2011-3 SVENSKA SLAGRUTEFÃRBUNDET NR 63

More documents

Recommendations

Info

Om pyramiderna i BosnienI 2000-talets vetenskaps senaste nummerläser jag i inledningen:“Följ med på en djupdykning i vår historia,närmare bestämt i den historia som handlarom förekomsten och tolkningen avhistoriska lämningar. Det är första gångenvad vi vet som det publiceras ett så genomlysandereportage om pyramiddalen i Bosnieni en svensk tryckt tidskrift”.Vidare i tidningen läser jag:“I 2000-Talets Vetenskap nr 1/2011 berättadevi lite kortfattat om pyramiderna iBosnien i staden Visoko. Vittnesmål frånde som besökt platsen och flera informativasidor på Internet utgjorde basen för vårkorta artikel. Men det var tillräckligt för attsporra för vidare undersökningar.Vi ville besöka utgrävningsplatsen påort och ställe och själva bilda oss en uppfattning.2000-Talets Vetenskap tog därförbussen från Sverige till Visoko för attpå plats studera vad man egentligen harfunnit”.Men det är enbart inledningen till artikeln.2000-talets vetenskap brukar vara kontroversiellfrämst i hälso- sjukvårds- ochkostfrågor men har denna gången studeratarkeologin. Tidningens artikel om pyramidernai Visiko i Bosnien är väl värd attläsa. Pyramiderna är högre och större änpyramiderna i Egypten.Längre fram i tidningen läser jag:“En vetenskaplig kontrovers och parallelltill Bosniens pyramider utspelar sig just nuockså i Sverige. Här har arkeologi-entusiastenBob G Lind äntligen lyckats få tillstånd en ny utgrävning vid Ales stenar såatt man säkrare kan bedöma och eventuelltförklara när de monumentala stensättningarnavid Kåseberga kullar kom till ochvarför”.Ales stenar behöver väl ingen presentationför SSF:s medlemmar.Både det senaste numret och nr 1 av2000-talets vetenskap är väl värda att läsap.g.a. ovanstående men på köpet får Du enhel del intressanta artiklar.Låna 2000-talets vetenskap på biblioteketeller köp hem hela årgången för 190 kr.Mer info på www.2000taletsvetenskap.nu/medlem.phpVi var 24 rutgängare och besökte pyramidernai Visoko i våras. Det blev ingengrundlig undersökning men personligenblev jag intresserad av vart/varifrån LEYlinjernakommer/går.Göran Gustafsson gör en ny resa i maj2012 så jag får se om det blir en resa till.Läst och kommenterat av AgneEn gotländsk moln-dans i solnedgången12 SLAGRUTAN 2011-3 NR 63
Kort historikEnligt Ernst Hartmann var inte alla Hartmannlinjerskadliga. Anton Benker fantut att var femte Hartmannlinje, när mangår mot nord, var kraftigare och bredare,likaså var fjärde Hartmann i riktning öst.Detta hände år 1953. Han påstod också attHartmann och Currylinjer ingick i systemet.Avstånd mellan ”benkerlinjer” är iTyskland och Österrike ca 10m.Detsamma i höjdled. Det finns mångabeskrivelserav Benkerkuben på webben.Sök på Anton Benker eller Benkerlinje.Utvidgat systemNär Arne Groth kom med sin frekvenstrappablev det möjligt att skilja mellan deolika linjerna. Men till min förundring haringen ritat upp de reguljära linjerna sombestår av olika frekvenser, som enkellinjereller sammansatta. Min tanke var att deolika linjerna bildade ett mönster som inormala fall är globalt.Som gammal konstruktör, visserligen utgåttpå datum, har jag gjort en ”karta” medett primitivt program. Jag har under längretid mätt styrka på linjerna. Det har varit tillstor hjälp att identifiera dem. Alla linjer avHartmanns styrka eller kraftigare är medpå kartan.Stjärnan i Benkerhuset är nyritad. Den räknastill helig geometri och finns beskrivet.Benkerkubens uppbyggnad (se karta).Benkerkuben eller som jag vill kalla Benkerhushar jag delt in i tre grupper för attlättare förstå uppbyggnaden.1. Själva huset består av väggar, tak ochgolv med ”bjälklag” Väggen består av enfast mittlinje och en rörlig linje på var sinsida. De rörliga flyttar sig efter månfaserna,längst ut vid fullmåne. Alla linjerna hartroligtvis 2 eller flerefrekvenser.”Bjälklaget” består av enkellinjer gåendeväst/öst och dubbellinjer gående syd/nord.Väggens mittlinje blir delt i 4 delar av Torlinjen(AGS60)Slagrutan påminner omBenkersystemetav Paul HolmbergKorsningspunkten kallar jag noder, tillsammans16 stycken. Noderna är numrert frånA1 till E5.2. Det ursprungliga diagonalnätet, ”parketten”,går genom noderna.Hörnena ochmitten av väggarna korsas av enkla Currylinjer,som är negativa och mellanliggandenoder korsas av Odinlinjer,AGS70. (f.d.finska diagonalnätet)3. Trippellinjerna går genom hörnnodernaoch passerar mitten av motstående vägg.Trippeln består av tre linjer, en fast mittlinjeoch en rörlig på var sida. Den rörliga flyttarsig efter månfaserna, längst ut vid fullmåne.Trippeln består av minst 3 frekvenser ochbildar ett stjärnmönster.Trippellinjerna bildar korspunkter somkorsas av ”bjälklaget”Om Benkersystemet ingår i ett större systemär för tidigt att säga. Det finns andrarutsystem med större rutor.Hur man letar linjerna (frekvenserna)Man börjar genom att finna hörnnoderna iBenkerväggen. Noderna som ligger påmittlinjen i väggen, korsas av 2 enkla Currylinjer.Mittlinjen är neutral ifråga om polaritet.Hörnnoderna korsas också av 4 mittlinjer itrippeln. De yttre linjerna i Benkerväggenändrar polaritet flera gånger i minuten.Innerväggen i Benkerkuben är omväxlandestark eller svag. Detta bildar ett chackrutemönsterav Benkerkuber.Benkerväggens bredd vid fullmåne är ca1,2m och ca 0,6m vid nymåne. När väggenär bred kommer det fram en svagare linjemellan de uppritade.Mittlinjen i väggen ärneutral.Diagomalnätet med enkla linjer korsar inoderna. Nodernas antal är 16 och liggerpå den neutrala mittlinjen i Benkerväggen.Odinlinjen skiljes från Currylinjen genomatt den är 40% starkare.Trippelns mittlinje är negativ. De yttre rörligalinjerna är positiva, ofta kallat för positivCurry.Förklaringar till kartan:Enkellinjer är tunna och färgen representeraren frekvens.Linjer som är bredare har 2 eller flerefrekvenser.Heldragna linjer är stationära och stipladelinjer flyttar sig med månfaserna.Varje linje representerar centerlinjen, linjebreddenär inte utritad.Kartan är ett frågeformulär, där var och enkan fylla i själv.Några myter mindre:Rena Hartmann-/Curry-/eller Torlinjekryssexisterar inte om man studerar kartan.Det finns inte rena dubbelkryss av 2frekvenser. De innehåller minst 3 frekvenserCurry linje och Odinlinjen ingår också itrippeln !Hartmannlinjen och Currylinjen är de tvåsvagaste frekvenserna på kartan, men vadde har för inverkan på kroppen i förhållandetill de andra frekvenserna vet maninte med säkerhet.Linjernas antal och frekvenser är ännu underutredning.Varning !Tro inte på vad som står i texten. EnligtStrålskyddsmyndigheten existerar inte”jordstrålning”.Kartan kan brukas som ritning vid kakeltilverkning,så arkeologerna om 1000 år seratt vi kunde någonting.“Kartan” är gjord som ett frågeformuläroch med tillhörande beskrivning.Se kartan på sidan 20Svar kan sändas med mailpmh3910@gmail.com ellertel 0511-340039SLAGRUTAN 2011-3 NR 63 13
Page 6 and 7: Intresset föll nu på de ovanligar
Page 8 and 9: Det kom ett samtal till Slagrutans
Page 10 and 11: Slagrutan Tvärs på utflykt till R
Page 14: En dag med Sven K och stensättning
Page 18 and 19: NotiserEn kompis skrev till mig; Ja
Page 20: B1 2 3 4 5BenkersystemetSe artikel

2011-3 SVENSKA SLAGRUTEFÃRBUNDET NR 63

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?

2011-3 SVENSKA SLAGRUTEFÃRBUNDET NR 63