10-i-toppkonstruktions.pdf

More documents

Recommendations

Info

*1-32 tio i topp 02-10-28 13.27 Sida 20 5. Placera därför aldrig ingötet i ett område med maximal belastning! Oarmerade plaster behåller styrkan bättre i sammanflytningslinjen än armerade. Försämringen av egenskaperna i sammanflytningslinjen beror i Fig.3 Källa Du Pont Fig.5 Källa Du Pont hög grad på halt och typ av fyllmedel och fibrer. Dessutom försämras även egenskaperna av andra tillsatsmedel såsom formsläppmedel, slagseghetstillsatser och flamskyddsmedel. På grund av alla dessa faktorer är det därför svårt att förutse hur mycket styrkan reduceras i sammanflytningslinjen. Man bör också beakta att även om dragstyrkan i sammanflytningslinjen är tillräcklig betyder det inte att slag- eller utmattningshållfastheten Fig.4 Källa Du Pont alltid är tillfredsställande. När man använder fiberarmerade material orienterar sig fibrerna tvärs flytriktningen i flödesfron- Fig.6 Källa Du Pont ten(sammanflytningslinjen), vilket i hög grad reducerar armeringseffekten och de mekaniska egenskaperna, se figur 6. Korrekt ingötsplacering Komplexa detaljer kan i regel inte sprutas utan sammanflytningslinjer. Kan man inte få bort dessa bör man eftersträva att de hamnar i områden där varken styrka eller utseende är av betydelse. Detta görs antingen genom att flytta ingötet eller genom att öka eller minska väggtjockleken. Av Ulf Bruder, Jürgen Hasenauer, Dieter Küper och Jost E. Laumeyer “Gyllene konstruktionsregler“: • Placera inte ingöt i områden med hög belastning • Eliminera eller reducera antalet sammanflytningslinjer • Placera inte sammanflytningslinjer i områden med hög belastning • För armerade plaster påverkar ingötsplaceringen risken för skevning • Undvik luftinneslutningar genom ordentligaavluftnings-kanaler. PLASTFORUM nordica Nr 9, del 2, augusti 2002
*1-32 tio i topp 02-10-28 13.27 Sida 22 10 KONSTRUKTIONSTIPSENS I TOPP ● DEL 6 1. Materialjämförelser 2. Materialval 3. Väggtjocklek 4. Ribbor 5. Ingötsplacering 6.Kostnadsbesparande konstruktioner 7. Sammanfogningsteknik 8. Svetsning 9. Toleranser 10. Checklista I denna artikelserie om tio avsnitt belyses olika viktiga konstruktionsaspekter som måste tas hänsyn till vid konstruktion av plastdetaljer. Detta sjätte avsnitt behandlar kostnaden som konstruktionsfaktor. Konstruktören av en plastdetalj bär en stor del av ansvaret för detaljens slutliga kostnad. Hans eller hennes värderingar och val påverkar kostnaderna för produktion, verktygsframställning och montering. Större förändringar senare i produktens utveckling är i regel kostbara eller opraktiska att genomföra. Påverkning av kostnaderna genom materialegenskaperna Om man utnyttjar materialets egenskaper fullt ut kan kostnaderna minskas genom: ▼ Konstruktion med ”multifunktion”. Reduktion av antalet ingående komponenter genom integration av flera funktioner i samma detalj. ▼ Användning av ekonomiska sammanfogningsmetoder. Snäppfästen, olika typer av svetsning, nitning eller tvåkomponentssprutning etc. ▼Självsmörjande egenskaper. Eliminerar användning av yttre smörjmedel. ▼ Eliminering av ytbehandling. Infärgat material, kemikalieoch korrosionsbeständigt, elektrisk och termisk isolering. ▼Nukleering. Material inom samma produktfamilj kan ha olika produktionscykler. Kostnads b konstruktioner Orsaken till detta kan vara nukleeringstillsatser som påskyndar kristalliseringen av smältan under stelningsfasen. Ytterligare besparingar Ytterligare besparingar kan erhållas om man beaktar följande: ▼ Väggtjocklek. Optimerad vägg-tjocklek påverkar materialkostnaden och kan reducera cykeltiden. ▼ Formverktyg. Tvåplatteverktyg, reducering av antalet delningar etc. ▼ Toleranser. Överdrivet höga toleranser ökar kassationsnivån och kostnaderna för kvalitetskontroll. Materialval. Reducering av kyloch cykeltider genom val av snabbstelnande kvaliteter. Minimering av skevning genom val av lågskevande typer (t.ex. Balk med ribbor, Typ 2 Kostnadsbesparing genom att använda ribbor 22 PLASTFORUM nordica Nr 9, del 2, augusti 2002 4 2 Original profil, material POM Balk med ribbor, Typ 1 2,8 Tröghetsmoment: 2520 mm4 140 Minskning av eftertryckstid till 35% Materialbesparing: 23% 1,4 140 Tröghetsmoment: 2520 mm 4 Eftertryckstid: Ca 95 s (100%) 11,2 140 Tröghetsmoment: 2520 mm4 Minskning av eftertryckstid till15% av ursprunglig Materialbesparing: 57% Aluminium Magnesium Kostnadsjämförelse nedbruten i beståndsdelar av produktionskostnaderna (baserade på vikt) 28 28 Zink 6 9,2 Fig.2 Källa Du Pont PA66 30% Glas Material Verktygskostnad Ytbehandling Energiförbrukning Gjutkostnad Lackering Fig.1 Källa Du Pont
Page 1 and 2: *1-32 tio i topp 02-10-28 13.26 Sid
Page 15: *1-32 tio i topp 02-10-28 13.27 Sid

10-i-toppkonstruktions.pdf

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?