Blommorna i vasen tror nog deförbipasserande pryder en katt eller hundgrav'Egon sade:"Vi ses i Uppsala till hösten, men vi får se upp att viinte hamnar i SaIa."Själv tror jag att jag kan bli tillräckligt salig i Uppsala'Det som har hänt mig på sistone har stimulerat mig till följandedikt på gotländska som är mitt modersmåI, där kommer ytterligarenågra verser som jag satt musik till. Det är möiligt att ni fårhöra hela visan till hösten i Uppsala.TilI mina ljusvännerEir jär jause ej mitt livda ja mediterarkummar eir i Iuftn föbeiu ibland da stännar eir uPP.En översättning kommer kanske till hösten.Varma hälsningar från Hemse på GotlandBirgit Thunquist.

14DEN DUKTIGE SLAGRUTEGUBBENText: Nina FermMusik: Cornelius Wreeswijks "Hönan Agda"JAG SKA BE ATT FÅ TöRA FRAMEN LITEN VISA OI{ EN UANSOM INGET VATTEN HADE I SIN BRUNNHAN SA - DET HÄR KAN TA E.LITA.STUNDFöR JAG IIAR SETT PÅ TV-APPARATENATT VATTEN FÅS AV BARA FARTENSÄ DET ÄN SÄSt JAG SÄTTER FARTFöR JAG VILL HA UITT VATTEN SNARTFöR ATT SKAFFA SIG EN KLYKAMÅSTE HAN I TRÄNA BRYTAMEN TROR NI ATT IIAN FATTA DÅ ?DET GJORDE HAN INTE NÄME NÄSA I'TOT }IARKEN GLANASTROSA HAN RUNT DEN STORA GRANATILLS HAN HITTADE EN KVISTSOM VA TORRER OCII LITE VISSTSEN GICK HAN VARV EFTER VARV PÄ GÅRNMEN FICK INGET UTSLAG PÅNHAN SA - DE.HÄR VA'LA.BARA SJUTTONATT JAG INTE KAN FÅ NÅN FJUTT PÅNMEN TILL SLUT DET STORA HÄNDEATT KLYKA MOT MARKEN VÄNDEHAN RUSA IN TILL SIN LILLA TANT- NU HAR JAG FUNNIT UIN VATTENTANKSÅ BLEV DET. DAGS DÅ ATT BöRJA GRÄVADET FICK GUBBEN ATT GÅ OCH BÄVAHAN VARI LATER SÅ SOU TÅDET FICK NÅN ANNAN GöRA DÅHAN SKAFFA HEM EN STOR MASKINSÅ ATT HÅLET BLEVE RIKTIGT FINNÄSTA DAG KOM DENNA SAK-DETTA HÄRA SKULLE SNARI VA KLART

-NU FÅR NI ALLT TA OCH SKYNDA PÅSÄ ATT JAG UTAN VÄTT FÅR STÅNU VILL JAG HA I'{ITT VATTEN SNARTSÅ TA OCH SÄTT LITE MERA I'ARTI"IEN DE GRÄVDE SEN HELA NATTENFöR ATT FINNA HANS GOA VATTENMEN DEN SÖRJA SOM DÅ KOM FRAM-DET VAR GUBBENS EGET AVLOPPSSLAM!I

16Lördagen den 7:e novenber sanlades 24 personer:på Pendel &Slagrulans träff i Traryd. Stora skåIar fy11da med röda äpplenstod på borden - det var en häIsning från Walter Bjerkemo' sonsjälv inte kunde vara rned på grund av att han nyligen genomgåtten höftoperation. Många varma och kär1eksfu11a tankar sändesli11 Walter under dagens loPP'LennartPetterssonhöllettfantastisktfintföredragomakupunklur. Lugnt och ledigt berättade han on akupunkturenssmärtstillande effekter, hur han sjä1v 1ärt sig akupunktur ochvad Elisabeth Kiibler Ross bok Döden är livsviktiS' betytt förhonom. "Sen jag 1äst den boken kan jag lnte tycka illa om någonrnänniska" sa han.Han beräEtade också om sin utbildning tilt sjuksköterska och onsanarbetet med öron/näsa/haIs-1äkaren Nils-Axel Lövgren'Akupunktur 1är ha stor effekt vid olika problem ned öronen sorn!.ex.. öronsus. Av Lennart Petterssons föredrag framgick också atthan har en viktig uppgift som terapeut - det är inte bara kroppenssmärta som han tar sig an utan även själens'Efter föredraSer uppstod en 1iv1ig diskussion där 1äkaren LarsForsl-und från Förs1öv kom ned många viktiga exempel och synpunkter- han är själv utbildad akupunktör.Gull-Britt Gärdebring från Häss1eho1n hade bakat goda bul1ar ochbjöd även på soppa ti11 lunchen' Soppan värmde liksom den generösaomtanken.Efter lunchen förevisade Kurt Davidsson, Klippan, sina pyraniderute i korrid.oren, där han fick assistans av en kille som kalladesig "Sprängaren". A11a i försarnlingen hade synpunkter på dessapyramider och vi diskuterade livligt hela tiden.Tidigare hade också Yngve Karlsson 1årit oss prova ett pennliknandeföremå1 kalIal "Phasen" sout vi mätte "1äckandeielektricitet ned. Det gick livligt Li11 hela dagen och a1la hadesynpunkter och j.de6r on det mesEa och några dO'da punkter uPpstodaldrig.Vi hade ro1igt hela dagen och lärde oss nassor av saker' Jagmåsle erkänna aEt jag stä1ler mi8 skeptisk och frågande ti11vissa saker - men tråkigt var det aldrig. A1l-a är så entusiastiskaoch man får nassor att tänka på.

t7A11ra bäst gillade jag dock Lennart petterssons föredrag, hariutströnmade lugn och godhet och man kände att han verkligen ären nänniska som vill andra väl.Kort sagt : det var en givande dag son man ofta tänker tillbakapå och som man år tacksan över att rnan fått uppleva.Jag ser fran emot att få träffa a1la vännerna igen d.en 27:e mars- 93.Sven Lind\$/t\I l\ o.>i-p:

SLAGRUTETRÄFF av: hlalter Bjerkerno18Den 27:e nars i år samnanstråIade ett 25-ta1 intresseråde "s1agru!ernänniskor"i Verdandilokalen i Traryd för att på sedvanligtsätt diskutera "slagruteproblemets" rnånga aspekter.Curt Davidsson hä1sade välkommen och vände sig särskilt tilt defyra representanter för "Mi1jö- och Jordstrå1eföreningen DANIIARK"rned dess ordförande Henning Juhl, i spetsen, som denna dag gästaade oss. Henning Juhl höll ett 1ängre anförande om sin organisationsverksamhet och belyste särskilt de nånga skadliga effekter,som kornmer från de el.apparater son modern teknik ger oss: bi1-telefoner, bildskärrnar och inte minst microvågsugnar etc. De! ären mycket stor "pollution" i vår miljö och ingen vet egentligenhur stora dess skadeverkningar är eller konner att drabba oss ifrarntiden. Han berörde även de strålskador som orsakas av kraftledningaroch hur dess skador i viss mån kunde undvikas genonkraftöverföring i nedgrävda kabelsystem. H.Juh1 berättade ocksåom danska erfarenheter av e1-allergier och dess förekomstfrärnst hos individer, son arbetade rned bildskärnar. Vi flck ocksåveta en del om den danska organisationens loka1a utbredning iDannark, son har 9 st lokalföreningar utspridda över landet.Efter anförandet blev det en liten "frågestund" kring det mycketstora ärnnet för Henning Juhls anförande.Benny Karlsson från Tranemo fick sedan ti1.1fäl1e aEt redogöra förforskning kring "Kraftfä1t med kosmisk strå1ning',, som han utförti sin hemtrakt. Han har i terrängen funnit stora,,stråk,'eller"linjer" av c:a 20-30 m breddd, som löper i stort set! paral"elltmed c:a 450 m mellanrum, i nordöstlig - sydväsl1ig riktning, iungefär 1Bo. ( Det ryktas on att sk UFO:s följer dessa stråk!I varje fa11 tycks flytrfågelsrräck flyga i dess riktning. )......Benny visade en intressant skiss, som han gjort över dessa "KraftIinjer". ( Kan det mtijligen vara en forn av s.k. ,'Ley-lines" ilandskapet ? )Bfter en stunds diskussion blev det. lunchdags. (En kaffepaushade tidigare inlagts under fm.) Gull-Britt Gärdebring hade rnedförtett par kitrlar med härllga soppor, son hon bjöd på. Någonhade ordnaE smör, bröd och dryck. Gundas egen hemlagade ost fannsockså på plats,De a1lra flesta deltagarna 1ät si-g väl smaka avdet frandukade goda, som smakade extra gott i det kylslagna marsvädret .

I9Efter l-unchpausen åkte deltagarna ut till en gård i trakten, därboningshuset sades vara en träffpunkt för allehanda "otyg" i formav vaLtenådror och jordströnmar. Frun i huset var illa störd avdessa fenomen. Det konstaterades snabbt, att flera olika "pulser"gick på längden och på t.vären genom detta hus. Emil Nordströrnm.f1. lokaliserade snabbt och ruti.nerat dessa "Vatlenådror" och"avslörde huset genorn att nedslå c:a 25 cm 1ånga bitar av armeringsjärnjust där slagrutan gav utslag, på ett par m avsEånd frånhusväggen. H.Juh1 och några vänner ti11 familjen på platsen gickin i. bostaden och såg att sängen stod ned ett värmeelenent iväggen vid huvudändan och mitL emot en järnkanin vid fotändan -och en radio på ett bord bredvid. H.Juhl sade, att de! fanns en"Korsningspunkt" rnitt i sängen. En vän i familjen lade sig isängen och då försvann hennes aura he1t.... Tydligen ingen braplats att sova på ! Farniljen tillråddes att flytta sängen e1lerännu bättre, att flytta sovplatsen till ett annat rum....,..Det b1åste kalla vindar kring gården fast solen sken. Sällskapetåtervände ti11 den varna Verdandilokalen i Traryd, ti11 en värnandekopp kaffe och for'tsatta diskussioner. Yngve Karlsson demonstreradeen "elekt.risk nätpenna", vars funktionssätt han visademed en bordslanpa kopplad ti1l ett uttag i väggen ( som han nedfört.för"upplysnings sku1l", sade han). Larnpan var s1äckt mennätpennan lysle, när den höl1s på c:a 10 cn avstånd utanför ledningen.0m kontakten vändes i väggen lyste "nätpennan" inte. 0men deltagare hö11 i bordslampan, så lysle "näLpennan" också, närden hö11s utanför personen ifråga. Samma förhållande on en ellertvå personer hö11 varandra i handen och en hö11 i bordslampan.Sen var det stopp. Yngve trodde att vissa personer ev. kunde"jorda slg sjä1va" ex. genom viss utsöndring av fotsvett.(Skratt)Tiden rann undan, och det blev dags för uppbrott. De danskagäsLerna avtackades och deltagarna tackade varandra för en givandde dag i Slagrulåns teckenNäsra TRÄFE i Traryd blir den 19 juni. Vä1 mörr då !ll!!!!Vid pennanHässleholn 1 april 1993Walter Bjerkemo

NYA POSITIVA ENERGIERav: Rune Skarner)nI slagrutekretsar känner vi till många för människan negativajordscrålnlngar (energier) t.ex. vattenåder, currynätet'Hartmannlinjer, röd jordström m.m.I naturen råder det från begynnelsen jämvikt, varför jag vi11påstå att det fanns lika stor mängd positiva jordstrålningsenergiersom negativa.Vårt sätt att leva ti11för dock naturen yuterligare negativaenergier t.ex. strå1ning från datorer och TV-apparater' radioaktivstrålning från bruket av kärnkraft, elströn som 1äckerner ti11 vattenådrorna, skadlig ultraviolett strå1ning pågrund av ninskande ozonlager m.rn. Belastningen på alla levandeorganismer bl-ir större och större och den negativa utvecklingengår allt fortare.Alla inser vi att naturen snart konmer att s1å tillbaka' ochact ingen rnänsklig rnakt kan hejda miljöförstöringen i tid så1änge som kortsiktigt ekonomiskt tänkande scyr utvecklingeneller snarare avvecklingen.Planeten Jorden är nu inne i en spännande utvecklingsfas'Första stegec i denna process togs den 11 januari 1992 närden s.k. första porten ti11 den nya tiden öppnades.i samband dårmed aktiverades en ny posiLiv energi kalladInka-energin, Den bildar rutnät med ca 7 rn sida som täckerhela jordytan. Inka-energin är en kosmisk energi och detsägs at! den bidrar till att höja andligheten hos nänniskan.Du finner denna energi med slagruta genom att koppla in digpå positiv Inka-energi.Steg 2 i utvecklingsprocessen inträffade helt nyligen den5 juni i år, då den andra porten öppnades. I samband därmedaktlverades ycterligare en ny energi närnligen Kärlekensenergi. Den har inget att göra med kärleken meIlan två rnänniskor,utan den syfLar ti11 att ge livet på jorden enkäns1a av sanhörighet (kär1ek ti11 allt 1iv);Kärlekens energi manifesLerar sj-g i form av 4 rn breda kraftfältsorn går i cirklar ned ca t kn diameter. Man kan ävenbeskriva den son en 4 rn bred travbana eller väg som går icirkel med I km diameter. Dessa ringar finns oregelbundet ochskär och tangerar varann Iite hur som helst. Även denna energi

är positlv för människan. Du finner den med slagrutakopplar in dig på positiv Kärleksenergi.om duTack vare de här nya positiva energierna förbättras balansenme11an positiva och negativa energier. Vi kan därför se framås tad-tiden an ned stor ti11försikt enligt min mening.Man ska dock ha i åtanke att innan en förändring kankonmas så måste deL garnla rivas ner och det kan för mångaupplevas som en jobbig och svår omställning.2IRingen har i alla tidervarit en symbol förkärlek och genenskap.Här har vl nu fått enkosmisk bekräftelse påringens betydelse.Rörelseriktningen förKärlekens energi ärall tid nedurs .

Säckestad.KOM HM OCH HJÄLP OSS ATT HMTA........SÄCKESTAD.Skarabiskoparna ägde under medeltiden flera stora gårdar eller bef?istaborgar, där de tidvis bodde. När maten tog slut, fick nästa hushåll ställa uppmed kost och underhåll. Liickö, ute på Kållandsö, låg strategiskt vid den tidenssjöfartsleder. Brunnsbo hade Skara med domlqfrkan inom räckhåll.Husaby vid Kinnekulles fot var det ursprungliga sätet, skänkt til kyrkan avkungen själv.Dår på borgruinens brant bodde vi sjdlva i 33 år och följde nyfiket utgrämingarnaunder 60-talet och restaureringen av det gaml4 borghuset.Med pekare och pendel undersökte vi senare biskopens hus och fick en vissuppfattning om hur man byggde och bodde under medeltiden.Såckestad, biskopens fjärde residens vid sjön Ymsen, hade vi bara niimntibland vid våra guideturer i Husaby. Varför bodde han där? Så långt bortfrån de centrala delama runt Skara.En dag ringer telefonen och en glad, kvinnJig röst hörs: "Hej - jag heter\{arita och bor på gården Säckestad borta vid Ymsen. Här ska finnas gamlaminnen från Skara-biskoparnas borg. Vi har letat och försökt hitta docr,men allt är borta. Kan ni inte komma och hjälpa oss med slagrutan! Vi harläst era böcker om hur ni gör. Det vore så spännande,"Ja, visst blir vi nyfikna. En solig augustidag far vi bort till Ymsen. Säckestadligger vid sjöns östra sida. [ånga, raka vägallder över vidstråckra fiiltvittnar om gammal herrgårdskultur. Boningshuset med sina wå sidoflyglarverkar vara från 1700-1800+alet. Det ligger vackert på en höjd med utsiktöver Ymsens vida vatten. Stora gräsmattor och hög4 ganla träd omgercorps-de-logiet.Marita möter oss: "Vi är så intresserade - en arbetskamrat till mej - Magnus,som bor i stora huset och min moster Berit också! Hon kan inte se,men hon är våldans känslig för jordpulser."Efter en god lunch med mycket prat om slagrutekonsten i gamla tider,drar vi oss alla ner mot sjön. Biskopsborgen skall ha legat på en udde eller ö- det kan gamla kartor berätta. Ett smalt, anlagt näs leder ut till den rundaudden ute i Ymsen.Redan ute på det smala näset börjar det se spännande ut. lling4 kraftigastenvallar kantar stränderna på båda sidor ut mot udden. Vi kommer framtill en stor gräsplan, kantad av höga träd. Pekarna ger klart positiva utslag.Först får vi syn på några stora högar vid södra stranden. De ligger intillen lång kaj eller stenpir, som en gång måste ha urgjort en hamn. pendeln visarpå hus. Vi sparkar fram rester av tegel. Här har funnits bastanta byggna-

Säckestad.der för bevakning eller magasin. Man fick vara på sin vakt mot fieuder avella slag under medeitiden!Mendettakanintevarabiskopenshus!Vigårövertil]uddensnorrasida.Stenkajerna utmed stranden år hciga och kraftiga' En uskjutande' fyrk-;;";;;;;i;rtfoim får mig att traia ti-tt'. Något så.regelbund::g::-:T,1gioriau människohand. Slagrutan visarklara, positiva utslag' som vaxlar uuäegatiuaaffOefes utanför plättformen' Här har ett hus legat! Så byggde maniiO"n - positiv taa'Oning inom huset och med en tydlig' negativ bårdfåänruntom som skYdd.Nu iir det enkelt att finna biskopens borghus med pekarna' Efter ensrund har jag stegat ut byggnaden: Ett vinkelhus utmed norra stranden med"r "irtirå"-o" d;l i de;iila plattformen' D9 and.r-a nroyq 9c! jå1 sammar"uiäi. ni kan t.o.m. spåra murrester i marken, där positiv laddning övergåri negativ.Marita och hemes vänner är glada över upptäckten och drar sig ner motUuåtrur"t. Själv är jag inte trett äojd. Varfoi lt'utte Uiskoparna bosän-a sigG, il;, u," i tlottiriukten kring i*t"o är i alla.fall gammal bygd' Diiromtttnu, io.nborgar och stora gårdar. Här var en rik nejd och sjön gav.Blit{-iidiiirk ocu iågel till biskoiens bord. Men så isolerat - på en ö ute i sjön?Kanske här varit en berydande plats redan innan medeltiden? Finnq det,par, rc.tfatt eller LEY'linjer från annu åldrerider? Jag korsar-ön med minapekare. Efter en stundi sökande har jag hittat en kraftig LEY-stråle'fu; at mot No går den över hela udclen och genom biskopens hus!Nu får alla hjälpa till igen. Vi hittar en "prisma"-sten qå tgd"-*-191t:;da. Den har en-gång varit omgiven av resta stenar i en ring' En utr -stJarna'med strålar åt alla håll.Biskopen var alltså inte så isolerad. Han kunde via I FY-suålarna kommuniceramed sin omvärld. Det var därför han bosatte sig h?ir på den urgamlakraftplatsen och byggde sitt hus mitt i strålen'Vi tar ut kompassriktningen: 280 nygrader' Den kommer från SV' Vildagissningar utbrytår om borgar, gradält och kyrkor i närheten'När vi kommit henr, lägger vi ut kartan och kontrollerar kompassriltningen.LEYJinjen kommii in över Tuns kyrka vid VänerstranderL PasserarTranum - Råda - Kinne-Kleua gamla kyrka - Kinne-Vedum och Lugnåskyrkor fram till Säckestad.Biskoparna hade god kontakt med sina underlydande och kunde förvarnasvid hbtande faror, långt innan de nalkades Ymsens vatten'

z4SACKESTAD.Man har börjat gråva vid Ymsens strand! Ett antal amatörarkeologer letarefter den gamla biskopsborgen i Säckestad.Grupper av nyfikna vandrar förbi den gula mangårdsbyggnaden från1820-talet ner mot sjön.Marita, som ligger och solar på gräsmattan, kommer emot oss med ettförtjust leende. "Vad kul att ni är här! Nu ska jag visa er var dom håller på.Jag tror, ni har rätt. Det ska bli spännande att se, om dom hittar biskopsborgen,där ni sa förra året."Julisommaren känns varm och skön. Västanvinden smeker svalkandeöver den grå-gröna sjön. Doften av gulmåra, vass och vattenviixter fyller luftenmed sensommar.Strandängen mellan de väldiga, grovstammiga askarna är genomkorsadav grunda diken, likt ett skyttegravssystem. Iwigt söker arkeolog-gängetmed spadar och skrapor finna spåren efter murar från den forna anläggningen.Stenrader blottas. Tegelmurar kommer i dagen.Fynden läggs noggrannt numrerade i plastpåsar, som samlas i ett tält.Utgrävningsledaren själv - Ragnar Sigsjö - diskar sitt matbestick underen strilande dusch. Med en grundlighet, vittnande om gedigen, facklig insikt,hanterar han sina gafflar och knivar som vore de sällsynta fynd frångammal bronsålder.Djupt försjunken i grävarproblemen, tittar han häpet upp, när vi hälsarpå honom."Vad trevligt att se er här", utbrister han och borstar en sista äggrest frånden lilla vita plasttallriken."Hiir är det full fart - men den riktiga borgen har vi inte hittat än", berättarhan. "Den dår skäggige grävaren - han med flinten, som är så glatt attflugorna halkar, påstår att dom stött på konstiga håligheter borta blandaskarna på nordsidan," framhåller jag. "Det var just där vi fann en stor vinkelbyggnadförra året. Pekarna gav positivt utslag inne i området, men slogom till negativ laddning där murarna slutar."Vi visar honom skissen vi ritade den gången. Det finns ju vittnen till våraundersökningar.Ragnar granskar nyfiket vårt utkast. "Det var ju intressant. Där måste vinog pröva," viskar han med ögonen på skaft.Knappt har vi lämnat platsen, förrän gänget kastar sig över "vårt" områdemed spadar och spett.På kviillen meddelar lokalradion att man i Säckestad har funnit den gamlabiskopsborgen!

25RAGNAR SIGSJÖ BERÄTTAR I LUNDSBRUNN."Innan jag redogör för sommarens grävningar' skulle jag vilja berätta'varför man ger sig ut i tassemarkerna med spade och spett."skara-arkeologen Ragnar Sigsjö står på podiet. Full av entusiasm beskriverhan med hjälp av dia-och overhead-bilder, hur man hittade ruinerna avbiskopsborgen i Säckestad."Medeltidens biskopar var av ett helt annat skrot och korn än dagens'Diirmed vill jag inte hä sagt något negativt. Dom var världsliga stormän ochi vissa fall kungens jämlikar.Skarabiskoparna tillhörde klappast dom, som satte sina ljus under skäppor.Dom hade tidvis mycket stora ekonomiska resurser, och ägde åttairundragårdar. Den viktigaste av dem alla var biskopen i Skara - BrynolfAlgotsoi. Han härskade mellan 1278 - 1317. Med ledning av bevarade ochpuLficerade brev från medeltiden, tittade vi efter, var våra vänner biskoparnahöll till och huserade.Bland andra återfinns två brev från Säckestad, daterade augusti 1297 ochfebruari 1298. Det sista brevet är från 1316 - alltså året före hans död'Biskoparna förde en ambulerande tillvaro på den tiden' De måste ätaupp sin ikatt, so''' levererades i form av av naturprodukter' Bland derasstbrre borgar räknas: Uickö, Husaby, Brunnsbo och Säckestad.Våra undersökningar hade till uppgift att se, om det fanns några beläggför att det, som de medeltida breven talade om. Och fanns det några ställendär ute, där biskoparna kunde ha bott?Från början var jag helt på det klara med, att borgen låg ute.på StoraHolmen o.h dår saitJ"i igång vårt sökande. Där fanns egendomliga vallaroch konturer, som kunde antyda resterna av byggnader. Men när vi intefann något där, började vi gräva schakt på halvön innanför. Den hade tidigarevarit en ö, men vid sjösånlningen grundades sundet upp.Först traiffade vi på resterna av ett 1600-talshus. Men det var inte den biskopsborg,som vi sökte. Under flera lager fann vi grunden till en mur, somtan ha tringgardat hela den medeltida anläggningen. När vi började grävaschaktet längre åt norr, under dom gamla askarna, hittade vi stora stenar,som låg på iad. Och inte nog med det. Där var djupa hål mellan ^stenarnaoclså. i.Iågon av utgrävarna iappade sitt spett mellan stenarna. Då förstodvi, att det fanns någonting under. Sån't är spännande!Det ville till både handkraft och muskler för att plocka bort stenarna.och det var inte riskfritt heller på grund av rasmassorna. varmt var det ochmyggor och flugor! Men nu var det av vetenskapligt intresse att gräva vidareo.t-ui t"O" bå kort tid på oss. Vi började ana, vad det var för någontingsom vi stött på.

26Håir, under rasmassorna kom det fram rejäla stenbumlingar, som låg påen linje. Gråstenar, som var väldigt fint huggna och mycket noggrannt sammanfogademed murbruk. Litet djupare ner fann vi mängder av tegel. Medeltidategel. Stort, fint tegel. Några hade awryck av tassar, förmodligenfrån hundar. Detta var ju en mycket spännande upptäckt, Muren var troligenen innervägg, därför att där fanns spår av puts. Teglet, som rasat ner,kom från ett valv ovanför. Här hade det legat en stor, medeltida byggnad!"Var det den forna biskopsborgen man träffat på? Troligen! Men säkertfår man veta det först, när grävningarna fortsätter nästa sommar."Var det på den platsen, som vi visade dig på skissen vi giorde i fjol?"fuägade jag Ragnar efter föredragets slut."J4 precis där!" svarade han med ett underfundigt leende.

21VI KTI G-I NFORMATI ON-I våra brevlådor ramlar ner en massaut atl komrna från SvenskaSlagruteförbundet,men som INTE komner från ossVi vill tala om aLt vi ärovetande om, inte givitnågon ti11åte1se ti11 ochINTE tar ansvar för dessautskick.!#4Våra försändelser är ALLTIDförsedda med vårt ernblern/e11er med "Svenska Slagruteförbundet".Styrelsen

STADGAR för SVENSKA SLAGRUTEFöRBUNDET ancagna L?BZ_281._Förbundets ändamå1är att samnanföra svenska rut.gängare och underlätla deraserfarenhetsutbyte, liksom att underlätta forskning kringslagrutefenomeneL samt att i övrigt främja slagrutekonsten( =dowsing) .2._Medlemsskap_i förbundet kan sökas av envar son synpatj.serar med förbundets ändamå1 .Styrelsen besl-utar on inträde.l'Ied1em, som inte efter enpåminnelse betalat årsavgiften e11er sorn verkar i strid rnotförbundets ändarnå1, kan efter styrelsebeslut uteslutas.3._Styrelse och sannanträden_tA11mänt nöte, vartill styrelsen skall ka11a skriftligenminst tre veckor i förväg, hå11es årligen under naj ellerjuni månad. På mötet skal1 utses en styrelse för konnandeverksamhetsår. Styrelsen kan kal1a tillpåfordras.extra nöte, om såStyrelsen skall hå1la mj.nst två protokollfördaper år.samnanträdenStyrelsen kan inon sig utse eLt arbetsutskott,beslutsmässigt.som i sig är_Fö rhand I in ga r_o c h_r evi s i onFörbundets räkenskapsår är lika med kalenderår. Vid årsmötetav1ägger styrelsen och skattmästare rapport om verksamheten.Att granska räkenskaperna utses samtidigt ned styrelsen tvårevisorer och en suppleanL att före1ägga årsmötet sin rapport.5._Årsavgiften_Årsavgift.ens storlek6 ._S t ad gar_och_upp 1ö sningbestänmes av årsmötelBeslut orn ändring av stadgarna san! beslut om förbundetseventuella upphörande måste faLtas ned klar najoritet vidtvå på varandra följande årsmöten.Resterande medel vid förbundets upphörande skall gå tillforskning kring dorrsing (slagrute) fenonenet.STYRELSEN

,:-\-------:=z9