Den mångfunktionella skogen - Sveriges lantbruksuniversitet

I Allemans skog har författaren försökt urskilja olika synsätt på skogen som finns i dagens
samhälle. Han kommer fram till fyra huvudperspektiv, nämligen det skogsindustriella, det
regionalpolitiska, det biologiska och det kulturella, men menar att det egentligen handlar om
två övergripande och motsatta skogsperspektiv. Å ena sidan finns det professionella och
produktionsinriktade och å andra sidan det lekmannamässiga. 37
Hammarlund & Sandell delar istället in synen på skogen i tre huvudgrupper, och anser att de
flesta andra synsätt på något sätt kan sorteras in under dessa. Indelningen görs i skogsbrukets
syn på skogen som ekonomisk resurs, i fritidslivet som ser skogen som en plats för
upplevelser och i det ekologiska perspektivet som enligt författarna ser skogen som resurs för
sig själv och för den biologiska mångfaldens skull. 38 Dessa tre grupper överensstämmer med
hållbarhetens huvuddimensioner. De ovanstående indelningarna har varit utgångspunkt för
den indelning som görs i detta arbete.
De fem perspektiv på skogen som är utgångspunkt för detta kapitel är
• Det politiska perspektivet,
• Miljö- och naturvårdsperspektivet,
• Skogsnäringens perspektiv,
• Friluftslivets perspektiv och
• Det kulturella perspektivet
Två viktiga grupper läggs alltså till Hammarlund & Sandells indelning, nämligen det politiska
perspektivet – som är den grupp som står för de avgörande besluten kring skogens utveckling
– och det kulturella perspektivet, vilket bland annat omfattar kulturhistoria, konst och
litteratur. Förespråkare för det senare är viktiga att inte förbise, då de inkluderar stora grupper
i samhället och har starka, opinionsbildande röster.
Denna indelning gör dock inte anspråk på att vara korrekt, utan perspektiven överlappar till
stora delar varandra och på många olika sätt. Beskrivningen av de enskilda perspektiven ska
heller inte betraktas som heltäckande, utan har endast till syfte att ge en bild av vilka värden
som olika grupper ser i skogen. Beskrivningen av varje perspektiv avslutas med min
bedömning, utifrån den undersökning jag gjort, av vilka värden som respektive perspektiv
betraktar som viktigast. Påpekas skall dock att detta innebär en stark förenkling. Kapitlet
avslutas sedan med en sammanställning av värdena.
Det politiska perspektivet
I Allemans skog från 1985, påtalas problemet med att de sakkunniga vars uttalanden till stor
del ligger till grund för skogspolitiken, ofta har en bakgrund inom skogsindustrin. Detta
skapar en obalans där industrins syn på skogen kommer att dominera i de beslut som fattas. 39
Detta gällde dock politiken som den såg ut på åttiotalet då boken skrevs. 1993 formulerades
nya mål inom skogspolitiken. De nya målen innehöll en avgörande skillnad mot de förra,
nämligen att miljömålen och produktionsmålen skulle väga lika tungt inom skogsbruket.
Tidigare hade en hög och värdefull virkesproduktion stått som ensamt huvudmål. 40 I
37 Wirén, 1985, sid. 15f
38 Hammarlund; Sandell, 1997, sid. 14
39 Wirén, 1985, sid. 15-20
40 Dahlberg, 2011, sid. 7
16