vecka14-total

2
Provisorisk sjukhussal i delstaten Kansas i USA, där offer för spanska sjukan vårdas. Okänd fotograf.
Henrik Bergs lilla skrift om spanska sjukan.
Spanska sjukan – en pandemi bland andra
I dag finns väl över hela världen inget ord som är flitigare använt än corona. Ordet är latin och betyder
krona eller krans. Det är samma ord som används för den ljuskrans man ser kring solen vid solförmörkelse.
År 1937 skrev SAOB: ”skiftande strålkrans som under total solförmörkelse synes omsluta den
mörka månskivan som utgör det yttersta skiktet i solens atmosfär.”
DEN SJUKDOM MAN får av coronaviruset heter covid-19.
Detta som nu har drabbat nästan hela världen är
en pandemi. Ordet kommer av grekiskans pandemias
som betyder hela folket och används om en epidemi som
sprids över stora delar av världen
VÄRLDEN HAR TIDIGARE utsatts för farsoter av olika
slag, och den pandemi som för mer än hundra år sedan
drabbade Sverige och övriga världen hette spanska
sjukan. Det är orättvist att Spanien fått ge namn till
denna djävulska sjukdom men det finns en förklaring.
Sjukdomen bröt ut i slutet av första världskriget och
spreds över hela världen. Många länder – men inte
Spanien – var inblandade i kriget. Därför var tidningarna
inte cencurerade utan nyheter därifrån kunde spridas
över hela världen. Och så kom nyheten ut om den svåra
och dödliga formen av influensa. Omkring 500 miljoner
människor drabbades och olika uppgifter finns om antalet
döda men ofta nämns drygt 50 miljoner.
I DN:S HISTORISKA ARKIV kan man den 4 juni 1918
läsa en liten rapport om en fruktansvärd sjukdom som
brutit ut i Spanien och att hundratusentals människor
hade dött. Även om det kom små notiser om sjukdomen
då och då var det inget som direkt oroade svenskarna.
Kriget hade slutat år 1918 och svenskarna pustade ut –
tacksamma över att vara förskonade. Men det var lugnet
före stormen.
”TILL RÅGA PÅ VÅRA lidanden ha vi nu fått en våldsam
farsot inom våra landamären. Spanska sjukan grasserar,
lägger ned människor i tiotusental på sjuklägren, och har
redan skördat över tusen dödsoffer.” Så skrevs medicine
doktor Henrik Berg år 1918 i ett häfte som kostade 50
öre. Det har nu digitaliserats av Kungliga biblioteket och
kan alltså läsas på nätet. Häftet inleds med orden:
”JAG VILL NU FÄSTA mig vid en ny epidemi eller rättare
pandemi, d. v. s. en över flera länder sig utbredande,
våldsam farsot, den spanska sjukan.” I början av juli 1918
hade doktor Berg kallats till den sjuke 75-årige vetenskapsmannen
Per Håkansson i Stockholm som hade
besökt Skåne där han blivit smittad av det som visade sig
vara spanska sjukan. Smittan fördes till Stockholm och
Håkanssons liv gick inte att rädda. Doktor Berg trodde
sig vara säker på att denne vetenskapsman var den förste
svensk som dog i spanska sjukan.
BERG BESKRIVER SEDAN sjukdomens konsekvenser.
Den 23 september hade 35 dödsoffer krävts vid Västmanlands
regemente. Han räknar sedan upp regemente
efter regemente med många dödsoffer överallt. ”Det
är otvivelaktigt, att spanska sjukan f. n. är en landsfara
i Sverge. Under dylika förhållanden skallar ropet: alle
man på däck!”
MÅNGA PARALLELLER GÅR att dra mellan dåtidens
spanska sjukan och covid-19, som sjukdomen framkallad
av conoraviruset heter. Berg skriver bland annat:
”Isynnerhet anhopning av folk är farligt för sjukans
utbredning. Det är de små spottpartiklarna, som vid
talande och hostande utslungas från den sjuke, som
överföra smittan. En insändare i en tidning föreslog,
att man skulle hindra folk från att gå i kyrkorna under
epidemien. Detta råd var misslyckat, ty kyrkorna äro
luftiga och rymliga och man sitter där vanligen högst
en eller två timmar i veckan. Insändaren glömde bort
våra spårvagnar och våra tåg.” Att samlas i kyrkorna var
alltså inte så farligt enligt Berg.
ANGÅENDE FÖDAN HADE doktor Berg goda råd att
ge: ”Ju finare siktad en mjölsort är, ju mindre vitaminer.
Grönsaker, ärter, bönor och potatis äro rika på vitaminer,
som dock vid kokning går över i kokvattnet, varför detta
ej bör kastas bort utan förtäras. Bäst är att baka (grädda)
potatisen. Kokade eller i hetta torkade grönsaker sakna
vitaminer. Färsk frukt och färska bär äro relativt vitaminrika.”
ATT ALLA INOM vården är fullt sysselsatta i dag vet
vi. Men doktor Berg hade också mycket att göra: ”Jag
började mitt arbete den 7 augusti, och det har sedan tills
dato i crescendo fortgått i influensans tecken ... framförallt
har jag haft att kämpa med svårigheter att få folk:
sköterskor, och personer med tid.”
I MIN EGEN HÖG av gamla brev finns ett som min
morfar, folkskollärare Aron, skrev till en släkting den 26
Doktor Henrik Berg vårdade spanska sjukans första offer. Han bodde
granne med August Strindberg i Blå tornet på Drottninggatan i Stockholm.
Okänd fotograf.
oktober 1918: ”Kronogårds-Bedas August dog nyss. Likaså
en ung ingenjör Bergman i Ödeborgs bruk är tagen
av spanskan. Flera andra vi känna har ryckts bort. Den
svarta listan bleve alltför tung om jag skrev. Jag vill blott
tillägga att vi leva i en ständig fruktan, vi som stadsborna.
Elevantalet i min skola tunnades mer och mer och så
inställde jag läsningen för en vecka.” Släktingen som fick
hans brev var bibliotekarie i Göteborg och där stängdes
bibliotek och andra lokaler där många samlades. Spårvagnarna
tog bara ett begränsat antal passagerare och
efter varje tur rengjordes vagnarna med karbolsprit.
SLUTORDEN I DOKTOR Bergs lilla skrift lyder: ”Du
svenske man, du svenska kvinna, som ej kan få läkarevård,
som ej kan få en sjuksköterska, men som drabbats
av den olyckan att hemsökas av spanska sjukan, misströsta
ej!”
BIRGITTA LÖFVING