natur 2016

More documents

Recommendations

Info

Fiske Restaurering av vattendrag Under 1800- och 1900-talet flottledsrensades många vattendrag på sten och block. Dammar byggdes och vattendrag kanaliserades, allt för att underlätta flottningen av timmer. Många arter är helt beroende av den varierade miljön som finns i och kring ett orört vattendrag. Genom restaurering, där till exempel block läggs tillbaka i vattnet, kan många naturliga funktioner återskapas. Till exempel fria vandringsvägar och fungerande lekområden för fiskar. Länsstyrelsen på exkursion längs Lögdeälven med laxfiskare och representanter från fiskevårdsområden. Foto: Roger Vallin 16
Hela Lögdeälven restaureras i stort projekt Antalet laxar fortsätter att öka i de flesta av Västerbottens älvar och ett stort femårigt projekt för att återställa Lögdeälven har påbörjats. Länsstyrelsen har fått pengar för att återställa hela Lögdeälven efter de stora ingrepp som gjordes på vattenmiljön under flottningsepoken. Det gynnar livsmiljöerna i älven och är värdefullt för fisketurismen. I Lögdeälven har sportfiske efter lax pågått under lång tid. Många fiskare återkommer år efter år och har stor kunskap om älven, fisket och fiskeplatserna. Som ett led i planeringen av projektet ReBorN samlade Länsstyrelsen under hösten ett tiotal sportfiskare för en studieresa efter älven för att utbyta information och diskutera det fortsatta samarbetet under åren som projektet ska pågå. tande besökare ökar. Det innebär att förutsättningarna för affärsdrivande verksamheter kopplade till sportfisket ökar och fiskerättsägare ställs inför nya utmaningar när det gäller att förvalta laxen på ett hållbart sätt. Trenden bryts i Vindelälven Vindelälven sticker ut i årets undersökningar av laxyngel. Här fanns extremt lite yngel 2016, vilket är mycket anmärkningsvärt. Vi vet inte orsaken än, men minskningen är för stor för att det bara ska handla om naturliga svängningar. Troligen handlar det om flera faktorer, varav en kan var en ökning av sjukdomen M74 som beror på vitaminbrist. Enstaka dåliga år är ingen fara men om kommande undersökningar visar på fortsatt låga nivåer är läget ett annat. För att sikfiske ska bli möjligt har därför sex fiskare från länet med gott resultat provat en metod för skonsam återutsättning av lax. ”Vittjanpåsen” är en lång ”nätslang” som sänks ner i vattnet. När fiskhuset pumpas upp över vattenytan rinner fisken ut i påsen. Där finns en rist som siken simmar igenom, medan laxen stannar kvar. Påsen öppnas med en dragkedja på laxsidan så laxen kan simma ut i det fria utan hantering. Utveckling av förvaltningen av fjällfisket Under 2016 startade ett företagsdoktorandprojekt med målsättningen att öka förståelsen för vad som kontrollerar produktion i fjällsjöar. Projektet ska utveckla nya metoder för övervakning av klimatförändringar och förvaltningsstrategier för hållbar användning av fjällfiskbestånd. Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet samt länen Jämtland, Västerbotten och Norrbotten ingår i projektet. Syftet är att på bästa sätt kunna samordna fiskeintresset med det mycket omfattande restaureringsarbetet. Genom sina stora kontaktnät kan sportfiskarna också sprida information vidare till övriga fiskare och återkoppla synpunkter till projektledningen. Test av vittjanpåsen för att möjliggöra sikfiske Under de senaste 20 åren har sälstammen i hela Östersjön växt kraftigt. Det har skapat stora problem för det yrkesmässiga fisket då sälarna förstör redskap och äter upp fångsten. Fortsatt positivt för laxbestånden I de flesta av våra åtta vildlaxälvar är laxens utveckling fortsatt positiv. Vi har under många år arbetat med att stärka bestånden för att lax ska bli en resurs i ett lokalt, regionalt och nationellt perspektiv. Intresset för fiske ökar i takt med att laxarna blir fler. Även antalet långväga och övernat- Sälsäkra fasta redskap, så kallade pushupfällor, har utvecklats för att fortsatt kunna fiska efter framförallt lax och sik med fasta redskap. Pushup-fällor får inte användas för fiske efter sik innan det blir tillåtet att fiska lax, eftersom metoden innebär att lax löper stor risk att skadas både i fällan och när fisken sedan hamnar i båten. En hanlax, så kallad grilse, som bara varit ett år i havet innan den vandrat tillbaka till sitt födelsevatten för att leka. Foto: Magnus Ström 17
Page 1 and 2: I Västerbottens natur 2016 Året s
Page 3 and 4: Innehåll Förord 1 Åtgärdsprogra
Page 5 and 6: Förord I Västerbottens natur 2016
Page 7 and 8: Vi stöttar hotade arter som risker
Page 9 and 10: Rekordmånga nya naturreservat i l
Page 11 and 12: Stor uppslutning när länets 300:e
Page 13 and 14: Sagor, pyssel och utflykter ger bar
Page 15 and 16: Vi värnar om den marina miljön Kv
Page 17 and 18: Markförvaltning Fjällägenheten B
Page 19: Lokala naturvårdsprojekt Mer penga
Page 23 and 24: Lodjuren ökade och två vargar eta
Page 25 and 26: Insamlingen av rapporter till älgi
Page 27 and 28: Vy från det nya naturreservatet Li

natur 2016

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?