Sweden Yearbook - 1982_83
Sweden Yearbook - 1982_83
Sweden Yearbook - 1982_83
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
tal levande födda flickor, som skulle belöpa på denna<br />
årskull under hela fruktsamhetsperioden. Detta antal är<br />
det s. k. bruttoreproduktionstalet (jfr tab. 517, där detta<br />
tal redovisas för en del länder).<br />
Vid beräkning av bruttoreproduktionen tar man ingen<br />
hänsyn till dödligheten i modergenerationen. Om<br />
man däremot med ledning av de kända dödsriskerna<br />
beräknar det antal kvinnor i nyssnämnda årskull, som<br />
uppnår 15 år, 20 år etc. och hur många år de genomlever<br />
i olika åldersavsnitt, kan man på samma sätt som<br />
förut på den reducerade modergenerationen beräkna<br />
det s. k. nettoreproduktionstalet, varmed förstås antalet<br />
levande födda döttrar, som med de faktiska fruktsamhets-<br />
och dödlighetsförhållandena i genomsnitt<br />
skulle komma på varje levande född kvinna. Om detta<br />
tal är större än 1, innebär detta på lång sikt en folkökning,<br />
om det är mindre än 1, en folkminskning. - Tab.<br />
54. - Återstående medellivslängd är antalet år som i<br />
genomsnitt återstår att leva för en x-åring. Den beräknas<br />
genom att den tid som återstår att tillsammans<br />
leva för alla x-åringar divideras med antalet i åldern x<br />
år. Man har härvid antagit att dödsfallen är jämnt fördelade<br />
över åldersåret, utom för 0-åringar för vilka<br />
noggrannare beräkningar utförts. - Sannolika återstående<br />
livslängd är antalet år efter vilkas förlopp antalet<br />
x-åringar minskat till hälften. Uträkningen sker genom<br />
att medianen för de kvarlevande i olika åldrar<br />
beräknas.<br />
Tab. 56-58. Befolkningsförändringar. Del 3. - Tab.<br />
57. Utan att det kommer till synes i kyrkobokföringen<br />
torde dessutom flertalet av de från och till obefintligregistret<br />
överförda personerna i verkligheten vara invandrare<br />
resp. utvandrare.<br />
Tab. 59. Befolkningsförändringar 1981. Del 2.<br />
Tab. 60. Folkmängdens förändringar; Befolkningsförändringar.<br />
Del 3.<br />
Tab. 61. Uppgifter från patentverket.<br />
Tab. 62. Manus i lantmäteriverket.<br />
Tab. 63-65. Naturvårdsverkets årsbok. - Tab. 64.<br />
Ytterligare tre nationalparker har beslutats av riksdagen<br />
men är ännu inte avsatta. Av dessa kommer Stora<br />
Mosse att avsättas under <strong>1982</strong> medan Tiveden och<br />
Skuleskogen dröjer ytterligare något år.<br />
Tab. 66. Uppgifter från generaltullstyrelsen, kustbevakningssektionen.<br />
Tab. 67. Manus i statistiska centralbyrån.<br />
Tab. 68-73. Naturvårdsverkets årsbok. - Tab. 72.<br />
Tabellen redovisar fem användningsområden, av vilka<br />
jordbruk och skogsbruk är lätt definierbara. Med fruktoch<br />
trädgård avses i första hand större kommersiella<br />
odlingar. I gruppen industri ingår främst träskyddsmedel<br />
och slembekämpningsmedel. Till gruppen hushållskonsumtion<br />
räknas produkter som använts för privatkonsumtion<br />
t. ex. saneringsvätskor, träskyddsfärger,<br />
medel mot ohyra och skadedjur, myggrepellenter<br />
samt medel för trädgårdsskötsel.<br />
Tab. 74. Statens livsmedelsverk.<br />
Tab. 75-81. Lantbruksräkningen 1976; Jordbruksstatistisk<br />
årsbok; Statistiska meddelanden, serie J. -<br />
Åkermark: Mark som används eller lämpligen kan användas<br />
till växtodling eller bete och som är lämplig att<br />
plöjas. Betesmark: Mark som används eller lämpligen<br />
kan användas till bete och som inte är lämplig att<br />
plöjas. Skogsmark: Mark som är lämplig för virkesproduktion<br />
och som inte i väsentlig utsträckning används<br />
för annat ändamål samt mark där det bör finnas skog<br />
till skydd mot sand- eller jordflykt eller mot att fjällgränsen<br />
flyttas ned. Mark som ligger helt eller i huvudsak<br />
outnyttjad skall dock inte anses som skogsmark,<br />
om den på grund av särskilda förhållanden inte bör tas<br />
i anspråk för virkesproduktion. Mark skall anses lämplig<br />
för virkesproduktion om den enligt vedertagna bedömningsgrunder<br />
kan producera i genomsnitt minst<br />
en kubikmeter virke om året per hektar. Annan mark:<br />
Mark som inte lämpligen kan användas till växtodling,<br />
bete eller virkesproduktion.<br />
Tab. 82. Allmän fastighetstaxering 1975. Del 2.<br />
Tab. <strong>83</strong>-85. Lantbruksräkningen 1976; Jordbruksstatistisk<br />
årsbok; Statistiska meddelanden, serie J. -<br />
Åkermark: Mark som används eller lämpligen kan användas<br />
till växtodling eller bete och som är lämplig att<br />
plöjas. Betesmark: Mark som används eller lämpligen<br />
kan användas till bete och som inte är lämplig att<br />
plöjas. Skogsmark: Mark som är lämplig för virkesproduktion<br />
och som inte i väsentlig utsträckning används<br />
för annat ändamål samt mark där det bör finnas skog<br />
till skydd mot sand- eller jordflykt eller mot att fjällgränsen<br />
flyttas ned. Mark som ligger helt eller i huvudsak<br />
outnyttjad skall dock inte anses som skogsmark,<br />
om den på grund av särskilda förhållanden inte bör tas<br />
i anspråk för virkesproduktion. Mark skall anses lämplig<br />
för virkesproduktion om den enligt vedertagna bedömningsgrunder<br />
kan producera i genomsnitt minst<br />
en kubikmeter virke om året per hektar. Annan mark:<br />
Mark som inte lämpligen kan användas till växtodling,<br />
bete eller virkesproduktion.<br />
Tab. 86. Uppgifter från Statens jordbruksnämnd.<br />
Tab. 87-93. Lantbruksräkningen 1976; Jordbruksstatistisk<br />
årsbok'; Statistiska meddelanden, serie J. -<br />
Åkermark: Mark som används eller lämpligen kan användas<br />
till växtodling eller bete och som är lämplig att<br />
plöjas. Betesmark: Mark som används eller lämpligen<br />
kan användas till bete och som inte är lämplig att<br />
plöjas. Skogsmark: Mark som är lämplig för virkesproduktion<br />
och som inte i väsentlig utsträckning används<br />
för annat ändamål samt mark där det bör finnas skog<br />
till skydd mot sand- eller jordflykt eller mot att fjällgränsen<br />
flyttas ned. Mark som ligger helt eller i huvudsak<br />
outnyttjad skall dock inte anses som skogsmark,<br />
om den på grund av särskilda förhållanden inte bör tas<br />
i anspråk för virkesproduktion. Mark skall anses lämplig<br />
för virkesproduktion om den enligt vedertagna bedömningsgrunder<br />
kan producera i genomsnitt minst<br />
en kubikmeter virke om året per hektar. Annan mark:<br />
Mark som inte lämpligen kan användas till växtodling,<br />
bete eller virkesproduktion.<br />
Tab. 94. Uppgifter från Statens jordbruksnämnd;<br />
Jordbruksekonomiska meddelanden.<br />
Tab. 95. Uppgifter från Svenska mejeriernas riksförening.<br />
Tab. 96. Jordbruksstatistisk årsbok; Statistiska meddelanden,<br />
serie J.<br />
Tab. 97-98. Uppgifter från lantbruksstyrelsen.<br />
Tab. 99. Statistiska meddelanden, serie J. - Tabellen<br />
baseras på SCBs deklarationsundersökning för jordbrukare,<br />
inkomståret 1980.<br />
Tab. 100-101. Jordbruksstatistisk årsbok.<br />
Tab. 102. Uppgifter från Sveriges lantbruksforbund.<br />
Tab. 103-115. Uppgifter från skogsstyrelsen. - Tab.<br />
106, 107 och 115. Skogsmarken kan med hänsyn till<br />
äganderätten indelas i två huvudgrupper: allmänna<br />
skogar och enskilda skogar. Allmänna skogar är kronoskogar,<br />
ecklesiastika skogar och övriga allmänna skogar.<br />
Enskilda skogar består av aktiebolagsskogar och<br />
övriga enskilda skogar, de senare benämns vanligen<br />
privatskogar. Skogsvårdsorganisationen (skogsstyrelsen<br />
och skogsvårdsstyrelsernal är sedan 1980, då den<br />
nya skogsvårdslagen trädde i kraft, tillsynsmyndighet<br />
över all skog oavsett ägare.<br />
Tab. 116-118. Fiske t.o.m. 1969; därefter Fiskesta-<br />
531
Change language