karlskrona

More documents

Recommendations

Info

$i`e^\e - BLT/Sydöstran$

$Jgfik Blckli E a\ 8[m\ek ?\d I\jfi Jm\i`^\ M€ic[\e 9 ij KM - BLT/Sydöstran$

$C‚e^X Jm\i - BLT/Sydöstran$

00 Röd Gul Blå Sv 40 • lördag 1 december 2012 redigering: Marie lindquist Söt och gudomligt saftig. Eller trådig, full med kärnor och med ett hopplöst skal. Du vet aldrig vad du får. Eller hur är det egentligen med den saken? Och när är egentligen en klementin en klementin – och inte en mandarin. Vi bestämde oss för att gå till botten med detta ständiga diskussionsämne en vanlig onsdag i småapelsinernas tid. För det är ju faktiskt så att när det lackar mot jul – då vill vi ha dessa C-vitaminbomber. – Det är ju nu de är som godast. På sommaren köper vi nektariner och persikor. Nu köper vi apelsiner och klementiner, säger Maj- Lis Håkansson som står med maken Lars-Erik vid fruktdisken på Citygross utanför Karlskrona och vänder och vrider på de orange frukterna, som enligt dem är speciellt fina just denna sändning från det stora citruslandet Spanien. – Vi köpte i går. De var jättegoda och lätta att skala, säger Maj-Lis. Men om de ska få hem några kärnor denna dag vet makarna inte. Och vad skillnaden mellan olika småapelsiner är har de – som de allra flesta andra vanliga människor – ingen aning om. Än mindre att de rent botaniskt räknas som bär, men benämns frukt, och att Språkrådet inte slagit näven i bordet och bestämt om klementin ska stavas med k eller c. Många sorter i omlopp Bara i korgen där alla frukter lyder under samma benämning ”klementiner” är det jättestor skillnad. Några är tokorange, lite knottriga och ger associationer till lättskalat och kärnigt. Andra är ljusa, nästan lite grönskiftande och känns lite som den sötsyrligare sorten, som jag själv älskar, men som kan vara lite pilliga att skala Och förvirringen blir inte mindre när vi lite styggt kastar fram den nyss googlade kunskapen att det minsann finns olika sorter småapelsiner i omlopp och att alla på något sätt klumpas ihop med mandarinen, som med största sannolikhet fått sitt namn efter den gamla västerländska benämningen på kinesiska ämbetsmän (=mandarin), vars dräkt var orange – och inte språket, som talas av 900 miljoner världsmedborgare, eller den färggranna anka som kallas ”mandarin duck”. Tur då att fruktchefen Peter Antons son står i direktkontakt med expertisen. Och han kan snabbt avspisa mandarinen. Vi behöver inte hänga upp oss på denna frukt (förlåt bär) som redan på 1800-talet odlades i Medelhavsområdet och var den första sorten som importerades till våra breddgrader. Mandarinen innehåller nämligen så många kärnor att den inte längre säljs i Sverige. Så låt oss lämna mandarinen som hängt kvar och ställt till det eftersom den är ett slags övergri- MakaroTTi En klementin är en klementin...... Makarottiredaktör: Kerstin Porshed, 0455-772 24 E-post: makarotti@blt.se Fax: 0455-82170 Förvirringen kring klementinen Småcitrus enlig NE* • Småcitrus, hybrid komplex i familjen vinruteväxter. • I första hand avses arten Ci´trus reticula´ta, men ofta inkluderas också mer eller mindre småfruktiga sorter som har uppstått genom korsning mellan denna och andra citrusformer. • I regel är småcitrus sorter med små frukter som är lätta att skala och klyfta och har en speciell arom och mindre syra än apelsiner. • Det geogra�ska ursprunget är Indo kina; de första sorterna kom till Europa först i början av 1800-talet. Småcitrus omfattar clementin, satsuma, tangerin och mandarin. * nE = nationalencyklopedin. Småcitrus i siffror Vikt (g) 100 Fibrer (g) 1.90 Energi (kj) 184 Kalorier (kcal) 44 Kolhydrater (g) 8.90 Fett (g) 0.20 Peter Antonsson låter ”kärntvivlare” provsmaka. pande begrepp för sig själv och sina kusiner – och kalla de små orange frukterna vid sitt rätta samlingsnamn, småcitrus. Som jordgubbarna Då kan man se det lite som sommarsäsongens jordgubbar. Först kommer satsuman, en självständig mandarinart med ursprung i den japanska provinsen Satsuma, och ett lite tunnare skal. – Den är lite syrligare och har inga kärnor, berättar Peter. Klementinen, som skapades 1902 genom en korsning av mandarin och pomerans, kommer därefter, närmare jul och i den kan det minsann finnas lite kärnor. Fast det är så klart omöjligt att se utanpå. Men Peter låter alltid kunder som tvivlar provsmaka, eftersom det där med kärnor är en stor fråga för många. Att de ser olika ut inuti menar han beror på jordmån i de olika områden de växer i samt hur länge de fått sitta kvar på träden. Och mot slutet av säsongen blir de alla lite torra och trådiga. De stora lokomotiven Satsuman, klementinen är de stora lokomotiven i svenska livsmedels affärerna. Men det finns en annan sort, tangerin, som vi inte lyckas hitta under våra irrfäder bland fruktdiskarna eftersom det inte riktigt är säsong för den. Men vi kan dela med oss av den nyförvärvade kunskapen att tangerinen är en tämligen liten rund frukt med en typisk ”hatt” i skaftänden. Skalet är mörkt orangerött. Den är lättskalad, antalet kärnor varierar och smaken är sötsyrligt smakrik. Och för att ytterligare berika er med kunskap, skickar vi med ett bonus tips från Frukthuset i Karlskrona. Det är en småcitrushybrid som råkar vara en av Chaleb Zeaiters favoriter, just för att den inte är så vanlig och att den kommer lite senare på säsongen när klementinen börjar bli tråkig. Chaleb Zeaiter vill tipsa om småcitrushybriden Minneola som kommer lite senare på säsongen. Minneola är en hybrid mellan grapefrukt och tangerin och räknas till gruppen småcitrus. Den är något päronformad, med en karaktäristisk topp, som en liten piccolohatt. Smaken är stark, parfymerad, med intensiv syra och sötma. Den äts naturell, pressas till juice, eller används i desserter, fruktsallader och bakverk....” läser vi vidare innan vi skakande på huvudet ger upp försöken att tränga ännu djupare in i småapelsinernas djungel. Kerstin Porshed
! Sidan 44–45: Jan Lundgren får kulturpris Allt började när han var fem år och familjen i Ronneby skaffade piano. Nu får Jan Lundgren Region Skånes kulturpris 2012. och mandarinen Foto: BEngt PEttErSSon ....trots att de kan se olika ut. Men några mandariner handlar det inte om. De exporteras inte längre till Sverige eftersom de innehåller för mycket kärnor. Förökar sig utan kärnor n Att alla vill slippa kärnor, det har vi förstått. Men hur tusan går det till för de arma småapelsinerna att föröka sig då? svaret är så klart växtförädling. nu har ekologen Börje ekstam på Linneuniversitet inte hundra koll på all världens småcitrus, men han kan nästan sätta sin plånbok på att vad gäller de populära sorter som når våra fruktdiskar handlar det om ympning. och han jämför det med modern äppelodling och alla dess könlösa individer. För det är ju faktiskt så att en kärna från en cox orange inte blir en cox orange utan en helt ny individ, en ny sorts äpplen, om naturen får ha sin gång. Det är därför som odlaren när man hittat en bra sort som inte kan befrukta sig kör vidare på den och hjälper naturen på traven. – Man kan säga att den moderna växtförädlingen rationaliserar bort fröet, till skillnad från odlarna på 1800-talet, som testade sig fram med olika kärnor och ägnade sig ett Älskar klementiner. Maj-Lis Håkansson och maken Lars-Erik älskar klementinerna så här års, men har inte tänkt närmare på att det kan innas olika sorters citrusfrukter. ”förskräckligt parande” med massa olika äppelsorter till följd. Det fiffiga med ympning är att växter inte har något immun system och därför inte stöter bort främmande celler. och det som är ännu smartare är att det räcker med en stickling för att värsta science iction-processen ska starta. – För växter är stamceller vardagsmat. De är fulla med reservdelar som kan specialisera sig för att bygga vidare och skapa en ny individ utifrån i princip ingenting, säger Börje ekstam och konstaterar att i växternas värld kan de sterila individerna bli synnerligen framgångsrika. Inte minst om man ägnar sig åt cellodling, där man driver upp nya individer utifrån celler som skrapats bort från originalet. Fast det är en helt annan historia. Kerstin Porshed Apelsin högt på julens dofttopp n För många står apelsinens och dess småkusiners doft för julen. och så tror etnologen Agneta Lilja att det kommer att förbli. trots att deras exklusivitet för länge sedan är förbi. Frågar man svenskar i olika åldrar vilken som är deras doft av julen, kommer apelsin alltid högt upp på listan. och etnologen Agneta Lilja, som forskar om våra högtider och traditioner, är övertygad om det kommer att förbli så. Av just den anledningen att de smaker och dofter vi associerar till en högtid av julens dignitet biter sig kvar – inte sällan i lera generationer. För även moderna människor har ett stort behov av att återkoppla till gamla traditioner. För trygghetens skull, men också för att minnas det som var och de som inte längre inns i bland oss. – På det sättet är vi otroligt tröga att ta in nyheter, säger Agneta Lilja, som inte tror att grönmögelosten, som många äter på pepparkakan nuförtiden, kommer att konkurrera ut apelsinen. och det inte bara för den angenämare doften. – Apelsinen passar bra med julens färger och den är vacker att se på. Dessutom står den för det friska och sunda, och blir på det viset en motvikt till den tunga julmaten. Att just apelsin blivit så förknippad med julen beror så klart på att det är högsäsong för den då. Men det beror också på att den för den äldre generationen stod för en exklusivitet som inte var dem förunnade förrän efter världskriget, då skepp från fjärran hav tryggt kunde segla till våra breddgrader igen. Kerstin Porshed • lördag 1 december 2012 41 kersTin porshed Makarottiredaktör kerstin.porshed@blt.se För mig behövs inga extra apelsiner i jul För några år sedan åkte vi till Portugal i apelsinens primörtid. Och visst sköljde vi ner massvis med god mat med ännu godare viner: Men det är ändå apelsinerna jag minns bäst. Varje morgon ställdes det fram en gigantisk klarblå keramikskål med nyskördade frukter, som spred en himmelsk doft långt ut till den bullriga gatan utanför vårt hotell. Det var bara att plocka med sig och njuta av de saftiga frukterna. Och jag kan fortfarande känna snålvattnet i mungiporna när jag tänker på det. Men frågar du mig behövs det inga extra apelsiner i juletid. Det skulle vara för ris à la maltan i så fall – en himmelskt god, men alldeles för tung, efterrätt som näst efter kroppkakor är den största boven bakom flest matkoman hemma hos oss. Då har jag andra dofter på julens topplista. Som till exempel pepparkaksdeg. Innan den gräddas. Väl inne i ugnen luktar den nämligen blodkorv och det är den värsta lukt jag vet. Oavsett årstid. Men glögg och hyacinter, tända stearinljus, vörtbröd....och julgranen! Jag skulle aldrig fira jul frivilligt utan en livs levande gran. Maken försökte ett år med att smyga in en plastgran efter att ha blivit bortmotad från torget av granförsäljarna när han prutade alltför skamlöst. Men det höll på att urarta i kraveller hos oss när han tillkännagav det beslutet, så där fick han ge sig. I vårt hem ska det vara en redig gran som doftar jul. Och som kommer in allt tidigare för varje år som går. Vi har nämligen en dotter som har en smått abnorm vurm för julen. Någonstans i oktober får man sätta hänglås på lådorna med julpryttlar. Annars kan det hända att man möts av blinkande ljus på husväggen. Och när man minst anar det åker ljusstakar och knubbiga tomtar fram. Hon trissar upp det här med granen också. Jag har sagt tredje advent, men förra året stod den där så grön och grann i stugan redan till lucia. Men hon fick sitt straff: Avbarrad. Redan efter några dagar började det lukta rutten skog inifrån vårt vardagsrum. Kvällen innan julafton hörde vi hur katten lekte med en julgranskula. Sedan hörde vi barren. Men den totala dödsstöten måste ha varit på julafton när tomten råkade stöta till gran uslingen med sin vadderade rumpa. Två dagar efter det såg den ut så här när vi klätt av den alla girlander och annat krafs. Nu blev det ett bejublat inlägg på Facebook. Men i verkliga livet kommer historierna om de nästintill avbarrade julgranen leva betydligt längre än en statusuppdatering där. Röd Gul Blå Sv 00
Page 2 and 3: 00 Röd Gul Blå Sv 38 • lördag
Page 7 and 8: ! Musse gick under klubban för fle
Page 9: ! Carmina Burana får nypremiär Fo
Page 16 and 17: 00 Röd Gul Blå Sv 52 Redaktör: J
Page 19 and 20: Bmw 318i -99 17000mil, Blå metalli
Page 21 and 22: Fin kökssoffa 190cm. 2 sängar, pr
Page 23 and 24: 00 Röd Gul Blå Sv 60 KARLSKRONA /
Page 25 and 26: 00 Röd Gul Blå Sv 62 • LÖRDAG
Page 27 and 28: 00 Röd Gul Blå Sv 64 • LÖRDAG
Page 29 and 30: 00 Röd Gul Blå Sv Operates under
Page 35: 00 Röd Gul Blå Sv 72 Inlandet: Ga

karlskrona

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?