DV Nästa Steg 2013

– EN TIDNING OM STEGEN TILL ETT EFFEKTIVARE LANTBRUK!
NÄSTA STEG
>siD 10 mer mask
i marken meD...
TRIMBLE
AUTOPILOT
NY SENSORTEKNIK MED
green
seeker
>siD 26
>siD 4 Beslut i realtiD meD Dv moBile
>siD 13 Betförsök meD gPs
>siD 18 claes hackar sig fram
>siD 21 sliPP ställtiD meD vehicle sync
VD JOHAN OCKLIND HAR ORDET » LEDAREN SIDA 2

leDare
”EN AV VÅR TIDS
STÖRSTA UTMANINGAR”
Johan Ocklind, vd för Dataväxt AB. Foto: bibbi daHlStröm
>innehåll
2 ledare
3 dataväXt ab leder utvecklinGen
Programvaror
4 Stora markie nyttJar tekniken
6 dataväXt varJe daG
7 vaSenS Gård Har koll med dvtime
autostyrning
8 GpS control på övedSkloSter
9 ctF Har HöJt Skörden på lydinGe
12 preciSion Hela väGen i öSterGötland
13 GpS-teknik teStaS i SkånSkt FörSök
reDskaPsstyrning
15 uppSkattad inveSterinG på tånGaGård
16 GarFord i GrönSkaSodlinGen Spar tid
18 ekoloGiSkt arrende Skapade ny inriktninG
20 örian kan plöJa dyGnet runt
21 maSkinStation med koll
vattenhushållning
22 bröderna larSSon dikar SiG Genom värmland
24 Snabbt ocH lätt HoS WS JordbrukS
sensorer
26 Sunt FörnuFt kompletterar tekniken
28 dataväXt ab – en FantaStiSk reSa
REDAKTIONSRUTA
kontakt dAtAväXt Ab
HyrinGa HedåkerS Säteri 3, 467 95 GräStorp
teL: 0514-650 200. support gps: 0514-650 210.
FAX: 0514-650 201. e-post: inFo@datavaXt.Se
HemsIdA: datavaXt.Se
ansv. utgivare JoHan ocklind
reDaktion anna HermanSSon
ProDuktion morot kommunikation & deSiGn ab (morot.Se)
tryck rolF tryckeri, Skövde, 2013-06
>BuDskaPet är tyDligt från världens forskare och FN.
Världens befolkning växer och mer livsmedel behövs,
mer mat måste produceras på samma eller mindre yta.
Samtidigt ställs högre och högre krav på att framställandet
ska ske med liten belastning på miljö, klimat och
naturresurser. Mer mat på ett smartare sätt helt enkelt.
Ekvationen känns som en av vår tids största utmaningar.
Eftersom frågan är så stor och komplex så är det inget
som löses över en natt.
Därför får vi nog alla försöka dra vårt strå till stacken
och tänka hur vi kan bidra var och en. På så sätt kommer
nog även utvecklingen att gå framåt och svaret på frågan
kommer att växa fram. Kanske utan att vi märker det
– det är väl så utveckling och innovation går till?
På Dataväxt AB har vi som mål att erbjuda och utveckla
tekniska lösningar, produkter och tjänster som ska öka
lantbrukarens möjligheter till ett effektivt och lönsamt
jordbruk. De flesta av dem öppnar även goda möjligheter
till en ökad avkastning samtidigt med ett lägre användande
av insatser. Det handlar om precisionsodling, eller
ska vi kalla det smart farming?
För att du som användare ska kunna få ut så mycket
som möjligt av våra produkter satsar vi mycket på att
tillhandahålla högkvalitativa supporttjänster och utbildningar.
Detta är ett signum för oss och har visat sig mycket
uppskattat. Vi satsar framåt och kommer att kunna
samla denna typ av tjänster i vårt nya produktområde,
PrecisionsService.
Detta magasin är fullt med reportage från våra kunder
som använder våra produkter och tjänster på olika sätt.
Vi hoppas att det ska vara intressant, väcka nyfikenhet
och nya idéer – smarta och genialiska idéer som ofta föds
ute i verkligenheten, på gårdarna och fälten. Genom att
ta tillvara och testa sina idéer så kan man snart se om de
kan vara något. Testa era idéer tillsammans med den nya
tekniken som ständigt kommer inom precisionsodling
och utvärdera, prova nya infallsvinklar och angreppssätt.
Vem vet, kanske är det din idé som visar sig genialisk och
kan ta jordbruket ett steg närmare lösningen av den komplexa
ekvationen?
Trevlig läsning!
JOHAN OCKLIND
vd dataväXt ab
omslagsBilD
Henric StenStröm
#2

Testkörning. På Hedåkers Säteri utanför
Grästorp testkör vi de produkter vi säljer
– något som leder till bättre kundsupport!
Foto: Henric Stenström
>DETTA är Dataväxt AB
teknikens roll
i framtidens jordbruk
>Dataväxt AB är ett företag som är marknadsledande inom program
för dokumentation och inom styrning av maskiner via GPS.
Växtodlingsprogrammet DataVäxt används idag av huvuddelen
av rådgivningsorganisationerna, för utbyte av information mellan
rådgivare och kunder. Autostyrningarna monteras på
samtliga traktormärken.
Dataväxt AB har agenturen för Trimbles lantbruksprodukter
i Sverige och Norge, med kontor i Västergötland
och Skåne. Vi har servicetekniker placerade från
Gävle i norr till Skåne i söder, för att snabbt kunna ge
våra kunder och återförsäljare support.
Dataväxt AB:s egna RTK-nät täcker de stora jordbruksområdena
i Sverige och levererar en noggrannhet
på 2,5 cm till kunderna. Nätet innebär att alla kan få
tillgång till en hög noggrannhet utan att själva behöva investera i
egna basstationer på gården. Som användare kan man också arbeta
över stora geografiska områden genom att nyttja flera basstationer.
Precision är framtiden
Autostyrningarna har blivit mycket vanliga och vi ser ett stort intresse
av att även styra insatsvaror på fältet. Automatiska avstängningar
på vändtegen och olika givor på delar av fältet sparar både pengar
och värnar om miljön. Med modern teknik kan vi på ett exakt sätt
hantera växtodlingen utan att för den skull minska produktionen –
”Vårt RTKnät
ger en
noggrannhet
på 2,5 cm
– Återkommande”
en nödvändighet för att förse en växande befolkning med livsmedel.
Mängden information vi kan hämta från våra fält blir hela tiden
större. Utmaningen ligger i att använda informationen på bästa sätt.
Tack vare vår koppling mellan programvaror och teknik kan vi nu
skapa kompletta underlag för att styra våra insatser på
fältet. Genom mjukvaran DataVäxt har kunden en länk
som håller samman flödet av information.
spårbarhet och dokumentation
Dokumentationens roll befästs när spårbarheten hos de
livsmedel vi producerar uppmärksammas. Konkurrensen
från andra länder höjer kraven på effektivitet – nu
mer än någonsin. Här är GPS-lösningarna avgörande
för att utnyttja maskinerna maximalt. Exakta styrningar,
mekanisk ogräsbearbetning via GPS eller kamerateknik och varierad
tilldelning av insatsvaror inom fältet är några exempel. Även
CTF, användandet av fasta körspår, kommer att få en stor utveckling
framöver och noggrann positionering är en förutsättning.
Idag testas och används i stort sett all teknik vi säljer i praktisk drift
på Hedåkers Säteri utanför Grästorp – GPS-styrningar, automatiska
delavstängningar, lasersystem och dikningsmaskiner. Senaste nytt
är styrning av djupet vid dikning via RTK.
Tack vare att vi själva använder tekniken, får vi god kännedom
om våra produkter – vilket i sin tur leder till bättre kundsupport!
#3

”fasta sprutspår” på
stora
markie
gods
Patrik Viktorsson har 870 ha
odlad mark i en väl samlad
brukningsenhet med raps,
betor, vete, korn samt utsädesodling
av rödsvingel.
Foto: Anna Hermansson
#4

Programvaror / stora markie goDs, söDerslätt skåne
Patrik Viktorsson, ursprungligen bondpôjk från Fåglum i Västergötland, är precis
färdig med sådden. Sprutan går för fullt när vi träffas, ute på en av de sydskånska
åkrar som tillhör Söderslätt.
>seDan fem år tillbaka är det här på Stora
Markie Gods utanför Anderslöv som Patrik
arbetar som driftsansvarig. Boendes på
gården kan han blicka ut över 870 ha odlad
mark i en väl samlad brukningsenhet med raps, betor,
vete, korn samt utsädesodling av rödsvingel.
Jordarna på Stora Markie brukas omväxlande med
plog och kultivator. Rapsen etableras med Biodrillförsedd
TopDown och nästföljande vete sås efter en kultivering.
Stråsäd efter stråsäd plöjs. Många av fältarbetena
som utförs med hjälp av gårdens Trimbleutrustningar,
som för närvarande består av displayen EZ-Guide 500
med RTK-noggrannhet och autostyrningen EZ-Steer.
2009 skaffade de den första utrustningen som snart följdes
av ytterligare en likadan. Ett byte, från att ha haft ett
annat fabrikat tidigare, till Trimble och RTK säkerställde
att de hela tiden kunde återkomma till samma ställe och
slapp GPS-drift vid uppehåll i arbetet.
fasta sPrutsPår
I dag praktiserar Patrik något han kallar för ”fasta sprutspår”.
Han lägger alla sina AB-linjer i 24-metersspåret
med sin 8-meters så maskin. Linjerna kan han sedan
nyttja även till Amazone-maskinerna för gödsling och
sprutning med en GPS-switch som då får positionssignal
från Trimble-displayen.
– Såtraktorns Trimble-display får vara ”master” när
det gäller spårläggning. Spåren exporteras sedan lätt till
den andra displayen via USB för att ekipagen alltid ska
hamna i samma spår, berättar Patrik. Gödsel läggs före
sådd med centrifugalspridare, då är det skönt med GPS!
Med USB tar jag även med mig AB-linjerna till min dator,
där jag lägger in dem i DataVäxt Karta, sorterar, redigerar
och namnger dem.
När de en gång valde växtodlingsprogram till Stora
Markie, föll alltså beslutet på DataVäxt med DataVäxt
Karta. De behövde ett överskådligt program för att hålla
ordning på all information som strömmar genom verksamheten.
En bra överblick med smart koppling mellan
DataVäxt och kartdelen DataVäxt Karta uppskattar de
särskilt, samt möjligheten att läsa in linjer från GPSutrustningarna.
Konceptet har sedan kompletterats
med DataVäxt Mobile för att kunna synkronisera olika
datorer och mobiltelefoner med varandra och på så sätt
alltid hålla informationen uppdaterad. Favoritfunktionen
är sprutjournalen i mobilen! Andra stora plus är att alltid
ha kartan med sig och med den historiken över vad
som är utfört. I samband med tjänsten DataVäxt Mobile
synkroniseras även DataVäxt med WebCenter, vilket ger
en stor trygghet då det att alltid finns en säkerhetskopia.
en allt-i-ett-lösning
Patrik utnyttjar teknikens möjligheter att bruka jorden
med större precision, och sedan ett par år har DataVäxt
Karta kompletterats med ytterligare funktioner. Skördekartering
för inläsning av skördedata samt Tilldelning
för att kunna skapa tilldelningsfiler utifrån markkartor.
Skördeinformationen hämtas från Claas-tröskan och
läses därefter in i DataVäxt Karta. I samma program
kan informationen sedan analyseras tillsammans med
markkarteringen. Med tilldelningsmodulen skapas tilldelningsfiler
till spridaren för att varierat sprida MAP till
höstvete, speciellt på P-svaga jordar. Även här uppskattar
Patrik fördelen i att ha allt samlat. Det är lätt när allt finns
i ett och samma program!
tiPs från Patrik
Ett ganska smart sätt att hålla reda på de viktigaste
spåren är att skapa en gård som heter ”24-metersspår”.
Därunder finns varje skifte med dess sprutspår upplagt
som enda körspår. Skapa sedan ytterligare en gård som
heter ”Skräpspår”. Även här finns varje skifte, men endast
harvningsspår och andra spår som inte behöver
sparas.
ProDukter
HårdvArA
• eZ-Guide 500
• eZ-Steer
mjukvArA
• dataväXt
• dataväXt karta
• dataväXt mobile
DataVäxt Karta ger dig
en överskådlig bild av
dina skiften och kan hantera
information knuten
till dem.
”såtraktorns trimBle-DisPlay
får vara ”master” när Det
gäller sPårläggning. sPåren
exPorteras seDan lätt till
Den anDra DisPlayen via usB”
Stora Markie gods – en anrik gård i den skånska myllan.
#5

Programvaror / råDgivare hushållningssällskaPet väst
MARTIN JOBBAR HELST effektivt
Martin Niklasson tycker att det räcker att göra arbetet en gång. Som växtodlingsrådgivare
på Hushållningssällskapet Väst har han använt sig av DataVäxt varje dag i tio år.
Planering, dokumentation och uppföljning är hörnstenarna.
>slättBygDens viDDer, gläntande skogsbygd
eller ett brutet kustlandskap. Ibland är kunderna
utpräglade växtodlingsgårdar, ibland är driften
blandad. Det odlas till foder, för nöt och för gris.
Fröodlingarna i området är talrika. Konventionellt
hos vissa, ekologiskt hos andra.
Det är i västra Västergötland, Bohuslän och Dalsland
som Martin Niklasson på Hushållningssällskapet
Väst har sina kunder. Ute vid kusten, mellan
Marstrand och Kungälv, driver han dessutom en
egen gård med konventionell växtodling på cirka
50 ha. Där odlas vall till hästfoder, med havre och
korn som avbrottsgrödor.
Martin har varit växtodlingsrådgivare sedan
1998, då han inledde karriären på HS Konsult i
Södermanland. I år är hans tionde år som användare
av DataVäxt.
Martin är tydlig med vilket arbetssätt han förespråkar.
Att göra all planering i DataVäxt, för att
sedan exportera uppgifter direkt till SAM Internet,
sparar tid och huvudbry. Det är ju onödigt att göra
arbetet mer än en gång! Arbetsgången gör det även
naturligt att noga gå igenom uppgifterna som rapporteras
till SAM Internet. Martin belyser att både import och
export av data mellan DataVäxt och SAM Internet är viktiga och
uppskattade funktioner.
– När man är ny användare är exporten toppen, då man bara
importerar skiftesdata från SAM Internet och sedan kan börja
planera. Man får en flygande start!
uPPfyller kraven
I DataVäxt finns de funktioner som behövs för att uppfylla myndigheternas
krav på dokumentation i växtodlingen. Det innehåller
alla de uppgifter du som odlare är skyldig att dokumentera
och stöder också olika typer av certifieringssystem som till exempel
IP-odling. Med WebCenter – en internetbaserad tjänst
för utbyte av information i DataVäxt – får man även en säker
lagring av all data.
Utvecklingen av programvaran går ständigt framåt och grundprogrammet
kan kompletteras med olika funktioner och applikationer.
Ett av dem är DataVäxt Mobile. I Martins vardag är det
ett viktigt verktyg, både för honom och för hans kunder. Man tar
upp telefonen i fält – dokumenterar, bekräftar planerade insatser
eller gör ändringar.
Martin Niklasson, växtodlingsrådgivare
på Hushållningssällskapet
Väst.
”som ny
använDare
får man en
flyganDe
start”
– Då finns allt i WebCenter och klart att börja jobba med på
kontoret både för mig och för lantbrukaren.
Martin använder DataVäxt varje dag. Han sköter växtodlingsplanering,
dokumentation och uppföljning med hjälp av
programmet. Just uppföljning gör han genom
rapporter, där han tittar både på det individuella
företaget och gör jämförelser med andra gårdar.
Återigen är det WebCenter som används för att
samla in underlag från olika kunder, hanteringen
underlättas dessutom av en speciell klienthantering
som används av rådgivarna.
År 2012 påbörjade Dataväxt AB och Hushållningssällskapen
ett samarbete. Martin är samordnare
för växtodlingsrådgivarna på HS Väst och med
i den referensgrupp som från Hushållningssällskapen
deltar i utvecklingen av DataVäxt.
– Vi på Hushållningssällskapen är glada för samarbetet
och de flesta tycker att DataVäxt är det bästa
programmet att använda.
martins fyra strategier
• Rådgivaren gör växtodlingsplan och SAM-ansökan.
Kunden får en utskriven växtodlingsplan med
utvalda rapporter och kartor.
• Rådgivaren gör växtodlingsplan och SAM-ansökan. Kunden har
DataVäxt Mobile och kan därmed sköta registrering av utförda
insatser direkt i fält och hemma.
• Kunden har DataVäxt på datorn. Rådgivaren sköter planering,
dokumentation och uppföljning via Web Center.
• Kunden gör planering och uppföljning i DataVäxt, har rådgivaren
som bollplank. De utbyter då information via Web Center.
fakta: Dataväxt+ hs= sant
dAtAväXt Ab HAr sedAn 2012 ett avtal om Samarbete med HuSHållninGSSällSkapen
För att Skapa en lånGSiktiG löSninG För både
rådGivare ocH lantbrukare vad Gäller utvecklinG av kraFtFulla
verktyG inom väXtodlinG – på ett mer eFFektivt Sätt.
dAtAväXt blev Genom Samarbetet HuSHållninGSSällSkapenS HuvudSakliGa
inStrument För att planera, dokumentera ocH FölJa
upp väXtodlinGen. med rådGivninGenS kunSkaper kan dataväXt ab
utveckla proGramvaran på ett eFFektivare Sätt – beHovet av verktyG
är Stort i en värld där utvecklinGen Går Fort ocH kravet på
lantbrukarna StändiGt ökar.
med dAtAväXt WebCenter – ett WebbaSerat SyStem För utbyte
av inFormation mellanrådGivare ocH lantbrukare – eFFektiviSeraS
dokumentationen Genom åtkomSt Från Flera datorer eller mobila
plattFormar, Så Som mobilteleFon ocH pekplattor.
#6

Kjell Sandahl tillsammans med Ulf Andersson framför tidredovisningsprogrammet DVTime från Dataväxt AB. Foto: JoHan ocklind
>Programvaror / vasens gårD, vetlanDa smålanD
koll På tiDen meD Dvtime
På Vasens gård utanför Vetlanda pågår febril aktivitet. Det är vårbruk, byggnation av plansilor och foderkök,
entreprenaduppdrag, skogsbruk, fastighetsskötsel och, inte minst, 600 mjölkkor som ska skötas.
>kjell sanDahl äger tillsammans med sin bror Per
företaget som en gång började med tre kor. I dag är
det nästan 600 kor plus rekrytering, 550 ha åker, 300 ha
betesmark, 320 ha skog, 18 bostadsfastigheter, entreprenaduppdrag
av olika slag samt byggnation i egen regi. Företaget
har ett eget varumärke för ost, Vasen, som tillverkas av Skånemejerier.
I takt med att företaget har växt har även personalstyrkan ökat.
Därför uppstod behovet att veta vad arbetstiden används till.
2003 började man använda tids- och produktregisteringsprogrammet
DVTime från Dataväxt AB. Man utgick från bokföringens
uppdelning i resultatenheter och använde sedan samma indelning
i DVTime. Arbetstiden registreras nu under aktuell verkssamhetsgren,
man anger vilket typ av jobb som har utförts samt, när det är
relevant, för vilken kund.
smiDigt över nätet
Numer är DVTime webbaserat. På Vasen har man använt sig av det
nya systemet i snart fyra månader. Övergången har gått väldigt bra
och personalen gillar lösningen med registrering i de egna mobiltelefonerna.
– Det funkar kanonbra! säger Cecilia, som just har avslutat sitt pass
i ladugården. Men idag har jag glömt telefonen hemma...
När vi lite senare sitter i köket och tittar på programmet på en
laptop, kan vi se att Cecilia har registrerat sin dag precis när hon
kommit hem. Ulf Andersson, som administrerar DVTime på Vasen,
tycker att personalen är bra på att utnyttja programmet.
– De flesta gör två till tre klassningar per dag och alla har i princip
gjort det när arbetsdagen är slut. Det fanns vissa som var lite
motsträviga till en början, men när de väl accepterade det så blev
de nästan de flitigaste användarna av systemet!
haffar tiDstjuvar
– Med cirka 15 årsanställda, plus säsongspersonal, är det viktigt att
hålla koll på vad tiden går åt till. Det är inte alltid som man tror, man
får sina aha-upplevelser varje gång man tittar i rapporterna, säger
Kjell. Det blir lätt tidstjuvar här och var. Med DVTime har vi lätt att
identifiera dem och kan diskutera med personalen hur vi tillsammans
kan motverka dem. Informationen är snabbt framme och vi
kan räkna på våra kostnader för att producera, allt från vallfoder till
mjölken i tanken. Det är oerhört viktigt idag.
– Vi och vår personal är ständigt medvetna om att vi är utsatta
för en hänsynslös internationell konkurrens inom mjölkproduktion
och där måste vi alltid vara på tå för att stå starka. Där är DVTime
ett utmärkt verktyg!
”vi är utsatta
för en
hänsynslös
internationell
konkurrens.
Där
är Dvtime
ett utmärkt
verktyg”
#7

autostyrning / öveDskloster, sjöBo skåne
komfort- och kaPac
>Det är På öveDskloster, mitt i det skånska odlingslandskapet,
som vi möter inspektor Lars Bäksted och
fideikommissarie Hans W. Ramel. Lars har varit förvaltare
av de cirka 1500 ha som tillhör Övedskloster i 12 år,
och förutom växtodling, skog och bostäder har de nu även satsat på
nötköttsproduktion. Hans skämtar om att man får tre avelstjurar för
priset på en GPS-utrustning, men Lars Bäksted kontrar snabbt med
att förtjänsten av en GPS-utrustning inte går att jämföra med den av
en tjur. Här är Lars siffror:
• Besparing av raps- och spannmålsutsäde genom sektionsavstängning
på Rapiden och autostyrning på traktorn – cirka 48 000 kr/år.
• Besparing av betutsäde genom sektionsavstängning på varje bill,
350 ha betor med 5 % minskat överlapp – 36 750 kr/år
• Dieselbesparing p g a minskad dubbelkörning – cirka 26 000 kr/år.
• Besparing av bekämpningsmedel med hjälp av sprutans sektionsavstängning
och autostyrning på traktorn, 7 % minskat överlapp
på sprutan – 140 000 kr/år. 36 meter ramp är svårt att ha koll på
och sektionsavstängningen är ett väldigt stort hjälpmedel!
Summa av ovanstående besparningar blir cirka 250 000 kr/år
– så det är enkel matematik.
Den genomsnittliga fältstorleken
på Övedskloster är 16 ha och
autostyrningen används främst
vid jordbearbetning, sådd och
sprutning. Som så många andra
erkänner Lars att man snabbt blir
beroende av auto styrningen, även
”man Blir snaBBt
BeroenDe av
autostyrningen.
nu är Det ett
verktyg vi inte
vill vara utan”
#8

Vänster: Rapssådd på Övedskloster. Automatisk sektionsavstänging
på såmaskinen genom Väderstad GPS Control.
Höger: Jämn uppkomst ger en bra förutsättning för
att den skördade varan sedan ska hålla hög kvalitet.
Foto: väderStad
”tvärt emot vaD
många tror, görs De
största vinsterna
På minDre, oregel-
BunDna fält”
nILLA mårtensson,
dAtAväXt Ab
Foto: anna HermanSSon
itetsökning
om det naturligtvis finns en inkörningsperiod. Särskilt om
man har många förare på maskinerna.
– De yngre lär sig väldigt fort medan de äldre traktorförarna
ofta är lite skeptiska innan de inser besparingen
och komforten. Nu är det ett verktyg vi inte vill vara utan.
Det var 2004 som den första guidningsutrustningen
med GPS-teknik införskaffades. Därefter investerade de i
Trimble Auto pilot till två stycken GPS-förberedda Challenger.
Att valet föll på Trimble berodde på att de inte ville
begränsas av traktorernas märke i framtiden.
– GPS är ett av tidernas största framsteg för jordbruket
och jag ser fram emot att följa utvecklingen. Ett önskemål
är positionsbestämd gröda för att kunna så i en riktning och
radrensa i flera, det vill säga både lodrätt och vågrätt över
fältet för att komma åt ogräset så bra som möjligt. Även
att lägga sprutspår i motsatt såriktning står på önskelistan,
berättar Lars hoppfullt och engagerat.
Han understyrker även att GPS:en hjälper oss att spara
på miljön. Det är viktigt och kan vara konkurrenskraftigt
för det svenska jordbruket framöver.
gårDsfakta
• övedSkloSter köpteS av FamilJen ramel 1753 ocH Har varit
FiedeikomiSS Sedan 1766. idaG är det åttonde Generationen
i rak linJe Som driver verkSamHeten.
• HySer odlinGar av 762 Ha Spannmål, 350 Ha Sockerbetor,
347 Ha rapS, 48 Ha vall, 34 Ha träda, 69 Ha bete på åker, 96 Ha
permanent bete Samt 27 Ha SkyddSZoner.
• Har en GårdSmäStare/reparatör ocH Fem traktorFörare
Som driver väXtodlinGen.
Autopilot. Att valet
föll på Trimble berodde
på att de inte
ville begränsas av
traktorernas märke
i framtiden.
ProDukter
HårdvArA
• autopilot
• eZ-Guide 500
• eZ-Steer
• FmX-diSplay
#9

Mörkerkörning med Yara N­Sensor.
>autostyrning / lyDinge gårD, Bjuv skåne
Dåliga skördar av framförallt vårsäd. En besvärlig, styv lera med inslag av lättjordsstråk
gjorde brukningen svår och avkastningen varierad. Jordens kondition var dålig, den var
skadad av packning från maskiner och vatten blev ofta ståendes länge efter regn.
tillBaka På sPåret
>svårlöst ProBlem: Året var 2003 när
man på Lydinge Gård i Skåne valde att
ställa plogen och gå över till plöjningsfri
odling. Förändringen gjorde dock ingen
större skillnad, problemen fanns kvar. Inget bearbetningssystem
verkade fungera bra på alla jordar på grund
av de stora variationerna inom, och mellan, fälten. Man
sparade visserligen in arbetstid och minskade dieselförbrukning,
men inget hände med avkastningen. Ett nytt
tankesätt krävdes. Lydinge Gård, med inspektor Jan Jönsson
i spetsen, formulerade ett antal frågeställningar som
behövde besvaras för att lösa problemen:
• Hur kan vi få ut maximalt vad jorden kan ge?
• Var finns våra begränsningar och problem?
• Vilken teknik kan vi använda för att komma dit vi vill?
• Vilken metod gynnar oss mest?
nya förutsättningar
Tankar på fasta körspår, CTF, hade funnits ett tag. När
möjligheten med autostyrning och RTK-noggrannhet
kom, valde de att ta steget. CTF-systemet utformades
för 8-meters moduler och anpassning av spårbredden
gjordes på alla maskiner. De utgick från tröskan och lät
innermåtten bestämma. Att modifiera maskinerna är,
enligt Jan, inte särskilt komplicerat. Han har flyttat infästningen
på befintliga axlar, vänt på fälgar och byggt
breddningsmoduler.
intressanta erfarenheter
– Det händer mycket i marken de första tre åren, framförallt
på lerjordarna, säger Jan. På vissa områden kan det
inledningsvis bli en liten försämring, men sen kommer
förändringarna fort. Det är en helt annan struktur i matjordslagret
nu, med mycket mask och mer lucker jord.
Bränsleförbrukningen i fält gick ner betydligt de första
åren, bearbetningen blev kännbart lättare! Det är
framförallt vårgrödorna som har ökat i avkastning, vilket
befäster deras plats i växtföljden. De kan nu få ut mer av
sin kortare tillväxtperiod.
sänkt kvävegiva
På Lydinge används Yara N-sensor vid kvävegödsling.
Varje år har den sänkt kvävegivorna – ett bevis på att
”använD våra
verktyg
fri ståenDe,
eller Dra
nytta av
synergin
när De kom-
Bineras”
anna HermanSSon,
dataväXt ab
#10

Det händer mycket i marken de första tre åren – framförallt på lerjordarna, säger inspektor Jan Jönsson på Lydinge gård.
Foto: Johan Ocklind
på lydinge gård
”Det är en
helt annan
struktur i
matjordslagret
nu,
mer lucker
och med
mer mask”
mineraliseringen har ökat i jorden och att plantorna får
tillgång till mer kväve.
– Detta är intressant. Vi kommer nu att ställa högre krav
på framförallt höstvetet, vi ska öka kvävegivorna och därmed
försöka få ut ytterligare skördeökning. N-Sensorn
kommer även scanna grödorna vid varje körning i fält. Vi
får därmed löpande lägesrapporter under växtsäsongen
som kan bekräfta om vi gjort rätt insatser på alla delar av
fältet. Det blir ett värdefullt komplement till skördekarteringen
eftersom vi ibland drabbas av torka eller kraftiga
regn under sommaren som påverkar avkastningen.
Maskinsystemet
En 8-meters Horschkultivator bearbetar på 12–15 cm djup
inför spannmål. Nästa steg är harvning eller direktsådd
med en 8-meters Horsch Airseeder med vält bakom. Höstrapsen
etableras efter bearbetning med kultivatorn på
20 cm djup. Rampgödselpridaren och sprutan är 24 meter.
Enligt Jans system får inga maskiner vara burna. I samband
med byte av tröska kommer systemet succesivt ökas till
12-meters moduler och bearbetningsdjupet kan minskas,
eftersom jorden nu håller en bra struktur.
produkter
hårdvara
• Autopilot • EZ-steer • FmX-display
• EZ-Guide 500 • Field-IQ • n-sensor
Tips & Trix från Jan
• Fundera och analysera – vad är ditt största problem?
• Hur kan man få jorden att prestera maximalt?
• Gräv mycket och ofta med spade för att skapa dig en
uppfattning om jordens kondition och utveckling.
• Alla maskiner behöver inte passa ihop från början,
men se till att bibehålla placeringen av de
rätta spåren år efter år med hjälp av GPS med
RTK-noggrannhet.
• Använd all den information som finns i ditt
växtodlingsprogram, dina mark kartor och dina
skörde karteringar!
• Det tar ett år att sätta sig in i tänket och fundera
ut sitt system, bygg upp en strategi som passar
den egna gården!
#11

Räta rader. Tack vare autostyrningen spar
vi både tid, pengar och har fått en bättre
arbetsmiljö, menar Sverker Petersson
och hans brorson Fredrik.
bild: nilla mårtenSSon
autostyrning / BjälBo lantBruk, skänninge östergötlanD
lekanDe lätt meD gPs
>mitt ute På Östgötaslätten ligger Bjälbo Lantbruk AB.
Det är där man för det mesta kan hitta Sverker Petersson
och hans brorson Fredrik – om man nu kan få dem ur
traktorn vill säga!
– Det är så smidigt med autostyrning! Det har blivit skönt att köra
traktor. Vi sparar tid och är inte längre särskilt trötta vid slutet av
arbetesdagen, menar Sverker. Fredriks teknikintresse var en av anledningarna
till att vi investerade i autostyrning, och ju mer vi använder
systemet desto mer vill vi använda det! Arbetsmiljön i traktorn har
verkligen förbättrats.
Nu finns det autostyrning på gårdens alla tre traktorer. De har två
uppsättningar Autopilot med FmX-display och RTK-noggrannhet,
som flyttas mellan traktorena. En av utrustningarna har även den passiva
redskapsstyrningen TrueGuide.
Man blir snabbt bortskämd av tekniken. Sverker berättar att de
numer inte vill åka ut på gärdet utan att slå igång GPS-styrningen,
den används till allt. De har en Kverneland 6-skärig onlandplog som
de upplever gör mycket nytta åt jorden.
– Vi kör vartannat drag med nästan alla maskiner – utom plogen, där
kör vi varje drag, säger Sverker och skrattar. Vi ser hur jordstrukturen
förbättras och det är särskilt viktigt i ekoodling. Gärdet blir mycket
mjukare, det är inte så svårbrukat längre. Dessutom kan vi börja plöja
från fel håll, i förhållande till var körspåret ritades upp, och sista draget
stämmer ändå när vi kommer till slutändan av fältet.
Det finns Dock konsekvenser av att traktorn går spikrakt – man ser
tydligt när redskapet inte gör det! På Bjälbo såg man att sidoförskjutningen
i redskapen var väldigt varierande.
#12

PRECISION UNDER LUPPEN
gårDsfakta
• totalt 250 Ha (30 Ha HöStrapS, 20 Ha lin,
20 Ha GräSFrö, 40 Ha åkerböna). reSten av
arealen är HöStvete, vårvete eller korn
• utSädeSodlinGar på näStan alla Grödor
>nBr, norDic Beet research, driver just nu ett spännande
utvecklingsprojekt inom precisionsstyrd radrensning mot
ogräs i sockerbetor! Man tittar bland annat på radrensningens
effekt på betorna och hur stor del av den kemiska
ogräsbekämpningen som skulle kunna ersättas av radrensning.
Projektet startades våren 2012 och är planerat för tre
år, 2012–2014.
Radrensaren som används är en 12-radig Thyregod, utrustad
med aktiv redskapstyrning från Trimble. Den aktiva
styrningen utgörs av ett komplett navigationssystem på redskapet
som med hjälp av en hydraulisk styrning av redskapets
sidoförskjutning ser till att det håller sig på körspåret med
hög precision. För att få återkommande noggrannhet används
RTK-teknik. Att sådden har skett med samma teknik
och samma körspår är en förutsättning för att systemet ska
fungera.
I försöksserierna jämförs effekten av olika inställningar
på radrensaren. Bland annat används olika bearbetningsfria
bredder – 12 cm, 8 cm och 4 cm över raden – och man fick
en synlig skillnad i ogräseffekt mellan dessa! Hackan testas
även i låg hastighet, cirka 4–6 km/h, och hög hastighet, cirka
8–12 km/h. Första året visade försöken att hastigheten dock
hade liten betydelse för betorna, något som bådar gott inför
framtiden. Ska radrensning användas mer flitigt i sockerbetsodlingen
krävs att vi kan köra med hög kapacitet!
Spänningen är stor, nu när den andra försökssäsongen
har påbörjats. Den traditionella radrensningen har mött ny
teknik – nu återstår att värdera utfallet!
Foto: anna HermanSSon
• kravGodkända Sedan 2004
– Vid kultivering behövde vi skriva in 40 cm överlapp i displayen
för att hela fältet skulle bearbetas. Det kändes väldigt frustrerande
samtidigt som det kostade mycket pengar, minns Sverker.
Att även såmaskinen drog snett gjorde att nyfikenheten på den
passiva redskapsstyrningen TrueGuide väcktes. Dessutom hägrade
möjligheten att kunna radhacka.
– Nu kör vi kultivatorn på 5 cm överlapp istället för 40 cm! Vi använder
TrueGuide till vår Swift, vår Topdown och vår såmaskin.
Så till den stora frågan – är det en lönsam investering?
– Det är ju enklare och räkna på om TrueGuide går att räkna hem
än om investeringen i Autopilot går att räkna hem! säger Sverker,
och skrattar gott.
– Och sedan har ni ju väldigt bra support också, fyller Fredrik i.
Det kan ju inte bli bättre!
ProDukter
HårdvArA
• autopilot
• FmX-diSplay
• trueGuide
mjukvArA
• dataväXt
• dataväXt karta
FmX-display kan
enkelt flyttas mellan
olika traktorer.
#13

eDskaPsstyrning / tångagårD, falkenBerg hallanD
– Just nu så ligger vi några veckor efter, men vi har ändå kört varenda tjänlig timme!
Bengt Nilsson på Tångagård utanför Falkenberg har brått efter vårens sena ankomst.
tiDsrace På tångagårD
> gårDen Drivs av Bengt Nilsson och sonen Ivar och
sedan 2010 har de kört med Autostyrning från Dataväxt
AB. Utrustningen består av två uppsättningar FMXdisplayer
med RTK-noggrannhet och Autopilot.
– När vi köpte ny traktor så monterade vi på autostyrning direkt
på den, men köpte även autopilot till vår gamla traktor – en Valmet
6550 som då hade gått 9000 h (nu 13000 h), berättar Bengt.
Och fördelarna är många:
– Nu behöver vi inte koncentreras oss på traktorn vilket ger fullt
fokus på redskapet vilken indirekt ger en bättre skörd, menar Bengt
och Ivar.
grönsaksoDling meD fokus
Odlingen på Tångagård består av potatis, lök, morot, rödbetor, kål,
palsternacka och rotpersilja.
– Vi sår alla grönsaker med autostyrningen och hela odlingen blir
lättare att sköta när allt är rakt. Vi kör även med fasta körspår, så när
maskinstationen kommer hit med svämtunnan så får maskinstationen
spåren som vi har via ett USB-minne. Så kör tunnan precis där vi vill!
På Tångagård upplever man en klar förbättring av arbetsmiljön.
Grönsaksodlingen innefattar många långsamma arbeten, då märks
det att autostyrningen avlastar. De kan köra längre perioder och
fortfarande göra ett bra jobb. Ivar berättar:
ProDukter
HårdvArA
• autopilot • FmX-diSplay
gårDsfakta
totALt 48 HA
• 1 1 Ha lök • 10 Ha potatiS • 8 Ha morot
• 8 Ha rödbetor • 6 Ha kål • 4 Ha pal-
Sternacka • 1 Ha rotperSilJa
AnstäLLdA
• 3 Från FamilJen • 7 anStällda inklu-
Sive packeriperSonal • det FinnS även
40 St SkolunGdomar Som Jobbar 3–5
veckor under SäSonG.
Höger: Bengt och Ivar Nilsson.
Foto: JoHan ocklind
#14

– Med GPS på traktorn så har vi bättre fokus på redskapet, men vi
kör även med bättre precision på redskapet. När vi tar upp potatis så
sitter vi baklänges i traktorn och GPS:en styr traktorn. Tack vare att vi
åker baklänges så manövrerar man upptagaren bättre samtidigt som
vi har koll på personalen på maskinen. Vi ser till att köra lagom fort
med upptagaren så personalen som står och rensar på upptagaren
har lagom mycket att göra. Just nu så har vi även tre stycken kameror
som sitter på upptagaren som vi ser i FMX-displayen, men det ska
på en till så vi får fyra.
”komBinera erfarenhet
meD ny teknik och få
en Bra sPrångBräDa
för utveckling”
jerker AnerÖs, dAtAväXt Ab
många använDningsområDen
En fiffig funktion som man har hittat på Tångagård är möjligheten
att se höjd över havet i displayen. Det används uppskattat vid behovsdikning,
då lägger de fallet efter vad GPS:en visar. De kan dessutom
rita ut diken och kablar på kartorna.
Fler användningsområden och ett större utnyttjande av tekniken
intresserar alltid både far och son. Bengt berättar:
– Vi ska prova och tilldela olika sorter när vi sår. Detta gör att vi
kommer att spara tid vid skörd, vi behöver bland annat då inte lägga
tid på att gå och räkna bäddar för att veta vilken sort som växer var.
I framtiden hägrar mer teknik...
– Ibland så känner vi att vi skulle vilja ha redskapsstyrning via GPS,
speciellt vid kupning i sidolut men nästa investering tror jag ändå
blir en ny traktor med Autopilot och FMX med RTK-noggrannhet.
Det är solklart värt pengarna, konstaterar Bengt. Och Ivar håller med:
– Ja, skriv det med stora bokstäver i reportaget!
”fullt
fokus På
reDska-
Pet ger
inDirekt
en Bättre
skörD”
#15

eDskaPsstyrning / mB grönsaker, DösjeBro skåne
2010 besökte Torbjörn Djupmarker Skåne. På agendan stod ett möte med Sydgrönts odlare
för att informera om växtodlingsprogrammet DataVäxt, men det visade sig att det fanns
andra nyheter som lockade grönsaksodlarna...
raDhackning På
mB grönsaker
>milutin ”micke” kneZevic från MB
Grönsaker i Dösjebro var på mötet, och under
pausen tittade han på ett litet filmklipp
som Torbjörn visade. Garford
InRow Weeder spelade huvudrollen i filmen
och den väckte genast Mickes intresse.
Samma sommar gick så resan till Danmark,
för att se maskinen i verkligheten.
Micke blev stärkt i sin tro och slog till. Han
berättar glatt om leveransdagen:
– När det lilla släpet kom in på gårdsplanen
så tänkte jag ”600 000 kr, på en liten kärra...”
Men man fattar att det är elektroniken man
betalar för och inte järnbitarna – men den
gör ett bra jobb!
Regnet slår nu mot takfönstret i Mickes
uterum och vi sitter och pratar om läget i fält:
– Vi ligger bra till med hackningen! Och
nu regnar det, säger Micke och myser. Efter
ett regn så brukar vi vänta två dagar, sen så
kör vi. Vi får inte bli sena med radhackningen
oavsett hur mycket annat vi har att göra på gården.
Milutin Knezevic.
kamerastyrning
Möjligheterna till att använda bekämpningsmedel mot
ogräs är begränsade i salladsodlingen. Att hacka för hand
är jobbigt. Med Garford InRow Weeders roterande hackorgan
tas ogräs effektivt bort, utan påverkan på plantorna.
En högteknologisk kamera överblickar de rader
som ska bearbetas och registrerar plantorna. Med hjälp
av en dator styrs sedan de roterande hackorganen in i
utrymmet mellan plantorna.
”man fattar
att Det
är elektroniken
man Betalar
för”
– Den är hur bra som helst, inga konstigheter. Jag var
lite orolig innan köpet då supporten ligger ganska långt
från Skåne, men det har fungerat kanonbra. Jag skulle
inte ha en så stor odling om jag inte hade
hjälp med hackningen. Då skulle jag behövt
fler gubbar vilket kostar pengar. Då är det
mer lönsamt att köra med hackan, menar
Micke.
tyDlig skillnaD
På MB Grönsaker odlas salladen i bädd.
Traktorn spårar själv och chauffören kan se
till att den frontmonterade 4-radiga hackan
fungerar som den ska. Samtidigt körs deras
gamla hacka bakom traktorn och myllar ned
kväve. Micke berättar att de har jämfört effekten
av hackorna:
– Vi gjorde ett test och vi ser tydlig skillnad
mellan att bara radhacka raden och att hacka
mellan plantorna.
Nu har tredje säsongen av radhackning
mellan plantorna börjat hos Micke. Tekniken har numer
en naturlig roll i jordbruket och så kommer det att förbli.
– Vi var lite rädda för ny teknik, men med facit på hand
så behöver man inte vara det!
gårDsfakta
AreAL totALt 120 HA: 44 Ha iSberGSSallad • 35 Ha råG
ocH HöStvete • 15 Ha Sockerbetor • 12 Ha broccoli
• 6 Ha romanSallad • 6 Ha Zuccini • 2 Ha bondböna
AnstäLLdA: 5–25 under SäSonG (inGa under vintern)
ProDukter
HårdvArA
• autopilot
• cFX-750
• eZ-Steer
• inroW Weeder
mjukvArA
• dataväXt
• dataväXt karta
Arbetshäst. Den
roterande hackan
ersätter en hel del
arbetstimmar.
Foto: Håkan brolin
#16

”kunDen
ska alltiD
ha nära
till goD
suPPort”
pAtrIk kvArntun,
dAtAväXt Ab
#17

eDskaPsstyrning / malma gårD, götene västergötlanD
ekologiskt arrenDe i
>i skrivanDe stunD är vårsådden just avslutad och
medan Claes Friberg berättar om sin senaste nisch väcker
solens varma vårstrålar höstsäden till liv efter en alldeles
för lång vinter.
För ett par år sedan började Claes bruka en intilliggande mark som
låg i ekologisk produktion.
– Detta var ju när spannmåls- och gödningspriser for upp och ner
som en jojjo, man visste varken ut eller in vad som var lönt att satsa
på. Så att odla en del av arealen ekologiskt kunde ju vara kul att testa.
Efter att ha gjort kalkyler och jämfört med andra såg det ut att bli en
hygglig affär, säger Claes och fortsätter:
– Jag har min grisproduktion som är motorn i företaget och där
förbrukar jag cirka 1 600–1 700 ton egenproducerad spannmål plus en
del åkerböna. Jag har ju odlat konventionell spannmål och oljeväxter
hela mitt liv så det kunde vara kul med en ny utmaning. Och, kanske
även öka lönsamheten i delar av det som går till avsalu.
En utmaning blev det! Att odla ekologiskt kräver att man får tänka
om lite när det gäller växtföljd, ogräs och gödsling, menar Claes.
– Det är ju framför allt ogräset som kan knäcka skörden totalt, har
man då satsat en del pengar i gödselmedel och andra insatsvaror så
försvinner den där extra marginalen man hade i kalkylen rätt fort.
Det kom att visa sig, att den ekologiska odlingen blev mer än ett kul
test. Ytterligare ett arrende togs över. Även det odlades ekologiskt. Nu
uppgick ekoarealen till 140 ha, mot tidigare 60 ha, och ogräsbekämpningen
blev än mer en prioriterad fråga. Ett effektivt vapen har länge
varit radhackning, som dessutom medför en annan fördel i form av
den ökade mineralisering av gödning som uppstår. Tidigare hade Claes
provat att leja in hackningen, men med den ökade arealen började det
istället bli intressant med en egen hacka.
– Dels att vi ökade ekoarealen, vilket ger underlag, samt att det är
viktigt att verkligen komma ut och hacka i rätt tidpunkt för att uppnå
bästa effekt. Då vill jag inte vänta på en entreprenör. I växtodlingen
används två stycken 4-meters Rapider så därför föll valet på en 4-meters
frontmonterad Garford radhacka.
Hackan levererades av Dataväxt AB till säsongen 2013. Claes berättar
varför:
– Det var framförallt att jag kunde få en hacka precis så som jag ville
ha den som avgjorde. Jag sår med dubbelrad, det vill säga två sårader
med 12,5 cm avstånd och sen två billar stängda – alltså 37,5 cm mellan
varje dubbelrad. Det gör att jag kan köra med radodlingshjul på
traktorn mellan raderna. Med denna hackan kan jag även växla mellan
att köra med dubbelrad eller med 25 cm radavstånd.
#18

Precision. Radhackning kräver hög precision hela vägen.
Claes Friberg här framför sin kamerastyrda radhacka från Garford.
tillväxt
Foto: JoHan ocklind
ProDukter
HårdvArA
• inter-roW Weeder
mjukvArA
• dataväXt
• dataväXt karta
• dvtime
Garfordhackan har ett helt eget kamerasystem med hög precision
samt en färgskärm i traktorhytten som visar raderna. Djupreglering
sker hydrauliskt, vilken gör att den är väldigt följdsam vid körning på
ojämna fält. Det är även enkelt att ändra trycket på gåsfoten om man
kommer in där jorden är styvare eller om skorpa finns.
flexiBelt system
I framtiden funderar Claes Friberg på att skaffa en större såmaskin:
– Då är det enkelt att montera ett utbyggnadskit från Garford till
hackan, så att den blir 6 meter bred. Alternativt kan jag lägga till två
stycken 4-meterssektioner bakom traktorn, menar han.
Systemet är väldigt flexibelt. Normalt så sitter det en enkel sideshift
på traktorn för att styra hackan, i det utförandet klarar den av att bära
6 meter hacka. När Claes började prata om att eventuellt köra ett butterflysystem
på 3 x 4 meter i framtiden, beslutade Garford att utrusta Claes
hacka med styrbara diskar istället för en sideshift. I framtiden finns då
möjlighet att hacka 12 meter brett med samma höga precision!
På Malma Gård är man mycket nöjda med resultatet. Hittills har
hackan gått 50 hektar och gör ett mycket bra jobb mot ogräsen. Kamerans
tillförlitlighet är mycket hög, och med en extra monterad lampa
kan den även köras när det är mörkt!
gårDsfakta
• drIvs Av claeS ocH eva-maria FriberG
• mALmA gård oCH bAdene egendom: 670 Ha.
badene eGendom brukaS GemenSamt med
bränneberG eGendom.
• konventIoneLL odLIng: HöStvete, korn,
Havre, HöSt- ocH vårrapS, åkerböna,
rödklöver.
• ekoodLIng: vårvete, råGvete, Havre,
åkerböna, Frövallar.
• grIsproduktIon: 16 000 SmåGriSar ocH
7 000 SlaktSvin per år.
• inneFattar även SkoG, vindkraFt ocH
boStäder
• totalt SySSelSätter verkSamHeterna
cirka 10–1 1 perSoner på HelårSbaSiS.
”Det var framförallt
att jag kunDe få en
hacka Precis så som
jag ville ha Den
som avgjorDe”
#19

eDskaPsstyrning / örumsgårDen, löDeruP skåne
5 snaBBa MED ÖRIAN WEDEKULL
styrning
>varför investeraDe Du i Plogstyrning?
en gps-utrustnIng Från trImbLe mäter avStåndet mellan Fåran
ocH det tänkta körSpåret, räknar ut önSkad tiltbredd ocH JuSterar
ploGen med en elektriSk Styrd Hydraulventil – på Så viS HållS
Fåran alltid rak ocH Fältet blir ordentliGt GenomplöJt. ploG-
StyrninGen kan användaS till alla ploGar med variabel tiltbredd.
– Vi köpte utställningsplogen från Elmia, året det – Ja, det är det, det är bara att köra. Vi hade ju den allra första
kom. Då var plogstyrningen monterad, så den fick versionen, så lite inkörningsproblem har vi väl haft. Men det
följa med i köpet. Sen är vi nyfikna på ny teknik. kan man bortse från, för nu när det väl är rätt inställt så är det
Redskapsstyrning
vi inte.
Men vi insåg inte Dränering alla fördelarna med Sensorer plogstyrningen Handdatorer
då, det bara att tuta och köra!
gjorde
Plogstyrning
>vaD har Du vunnit?
– Fördelarna är ju att man blir av med en vändteg, eftersom man
rätar upp fältet från den ena sidan till den andra. Så tre vändtegar
blir oftast två, det är den största fördelen. Sen blir det mindre
belastning på plogen om man kör rakt. Det blir även lättare att
plöja jämnt eftersom man plöjer rakt.
>är Det använDarvänligt?
>är Det värt Pengarna?
– Ja, det är det. Det är det värt. Vändtegarna går mycket fortare
att plöja eftersom att det är exakt. Du kommer alltid rätt från
första draget till det sista.
>när är nyttan som störst?
– Vi kör ju mycket på natten när det är mörkt. Jag menar, att
komma till ett nytt fält när det är mörkt innebär inte längre
några problem. Och det är inga problem att avsluta ett fält när
det är mörkt heller, med vändtegar och så. Utan plogstyrningen
är det svårt många gånger. Vi har ganska bra arrondering, med
stora, fina fält. Men de är aldrig helt fyrkantiga.
”tre vänD tegar
Blir oftast två
– och Det går
snaBBare”
ProDukter
HårdvArA
• autopilot
• FmX-diSplay
• ploGStyrninG
mjukvArA
• dataväXt
• dataväXt karta
Foto: anna HermanSSon
#20

autostyrning >reDskaPsstyrning / truetracker
/ rösavi maskinstation, närke
ProDukter
HårdvArA
• autopilot
• FmX-diSplay
• veHicle Sync
mjukvArA
• dataväXt
• dataväXt karta
”Lookie, lookie – no hands!” Anders på Rösavi Maskinstation demonstrerar Vehicle Sync. Foto: Håkan brolin
sPar tiD meD vehicle sync
rning
>rösavi maskinstation sprider varje år 100 000 m3
flyt gödsel över Närke. Från Nora i norr till Askersund
i söder går de två ekipagen – utrustade med autosyrning
från Trimble. 2009 började Rösavi, som första
Redskapsstyrning
sitter modem, som dels tar emot RTK-korrektion via
kund, köra med RTK-korrektion Dränering via Sensorer mobilnätet. Kopplat Handdatorer
till FmXdisplayerna
GSM-nätet och dels – nytt för i år – upprättar en kommunikation
mellan displayerna.
Att autostyrningen är avlastande för föraren, är det inga tvivel
om. Med Vehicle Sync sparar man även en hel del ställtid vid körning
med två ekipage på samma fält. På Rösavi fick man tidigare
börja köra från var sin kant. Numer är det bara den ena föraren som
behöver rita upp ett körspår, därefter synkas informationen mellan
displayerna och den andra föraren ser, och kan aktivera autostyrningen
på samma körspår. Loggningen får var sin färg. Medan den
ena är iväg och fyller tunnan, kör den andra på fältet. Det blir inga
tveksamheter om var man ska börja köra. Byter man förare finns all
information i displayen.
ett väl utfört arBete är värt oerhört mycket, men det är inte
alltid så lätt att sätta kronor och ören på. Ofta är det ännu svårare
att ta mer betalt för det. På Rösavi ser man istället detta mervärde
som en konkurrensfördel. Dels genom att arbetet utförs med högsta
precision, dels genom möjligheten för kunden att ta del av den
dokumentation som skapas.
Framtiden lockar med mer avancerade lösningar inom dokumentation
och kommunikation. Om det nu blir webbaserade överföringar
av information till myndigheter och kunder i realtid, eller utökade
funktioner för styrning av maskiner som blir nästa steg, kommer i
alla fall Rösavi att vara på hugget.
”Detta är
en mycket
intressant
teknik
för maskinstationerna”
joHAn djupmArker,
dAtAväXt Ab
#21

enkelhetens tju
>vattenhushållning / BröDerna larsson, värmlanDs nysäter
”använDningsområDena
är många
– ena Dagen kan Du
köra kaBel, anDra
Dagen Dränering”
HåkAn broLIn, dAtAväXt Ab
Den klingande värmländskan gjuter värme i orden när Jan-Ove Larsson berättar
om glädjen i täckdikning: ”När det nôrinner ur ögat, då känns det riktigt bra!”
>BröDerna larsson i Värmlands Nysäter hade mycket
mark som var i behov av kompletteringsdikning. En rejäl
traktor med steglös växellåda hade de redan, så en riktig
dräneringsmaskin att koppla till blev en överkomlig investering.
Valet föll på en AFT 100 – något de inte har ångrat en sekund!
De köpte sin kedjegrävare av Dataväxt AB för fyra år sedan, och
förutom kompletteringsdikningen har de nu hunnit nydika 70–80 ha.
Nyttan av maskinen är stor, berättar Jan-Ove.
– Fördelen med att ha en egen dräneringsmaskin är att det är så
enkelt att komma igång. Vi har en starttid på ungefär en timme från
att vi har bestämt oss för att idag så dränerar vi, tills vi är igång och
kör. Det är bara och haka på maskinen, ställa upp lasern, ta ut några
höjder sedan så kör vi. Det går fort att komma igång och det blir ett
bra resultat.
Att det skulle vara överväldigande svårt att dika själv, håller inte
Jan-Ove med om.
– Det är inte så svårt som man tror. Innan vi börjar så tar vi hjälp av
traktorns GPS och ristar upp där spåren kommer att bli. Det är enkelt
att gräva kopplingsgroparna och du får en bra bild över hur det kommer
att bli. Vi dränerar på 12 meter mellan sugarna vid nydränering.
Laserssystemet är enkelt, inga problem. Vi väger av allt själva och
tar ut var vi vill ha ut vattnet. Vi väger av hela fältet och gör sedan
en skiss över fältet på höjderna, sedan så är det bara att sätta igång.
Det är enkelt att fixa till ett fält om det till exempel är ett hörn som
behöver dräneras.
Dikesgrävning
Att en av de mest grundläggande förutsättningarna för att erhålla en
god skörd är att ha en fungerande dränering är välbekant för många.
Hos Bröderna Larsson ser man snabbt resultat.
– Att avkastningen har ökat är det ingen tvekan om, men fälten
har även blivit mer lättbrukade, säger Jan-Ove. Vi ser en högre skörd
#22

Jan-Ove håller fötterna torra
med väldränerad mark.
Foto: Håkan Brolin
produkter
hårdvara
• AFT100 med lasersystem
mjukvara
• dataväxt
• dataväxt karta
gårdsFAKTA
550 ha varav 130 ha
är egen mark
• skog
320 ha
• Havre
160 ha
• Vall/bete 150 ha
• Korn
100 ha
• Höstvete 70–80 ha
• Vårvete 30–40 ha
• Vårraps 30 ha
boskap
• 120 st mjölkkor
(95 % Holstein och 5 % SRB)
• Egen rekrytering även tjurar
• Totalt 330–340 djur
sning
”att Avkastningen
har ökat är det
ingen tvekan om,
men fälten har
även blivit mer
lättbrukade”
samtidigt som vi behåller markstrukturen. Vi bränner mindre diesel
nu och allt blir mycket lättare. Dräneringen är betald på 4–5 år
på fältet i ökad avkastning och i minskade kostnader på bland annat
insatser.
Vi dränerade ett fält ifjol och det kom 15 mm i förrgår. Det började
nôrinna ur ögat direkt på det då nysådda fältet, vilket gör att vattnet
sjunker undan snabbt och det känns bra! De fälten vi har nydränerat
kör vi numera först på våren – förut så körde vi dessa fält sist.
Många nyttiga åtgärder har således utförts de senaste fyra åren. Men
mycket jobb finns fortfarande kvar. Bröderna Larssons målsättning
är att dränera all areal där behov finns, oavsett om det är egen mark
eller om det är arrenden.
– Gäller det arrende skriver vi ett 10-årskontrakt på dräneringen.
Vanligt är annars att man skriver på 20–25 år, men då är det en stor
dränerare som har utfört arbetet och man får då en större kostnad
för det utförda arbetet.
Jan-Ove svarar tveklöst jakande på frågan om lönsamheten har förbättras
på gården: ”Det behöver man inte ens grunna på!”
Produkter från Dataväxt AB
I samråd med LRF Konsult föll redan 1998 valet på programmen
DataVäxt och DataVäxt Karta, som inköptes för att man ville ha ett
bra växtodlingsprogram med kartfunktion:
– Programmet är mycket lätthanterligt även med uppdateringar av
programvaran, menar Jan-Ove. Nu gör vi en plan i datorn över kommande
växtodlingssäsong, och sedan kan man justera senare i mobilen
med DV Mobile – viket är mycket bra!
Dikesgrävaren AFT 100 har djupregleringssystem med laser från
Trimble, med en grävbredd 20 cm och max grävdjup på 1,2 meter:
– Det blir en bra billig dränering. Kostnad för kopplingar, slang,
grus och slitage på maskinen ligger på 8 000 kr/ha vid nydränering.
Räknar vi med traktor och chaufför blir kostnaden 13 500 kr/ha.
#23

Dränering / Ws jorDBruks aB, sköllersta närke
Stefan Lithell på WS Jordbruks AB är en framskriden användare av redskapstyrning via GNSS.
Han har en egen dikningsplog som han styr med RTK-noggrannhet och programvara från
Trimble som gör att han kan skapa ritningen direkt i fält.
”och än slank han
>åkermarken hos WS Jordbruks AB
utanför Örebro är sedan tidigare dikat
i olika omgångar, men med varierande
kvalitet. Bland annat hittar man släta
plaströr med slitsar som nu är helt igensatta. Jorden
består av gammal sjöbotten med mulljord som hela
tiden sjunker och medför att diken från 60-talet har
börjat titta upp här och där. Underlaget var tillräckligt
för att utföra jobbet själv, så en diknings plog köptes in.
Inledningsvis körde de med ett lasersystem som följde
med maskinen vid köp.
Efter ett tag kändes proceduren omständig. Man fick
göra en ny uppställning av lasersändaren för varje dike
och när man hade långa stammar som dessutom gick
uppför behövde man ofta flytta den. Ställtiden var för
omfattande och de började därför undersöka andra lösningar.
Samtidigt hade ett par blöta år ställt till det på
andra sätt. De körde plogen efter en CAT Challenger
som inte riktigt orkade, det gick inte att styra sig ut ur
surhålorna och de körde ofta fast. De behövde en traktor
som klarade av dikningen och valet föll på en Case
QuadTrack med fyra band och midjestyrning.
”jag ser Diket
i Profil innan
jag kör, Det
är välDigt
uPPskattat”
#24

Dränering med GNSS,
motsvarande det system som
rullar på WS Jordbruks AB.
Foto: Trimble
Mycket teknik i hytten hos Stefan Lithell.
Foto: Håkan Brolin
ner i diket”
Dikning med GNSS
Med Trimble-förberedelse som bonus i köpet, blev autostyrning
genast aktuellt. Inledningsvis körde de med autostyrning
på traktorn och laserstyrning på dikningsplogen,
men efter ett halvår investerade de i en FmX-display med
programmet WM-Drain djupreglering via GNSS. Stefan
förklarar hur de fungerar:
– Arbetsprocessen börjar med vi att döper varje dike
efter slangens grovlek. Sedan bestämmer vi vilket dikesavstånd
det ska vara. Med autostyrningen kör vi sedan
över stamledningen med traktorn, så att en grävmaskin
kan komma efter och gräva fram startpunkten. Sedan kör
vi dike för dike. Först mäter upp, sedan sätter djup och
önskad lutning och ser om planen fungerar. Om värdena
inte fungerar får man justera. Jag ser diket i profil innan
jag kör, det är väldigt uppskattat.
Vet han bara var utloppet och stammen ska ligga kan
han komma igång att köra på en gång, det blir väldigt lite
ställtid. Tidigare lejde han in täckdikningsplanering, det
behöver han inte längre. Efter att arbetet är klart lägger
Stefan in allt i datorn för dokumentation. Lätt som en
plätt!
”vi döper
varje dike
efter slangens
grovlek.
Sedan bestämmer
vi dikesavståndet”
#25

”jag lägger
först maP innan
såDD, seDan
komPletterar
jag meD kväve
efter jorDart”
steFAn LItHeLL
>sensorer / Ws jorDBruks aB, sköllersta närke
innovation &
Få använder tekniken
som man gör
på WS Jordbruks
AB. Den har en
naturlig plats och
används med sunt
förnuft för att
förverkliga tankar
och idéer.
>till göDsling och sPrutning har WS
Jordbruks AB styrt utmatningen med hjälp
av GPS ända sedan Switchen kom. Nästa steg
var styrning av sektioner och giva, samt att
kunna använda tilldelningsfiler för att variera spridning
efter markkarta. Nu för tiden styr de gödningsspridaren
genom ISOBUS-kommunikation i sin FmX-display. När
tröskan byttes ut tillkom skördekartering och ytterligare
en Trimblestyrning – att då även skaffa växtodlingsprogrammet
DataVäxt knöt ihop säcken på ett prydligt sätt.
Nu gör Stefan Lithell egna tilldelningsfiler, baserade på
jordart och egen erfarenhet.
– Jag lägger först MAP innan sådd, sedan kompletterar
jag med kväve efter jordart. Mulljord som själv producerar
kväve får mindre giva. Jag har delat av åkrar förr och lagt
olika givor, men nu kan jag få en flytande gräns på ett helt
annat sätt.
Den senaste investeringen för att effektivisera växtodlingen
heter GreenSeeker. Det är ett system som med hjälp
av optiska sensorer mäter variationer i grödan. Utifrån
dessa värden kan man styra spridningen av gödning så att
varje del av fältet får en anpassad giva.
– Det återstår att lära sig hur man ska få en biologisk
nytta av detta. Planen är MAP efter standardgiva, men
egentligen vill jag använda aktuell markkarta och variera P.
Vi kan ha väldigt låga fosforvärden på mulljorden, och det
varierar mycket trots stora skiften med samma jordart. Det
är viktigt att styra fosforn till dit den gör mest nytta. Kan
jag nu använda sensorn till att sprida kalksalpeter med så
gör det inte lika mycket att grödan fick för lite kväve vid
MAP-körning.
Stefan tror på en ljus framtid för GreenSeekern:
– Det finns en väldig potential att utveckla, läsa av grödan
och vad den har tagit upp av olika saker. Det är mer
#26

Kontroll av insatsvaror kan spara pengar, men även höja kvaliteten på arbetet. Här sker sådd
med hög precision på Hedåkers Säteri i Grästorp. Foto: Henric Stenström
realism
Med GreenSeeker
mäter man hur grödan
varierar över fältet.
intressant än vad som finns i marken, för det är svårt att
veta om det tas upp och hur snabbt det tas upp.
Vart tar pengarna vägen?
På WS vet man vad man betalar för. Vinster mäts inte bara
i kronor utan även i mer abstrakta värden.
I dikningen ville de egentligen bara ha ett smidigare
system som fungerade hela tiden. På köpet hinner de nu
med mycket mer varje timme. Det betyder tid för fler jobb.
Systemet kostade mycket pengar, men på WS har det lönat
sig.
GPS-styrning i olika utföranden avlastar. Man gör ett
bättre jobb eftersom att man kan hålla koll på redskapet
och finjustera för bästa resultat. Man blir mindre trött och
mindre stressad. Vid tröskning tankar de flygande hela
tiden, och sparar tid.
Med programvaror och karteringar har man hela tiden
möjlighet att använda all information och kan forska djupare
innan man fattar beslut. Att styra gödningen har inte gett
någon besparing än, men på WS är projektet fortfarande
i sin linda. Dessutom handlar det mer om att optimera
tillförsel efter plats, än att minska mängder.
Potential för mer
Vad finns det mer att önska, när man redan provat alla
tillgängliga produkter? Trots den redan digra teknikparken
finns det enligt Stefan potential för mer!
Ett önskemål är vidare utveckling av rekommendationer
till värden från GreenSeeker, synkning av kartor till
DV Mobile så att man kan dra slutsatser snabbare genom
att titta i telefonen och direkt få uppgifter om sin aktuella
plats är också intressanta funktioner.
Tekniken utvecklas, och än så länge är det bara fantasin
som sätter gränser!
produkter
hårdvara
• Autopilot
• EZ-Guide Plus
• FmX-display
• Greenseeker
mjukvara
• dataväxt
• dataväxt karta
#27

historia / Dataväxt aB
Ovan: Hedåkers Säteri utanför Grästorp. Nedan: Torbjörn Djupmarker.
”oj, vilken häftig resa...”
>i Början av 1990-talet drev jag lantbruk på Hedåkers
Säteri. Jag ville ha kontroll och uppföljning på vad jag
gjorde på ett enkelt sätt. Eftersom jag var tekniskt intresserad
och även arbetat en del med datorer föll det sig
naturligt att göra ett program för växtodlingen.
Detta gjorde jag helt för egen del. Det fanns redan ett
antal växtodlingsprogram på marknaden, men samtliga
hade rådgivningen och rådgivarna som utgångspunkt.
Jag tyckte att det borde vara den praktiska lantbrukaren
som var utgångspunkten för hanteringen.
Efter några år ökade intresset för programmet. Jag var
med på några mässor och visade mitt program – plötsligt
hade vi en ganska stor kundkrets. På så vis startades
Dataväxt AB, 1996, och jag började mer aktivt marknadsföra
programmet. Nu hade också mina kunskaper
i programmering för länge sedan uttömts och i stället
började Johan Djupmarker, vid sidan av sitt skolarbete,
att sköta all programmering.
reDan från start har vi haft vår utgångspunkt i att
det är nyttan för lantbrukaren som är viktig, och det är
med hans ögon vi ska skapa hanteringen i programmet.
De första 4–5 åren arbetade vi enbart med programvaror,
där det efter hand kom in karthantering, skogsprogram
och tidredovisningssystem. 1995 satsade vi på en
tröska med skördekartering. Steget var sedan inte långt
till att intresserat snegla på de första guideutrustningarna
via GPS, såsmåningom även på automatiska styrningar.
Trimble, som redan då var ledande inom denna typ av
teknik, presenterade i början av 2000-talet sina första
utrustningar för guidning och auto styrning via GPS. Våra
vägar möttes därför och den första tröskan i Sverige med
autostyrning via GPS var ett faktum – på vårt jordbruk!
Detta föll väldigt bra ut och 2006 fick Dataväxt AB agenturen
för Trimble Agriculture i Sverige!
vi såg tiDigt möjligheterna i att arbeta både med dokumentationen
och med styrningen, kopplingen mellan
GPS-tekniken och våra programvaror var självklar.
I och med detta startade också en resa som vi aldrig hade
kunnat ana vidden av, när utvecklingen av teknik för
autostyrning blev det hetaste i lantbruket på senare tid.
En ledstjärna i vårt arbete – oavsett om det gäller
programvaror eller GPS-utrustningar – har hela tiden
varit att kunden alltid ska ha nära till en god support.
Utan support finns det ingen teknik som blir till större
nytta. Under alla år har vi därför varit fokuserade på att
ständigt vara tillgängliga för att hjälpa kunderna med
de frågor som uppkommer. Detta är idag en stor del av
vårt framgångskoncept. Numer är autostyrningen ofta
är en central del i både styrning av maskin och insatsvara
och med det blir även fältsupporten högt prioriterad.
TORBJÖRN DJUPMARKER
”Dataväxt är
ett Program
för och av
lantBrukare,
vilket märks
i hanteringen”
#28