Från delad till enad stad

Recommendations

Info

Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm 28 (39) när det är önskvärt och rimligt att nya investeringar görs för att främja utvecklingen både på kort och på lång sikt. Även mindre lokala centrum behöver lyftas fram i planeringen så att inte de riskerar att utarmas av satsningar på tyngdpunkterna. Hur ”tung” en tyngdpunkt blir påverkas bland annat av vilken typ av attraktioner och målpunkter som finns eller tillskapas. Frågor som kan ställas inför utveckling av tyngdpunkter är: behöver tätheten i närområdet öka? Behöver stadsstrukturen förändras så att den rumsliga tillgängligheten ökar? Kan det finnas annat i omgivningen som försvårar en förstärkning av tyngdpunkten? 5.2 Prioritera gatan som mötesplats I vilken grad resurser tillgängliggörs i staden – såväl materiella som mänskliga – avgörs i hög utsträckning av hur stadsrummet är organiserat och av markanvändningen. Vilka sociala processer som möjliggörs på en plats kan påverkas genom arkitektur och stadsbyggande, exempelvis rumsliga förutsättningar som påverkar intensitet och blandning. Vilket flöde och vilken vistelse som kan förväntas uppstå, och med vilken intensitet gator kan befolkas, har i hög utsträckning att göra med rumsliga relationer, det vill säga hur olika platser, gator eller stadsdelar ligger i relation till andra platser, gator och stadsdelar. Det handlar således om var olika platser finns, men också hur rumsligt tillgängliga eller isolerade de är. I en mer detaljerad skala påverkas förutsättningarna av markanvändning, av byggnaders relation till gatan, och placering av entréer etc. Vad som formar olika arenor för samspel och utbyte mellan såväl individer som mellan grupper är därmed komplext, men forskning har visat att många av dessa förutsättningar och rumsliga egenskaper går att analysera i syfte att identifiera vilken typ av stadsbyggnadsåtgärder som kan förändra en given situation. Om översiktsplanen ska möjliggöra en mer hållbar utveckling behöver det pekas ut både var och hur förändring bör ske. I första hand handlar det om förändringar som förbättrar livsvillkor på platser som idag framstår som missgynnade. Detta för att minska segregationens negativa konsekvenser och för att kunna förbättra livsvillkoren i missgynnade områden och därmed främja en mer rättvis fördelning av resurser. 5.3 Prioritera att se varandra i vardagen Ett första steg mot ett erkännande av andra individer eller grupper är att se och bli sedda av varandra. Detta kan ske på många platser i staden. Det offentliga rummet – gator, torg, parker och lokala centrum – framstår som en viktig arena för ett samspel mellan
Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm 29 (39) individer och olika grupper i samhället. Många av våra samhälleliga normer och attityder skapas och förändras i mötet mellan människor och i mötet mellan olika grupper i det offentliga rummet. Kontinuerligt sker en förhandling av den urbana/offentliga kulturen och resultatet av en sådan förhandling är helt beroende på vem som får vara med och inte. Det som sker runt om i Stockholm, på gator och torg, jämte de processer som äger rum på arbetsplatser, i kulturella evenemang, i kollektivtrafiken, i skolor och i rekreationsområden, är exempel på sådant som sammantaget formar livet i Stockholm. I synnerhet de processer som äger rum i det offentliga rummet framstår som potentiellt öppna för mångfald och diversitet och de kan också understödjas genom stadsbyggande. Till detta kan även problematiken kring stigmatisering och mytbildningar om varandra kopplas. Att stockholmare enklare kan röra sig mellan olika delar av staden och får anledning att ta sig till olika platser, innebär att de i högre grad får egen erfarenhet av olika miljöer. Det är betydelsefullt för att motverka stigmatisering och mytbildning om stadsdelar och dess befolkning och kan minska fördomar och ryktesspridning. På de platser i staden som ska bebyggas är det således viktigt att stadsrummet konsekvent utformas för att främja utvecklandet av det sociala kapitalet, vilket sker genom att ett utbyte mellan individer och grupper i samhället främjas, exempelvis ett utbyte mellan boende i olika stadsdelar. Det är också viktigt att underlätta och stödja rörelser mellan olika delar av staden för att öka stockholmarnas egna erfarenheter. Det kan bidra till att motverka stigmatisering och mytbildning. 5.4 Främja genomströmning och blandning i stadsdelarna Studier från Södertälje, Stockholm och Göteborg visar att det utbyte som olika stadsdelar möjliggör, varierar från stadsdel till stadsdel. I förlängningen skapar genomströmning och blandning av människor varierande förutsättningar för olika aktörer som agerar lokalt i en stadsdel. Är det exempelvis önskvärt med fler arbetsplatser lokalt, kan det främjas genom markanvändningsåtgärder eller med lämpliga lokaler. Förändringar av rumsliga strukturer och rumsliga samband kan också förändra en stadsdels ’läge”. Rumsliga egenskaper som främjar ett inflöde från andra stadsdelar, såsom koncentration av målpunkter/attraktioner, hög tillgänglighet i gatunätet och närhet till välintegrerade stråk behöver prioriteras i planeringen.
Page 1: Från delad till enad stad Översik
Page 4 and 5: Kommissionen för ett socialt håll
Page 18 and 19: 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999

Från delad till enad stad

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?