Relationsbyggande fÃ¶r ekonomisk utveckling ... - Lunds universitet

More documents

Recommendations

Info

Arbetslivsinstitutet är ett nationellt kunskapscentrumför arbetslivsfrågor. På uppdrag avNäringsdepartementet bedriver institutet forskning,utveckling och utbildning. Institutet har ca 450anställda och finns på sju orter i landet. Forskningenär mångvetenskaplig och utgår från problemoch utvecklingstendenser i arbetslivet. En viktiguppgift är kommunikation och kunskapsspridning.För mer information, besök vår webbplatswww.arbetslivsinstitutet.seArbetsliv i omvandling är en av Arbetslivsinstitutetsvetenskapliga skriftserier. I serien publicerasavhandlingar, antologier och originalartiklar.Främst välkomnas bidrag avseende vad som i vidmening kan betraktas som arbetsorganisation ocharbetsmarknad. De kan utgå från forskning omutvecklingen av arbetslivets organisationer ochinstitutioner, men även behandla olika grupperseller individers situation i arbetslivet. En mängdämnesområden och olika perspektiv är såledestänkbara.Författarna till bidragen finns i första hand blandforskare från de samhälls- och beteendevetenskapligasamt humanistiska ämnesområdena, men ävenbland andra forskare som är engagerade i utvecklingsstödjandeforskning. Skrifterna vänder sig bådetill forskare och till andra som är intresserade av attfördjupa sin förståelse av arbetslivsfrågor.Manuskripten lämnas till redaktören som ombesörjeratt ett traditionellt ”refereeförfarande”genomförs. I huvudsak publiceras bidrag frånforskare med anknytning till Arbetslivsinstitutet.ARBETSLIV I OMVANDLINGRedaktör: Eskil EkstedtRedaktion: Marianne Döös, Jonas Malmberg, Anita Nyberg,Lena Pettersson och Ann-Mari Sätre Åhlander© Arbetslivsinstitutet & författare, 2003Arbetslivsinstitutet,SE-113 91 StockholmISBN 91-7045-694-1ISSN 1404-8426Tryckt hos Elanders Gotab, Stockholm
FörordFörutsättningarna för den ekonomiska utvecklingen i Norrlands inland har förändratsdramatiskt. Strukturomvandlingen inom jord- och skogsbruk har lett till stor omflyttningfrån landsbygd till större orter, men även den unga informations- och telekommunikationssektornhar de senaste åren utsatts för ett betydande omvandlingstryck.Kan över huvud taget glesbygden och de mindre och medelstora städerna anpassa ochhävda sig i en ekonomi som organiseras i nätverk, kluster och projekt? I projektet”Relationsbyggande för lokal ekonomisk utveckling” (REK) försöker vi på ett praktisktsätt engagera oss i denna problematik genom att forska om faktiska utvecklingsprocesservad gäller relationsbyggande och kunskapsbildning i glesbygden och demedelstora städernas näringsliv. Särskilt intresserade är vi av företagens utvecklingspotentialsamt hur denna kan omsättas i konkret handling. Forskningen sker i närasamspel med de aktörer som studeras och avsikten är att utveckla kunskap om processernapå ett sådant sätt att den kan vara till gagn både för dessa och andra aktörer.REK-projektet är ett samarbetsprojekt mellan Arbetslivsinstitutet, Institutet förtillväxtpolitiska studier och Mitthögskolan. Projektet engagerar ett tiotal forskare ochnästan lika många doktorander. Resultat och erfarenheter från REK-projektet spridsvia konferenser, idéseminarier, workshops och möten i berörda företagsmiljöer samt itvå antologier. Forskarna representerar en rad olika discipliner, vilka dock kangrupperas efter tre perspektiv. I den här antologin analyserar några relationernamellan olika organisationer medan andra betraktar relationerna mellan organisationernaoch den omgivande stödstrukturen. I en kommande antologi kommer framförallt den utveckling som sker i företag och andra organisationer att studeras.REK-projektet finansieras via EU:s strukturfonder, länsstyrelsen i Jämtlands län,Arbetslivsinstitutet, Institutet för tillväxtpolitiska studier, Mitthögskolan samt de medverkandeprivata aktörerna. Projektledare för REK-projektet är professor EskilEkstedt, Arbetslivsinstitutet. Eskil har tillsammans med professor Lars-Erik Wolvén,Mitthögskolan, stått för den slutliga redigeringen av antologin. De olika författarnasvarar dock själva för respektive bidrag. Jag vill framföra ett stort tack till redaktörernaoch författarna. Det är onekligen utmanande att som i en uppsats komma tillslutsatsen att ifrågasätta den idag gängse uppfattningen att det bara är regioner medkritisk massa, ett blomstrande näringsliv och eget universitet som kan göra siggällande i dagens kunskapssamhälle. En annan spännande slutsats är att det tycksfinnas samband mellan en grupp företags investeringar i näringslivets sociala kapitaloch företagens tillväxt.Jag vill även lyfta fram två resultat av annat slag. Det ena är att projektet framstårsom ett gott exempel på samverkan mellan Mitthögskolan och det lokala näringslivet,inte minst när det gäller att stödja strategisk anpassning och verksamhetsutveckling iföretagen. Det andra är att vi genom REK-projektet har lyckats åstadkomma en välfungerande modell för samarbete kring forskning och forskarutbildning mellan Mitt-
Page 1: Eskil Ekstedt och Lars-Erik Wolvén
Page 5 and 6: InnehållFrån idéer om ekonomisk
Page 7 and 8: Vid återträffen bodde endast fyra
Page 9 and 10: sysselsatta inom förvaltning och m
Page 11 and 12: Vidare betonas att innovationer upp
Page 13 and 14: från kompetenta grupper och indivi
Page 15 and 16: innovativ verksamhet. Detta strider
Page 17 and 18: i gränslandet mellan offentliga or
Page 19 and 20: Den interaktiva ansatsens främsta
Page 21 and 22: till centralt utverkade direktiv sk
Page 23 and 24: I det följande kommer jag att rela
Page 25 and 26: Gustavsen B, Finne H & Oscarsson B
Page 27 and 28: Olika typer av källor har använts
Page 29 and 30: skapas samt som en reaktion mot fö
Page 31 and 32: ökningen inom KFF och FOU var ocks
Page 33 and 34: gäller marknadsföring, skolfrågo
Page 35 and 36: Målet 1998 var att all kommunal ve
Page 37 and 38: att t ex begränsa handeln utanför
Page 39 and 40: Kontakterna mellan högskolan och n
Page 41 and 42: tan (nuvarande Vodafone). 14 När f
Page 43 and 44: Centralt har vi mycket bra kontakte
Page 45 and 46: ekonomisk tillväxt i termer av t e
Page 47 and 48: satsas mer på olika ansökningspro
Page 49 and 50: Tabell 3. Sysselsatta i vissa brans
Page 51 and 52: ITPS (2002) Nyföretagandet i Sveri
Page 53 and 54:
privatpersoners tillfredsställelse
Page 55 and 56:
PersonFör att komplicera definitio
Page 57 and 58:
the activity of introducing order.
Page 59 and 60:
kratibegreppet har i vardagsspråke
Page 61 and 62:
kratin som en del av den stora och
Page 63 and 64:
Figur 3. Entreprenörskap antas led
Page 65 and 66:
lem med myndigheter. Möjliga svars
Page 67 and 68:
Tabell 2. Andel och antal mer respe
Page 69 and 70:
DiskussionJag identifierar i artike
Page 71 and 72:
Swedberg R (2000) Entrepreneurship
Page 73 and 74:
Jämtland har ett lågt innevånara
Page 75 and 76:
sociala kapitalet med en stark loka
Page 77 and 78:
den nivå som befinner sig under de
Page 79 and 80:
kommun, sin kommundel eller by. I m
Page 81 and 82:
nivå, som förespråkats av såvä
Page 83 and 84:
initiativ av de lokala aktörerna,
Page 85 and 86:
under själva projekttiden. En fort
Page 87 and 88:
arbetsmarknad med specialiserad kom
Page 89 and 90:
under riksgenomsnittet. I Gnosjö
Page 91 and 92:
funnits. Fortsättningen av forskni
Page 94 and 95:
Lokal samhällsutvecklingoch entrep
Page 96 and 97:
de teoretiska kopplingarna. Däreft
Page 98 and 99:
Härefter följer därför en redog
Page 100 and 101:
kom Länsstyrelsen och Tillväxtreg
Page 102 and 103:
peters perspektiv. Den innovativa a
Page 104 and 105:
kunskap har vi sedan skapat struktu
Page 106 and 107:
projekt har sitt ursprung och plane
Page 108 and 109:
Företagens sociala kapital- i teor
Page 110 and 111:
Flertalet studier av de fenomen som
Page 112 and 113:
Figur 1. Företagets sociala kapita
Page 114 and 115:
kunskap som inte kan erhållas geno
Page 116 and 117:
lingsprocesser som äger rum i för
Page 118 and 119:
För det första kan ett globalt f
Page 120 and 121:
Med hjälp av det teoretiska ramver
Page 122 and 123:
Figur 3. Sammanfattning av det soci
Page 124 and 125:
Det är således tre typer av inves
Page 126 and 127:
esvärlig uppgift, eftersom det kr
Page 128 and 129:
Fruin WM (1992) The Japanese Enterp
Page 130 and 131:
Från skalfördelar till Povel Rame
Page 132 and 133:
Teoretisk översiktFöretagssamarbe
Page 134 and 135:
provided by interfirm networks enab
Page 136 and 137:
det lilla företaget förhållandev
Page 138 and 139:
För att få en uppfattning om den
Page 140 and 141:
När det gäller att stärka konkur
Page 142 and 143:
efter önskemål från medlemmarna.
Page 144 and 145:
AnalysI detta avsnitt kommer jag at
Page 146 and 147:
Jag tror att många medlemmar söke
Page 148 and 149:
under de yttre förhållanden som d
Page 150 and 151:
Lundström C (1998) ”Det ekonomis
Page 152 and 153:
Den Thailändska paviljongens framv
Page 154 and 155:
Vid andra intervjuomgången försö
Page 156 and 157:
tioner tvungna att ”kopplas lös
Page 158 and 159:
formella intervjuformen, då mina i
Page 160 and 161:
ättre förutsättningar för det l
Page 162 and 163:
vara på möjligheter samt som de
Page 164 and 165:
Tabell 1. Projektets organisatorisk
Page 166 and 167:
viktiga. Samarbetet mellan en medle
Page 168 and 169:
derar när man avvisat kompetenta a
Page 170 and 171:
projektet. Delvis har det påverkat
Page 172 and 173:
informell nivå. Föreningens best
Page 174 and 175:
kunna utföra sina uppgifter mer ob
Page 176 and 177:
Regionalt samarbeteför kunskapspro
Page 178 and 179:
Forskarstation Östra NorrbottenHö
Page 180 and 181:
Några lärdomar så här långt2Hu
Page 182 and 183:
hang) medan företag hellre ser att
Page 184 and 185:
organisationer och individer (jfr M
Page 186 and 187:
Att brinna för lokalt utvecklingsa
Page 188 and 189:
medinflytande över närsamhället
Page 190 and 191:
mell ledarroll. 6 Eldsjälen kan s
Page 192 and 193:
1996, Olsson & Forsberg 1997, Forsb
Page 194 and 195:
ygdeutvecklingsarbetet. Sociologen
Page 196 and 197:
företräder de också andra landsb
Page 198 and 199:
faktiskt, betraktat genom eldsjäla
Page 200 and 201:
samtal mellan eldsjälarna och semi
Page 202 and 203:
den position som Loes och Tore befi
Page 204 and 205:
fattas. Vidare bedöms det på aff
Page 206 and 207:
Tores bild av någon som står med
Page 208 and 209:
Mitt i detta, och som en integrerad
Page 210 and 211:
plats lämnar hon avtryck på de pl
Page 212 and 213:
En dag i september 2001Jo, jag ska
Page 214 and 215:
Med detta kapitel har jag velat bel
Page 216:
Bull M (1993) Att leda förändring
Page 219:
prenörskap, småföretag och lokal
show all

Relationsbyggande fÃ¶r ekonomisk utveckling ... - Lunds universitet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?