Fjärrvärme - Oskarshamn energi

e N e r G I s e M I N a r I U M 1 6 N O V e M B e r P Å F O r U M e N e r G I s e M I N a r I U M 1 6 N O V e M B e r P Å F O r U M
Temat var ”El i samhällets tjänst”
- Tredje lyckade seminariet
Alla goda ting är tre, sägs det. Då måste årets energiseminarium
räknas som gott, för det var tredje gången
gillt! Under temat ”El i samhällets tjänst” samlades en
rad intressanta föreläsare på Forum i Oskarshamn den 16
november.
Än en gång var det TV-profilen Ingela Agardh som med
fast hand och skickliga inlägg lotsade deltagarna genom
dagen.
Troed Troedsson, Paradigmmäklarna:
–Jag börjar med att ta er tillbaka till mitten av 1700-talet då vår
uppfattning om motorer var den egna muskelkraften. I början av
1800-talet befann sig människan i en omvälvande tid. Folket hade
stormat Bastiljen i Paris några år tidigare och vi i Sverige började
inse att det vi trott på om samhällsklasser kanske inte var det rätta.
1842 kom skolreformen som sade att alla barn har rätt till att gå i
skola, och redan där började vår resa mot kunskapssamhället. Vår
hjärna började så smått bli mera ett sätt att värdera vår förmåga,
jämfört med muskelkraften.
– Som framtidsanalytiker kan jag naturligtvis inte säga exakt
hur det kommer att bli, jag kanske inte ens har de rätta orden! Hur
skulle 1700-talsmänniskan ha reagerat om jag berättat för dem om
elvispar och att vi faktiskt betalar pengar för att bli svettiga på ett
gym? Förmodligen hade de satt mig i tvångströja…
– Det enda man kan vara säker på är att den förståelse vi har
om världen idag inte är för evigt! I framtiden kommer vår förmåga
att kommunicera vara viktigare än själva kunskapen. Vår
förmåga till att tänka i koncept kommer vara mera framgångsrikt.
Man måste se på vad som kan vara lönsamt i anslutning till sin
kärnverksamhet. När Ryan Air pratar om att flygbiljetterna någon
gång i framtiden kommer kosta noll kronor för resenären, så har de
redan räknat in att biljettpriserna är sekundära i deras ambitioner
att tjäna pengar. Inkomsterna får de istället via avtal med biluthyrare,
kommuner som upplåter mark, andra företag som vill finnas
i sammanhanget kring flygplatsen osv.
– Kunden är inte längre evigt lojal till en leverantör, utan vill
kunna välja. Därför bör företagets perspektiv räknas i månader,
inte år. Slutligen pratar vi inte om funktionalitet, utan om värdet
av produkten. Det har våra politiker tagit fasta på
när de förespråkar bättre folkhälsa, snarare än
ökad sjukvård.
4
” C I T e r a T ”
En opponentgrupp bestående av energipolitiskt aktiva
ungdomar fanns på plats för att tillsammans med deltagarna
skapa en dialog om energifrågorna. Gruppen
bestod av Lars Lindblad, Sofie Gunnarsson och Mattias
Karlsson. Här följer korta utdrag av några talares anförande
denna dag.
Gå in på energiseminariets egen hemsida
www.oskarnet.se/energiseminarium/ om du vill
läsa fler och mera utförligare anföranden.
Peter Fritz,
EME Analys.
– Jag arbetar just
nu med en undersökning
för Elforsk
där flera intressanta aspekter rörande vår elkonsumtion kommit
fram. Efterfrågan på el de allra senaste åren är vikande efter många
års uppgång. Industrin står för cirka 45 % av elförbrukningen och
även här ser vi ett trendbrott med en nedgång i förbrukningen det
senaste året. På det hela taget går svensk industri bra, men det ser
olika ut inom de olika näringarna. Den industri som går framåt
är verkstads- respektive läkemedelsindustrin. Våra basindustrier
såsom pappers- och metallindustrin har det kämpigare. Det beror
till stor del på att basindustrin är känslig för prisökningar på el
samt gynnas av devalveringar.
– Vi får fler och fler apparater i våra hem, men dessa är effektivare
och drar mindre el. Nämnas kan ett vanligt kylskåp, som
sedan 50-talet halverat sin förbrukning vart tionde år.
Bo Källstrand,
Svensk Energi.
– Jag vill inte uppmåla
en krissituation som
stormen Gudrun, men
även denna vinter
kan vi uppleva problem på elmarknaden. Det kan uppstå en
effektkris. Detta beror till stor del på att vi idag har en alltför snäv
effektmarginal, dvs det överskott av producerad energi som finns
utöver den faktiska förbrukningen. De är oroade om det skulle bli
en riktigt kall vinter, för marginalen ligger på endast en procent av
den totala konsumtionen!
– Effektfrågan är komplex och svår att förstå för alla. ”De som
säljer el ska väl ha el att sälja”, resonerar många. I sak rätt, men
ansvarsfrågan idag skiljer sig från förr då en och samma aktör
hade såväl fysiskt som ekonomiskt ansvar. Varje aktör kan endast
ta ansvar för sina åtaganden – den enda som kan ha den totala
översikten är samhället.
– Kraven på leveranssäkerhet har ökat snabbare än nätförbättringarna.
Branschen var på god väg, innan Gudrun. Vi hade sedan
2001 stadigt minskat antalet elavbrott. Efter Gudrun kom nya
krav som ska vara uppfyllda till 2011. Branschen accepterar kraven,
bland annat på avbrott kortare än ett dygn och ersättningar
till kunder vid längre avbrott. Men dessa får inte bli för höga, utan
måste ha ett tak. Vi måste i slutändan ha balans mellan kostnader,
nytta och vad kunden vill betala.
Karin Jarl-Månsson,
E.ON Elnät Sverige.
– E.ON har Sveriges
största elnät. I samband
med stormen
”Gudrun” den 8 januari
i år har företagets
referensramar ändrats.
När vi tidigare pratat om katastroflägen med 100 högspänningsledningar
nere och 50 000 kunder utan el, så skapade ”Gudrun” ett
verkligt läge med 1000 högspänningsledningar nere och 250 000
kunder utan el! Vi hade 2000 mil ledning att laga och av dessa var
200 mil helt förstörda och fick återskapas från grunden. Vi hade
2730 personer ute på fältet och de kom från sju olika länder, vi
fick importera hjälpen. Inom en vecka hade 80 % av våra kunder
återfått elen. Vi fick under den här perioden 300 000 samtal till
kundtjänst och över en halv miljon besökare på vår hemsida.
– Genom ett samarbete med en rad aktörer inom näringsliv,
myndigheter och kommuner har vi ökat beredskapen. Vi har trimmat
storstörningsorganisationen, har utförligare avbrottsinformation
och en hemsida där man i detalj kan studera vårt elnät.
– Inom en femårsperiod kommer vi investera 12 miljarder
kronor i att gräva ner 1700 mil ledning i marken. Vi behöver samtidigt
en klok regleringspolitik. Nätnyttomodellen som den ser ut
idag fokuserar på pris, inte kvalitet och hindrar därför nödvändiga
investeringar. En ny regleringsmetod måste balansera hög leveranssäkerhet
mot låga nätavgifter.
Nils Andersson, Vattenfall.
– 1996 hade vi sju dominerande elproducenter där Vattenfall var
ensamt störst och stod för cirka 70 % av elproduktionen, resten
för cirka 24%. Övriga aktörer delade på de sista procenten. Efter
avregleringen har vi idag fyra stora aktörer som tillsammans står
för 83 % av elproduktionen. Vi agerar också idag på en Nordisk
marknad, Sverige är inte isolerat. 1995 kostade det 62 öre/kWh att
värma sin villa. Idag är priset 103 öre. En synbar ökning med 66
%, men bakom dessa siffror döljer sig många viktiga faktorer. Idag
har vi att betala elcertifikat, energiskatter och moms som tillsammans
står för ungefär en fjärdedel av ökningen. Dessa faktorer
fanns inte med 1995. Bortsett från dessa avgifter och omräknat i
dagens penningvärde så har det reella priset på el endast stigit med
tio procent. Alltså hävdar jag att den avreglerade marknaden varit
en lyckad reform för konsumenten. Elpriset har i stort sett följt
KPI, men det är skatterna som ökat.
– Från och med 2005 har det tillkommit en utsläppshandel med
avgifter för förbränning av fossila bränslen. Dessa utsläppsrätter
har blivit en konkurrensfaktor och är med och driver upp priset.
– På den nordiska marknaden är vi mycket beroende av vädret,
vilket faktiskt styr prissättningen. Torrår med lite förbrukning går
priset ner, och våtår har det stigit. Här reagerar marknaden exakt
som det var tänkt när avregleringen infördes. Jag vågar påstå att
utan avregleringen hade priset på el idag varit högre
– Inom en tioårsperiod kommer branschen i Norden att fokusera
på ökad produktionskapacitet, som kommer att vara dubbelt
så stor som den beräknade behovsökningen. Som en följd av detta
ska priset sjunka ytterligare, men i dagsläget vet vi inte hur jokern
i leken, handeln med utsläppsrätter, kommer att påverka priset. Ett
är dock klart: Idag är kunden med och påverkar priset vilket är
mycket positivt.
” C I T e r a T ”
5