Frun från havet av Henrik Ibsen

Vad är ett äktenskap?
av toril moi
I
frun från havets avgörande ögonblick, ögonblicket när
Ellida förstår att hon faktiskt får välja fritt mellan att stanna i
äktenskapet med doktor Wangel eller resa sin väg med Den
främmande, vänder hon sig mot sin man och säger: »Det finns –
en förvandling i detta!«
Ordet »förvandling« gör att Frun från havet (1888) knyter an till det
berömda slutet av Ett dockhem (1879), för när Nora står där, resklar i
sin vardagsklänning, och Torvald Helmer till slut förstår att hon
menar allvar, frågar han förtvivlat: »Nora – kan jag aldrig bli mer än
en främling för dig?« Hon svarar: »Ja, Torvald, då måste det mest vidunderliga
hända.« Men vad är det mest vidunderliga? Nora förklarar
det så här:
NORA: Då måste både du och jag förvandla oss så att – Å, – Torvald,
jag tror inte längre på det vidunderliga.
HELMER: Men jag vill tro på det. Säg vad det är! Förvandla oss så
att –?
NORA: Att vårt samliv blev ett äktenskap. Farväl.
Nora och Torvald har varit gifta i åtta år. De har tre barn ihop. Ändå
kommer Nora fram till att samlivet aldrig har varit något äktenskap.
Vad är det som fattas och som alltid har fattats? Nora säger det rakt ut:
Torvald har lekt med henne som om hon vore en docka. Men en
docka kan inte ingå äktenskap. Nora har fått nog av att bo i en lekstuga.
Nu vill hon bli erkänd som människa. »Jag tror att jag först och
främst är människa, jag, precis som du«, säger hon. Samlivet kan inte
bli något äktenskap så länge mannen inte förmår ta kvinnan på allvar,
förmår respektera henne som en full och hel medmänniska.
I Frun från havet tar Ibsen upp sin kritiska undersökning av äktenskapet
där Ett dockhem slutar. Ellida och doktor Wangel är lika lagstadgat
vigda som Nora och Torvald. De har också fått barn tillsammans,
6