10.07.2015 Views

Nr 6 - ASVT

Nr 6 - ASVT

Nr 6 - ASVT

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Bondsonen blev tränarproffsHistorien om Carl Allen börjar påen farm i den lilla orten Wheeler iMichigan. Carl var ett av fem barnoch de fick alla tidigt fick lära sighjälpa till på gården. Carls lott varatt ta hand om arbetshästarnaeftersom han hade gott handlagmed djur.- Det kanske låter som en ettutdrag ur en flickbok, men jagkände en stark förkärlek och förståelseför hästar. Jag kanske förstoddem bättre än människor. Efter attha slutat skolan köpte jag hästar iTexas som jag red in och såldevidare som arbets- och riddjurhemma i Michigan, berättar Carl.Därefter följde några år som soldati Koreakriget, där han dessutomtävlade framgångsrikt i boxning.Efter kriget åkte han hemigen och av en slump började hantävla i motorcykel och körde tio årsom mer eller mindre proffs iDaytonarace.- Sista året blev tre toppåkaredödade och det gjorde att jag, somdå var småbarnsfar, bestämde migför att sluta om proffs. Jag blevsäljledare i dammsugarbranschensamtidigt som jag körde motorcykelpå is (isracing) på hobbybasis,berättar Carl.Återfall till hästarna fick hansedan när han hörde hästarnaspringa på en bana i närheten avsitt jobb. I början nöjde han sigmed att titta på tävlingar, mensedan blev frestelsen för stor.- Efter att, via en bekant, ha tjatatmig till att få provköra en hästhösten 1967 var jag åter fast. Inomkort köpte jag en passgångare för400 dollar som jag tog min licensmed och startade i lokalaFairstakes. Sedan gick alltingrasande snabbt. Såväl antalet hästarsom framgångar ökade så snabbtatt jag inom några år hade råd atthelt övergå till att arbeta och levamed hästarna, säger Carl förnöjt.Gör allting självTravhästuppfödaren frågade Carlvarför han måste göra allt själv, såvälföda upp som träna, äga och körasina hästar i loppen. Är det intebättre att låta proffsen hjälpa till?- Min uppfattning är att catchdriverninte långsiktigt kan få ut likamycket av min häst som jag eftersomjag känner såväl hästen somdess mor och kanske far. Vidare harjag hjälpt till att föda fram, tränatoch tävlat den, menar Carl.Han anser också att catchdriverssjälvklart är skickliga men merintresserade av sina fem procentsprovision än att hästen ska varasund och frisk i två säsonger.- De kan helt enkelt inte tänkapå hästens bästa på samma sättsom vi gör och även om vi inteanvänder lånekuskar så har jag ochmina söner kört lopp och tagit 17världsrekord. Med de hästar vi haftråd att äga tycker jag resultatet ärhyggligt, skrattar Carl.Carl och hans son Rod berättarvidare om tankegångarna kringverksamheten:- Om vi tror oss vara skickliganog att försörja oss på att födaupp, träna och tävla våra egnahästar anser vi det bättre att vi tarsåväl riskerna som intäkterna om vigör ett bra jobb. Det är därför vialdrig tar emot hästar från andraägare. Det är väl bättre att tjäna100 procent istället för fem?Carl och Rod förklarar också varförde nästan aldrig har äldre tävlingshästar:- Vi tror oss vara bra på unghästträning,det är orsaken. FyraårigeCR Kinetic utgör därför ett undantageftersom vi tycker han är värdmer än det pris vi erbjudits. Avsamma skäl hel- eller deläger vialla. Om vi köper så är det av enhästägare som har del i någon avvåra hästar. Rods dotter ansvararför uppfödningen och i dagslägethar vi cirka 50 ston fördelat påcirka 18 travare och 32 passgångare.Av den anledningen kommervi att börja sälja unghästar från ochmed i år. Vi kommer att tävlaungefär samma antal hästar i egenregi som vi gör idag. Av de vibehåller är det mest avkommorundan oprövade märrar, vilka vihar förhoppningar på och som detannars är svårt att få bra betalt för.Om Allens uppfödningHur rekryterar då familjen Allensina fölston och vilka tankar har devid valet avseende härstamning,prestationer och exteriör. Finns detnågot som är extra viktigt ellernågot som diskvalificerar?- I princip köper vi aldrig märrarutan behåller av vår egen produktion.En egenskap som vi värderarhögt är speed. Kan de göra enkvarts mile (cirka 402 meter) mellan1.04 - 1.10 är det viktigare änett bra rekord. Om vi sätter speedsom nummer ett anser jag hållbarhetoch bra konformation som likaklar tvåa, god härstamning trea ochtävlingsresultat fyra. Men gällanderangordning av prestationerna18

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!