FN:s SÄKERHETSRÅD
Nr-1-17-FNs-säkerhetsråd.compressed
Nr-1-17-FNs-säkerhetsråd.compressed
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Stöd<br />
Syriens flyktingar!<br />
Swisha valfritt belopp till<br />
9005638 och ange SYRIEN.<br />
125 kr räcker till mat för<br />
en familj i en vecka.<br />
Ditt bidrag gör skillnad!<br />
åtalas av ICC reagerar med att vilja lämna<br />
domstolen. Även rebellgrupper är medvetna<br />
om domstolens arbete och det finns<br />
exempel på rebelledare som talat om hur<br />
de inte vill ”åka till Haag”.<br />
– Vidare ser vi hur det sprids mängder<br />
med desinformation om domstolen i syfte<br />
att svärta ner den, hur aktivister som<br />
jobbar med att främja den allt oftare utsätts<br />
för hot och repressalier, och hur<br />
länder antar ny lagstiftning för att försäkra<br />
sig om att brott som täcks av ICC:s<br />
stadga i stället kan hanteras nationellt,<br />
fortsätter hon.<br />
Sammantaget framträder en bild av<br />
hur den tidigare kulturen av straffrihet<br />
håller på att ersättas av en kultur av rättsskipning,<br />
menar Kirsten Meersschaert.<br />
– Slutsatsen är att domstolens existens<br />
spelar roll och att den är fruktad!<br />
DJUPT SPLITTRADE<br />
Att afrikanska stater är djupt splittrade i<br />
fråga om ICC blev dock ännu tydligare då<br />
Internationella brottmålsdomstolen ICC verkar i<br />
en mycket politiserad omgivning, vilket sätter käppar<br />
i hjulen för dess möjligheter att agera kraftfullt,<br />
säger Kirsten Meersschaert, Koalitionen för ICC.<br />
Afrikanska Unionen, AU, den 31 januari<br />
antog en resolution där man upprepar<br />
tidigare kritik mot domstolen, informerar<br />
om hur man går till väga för att dra sig ur<br />
den och uppmanar medlemsstaterna att<br />
fortsätta kräva förhandlingar med <strong>FN</strong>:s<br />
säkerhetsråd om en revidering av domstolens<br />
stadga. De länder som drev igenom<br />
resolutionen vill bl a att statsledare som<br />
misstänks för folkmord, krigsförbrytelser<br />
och brott mot mänskligheten ska ges<br />
immunitet och alltså inte ska kunna åtalas<br />
av ICC.<br />
Resolutionen är dock inte alls så kritisk<br />
mot domstolen som dess tillskyndare<br />
befarat. Flera länder lämnade också in<br />
reservationer mot resolutionen eller krävde<br />
mer tid för att studera innehållet i den.<br />
Minst 15 afrikanska stater, däribland<br />
Gambia, har också gjort uttalanden från<br />
sina huvudstäder, New York eller Haag<br />
där de bekräftar sitt fortsatta stöd för ICC.<br />
Human Rights Watch skriver i en<br />
kommentar på sin webbsida: ”Det här<br />
stödet – och motståndet mot att stater ska<br />
lämna domstolen – behöver stärkas. ICC<br />
är den enda domstolen som kan skipa<br />
rättvisa i de fall människor utsatts för folkmord,<br />
krigsförbrytelser och brott mot<br />
mänskligheten och nationella domstolar<br />
inte kan, eller vill, ställa de ansvariga till<br />
svars. Som offrens försvarare sagt: domstolens<br />
räckvidd bör utökas, inte minskas.”<br />
ICC OCH SYRIEN<br />
En återkommande fråga gäller varför ICC<br />
inte undersöker de omfattande och svåra<br />
förbrytelser som ägt rum under kriget i<br />
Syrien. Förklaringen är att Syrien inte är<br />
part till ICC:s stadga och att man därför<br />
inte kan utreda varken syriska medborgare<br />
eller händelser på syriskt<br />
territorium. <strong>FN</strong>:s säkerhetsråd kan fatta<br />
beslut om att utreda händelser var som<br />
helst i världen men då Ryssland har veto i<br />
rådet har ett sådant beslut inte kunnat tas.<br />
– Dock pågår många initiativ för att<br />
samla bevis när det gäller förbrytelser i<br />
Syrien. Då ICC p g a regelverket inte kan<br />
ta sig an fallet kan det bli aktuellt med en<br />
tillfällig ad hoc-tribunal för Syrien, säger<br />
Kirsten Meersschaert.<br />
AnnaLena Karlsson Andrews<br />
*Koalitionen för ICC består av drygt 2<br />
500 icke-statliga organisationer, däribland<br />
Svenska <strong>FN</strong>-förbundet.<br />
Foto: Privat<br />
Agenda 2030 och säkerhetsrådet<br />
Nytt helhetsgrepp om<br />
fred och utveckling<br />
<strong>FN</strong>:s globala utvecklingsmål, eller Agenda<br />
2030 som de också kallas, är även relevanta<br />
för <strong>FN</strong>:s säkerhetsråd. Framför allt är det<br />
mål 16 om fredliga och inkluderande<br />
samhällen som passar in i rådets arbete.<br />
För Sveriges del är mål 16, enligt utrikesdepartementet,<br />
”en ideologisk kappa för<br />
hela vårt säkerhetsrådsarbete”.<br />
Mål 16 ger, tillsammans med det nya<br />
begreppet ”sustaining peace” (upprätthålla<br />
fred), uttryck för en växande insikt om<br />
det nära sambandet mellan fred och utveckling.<br />
Uttrycket ”sustaining peace”,<br />
lanserades i en rapport till <strong>FN</strong>:s generalsekreterare<br />
i juni 2015. Vid det laget hade<br />
Agenda 2030 ännu inte antagits av general-<br />
församlingen, men rapportförfattarna<br />
såg ändå kopplingen mellan arbetet för<br />
att upprätthålla fred och det föreslagna<br />
utvecklingsmålet, nummer 16.<br />
RAPPORT OM FREDSARBETE<br />
Bakom rapporten The challenge of<br />
sustaining peace stod sju av den dåvarande<br />
generalsekreteraren Ban<br />
Ki-moon utsedda<br />
experter från<br />
Frankrike,<br />
Guatemala,<br />
VÄRLDSHORISONT 1/17 9