I IRAN
8-april-2016---nytt-lage-for-svenska-affarer-i-iran
8-april-2016---nytt-lage-for-svenska-affarer-i-iran
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
EKONOMIN<br />
Irans ekonomi präglas av att de tongivande<br />
företagen är statligt ägda eller kontrollerade<br />
av intressen som verkar inom staten. Statens<br />
inflytande är särskilt stort i oljeindustrin,<br />
som nationaliserades redan 1951. Oljan<br />
finansierade också en betydande del av Irans<br />
ekonomiska och militära upprustning under<br />
1960- och 1970-talen. Idag svarar oljeintäkterna<br />
för en dryg tredjedel av statsbudgeten.<br />
Staten stärkte sitt inflytande i ekonomin i<br />
samband med revolutionen, då omfattande<br />
privata tillgångar nationaliserades. Krigsekonomin<br />
1980–1988 och den påföljande återuppbyggnaden<br />
gav ytterligare näring till landets<br />
statliga och halvstatliga företagssektor,<br />
nu med revolutionsgardet som ledande aktör.<br />
Trots ett visst mått av ekonomisk isolering från<br />
omvärlden ökade levnadsstandarden i landet<br />
betydligt under 1990-talet.<br />
Stigande intäkter från oljeexporten understödde<br />
landets expansiva finanspolitik som<br />
började föras några år in på 2000-talet. Staten<br />
gjorde insatser för främst lägre inkomstgrupper,<br />
till exempel inom hälso- och sjukvården,<br />
och lanserade projekt för att bygga ut landets<br />
infrastruktur. Men kostnadskontrollen var<br />
låg och korruptionen bredde ut sig. Statens<br />
inkomster förvaltades inte. Regeringens privatiseringsprogram<br />
utmynnade i att många<br />
företag förvärvades av intressen som stod nära<br />
staten, med minskad offentlig insyn i verksamheterna<br />
som följd. Periodens ekonomiska<br />
politik slutade i en vanskött ekonomi med stigande<br />
inflation, försämrad konkurrenskraft<br />
och hög arbetslöshet.<br />
EU:s och USA:s upptrappade sanktioner<br />
mot Iran som beslutades i januari 2012 fick en<br />
kraftigt negativ påverkan på en redan försvagad<br />
iransk ekonomi. EU fasade ut importen<br />
av iransk olja. All utrikeshandel försvårades av<br />
att Iran var utestängt från det internationella<br />
betalningssystemet. Priserna steg till följd av<br />
varubrist och höga transaktionskostnader,<br />
bland annat för finansiering och smuggling.<br />
Landets BNP föll med 6,6 procent 2012 samtidigt<br />
som inflationen steg till över 30 procent.<br />
På några få år fick stora delar av Irans befolkning<br />
en dramatiskt minskad köpkraft. Arbetslösheten<br />
ökade till 12 procent och ungdomsarbetslösheten<br />
till höga 25 procent.<br />
Från 2013 har den nye presidentens teknokratdominerade<br />
regering genomfört åtgärder<br />
för att få ned inflationen och öka efterfrågan i<br />
ekonomin. Inflationsbekämpningen har varit<br />
ganska framgångsrik med en konsumentprisökning<br />
2015 som begränsades till cirka<br />
14 procent. Ekonomin har under det senaste<br />
året befunnit sig i ett vänteläge med låga<br />
investeringar och låg privat konsumtion, där<br />
företag och konsumenter avvaktat utgången av<br />
de internationella förhandlingarna om Irans<br />
kärn energiprogram och utvecklingen av valutakursen.<br />
Givet att lättnaderna i sanktionerna ligger<br />
fast räknar de flesta kvalificerade bedömare<br />
med en tillväxt i den iranska ekonomin<br />
18 | BUSINESS SWEDEN | NYTT LÄGE FÖR SVENSKA AFFÄRER I <strong>IRAN</strong>
Change language