Mångbruksplan inriktning vilt och viltvårdsanpassning av skogen

DISKUSSION
Vid kalkylerna över åtgärderna räknar jag på dagens värde och har ej använt mig
av nuvärdesberäkning. Anledningen till detta är att förutsättningarna blir väldigt
olika mellan ursprungsplanen och den viltanpassade planen. Det är olika arealer,
stamantal, volymer etc. Man vet heller ej vilket specifikt år en åtgärd sker utan
det är i fem års intervall planen är uppdelad. När jag sedan gör jämförelsen slår
nuvärdet så olika utefter de förändrade förutsättningarna enligt min mening. De
flesta kostnaderna på åtgärderna är beräknade i kr per ha.
Som jag antog innan blev röjningarna dyrare med högre stamantal och högre
medelhöjd. Anledningen till att underröjningen blev billigare är att man inte röjer
lika mycket i gallringsbestånden och lämnar vissa partier helt. Vad gäller
plantering sätts inte lika mycket plantor vilket naturligtvis drar ner denna
kostnad. Om man skulle dragit viltanpassningen till sin spets kunde man på
fastigheten valt att göra många fler åtgärder för viltets skull t.ex. skapa större
luckor i bestånden, plantera ovanliga trädslag eller helt enkelt avverka skog och
omvandla delar till mindre viltåkrar. Man kunde valt att plantera andra trädslag
som t.ex. äpple, ek, hästkastanj eller bok som producerar mycket foder genom
ollon och frukt i bestånden. Detta hade fördyrat planteringskostnaden avsevärt. I
frågan om luckor i bestånden så skapar dessa foderytor och är enkla att skapa vid
röjning eller gallring. Åtgärder som detta var dock inget alternativ i planen då
markägarna samtidigt vill ha en produktiv skog som ger avkastning ekonomiskt.
Man skulle arbeta i högsta möjliga grad med de naturgivna förutsättningarna
som fanns. Dock en spännande tanke bara man håller sig inom lagens gränser.
När det gäller avverkningskostnaderna så anser jag att dessa kommer vara de
samma i både gallring och slutavverkning om man ser priset till kronor per ha.
Avverkningsmaskinerna prissätter sitt arbete efter medelstam i bestånden
alternativt men ovanligt ibland även timkostnad. Bara för att man sparar mer löv
i bestånden anser jag att medelstammen som är vanligast som prissättning
varken blir större eller mindre bara på grund av det. Löv brukar kunna ha en lägre
medelstam än gran när man är uppe i jämna gallringsbestånd. Men då det är så
lite löv i bestånden så spelar det inte någon större roll och skillnaderna blir
väldigt små när man slår ut priset per ha. Vidare gällande utforslingen av de
avverkade överståndarna och fröträden så är den extra skotningskostnaden för
dessa heller inget jag tagit med. Även i den ursprungliga planen ska dessa
stammars virke ut då de avverkas istället för lämnas. I den viltvårdsanpassade
planen skjuter man helt enkelt på skotningskostanden ett par år framåt bara. Det
kan visserligen bli tal om någon extra flytt för maskinerna i fråga men då
fastigheten är stor sker avverkningar relativt kontinuerligt. Man kan då passa på
att avverka och skota ut överståndarna och fröträden i samband med någon
annan avverkning för att slippa betala en extra flyttningskostnad.
Om man sköter skogen genom den viltvårdsanpassade planen kommer det
troligtvis bli mera löv i bestånden som föryngras. Detta kommer på sikt ge en
annan typ skötsel av fastigheten. Det kan bli aktuellt med ändrade omloppstider,
27