You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
på flera år då de varit på flykt. De är<br />
jätteduktiga men har tidigare aldrig<br />
fått en chans, säger Cunnel.<br />
Brister i elevernas skolgång kan<br />
även bero på koncentrationssvårigheter<br />
på grund av väntan på uppehållstillstånd<br />
och <strong>inte</strong> minst alla tankar på<br />
hemlandet och anhöriga som är kvar<br />
och på ständiga flyttningar - först<br />
mellan forläggningar och sedan mellan<br />
olika kommuner.<br />
-Det är påfallande hur många som<br />
har fått flytta runt från förläggning till<br />
förläggning när de kommit till<br />
Sverige, säger Gunnel, som tycker det<br />
har uppmärksammats för lite i debatten<br />
hur viktigt det är för "anpassningen"<br />
till den svenska skolan om man<br />
har gått i skola tidigare eller <strong>inte</strong> och<br />
om skolgången varit kontinuerlig eller<br />
utsatt för ständiga uppbrott.<br />
-I grundskolan strävar vi efter att<br />
de här <strong>barn</strong>en som är tonåringar när<br />
de börjar skolan for första gången ska<br />
kunna läsa och skriva och ha kunskaper<br />
i matematik och samhällskunskap<br />
när de lämnar årskurs 9. Sedan får de<br />
komma till gymnasiet där de fär ätminstone<br />
en kompetens motsvarande<br />
årskurs sex. När de är 18 år är det<br />
komvux som gäller, fortsätter hon.<br />
-Erfarenheter från tidigare år visar<br />
att dessa elever brukar klara sig bra,<br />
men nu med ökad arbetslöshet blir<br />
det naturligtvis svårare.<br />
Individuella planer behövs<br />
När en icke svensktalande elev kommer<br />
till skolan gör Gunnel tillsammans<br />
med eleven, foräldrarna, med<br />
hjälp av tolk, en bedömning av elevens<br />
kunskapsnivå. Man lägger upp en<br />
individuell undervisningsplan och<br />
man forsöker också ta reda på sådant<br />
som kan ha betydelse för elevens sociala<br />
liv. Och efter en månad ungefär<br />
har man ett uppföljningssamtal. För<br />
att underlätta för de nya elevernas<br />
arbete i den svenska skolan får de<br />
också en introduktion på sitt moders-<br />
titLrKfui (<br />
- $lL$<br />
mål till det svenska skolväsendet och<br />
samhället. Hemspråkslärarna försöker<br />
också vara med i forberedelseklas-<br />
serna för att hjälpa till, men den mesta<br />
undervisningen sker med kroppsspråket.<br />
-Nybörjarinlärningen är den mest<br />
etablerade. Det är svårare att motivera<br />
och undervisa <strong>barn</strong>en när de själva<br />
tycker att de kan språket, men de<br />
behöver mer kunskaper for att kunna<br />
forstå läroböckerna och tidningarna<br />
som har ett mer abstrakt språk än<br />
det som talas.<br />
Men på Bergsjöskolan jobbar man<br />
också med andra uttrycksmedel än<br />
det talade och skrivna språket. Man<br />
har ansökt om och fått pengar till Proiect<br />
Art. Där man använder konsten<br />
som uttrycksmedel.<br />
-Det har varit väldigt lyckat. Spuciellt<br />
roliS har det varit att se analfabeterna<br />
arbeta, säger Gunnel.<br />
Föräldramöte - en upplevelse<br />
För att även föräldrarna ska få kunskap<br />
om den svenska skolan, kulturen<br />
och samhället har man regelbund-<br />
l.@<br />
" ;li<br />
q ,S"i<br />
:tl :::<br />
uti$<br />
;<br />
'&, ,<br />
)@ *; .l<br />
s<br />
na föräldramöten med förberedelseklassernas<br />
föräldrar. I höstas hade<br />
man fem stycken.<br />
-Det är en helt otrolig miljö och<br />
stämning, säger Gunnel som med inlevelse<br />
berättar hur några iranier sitter<br />
i soffan med sin tolk, somalierna i<br />
ett hörn med sin, bosnierna i ett annat<br />
osv.<br />
-<strong>Vi</strong> är väldigt noga med att alla<br />
språkgrupper träffas. Föräldrarna är<br />
mycket intresserade. Härom veckan<br />
var det kvarterspolisen som var här,<br />
tidigare har vi t ex haft en psykolog<br />
som berättat om vad som händer när<br />
<strong>barn</strong>en möter en ny kultur.<br />
-De här <strong>barn</strong>en får offra mycket av<br />
sin skolgång for att hjälpa föräldrarna<br />
med att översätta. Barnen lär sig<br />
spräket fortare än föräldrarna och föräldrarna<br />
blir beroende av <strong>barn</strong>en, säger<br />
Cunnel som annars tycker att undervisningen<br />
fungerar bra på skolan<br />
och är uppenbart engagerad i elevernas<br />
framsteg.<br />
Gunnel Atlestam<br />
Bilder: Marie Hedberp<br />
<strong>Vi</strong> Miinskor Nr 21995 39
Change language