karin johansson - Medtech Magazine

forum för svensk medicinteknik • håller dig uppdaterad inom branschen 

Human Care 

Med rörelsefrihet som 

den röda tråden 

så kan upphandlingarna 

bli bättre! 

nya rättsmedel på 

upphandlingsområdet 

i sikte 

ny ordförande för 

swedish Medtech 

karin johansson 

statssekreterare mitt i EU-händelsernas centrum 

ÅRGÅNG 5 • NR 3 2009

Vi har inte ensamrätt 

på livskvalitet. Men 

för miljoner människor 

över hela världen är 

vi en viktig del av den 

Att vara frisk och kunna röra sig obehindrat utan 

smärta är livskvalitet. Tyvärr är den självklarheten en 

ouppnåelig lyx för många. Med hjälp av bland annat 

Johnson & Johnson AB. Staffans väg 2. 191 84 Sollentuna. 08-626 22 00, www.jjnordic.com, jjnordic@jnjse.jnj.com 

ortopediska implantat och stentar bidrar vi för att 

förbättra livskvaliteten för hundratusentals människor 

världen över. 

Vårt mål är att alltid erbjuda innovativa, högkvalitativa 

produkter och tjänster som ger våra patienter ett 

bättre liv och samtidigt bidrar till att förbättra den 

samhällsekonomiska effektiviteten. Det gör vi genom 

att utveckla och marknadsföra produkter som medför 

förkortade operationstider, snabbare rehabilitering 

och fler minimalinvasiva ingrepp. Produkter som leder 

till mindre smärta för patienten och minskad infektionsrisk. 

Som ett naturligt resultat av våra långsiktiga 

satsningar för förbättrad livskvalitet är vi idag världsledande 

inom hälso- och sjukvård.

18 28 40 

PORTRÄTTET: Karin Johansson 

Statssekreterare mitt i 

EU-händelsernas centrum 

Patientrörlighet, antibiotikaresistens, 

svin influensa och e-hälsa. Många viktiga 

hälsofrågor står på agendan under 

Sveriges ordförandeskap i eU. Som 

göran Hägglunds förlängda arm har 

statssekreterare karin Johansson minst 

sagt fullt upp. 

I VARJE NUMMER 

5 LeDare 

Chefredaktören har ordet 

8 aNSLagStavLaN 

Nyheter från branschen 

16 På Nya PoSter 

Nyheter om folk i branschen 

18 PortrÄttet 

Karin Johansson – statssekreterare 

mitt i EU-händelsernas centrum 

38 PLoCk fråN braNSCHeN 

Ett axplock från medtechbranschen 

64 fråga JUrISteN 

Medlemsföretagens frågor och svar 

65 rÄttSfaLLSreferat 

Referat från branschens rättsfall 

70 SweDISH MeDteCH 

Medlemsinformation från branschorganisationen 

74 MeDteCH På ageNDaN 

Detta händer i branschen 

MedTech Magazine Nr 3/2009 

Så kan upphandlingarna 

bli bättre! 

Upphandlingar är centrala och själva 

nyckeln till affärer för medicinteknikföretagen. 

Mycket kan dock förbättras 

i den tidskrävande upphandlingsprocessen. 

Det anser företrädare för tre 

branschföretag som här ger förslag till 

åtgärder inför årets stora upphandlingskonferens. 

AKTUELLT 

14 Ny ordförande för Swedish Medtech 

15 anna tar plats i regeringens 

styrelseprogram 

24 UPPHaNDLINg 

Nya rättsmedel på upphandlingsområdet 

i sikte 


Samarbete för bättre upphandlingar 


Så kan upphandlingarna bli bättre! 

32 Cardinal Health – samlar medtech 

inom Carefusion 

48 Satsningar på e-hälsa accelererar 

52 Medtech Magazine firar fem år 

med mingel på Haga 

58 effektivitet i verksamhetsutveckling – 

fortsättning 

62 MarkNaDSfÖrINg 

Sociala medier som nyckelbegrepp 

68 Överträdelser av samverkansavtalet 

INNEHÅLL 

FÖRETAGET: Human Care 

Med rörelsefrihet som den 

röda tråden 

Svenska hjälpmedelstillverkaren Human 

Care har expanderat kraftigt efter 

köpet av två nordamerikanska företag. 

Nu kompletteras dessa och de fiffiga 

taklyftarna med transportstolar för 

gravt överviktiga och världens lägsta 

patientsäng. 

MEDTECH 

28 rena operationsrum kräver 

nya riktlinjer 

34 full fart framåt för aprioMed 

36 StethoCam-säkrare diagnoser 

på distans 

40 fÖretaget 

Human Care – Med rörelsefrihet 

som den röda tråden 

46 Patientsäkerhet hetast på vitalis 2009 

50 regULatorISka ÄreNDeN 

Att formulera syftet med medtech 

54 Styv kuling öppnade 

kirurgveckan 2009 

60 go global Medtech-programmet 2009 

61 Stockholm Medtech growth 

3

O L Y M P U S M E D I C A L S Y S T E M S 

Unna dina patienter 

koloskopi utan smärta 

Koloskopi är för många patienter förknippat 

med obehag och smärta, inte bara under själva 

ingreppet, utan även efteråt. Med Olympus 

koldioxidinsufflator minskar inte bara dessa 

smärtor, utan ger även säkrare undersökningar. 

Koldioxid tas upp av kroppen 150 gånger 

snabbare än vanlig luft, och ger därmed 

snabbare återhämtning för patienten. Detta ger 

utrymme för fler koloskopier per avdelning. 

Dessutom elimineras helt den redan minimala 

risken för att luften antänds vid användning av 

diatermi. I slutändan ger det säkrare och mindre 

smärtsam koloskopi - för både läkare och 

patient. 

Läs mer om hur din avdelning kan förbättra för 

läkare och patient på www.olympus.se.


Visst kan vi påverka! 

Sverige tog över ordförandeklubban i eu mitt under pågående 

politikervecka i Almedalen i juli. Ett av de första informella 

mötena hölls i Jönköping, då de europeiska hälsoministrarna 

möttes och hade många viktiga frågor på agendan. Bland annat 

diskuterades beredskap för svininfluensan, patienters rättigheter 

vid vård i andra eu-länder, antibiotikaresistens och förebyggande 

av skador på grund av alkohol. 

Men vad gör egentligen våra ministrar under ordförandeskapet, 

hur ser agendan ut och kan Sverige göra skillnad? Statssekreterare 

Karin Johansson har svar på dessa frågor och berättar i en 

exklusiv intervju med MedTech Magazine om förberedelserna, 

den ärvda agendan och de frågor på agendan som Sverige tagit 

initiativen till. Karin är säker på sin sak: Vi kan vara med och 

påverka! Läs intervjun på sidan 18. 

LEDAREN 

Samtidigt som våra politiker är med och påverkar i Bryssel 

händer det stora saker på upphandlingsområdet här hemma i Sverige. 

Två departementspromemorior har vi kunnat läsa i sommar 

och missade du dem kan du läsa om den ena på sidan 24. Nya 

rättsmedel i sikte! Och vad tycker företagen om att upphandla? 

Vi har intervjuat tre företag på sidan 28. Den stora Nionde Upphandlingskonferensen 

är höstens stora event inom området. Vi 

ses i Uppsala den 30 september–1 oktober. 

Till sist vill jag påminna er alla om att nominera era företag till 

Årets MedTech Företag 2009. Nominerade företag utmärker sig 

genom att under året ha gjort något utöver det vanliga. Maila mig 

och berätta! 

Vi ses i höst, 

Vem läser MedTech Magazine? Målgruppen för tidningen är: 

• beslutsfattare i medtechföretagen. 

• upphandlare och inköpare på landstingen. 

• medicintekniska chefer. 

• sjukhusens ledningsgrupper. 

ulrika@medtechmagazine.se 

• verksamhetschefer, vårdenhetschefer, klinikchefer 

och överläkare i öppen och sluten vård. 

• landstingsråd. 

• berörda myndigheter och politiker. 

5

THE ADVISORY BOARD OF MEDTECH MAGAZINE 

Anna Lefevre Skjöldebrand 

Vd för branschorganisationen Swedish Medtech. 

Anna är jurist och ekonom med ett förflutet 

som bolagsjurist, konsult hos Ernst & Young 

och advokat på Delphi & Co. Anna kom till 

Swedish Medtech som chefsjurist 2004 och är 

vd sedan november 2006. 

Ulf Troedsson 

Vd och koncernchef för Siemens ab. Tidigare 

divisionschef för Siemens Medical Solutions i 

Sverige och Finland. Ulf har även varit styrelseordförande 

för Swedish Medtech under fyra år. 

Ulf är civilingenjör inom teknisk fysik. 

Olof Berglund 

Olof är civilekonom och har 20 års erfarenhet 

från ledande befattningar inom läkemedels- och 

medtechbranschen. Genom det egna företaget, 

”Rent a Pro”, erbjuds affärsrådgivning och andra 

operativa funktioner till framförallt unga 

och innovativa företag inom läkemedels- och 

medtechsektorn. Olof har de senaste åren varit 

vd i två olika företag inom medtechbranschen. 

6 

Peter Wiklund 

Professor och överläkare på urologkliniken, Karolinska 

Universitetssjukhuset (tidigare verksamhetschef). 

Ansvarar även för verksamhet och utbildning 

inom robotkirurgi i Europa och är vice ordförande 

i European group for Robotic Urology. 

Göran Liedström 

Jurist med det egna konsultbolaget MedLaw. 30 

års erfarenhet som avdelningsdirektör på Socialstyrelsen 

och chef för den medicintekniska enheten. 

Huvudsekreterare i regeringens utredning om 

den medicintekniska säkerheten. 

REDAKTIONEN 

MedTech Magazine utges av: 

Berglund & Söner [Publishing] ab 

Adress: Box 2001, 191 02 Sollentuna 

Tel: 08-35 80 25 

redaktionen@medtechmagazine.se 

www.medtechmagazine.se 

Ansvarig utgivare och chefredaktör: 

Ulrika Berglund, mobil 0708-80 04 07 

ulrika@medtechmagazine.se 

Art Direction och layout: 

Frida Axiö-Gelfgren/Frida Sthlm 

www.fridasthlm.com 

Fotograf omslagsbild: Bosse Johansson 

Redigering: Charlotta Zingmark 

Tryck: Carlshamn Tryck & Media 

Annonser: Ad 4 you media ab 

Sven-Erik Bjarnesson 

Krukmakargatan 35 c, 118 51 Stockholm 

tel 08-556 960 11, mobil 070-486 96 11 

seb@ad4you.se 

Prenumerationer: 


Annonsprislista, utgivningsplan och 

prenumerationsinfo: 

Se www.medtechmagazine.se 

Adressändring eller utebliven tidning: 


Tidigare nummer: Har du missat något nummer 

finns samtliga utgivningar i pdf-format 

på hemsidan. 

Distribution: MedTech Magazine utkommer 

med fyra nummer per år. 

© Berglund & Söner [Publishing] ab 

issn 1652-8972 

MedTech Magazine står ägar- och åsiktsmässigt 

oberoende i förhållande till företag, organisationer 

och politiska partier. Redaktionens åsikter överensstämmer 

inte alltid med innehållet i tidningens 

artiklar. Tidningens Advisory Board ger råd om 

innehållet och är redaktionens bollplank. Citera 

gärna tidningen men glöm inte att ange källan: 

MedTech Magazine. 

MedTech Magazine Nr 3/2009

One clinical insight is greater than a mountain of data. 

Today, caregivers need more than piles of data. They need insights that lead to better care. CareFusion is a new medical technologies company 

with 15,000 employees in 120 countries, and one powerful mission: to fuse its proven technologies with actionable intelligence to provide 

insights that help improve patient care. To learn more visit our website at carefusion.com. 

Alaris ® ChloraPrep ® Pyxis ® Viasys ® V. Mueller ® 

© 2009 CareFusion Corporation or one of its affiliates. All rights reserved. 

Alaris, ChloraPrep, Pyxis, Viasys and V. Mueller are registered trademarks of CareFusion Corporation or one of its affiliates. 

0000CF00009 Issue 1

8 

ANSLAGSTAVLAN 

Sveriges nya cancerklinik 

väljer Varian 

varian Medical Systems Particle therapy gmbH har vunnit upphandlingen för 

strålutrustning till Skandionkliniken, Sveriges kommande cancerklinik för protonterapi. 

kliniken börjar byggas 2010 i Uppsala, med närhet till akademiska 

sjukhuset. kontraktsbeloppet uppgår till ett värde av ca 450 miljoner Sek. • 

Anna Ulfsdotter Forssell 

i världsklass 

advokat anna Ulfsdotter forssell tillhör världseliten bland de advokater 

som är verksamma inom upphandlingsområdet. Detta enligt who’s 

who Legal Public Procurement 2009. anna finns med som enda svensk 

på den förteckning som, utan inbördes rangordning, listar världens tio 

mest respekterade upphandlingsadvokater. 

fotnot: who’s who Legal är ”official research Partner” för Iba, the 

International bar association. • 

Tipsa redaktionen om nyheter! 

Maila gärna pressklipp och notiser 

till redaktionen@medtechmagazine.se 

Nya medicinska datorer från Aaeon 

aaeon presenterar medicinska tunna datorer för användning 

inom sjukvården. en tunn klient är en dator, där man med tangentbord, 

mus och bildskärm kommunicerar i ett centralt nätverk 

med en server. fördelen med denna teknik är att kraven på 

prestanda kan sänkas, då den tunna klienten använder serverns 

operativsystem och tillämpningsprogram. aaeon presenterar en 

19” och en 17” tunn klient. 

aaeon representeras i Sverige av Jor ab. • 


Sjukvårdens utmaningar 

i nytt forskningsprojekt 

Swedish Medtech deltar tillsammans med bland andra Sveriges 

Läkarförbund, vetenskapsrådet och vinnova, i en referensgrupp 

kopplad till SNS nya forskningsprojekt ”Utmaningar inom svensk 

hälso- och sjukvård”. 

frågor som ska belysas är bland annat vårdens framtida finansiering, 

vad det offentliga uppdraget bör omfatta, om vårdval 

gör primärvården bättre, samt den svåra och viktiga frågan om 

ojämlikhet och rättvisa inom hälsa och vården. 

Mer information och en komplett lista över referensgruppen 

på www.sns.se. • 

Sectra skriver avtal 

med radiologiföretag 

Sectra, som tillhandahåller system för hantering av röntgenbilder 

och patientinformation (rIS/PaCS) och norska Curato, ett 

av Nordens största företag inom radiologiska undersökningar, 

har tecknat ett sexårigt samarbetsavtal gällande Sectras produkter 

och tjänster. ordervärdet uppgår till cirka 100 miljoner 

svenska kronor. 

genom avtalet tar Sectra ett helhetsansvar för driften av 

Curatos It-system samt levererar Sectra rIS/PaCS till samtliga 

Curatos 12 röntgenkliniker. • 

Samverkan, påverkan, inverkan 

- var går gränsen? 

regeringsdelegationen för samverkan inom den kliniska forskningen 

höll ett seminarium under almedalsveckan i juli. ett seminarium 

om klinisk forskning och relationen mellan akademin, 

läkemedels- och medtechindustrin och hälso- och sjukvården. 

ett inträngande triangeldrama om mesallianser och nödvändiga 

relationer med ibland svåra komplikationer och etiska dilemman. 

ett ämne som ständigt debatteras i branschen. Moderator var 

anders Milton. • 


Advanced and easy to use 

OR control system 

Powerful – Flexible – Simple 

Clinically Designed Technology 

Intuitive Device Control 

Network Conferencing Interface 

Proven Reliability 

DIN PERSONLIGA 

totalleverantör av 

endoskopi- och operationsprodukter 

Nordic Medical Supply AB 

Datavägen 10 D � S-436 32 Askim � Tel +46 (0)31 337 90 30 

info@nordicmedicalsupply.se � www.nordicmedicalsupply.se 

9

10 

ANSLAGSTAVLAN 

Nya Crocs för sjukvårdspersonal 

Crocs nya antistatiska skomodellserie eSD har förmågan att styra bort 

elektrostatisk spänning. Detta har varit ett problem för alla typer av 

skor och sandaler i vissa sjukhusmiljöer. Samtliga modeller är testade 

och uppfyller de europeiska standardkraven eN ISo 20347:2004 (e). • 

Student utvecklade 

nytt växelsystem till 

rullstolar 

Högskolan i Jönköping är genom Science 

Park en av de nationellt ledande i 

företagande. Över 250 unika affärsidéer 

med ca 500 studenter är involverade. 

Det bidrar till att det varje år startas ett 

50-tal nya företag. gearwheel ab i Science 

Park Jönköping utvecklar unika tekniska 

lösningar som gör det möjligt för 

rörelsehindrade att leva ett mer aktivt liv. 

företaget startade år 2005 och ägs i dag 

av grundaren och tidigare studenten vid 

tekniska Högskolan, Christoffer Sörqvist, 

Innovationsbron och Jönköping business 

Development. • 




Eucomed Medtech Forum 2009 

Den europeiska samarbetsorganisationen för medtechindustrin 

eucomed arrangerar 6-8 oktober Medtech forum i bryssel. 

Mötet är ett bra nätverkstillfälle för både nationella och europeiska 

beslutsfattare samt akademi att träffas och diskutera 

med representanter från den medicintekniska branschen. 

Läs mer på www.medtechforum.eu • 

AdvaMed 2009 i USA 

Den 12-14 oktober arrangerar den amerikanska branschorganisationen 

för medtechindustrin sin årliga konferens, advaMed 

2009. Mötet riktar sig till bland annat företagsledare, politiker 

och beslutsfattare. 

Läs mer på www.advamed2009.com • 

Ny mätmetod gör det lättare att välja 

rätt madrass i vården 

Nu finns en ny mätmetod på marknaden för tryckavlastande 

madrasser . Metoden gör att kunderna objektivt kan se vilka 

tryckavlastande egenskaper en madrass har. Järven Health Care 

är den första madrasstillverkaren att presentera sina madrasser 

med resultat från denna metod. • 


Från idé till verklighet! 

KARL STORZ ENDOSKOP SVERIGE AB 

Box 8013 • 141 08 Kungens Kurva 

Tel: 08 505 648 00 • Fax: 08 505 648 48 

Besöks- Godsadress 

Storsätragränd 14 • 127 39 Skärholmen 

Står ni inför att bygga moderna operationssalar är 

KARL STORZ Er professionella samarbetspartner 

20 av 22 integrerade OP-salar i Sverige är KARL STORZ OR1 

Fram till idag har det upphandlats 22 teknikintegrerade operationssalar runt 

om i Sverige och för 20 av dessa har man valt KARL STORZ OR1-koncept. 

Vi på KARL STORZ har under en tioårsperiod samlat på oss erfarenhet från 

projektering, installation och driftsättning av teknikintegrerade operationssalar. 

Vi har installerat allt ifrån enstaka salar till att ha blivit vald som leverantör av 

Landstinget i Värmland till alla deras sjukhus. Vår erfarenhet och kunskap gör 

avancerad medicinsk teknik användarvänlig och säker. Med fokus på ergonomi 

skapar vi en plattform för ett fl exibelt och ett effektivt arbetsrum, en öppen plattform 

att bygga vidare på i takt med framtida utveckling! 

All vår erfarenhet och kunskap har vi samlat i vårt svenska OR1-team som tillsammans 

med vår globala OR1-organisation kan stå till Er tjänst som rådgivare 

och samarbetspartner för att förverkliga era idéer. 

OR1 – INTEGRATION TILL FULLÄNDNING 

Referenser vars omdöme om OR1 du hittar i vår broschyr ”OR1. Med livet som uppdrag”: 

Dr Peter Elfving, ansv. överläkare för urologisk laparaskopi, UMAS, ordf. i sekt. för laparaskopi i NUF 

Dr Ulf Petersson, Dr Agneta Montgomery, Kirurgiska Kliniken UMAS i Malmö 

Tobias Kjellberg, Verksamhetschef Centralsjukhuset i Karlstad 

Ulla Grande, OR nurse at the Gentofte OR1 and member of the Danish OR1 Experience Group DK 

Jesper Durup, Overlæge PhD Kirurgisk Afd A Odense Universitetshospital, Danmark 

Bjørn Busund, Klinikksjef Kvinneklinikken, Ullevål Universitetssykehus, Norge 

Per-Åke Olofsson, stf Medicinteknisk chef, Med.tekn.avdelningen, Universitetssjukhuset Malmö 

Anders Hagström, Undersköterska Urologiska Kliniken Universitetssjukhuset Malmö 

Thomas Cheung, Gunilla Särnmark OP-sjuksköterskor Arvika sjukhus 

Malin Nilsson, Sjuksköterska Urologiska Kliniken Universitetssjukhuset Malmö

12 

ANSLAGSTAVLAN 

Digital mammografi från Siemens 

får designpris 

Siemens mammografisystem Mammomat Inspiration har tilldelats 

designpriserna if Product Design award 2009 och the red 

dot Design award 2009 för produktdesign. Siemens vann priserna 

för att ha förenat användarvänlighet, hög funktionalitet och unik 

design i en och samma medicintekniska produkt • 

Svensk uppfinning skördar framgångar 

i England – nomineras till 

prestige fullt pris 

PharmaCell är företaget bakom den intelligenta medicindosan 

Careousel, som påminner när det är dags att ta medicin och matar 

fram rätt dos. I september startar ett pilotprojekt i england dit PharmaCell 

levererat 650 medicindosor och 30 000 engångskassetter. 

faller projektet väl ut kan Careousel-systemet bli standard i hela 

landet. Samtidigt har PharmaCell nominerats till Swedish embedded 

award. • 




Digital bildanalys blir standard 

på labb i Västra Götaland 

Cellavision ab, som utvecklar och säljer produkter 

för analys av blod och andra kroppsvätskor med hjälp 

av bildanalys, har fått en initial beställning av västra 

götalandsregionens hälso- och sjukvård som en följd av 

det ramavtal som ingicks 2008. 

beställningen omfattar analysinstrumentet Cellavision® 

DM96 som installeras på två av regionens universitetssjukhus 

med laboratorier för klinisk kemi. På 

sikt kommer hela regionen att knytas samman genom 

mjukvara för nätverks- och distansarbete. • 

Mobiltelefoner kan 

rädda liv med ny metod 

CPr Mentor® är en patentsökt applikation 

för mobiltelefoner som ger tydliga, 

realtidsinstruktioner genom en 

unik kombination av bilder, animationer, 

textmeddelanden, röstmeddelanden 

och leder livräddaren genom 

alla viktiga steg i hjärt-lungräddning 

(HLr). Mobiltelefoner kan nu 

användas för att sprida och upprätthålla 

livräddande kunskap och 

färdigheter till samhällets medborgare. 

Presenteras av Mobiverus 

It Solutions ab. • 


Instruktionsfilmer på webben 

Medicininstruktioner.se är en pedagogisk portal där patienter och 

vårdpersonal får tydliga filminstruktioner om hur ett läkemedel 

eller en medicinteknisk produkt ska kunna användas på rätt sätt. 

Portalen är dessutom fri från reklam. 

Se www.medicininstruktioner.se • 

Fujifilm presenterade detektorteknologi 

på Röntgenveckan 

fujifilm Medical introducerade under röntgenveckan i september 

sin ”nästa generation” inom digitala detektorer – fDr acSelerate. 

I dag består ett röntgenlaboratorium inte bara av en detektor 

utan även av utrustning som generator, tak och detektorstativ. 

fDr acSelerate är ett komplett röntgenlaboratorium, där hela 

arbetsflödet styrs an en enda kontrollenhet som kallas DX Console. 

fördelarna med detta är att systemet blir extremt lätthanterligt 

och enkelt. • 

Omarbetade standarder för 

vårdbädden på remiss 

Standarder för vårdbädden är under revidering och nu har standarden 

för brandkrav blivit klar för allmän remiss. Det är en 

arbetsgrupp inom SIS tekniska kommitté för sjukvårdstextilier 

som arbetar med att uppdatera och omarbeta vårdbäddens standarder. 

• 


Kunskap för 

klokare vård 

Välkommen till Medicinska 

riksstämman 25–27 november 

Den Medicinska riksstämman är den svenska läkarkårens viktigaste 

mötesplats. I år kommer vi genomgående att ha fokus på kunskaps- 

överföring för klokare vård. Som besökare kan du ta del av ett både 

spännande och kvalificerat vetenskapligt program, bli inspirerad 

av kollegor i forskningens framkant eller ta del av det senaste i utställningen. 

2009 är den Medicinska riksstämman större än någonsin och 

kommer att arrangeras parallellt med två mässor från närliggande 

kompetensområden – bioteknik och laboratorievetenskap. Detta 

kommer att innebära nya tvärvetenskapliga möten och möjlighet att 

diskutera med människor du kanske inte möter någon annanstans. 

På www.sls.se anmäler du dig till de vetenskapliga programmen 

och på www.riksstamman.se kan du förregistrera ditt besök, se vilka 

företag som ställer ut och mycket mer. 

Välkommen till Stockholmsmässan den 25–27 november! 

Stockholmsmässan, Mässvägen 1 Älvsjö, Tel: 08-749 41 00 Fax: 08-749 61 77

14 

PRISER & UTNÄMNINGAR 

Ny ordförande för Swedish Medtech 

Mats Weibull, COO för Sunnex Tillquist, är ny ordförande för 

Swedish Medtech. En roll som han är väl förberedd för efter fyra 

år som vice ordförande i styrelsen och många fler år i föreningen. 

Till vardags är Mats Weibull coo för Sunnex Tillquist, ett medicinteknikföretag 

som marknadsför produkter inom an/iva, operation och 

diagnostik. I företaget marknadsför och servar man också labutrustningar 

samt tillverkar vågar för industri och handel. 

Vad var det som lockade dig till att bli ordförande för Swedish Medtech? 

Jag har ett samhällsengagemang och en vilja att vara med och påverka. 

Ordförandeskapet i Swedish Medtech är ett exempel där jag under 

lång tid haft intresse för branschfrågor. Som ordförande ser jag en stimulerande 

utmaning i att tillsammans med branschkollegor och personal 

driva de viktiga branschfrågorna. 

Ett annat exempel på mitt samhällsengagemang är att jag vid sidan 

av min ordförande- och yrkesroll är politiskt engagerad i min hemkommun 

Sigtuna. 

Var står branschen i dag? 

Den medicintekniska branschen är mindre konjunkturkänslig än 

många andra branscher, men lågkonjunktur och finanskris påverkar 

nu också oss. Vi ser exempelvis att många landsting tvingas att spara in 

på framförallt nyinvesteringar i utrustning. Den svenska kronans försvagning 

har under 2008 och 2009 också påverkat våra importerande 

företag, även om vi under senare tid sett en ljusning i det avseendet. 

Hur allvarliga följderna kommer att bli för branschen beror givetvis 

på hur länge krisen varar, men långsiktigt kommer vi att se en positiv 

utveckling, bland annat mot bakgrund av den demografiska utvecklingen 

i Sverige och många andra länder. 

Hur ser föreningens mål ut framöver, vilka är de största utmaningarna? 

Innovationer, patientsäkerhet och hållbar sjukvård är tre uttalade 

områden som organisationen aktivt arbetar inom. Vi måste stärka innovationsklimatet 

i Sverige och skapa förutsättningar för landsting och 

kommuner att upphandla ny medicinteknik. 

Tillsammans med vården arbetar vi för att hitta verktyg för att föra 

in ett mer samhällsekonomiskt perspektiv i upphandlingsprocessen. 

Mats Weibull, ny ordförande för Swedish Medtech. 

Målet är att säkerställa att patienter även i framtiden har tillgång till 

en säker och effektiv vård, med hjälp av högkvalitativ och innovativ 

medicinteknik. 

Hur ser branschen ut om fem år? 

Vi kommer fortfarande att vara en bransch i tillväxt. Planerna på att 

ersätta landstingen med ett mindre antal regioner kommer att medföra 

förändringar i företagens organisation och ökad konsolidering. Men 

främst är min stora förhoppning att vi som bransch visat att medicinteknik 

är en del av lösningen på den stora utmaning som vården står 

inför, med bland annat en åldrande befolkning. 

Ett sådant tecken vore att se fler upphandlingar där man i större 

utsträckning efterfrågar den samhällsekonomiska nyttan av produkterna 

som upphandlas, och inte bara ser till lägsta pris. MTM 


I mars 2009 lanserade näringsminister Maud Olofsson ett nationellt 

styrelseprogram som riktar sig till kvinnor. En jury, bestående av representanter 

från näringsliv och offentlig sektor, har från 1 400 ansökningar 

enats om 200 kandidater. Deltagarna får möjlighet att tillsammans 

med sina mentorer utveckla kontaktnät och sin personliga kompetens 

inom styrelsearbete, samtidigt som de tilldelas utbildningsstipendier 

om 10 000 kronor vardera. Programmet startar i september och löper 

under ett år. Syftet är att skapa ett nationellt mentorprogram som riktar 

sig till kvinnor med hög kompetens och erfarenhet, med förutsättningar 

att sitta i en bolagsstyrelse. 

Vad fick dig att söka till styrelseprogrammet? 

Jag såg en möjlighet till personlig utveckling och även tillgång till ett 

intressant nätverk, något jag hoppas kommer att vara värdefullt även i 

mitt dagliga arbete inom Swedish Medtech. 

Vad är dina förväntningar på programmet? 

Jag hoppas få en ännu bättre insyn i hur styrelsearbetet fungerar 

i större företag. Samtidigt vill jag använda den erfarenhet och kunskap 

jag har om medtech-branschen på ett produktivt sätt. Jag hoppas 

också att nätverket och de utbildningsmoment som ingår kommer 

att ge mig nya insikter och idéer till det fortsatta arbetet inom 

Swedish Medtech. 

Andra uttagna till regeringens satsning: 

• Märit Johansson, Stockholm, vd Karolinska Institutet Science Park 

• Lena Sahlqvist, Stockholm, vd KI Education 

• Maria Ajne, Stockholm, Chef hälso- och sjukvårdsnämnden 

• Helena Pharmanson, Stockholm, Försäljningsdirektör Pfizer ab 

• Ingrid Magnusson, Karlstad, Ekonomidirektör landstinget Värmland 

• Barbro Renkel, Umeå, Affärscoach Umenova Innovation 

• Yvonne Mårtensson, Malmö, vd Cellavision 

• Louise Bringselius, Dr, Lund, Forskare ledarskap vid Lunds Universitet 

• Lotta Sjunnesson, Lund, läkare, Legitimerad läkare radiologi MTM 


PRISER & UTNÄMNINGAR 

Tar plats i regeringens styrelseprogram 

Swedish Medtechs VD Anna Lefevre Skjöldebrand ingår 

i den grupp som valts ut att delta i regeringens satsning på 

ett nationellt styrelseprogram för kvinnor, Styrelsekraft. 

Se listan! 

Alla de 200 uttagna 

kvinnorna till programmet 

finns listade på 

www.almi.se/styrelsekraft 

Anna Lefevre Skjöldebrand, VD för Swedish Medtech, hoppas på bättre 

insyn i styrelsearbetet. 

15

16 

PÅ NYA POSTER 

Britt-Inger Bergkvist 

| Coloplast 

Den 1 juli 2009 tillträdde 

Britt-Inger Bergkvist posten 

som vd för Coloplast ab. 

Britt-Inger ingår även i den 

nordiska ledningsgruppen. 

Britt-Inger har varit anställd 

på Coloplast ab sedan 1993 

och har under tiden framtill 

nu arbetat med samtliga produktområden 

och senast varit 

kommersiellt ansvarig för verksamheten i Sverige. Coloplasts tidigare 

vd Greger Karlsson har gått vidare inom Coloplast-koncernen 

och är numera ansvarig för Coloplasts dotterbolag i Tyskland. 

Johanna Adami 

| VINNOVA 

Johanna Adami började som 

enhetschef för bioteknikenheten 

på vinnova den 7 

september. Johanna är läkare 

och docent på ki där hon 

fortfarande har en forskargrupp 

och kommer senast 

från Bactiguard där hon var 

medicinsk chef/fou-chef. 

Jacob Rasin | Stille 

Jacob Rasin 38 år, är sedan den 7 september ny vd för det svenska 

medtechbolaget Stille. Rasin har bred erfarenhet inom medtech 

och har haft ledande befattningar internationellt inom Gambro 

sedan 2004. Jacob Rasin efterträder Anders Weilandt. 

Nina Holst | 

Proffice Life Science 

Nina Holst är ny rekryteringskonsult 

för Proffice Life 

Science ab i Malmö och 

kommer att ansvara för 

rekryteringarna både i södra 

Sverige och i Danmark. Nina 

har mångårig erfarenhet från 

branschen. 

Ulf Troedsson 

| Siemens AB 

Styrelsen i Siemens ab har 

utsett Ulf Troedsson till ny vd 

och koncernchef. Ulf tillträdde 

den 27 maj. Ulf började sin 

karriär på Siemens 1985. Han 

är civilingenjör, teknisk fysik, 

och har de senaste åren ansvarat 

för Siemens medicintekniska 

verksamhet, Healthcare, 

i Sverige, Finland och Island. 

Swecare växer 

Hjälp oss hålla koll på folk i branschen! 

Har du nya medarbetare och kollegor på ditt företag? 

Maila redaktionen@medtechmagazine.se. 

Nina Rawal har tillträtt som 

marknadschef på Swecare. 

Nina har tidigare arbetat som 

managementkonsult på The 

Boston Consulting Group i 

Stockholm och New York, 

och har innan dess doktorerat 

inom molekylär neurobiologi 

på Karolinska Institutet och i 

Paris. Vidare har hon internationell 

erfarenhet från Läkare utan Gränser och Ralph Lauren 

Center for Cancer Care and Prevention. Nina har en magisterexamen 

i biomedicin från Karolinska Institutet. 

Lina Theander har börjat som 

marknadskoordinator på Swecare. 

Lina jobbar med kommunikation 

samt att koordinera delegationsresor. 

Närmast kommer 

hon från Singapore där hon läst 

marknadskommunikation vid 

Nan yang Technological University. 

Lina har en examen i medie- 

och kommunikationsvetenskap 

från Hög skolan i Jönköping. 

Emelie Johansson är ny projektkoordinator 

på Swecare. 

Emelie kommer att ansvara 

för projektet Sweden eHealth 

Accelerator som ska främja 

export av svenska applikationer 

och tjänster inom ehälsa. 

Emelie har en magisterexamen 

i statsvetenskap från 

Lunds universitet. 


Hjälp oss hålla koll på folk i branschen! 

Har du nya medarbetare och kollegor på ditt företag? 

Maila redaktionen@medtechmagazine.se. 

Anita Tollstadius 

| Bactiguard International 

Anita Tollstadius är ny vd på Bactiguard 

International, ett dotterbolag 

till Bactiguard. Bactiguard har 

utvecklat produkter som förhindrar 

sjukvårdinducerade infektioner och 

Anita kommer att driva lanseringen 


Bahar Aldur 

| Swedish Medtech 

Bahar Aldur är ny projektledare för hälsoekonomi 

och jurist med inriktning 

mot upphandlingsfrågor på branschorganisationen 

Swedish Medtech. Bahar 

har en magisterexamen i affärsjuridik 

från Linköpings Universitet och har 

tidigare arbetat på bland annat opic 

och Nordea Bank ab. 

PÅ NYA POSTER 

av Bactiguards produkter och utveckla verksamheten internationellt. 

Anita har lång erfarenhet från internationellt arbete 

inom både läke medel, device och diagnostika. Hon är farmacie 

magister och har en mba från Handelshögskolan. 

Sanna Rydberg 

| Linde Healthcare 

Sanna Rydberg är ny Head of Healthcare 

Sweden på Linde Healthcare 

och ansvarar för all verksamhet 

kring medicinska gaser, utrustning 

och tjänster till hälso- och sjukvården. 

Sanna kommer närmast från 

en position som nordisk marknadschef 

på företaget. Linde Healthcare 

är en del av Linde Group och ingår 

juridiskt i aga Gas ab. 

Vi har genomfört 4.000 djupintervjuer. Vår databas innehåller 3.000 personer. Vi har erfarenhet från fler 

än 500 lyckade rekryteringsuppdrag. Vi har arbetat med rekrytering i nästan tjugo år och har ett nätverk 

som överträffar det mesta inom svensk life science. Så vi vet vad du heter. 

Själva har vi förresten bytt namn. Vi slår oss ihop med strategikonsulterna adlersson & mårtensson ab. 

Med vår samlade erfarenhet blir det ännu enklare att finna rätt personer till nyckelpositioner inom 

branschen. Men vi kommer att hjälpa till med en hel del annat också. Tillsammans skapar vi ett av de 

ledande och mest heltäckande svenska konsultföretagen inom life science. Läs mer på vår hemsida. 

Stureplan 4C I 114 35 Stockholm I www.pharmasearch.se 

17

18 


Karin Johansson 

– statssekreterare med vilja och visioner 

ENVIS kAmP 

föR E-HäLSA I EU 

Patientrörlighet, antibiotikaresistens, 

svininfluensa och e-hälsa. Många 

viktiga hälsofrågor står på agendan 

under Sveriges ordförandeskap i EU. 

Som Göran Hägglunds förlängda arm 

har statssekreterare Karin Johansson 

minst sagt fullt upp. 

text: Charlotta Zingmark 

bild: bosse Johansson 


D 

et är en gyllenbrun statssekreterare som 

tar emot i ett av Socialdepartementets 

rymliga mötesrum. Karin Johansson utstrålar 

en diskret elegans i en svart klänning à la Jackie 

Kennedy och en svartvit grafiskt mönstrad 

jumper. Blicken är alert och hon ger ett effektivt 

intryck. Hon svävar inte på målet när det 

gäller vilka som är de hetaste hälsofrågorna 

under det svenska ordförandeskapet i eu. 

– Det är patientrörlighetsdirektivet, som 

ligger på socialminister Göran Hägglunds 

bord och svininfluensan, som folkhälsominister 

Maria Larsson ansvarar för. När vi kommer 

till avslut tror jag att det är hur vi hanterar 

dessa frågor som kommer att avgöra hur 

vår insats som ordförandeland bedöms, säger 

Karin Johansson. 

Hon talar lugnt, snudd på eftertänksamt 

och mycket välformulerat. 

– Först och främst har vi en ärvd agenda 

som vi måste sköta, förklarar hon. 

Inom eu görs 18-månadersprogram för 

ordförandeskapet. De tre länder som har 

ordförandeskapet efter varandra enas om ett 

gemensamt program, så kallat trojkaordförandeskap. 

I den nuvarande trojkan var Frankrike 

först ut, följt av Tjeckien och Sverige, som nu 

lägger den sista handen vid de frågor man 

enats om att fokusera på. 

–Inom ramen för det programmet är 

patientrörlighetsdirektivet den frågan som 

enligt plan kommer att ta mest utrymme, 

med viss reservation för hur svininfluensan 

utvecklar sig, säger hon. 

Effektiv antibiotika i fokus 

Patientrörlighetsdirektivet är en komplex fråga 

som handlar om att utarbeta ett regelverk 

för planerad sjukvård i ett annat eu-land, där 

medlemsländerna ännu inte har enats om hur 

ett sådant ska se ut. 

– Vi har en ambition att nå någon form av 

politisk överenskommelse under vårt ordförandeskap. 

Vi har jobbat hårt med den här 

frågan, haft bilaterala överläggningar med 

ett antal länder och har redan tagit fram och 

skickat ut ett kompromissförslag, säger Karin 

Johansson. 

Andra frågor på den gemensamma agendan 

är antibiotikafrågan, organdonation och det 

stora läkemedelspaketet. Gällande antibiotikafrågan 

har Frankrike och Tjeckien tittat 

på förskrivningsmönster och hur antibiotika 

används i klinisk vård. Sverige fokuserar på 

bristen på effektiva och verksamma antibiotikum. 

– Vi har givit London School of Economics 

och European Observatory i uppdrag att 

19

”Vi vill visa att 

det finns stora 

pengar att tjäna 

på att imple - 

mentera epSOS.” 

20 

ta fram en rapport om vad man kan göra för 

att utveckla incitamentsstrukturer för läkemedelsindustrin 

att forska och utveckla läkemedel 

som kanske inte kommer att säljas. I 

september har vi en expertkonferens om antibiotikafrågan 

och då kommer denna rapport 

att presenteras, berättar Karin Johansson. 

Det stora läkemedelspaketet innehåller tre 

delar, varav en är kontroversiell och de andra 

två mindre kontroversiella. Den kontroversiella 

delen handlar om hur mycket läkemedelsindustrin 

får informera patienterna. Var gränsen 

går mellan information och marknadsföring. 

– Den här frågan har stor politisk sprängkraft 

och därför måste vi ha parlamentet med 

ombord. Men där har man inte hunnit hantera 

frågan, så vi hinner inte med den under 

vår period. Därför koncentrerar vi oss på de 

andra två delarna: säkerhetsövervakning av 

läkemedel och förfalskade läkemedel. 

Utöver de ärvda frågorna finns flera frågor 

med på agendan som kommit till på svenskt 

initiativ. E-hälsofrågan och alkoholfrågan, 

som mött ett nyvaknat intresse ute i Europa 

där man börjar få stora problem med alkohol. 

Och frågorna om värdigt åldrande och läkemedelsuppföljning 

– vilken effekt läkemedel 

har och hur patienterna responderar. Antibiotikafrågan 

finns förvisso med på den gemensamma 

agendan, men Karin Johansson menar 

att vi har utvecklat den så mycket och gjort 

mer än var som förväntats av oss, så att den 

frågan känns mer egen än ärvd. 

– Det kokar i alla hörn – det är så mycket! 

Hon ser märkbart förtjust ut när hon berättar 

om allt som är på gång. 

E-hälsa – en svensk hjärtefråga 

Karin Johansson beskriver sig som väldigt 

social och väldigt målmedveten. Och envis – 

hon ger sig inte i första taget. Egenskaper hon 

haft stor nytta av i arbetet med eHälsa, en av 

de frågor som Sverige initierat och som ligger 

henne varmt om hjärtat. 

– Vi har under lång tid drivit behovet att få 

upp it-frågor relaterade till hälsa och sjukvård 


Karin Johansson 

Född och uppvuxen: på 50-talet i 

borås, men kom som 11-åring till 

Stockholm. 

Familj: Man och två utflugna söner. 

Utbildning: Socialhögskolan i Stockholm. 

Karriär: Inom näringslivet bland annat 

försäljningschef för word Perfect Sverige, 

försäljningschef för france telecom 

Sverige och försäljningschef för 

Microsoft Sverige. Politiska uppdrag 

inom kommun och landsting, samt 

politiskt sakkunning i regeringskansliet, 

Statsrådsberedningen. Styrelseuppdrag 

i Sveriges radio och Svenska 

Spel. Styrelseordförande i blekinge 

tekniska Högskola. 

Arbetstid per vecka: vill helst inte 

räkna – det här är mer av en livsstil 

än ett jobb. 

Fritidsintressen: vara ute i naturen 

och ”påta” i trädgården. 

Favoritsemester: Sommar är jag helst 

i skärgården men vinter åker jag gärna 

någonstans där jag kan åka skidor. 

Senast lästa bok: ett annat liv av Perolov 

enquist. 

Motto: ”from good to great”. 

på den politiska agendan inom eu. Länge har 

vi mötts av ett bristande intressse från Direktoratet 

för hälsa och sjukvård, men nu ser vi 

ett skifte. 

Att intresset för eHälsofrågor tidigare varit 

svalt bland övriga medlemsländer kan ha med 

eu:s organisation att göra. Frågor om it ligger 

nämligen inom ett annat direktorat än hälsofrågorna 

– Direktoratet för informationssamhället. 

Så när hälsoministrarna mötts har man 

hittills inte diskuterat it-frågor i någon större 

utsträckning. 

– Men Sverige har varit pådrivande, även 

innan vi tillträdde som ordförandeland. Inte 

minst för att vi leder eu:s största it-projekt 

inom hälsa och sjukvård, epsos – European 

patients smart open services – som handlar om 

en europeisk patientöversikt och en e-recepthantering 

och där 12 länder är med. 

Och nu börjar det idoga arbetet bära frukt. 

Direktoratet för hälsa och sjukvård visar 

intresse för att delta i arbetet och utser personer 

som ska arbeta med it-frågor. En bidra- 


Berg är till för att flyttas! Karin Johansson är envis och ger sig inte i första taget. 

gande orsak till detta tror Karin Johansson är 

den rapport om eHhälsa som presenterades på 

ett informellt ministermöte i Jönköping i början 

av juli, där bland annat eu:s hälsoministrar 

deltog. Rapporten, utförd av Gartner på 

uppdrag av Socialdepartementet, bygger på en 

genomgång av sex europeiska länder – Frankrike, 

Tjeckien, Sverige, England, Holland och 

Spanien – med avseende på implementeringsgraden 

av it i vården. 

Där framgår tydligt hur stora besparingar 

som kan göras inom Europa om vi ökar vårt 

användande av it i vården. 

– Angreppssättet är unikt, säger Karin 

Johansson. 

– Vi har försökt koppla ihop tekniken med 

politiska mål. Om man exempelvis vill uppnå 

en säker läkemedelshantering, vilket it-stöd 

ska man då ha? Vi vill visa att det finns stora 

pengar att tjäna på att implementera epsos. 

Det är det perspektivet som kan väcka intresse 

hos en hälsominister, eftersom det är en ekonomisk 

fråga i slutändan. 

Att det är just Sverige som leder epsos-projektet 

är knappast någon slump. När det gäller 

it i vården ligger vi oerhört långt fram jämfört 

med andra länder. Exempelvis används elektroniska 

journaler till 100 procent inom primärvården 

och i nästan lika stor utsträckning 

inom slutenvården, vilket är i det närmaste 

världsbäst, om man får tro Karin Johansson. 

Och vårt program Nationell patientöversikt, 

som ger behöriga användare möjlighet att med 

patienters samtycke titta på viktig patientinformation 

som registrerats i olika vårdsystem 

hos landsting, kommuner och privata vårdgivare, 

har redan börjat användas i Örebro och 

kommer att tas i bruk i hela Sverige under 

2011. 

Viktigt visa att tekniken behövs 

Den it-resa som vi i Sverige har gjort har 

många europeiska länder kvar att göra, och det 

finns många politiska beslutsfattare som inte 

ser potentialen i it i vården och som inte är 

beredda att satsa några pengar på det. Myck- 

21

”Det gäller att få 

hela kedjan av 

individer som är 

involverade i en 

sakfråga att arbeta 

tillsammans på ett 

professionellt sätt 

och enas om ett och 

samma budskap.” 

22 

Europeisk eHälsa i siffror 

enligt den rapport, utförd av gartner på 

uppdrag av Socialdepartementet, som presenterades 

vid det informella hälsoministermötet 

i Jönköping 6–7 juli finns det en 

enorm potential för de europeiska länderna 

att frigöra vårdresurser genom att implementera 

och använda redan existerande Itverktyg 

inom hälso- och sjukvården. Några 

exempel hämtade ur rapporten för de sex 

medlemsstater som ingår i studien: 

• 5 miljoner felaktigheter i läkemedelsrecept 

skulle kunna undvikas per år genom 

en ökad användning av e-recept. 

• 100 000 fall av läkemedelskomplikationer 

på sjukhus kan undvikas varje år 

genom ett fortsatt införande av elek- 

et arbete återstår innan alla är med på tåget. 

Karin Johansson framhåller vikten av att förklara 

varför tekniken behövs och att göra den 

användarvänlig. 

– Varje sjuksköterska måste uppleva att den 

nya tekniken gör nytta. Epsos ska inte ses som 

ett teknikprojekt utan som ett kulturprojekt. 

Det här handlar inte bara om att digitalisera 

en manuell process, utan lika mycket om 

att utveckla en verksamhetsprocess. Och för 

att patientrörligheten ska fungera fullt ut är 

epsos ett absolut måste! 

För Karin Johansson, som vanligen bedriver 

en stor del av sitt arbete från kontoret på 

Socialdepartementet på Fredsgatan i centrala 

Stockholm, är ordförandeskapet ett avbrott 

i vardagen. Fler resor än vanligt och diskussioner 

med kollegerna runt om i Europa – 

statssekreterare och ministrar. Och många 

evenemang tillsammans med eu-kollegorna 

på hemmaplan. 

– Att driva en fråga handlar om hela kedjan. 

Att man på ministernivå har bilaterala 

överläggningar, att tjänstemännen nere i 

organisationen har möten och att våra representanter 

i Bryssel träffar sina kolleger i Bryssel. 

Det gäller att få hela kedjan av individer 

som är involverade i en sakfråga att arbeta 

tillsammans på ett professionellt sätt och enas 

om ett och samma budskap. 

Karin Johansson berättar att förberedelserna 

för det nuvarande ordförandeskapet i 

princip startade direkt efter valet 2006. Ett 

framgångsrikt ordförandeskap bygger på att 

troniska beslutsstöd för läkemedelsförskrivning. 

Detta skulle frigöra 700 000 

vårddygn på sjukhus och därmed öka 

patientflödet och minska vårdköerna. 

Möjligt vinst: 300 miljoner euro. 

• 9 miljoner vårddygn på sjukhus skulle 

kunna frigöras årligen genom en ökad 

användning av elektroniska patientregister 

och journalsystem. Möjlig vinst: 

nära 3,7 miljarder euro. 

Studien bygger på en genomgång av i hur 

stor utsträckning man implementerat It i 

vården i sex europeiska länder – frankrike, 

tjeckien, Sverige, Storbritannien, Holland 

och Spanien. 

man är väl förberedd inom de aktuella frågorna 

och att man har kontakter på alla nivåer. 

Då finns stora möjligheter att påverka, i synnerhet 

arbetstempot. 

Arbetsprocessen under ett ordförandeskap 

inleds med informella ministermöten i ordförandelandet. 

Där profileras frågor, man diskuterar 

dem, men tar inga beslut. När det börjar 

bli dags att avrunda hålls formella ministerråd 

i Bryssel och då fattas besluten. Dessemellan, 

parallellt med expertkonferenser om de olika 

sakfrågorna, pågår ett förhandlingsarbete i 

rådsarbetsgrupper, ledda av representanter i 

Bryssel. Dessa träffas ett par gånger i veckan 

och bereder frågor inför det formella ministerrådet 

i slutet av ordförandeskapet. 

Oemotståndlig utmaning 

Det är i sanning ett intensivt halvår och 

knappt har Sverige lämnat över ordförandeklubban 

till Spanien så drar valspurten igång 

inför valet 2010. Ingen rast och ingen ro. Men 

Karin Johansson gillar när det händer mycket. 

Hon är bra på att koppla av mellan varven och 

betonar att hon är väldigt duktig på att skilja 

på arbete och privatliv. 

– Jag är gammal nog att veta att man behöver 

kunna sova på nätterna, säger hon och ler. 

Hon gör sitt bästa för att hålla helgerna 

fria och älskar att vara på lantstället på Blidö 

i Stockholms skärgård. Att vara ute i naturen. 

Bara sitta och titta på vattnet. 

– Det är väldigt rofyllt. 

Karin Johansson började engagera sig poli- 


tiskt inom Kristdemokraterna i sena tonåren 

och var fritidspolitiker under lång tid. Hon 

har en näringslivskarriär med flera chefsposter 

i bagaget och när Göran Hägglund 

ringde henne efter Alliansens valseger 2006 

var hon försäljningsdirektör på Microsoft. 

Att säga upp sig för att på heltid ägna sig 

åt politiken var ingen självklarhet. I synnerhet 

som hon haft ett förtroendeuppdrag 

som landstingspolitiker tidigare och lovat sig 

själv ”Aldrig mer!”. 

– Det var ju så svårt! Karin ler vid minnet. 

– Men Göran gav mig betänketid och jag 

började fundera. Hur ofta får man möjlighet 

att göra ett sådant här tvärt lappkast i karriären 

mitt i livet? Det är få förunnat! Så jag 

sa ”Ja” till att få lägre lön för mer arbete. Men 

jag ångrar inte en sekund! 

Som statssekreterare till Göran Hägglund 

är Karin Johansson i mångt och mycket socialministerns 

förlängda arm. 

– Trycket på en minister är extremt stort. 

Hans agenda är fylld av möten med livet 

utanför departementet och någon måste sköta 

det operativa arbetet hemmavid. 

Ibland får statssekreteraren fatta beslut 

på detaljnivå, men de stora besluten tas av 

ministern som har det yttersta ansvaret. 

Karin Johansson vill mycket. Hennes största 

drivkraft är viljan att leverera, att åstadkomma 

resultat. Och i förlängningen – fyra 

år till vid makten. 

– Om vi inte klarar att leverera blir vi inte 

omvalda! MTM 


23

24 

OFFENTLIG UPPHANDLING 

Nya rättsmedel på 

upphandlingsområdet i sikte 

Det händer stora saker på upphandlingsområdet. För oss upphandlingsintresserade 

har sommaren varit bra på så vis att vi har kunnat förgylla sommarläsningen med 

två departementspromemorior på upphandlingsområdet. Den ena behandlas kort här 

nedan och den rör nya rättsmedel med mera. Den andra, som rör undantag från lagen 

om offentlig upphandling (”LOU”) vid tilldelning av kontrakt till ”eget bolag”, 

behandlar vi i nästa nummer av MedTech Magazine. 

I departementspromemorian, Nya rättsmedel m.m. på upphandlingsområdet 

(Ds 2009:30) föreslår Finansdepartementet en rad ändringar i lou. 

Förslagen rör dels förändrade och nya rättsmedel, dels införandet av 

en marknadsskadeavgift och dels olika förenklingar av upphandlingsförfarandet. 

För närvarande håller förslagen på att remissbehandlas 

men om Finansdepartementet får sin vilja igenom ska lagändringarna 

träda i kraft redan i juni 2010. 

Av alla de förslag som presenteras är det vissa som kan nämnas särskilt 

eftersom de innebär en relativt stor förändring jämfört med rättsläget 

i dag. 

Avtal upphandlade i strid med LOU kan bli ogiltiga 

Först och främst ska det enligt förslaget bli möjligt att under vissa 

förutsättningar få avtal som ingåtts i strid med lou ogiltigförklarade. 

Framför allt rör det sig om avtal som ingåtts utan att den upphandlande 

myndigheten har annonserat upphandlingen, så kallad otillåten 

direktupphandling. I sådana situationer ska en leverantör kunna gå till 

domstol och få avtalet ogiltigförklarat och på så sätt tvinga den upphandlande 

myndigheten att följa upphandlingsreglerna. Ogiltigheten 

innebär i normalfallet att prestationerna i avtalet går åter eller att situationen 

återställs om en återgång inte är möjlig. 

Vidare föreslås att det sätts en fast beloppsgräns för när en upphandlande 

myndighet kan genomföra en tillåten direktupphandling. Enligt förslaget 

ska denna beloppsgräns sättas till 15 procent av de tröskelvärden som vid 

var tid gäller för direktivsstyrd upphandling. Detta innebär att direktupphandling 

är tillåten för kontrakt med värden upp till 286 000 kronor. 

Domstolen kan inte längre förordna 

En annan stor förändring som föreslås är att man ska ta bort möjligheten 

för en domstol att bestämma påföljden för den upphandlande 

myndigheten vid en överträdelse. Som det är nu finns två påföljder – 

länsrätten kan antingen förordna att upphandlingen ska göras om (den 

mer ingripande påföljden) eller att den får avslutas först efter rättelse 

text: anna Ulfsdotter forssell och erik olsson 

(mindre ingripande påföljden). Nu föreslås domstolen endast kunna 

upphäva beslut om upphandling och sedan ska den upphandlande 

myndigheten som begått överträdelsen själv få bestämma vilken påföljd 

den avser genomföra. Den upphandlande myndigheten måste givetvis 

följa de grundläggande principerna även när de bestämmer om en 

upphandling ska göras om eller rättas vilket innebär att det antagligen 

kan bli ytterligare överprövningar om den upphandlande myndigheten 

skulle råka välja fel påföljd. Om inte förslaget ska leda till dubbla överprövningar 

är det således viktigt att upphandlande myndigheter satsar 

på juridisk kompetensutveckling för att möta detta ökade ansvar. 

I departementspromemorian föreslås även införandet av en marknadsskadeavgift 

vid allvarliga överträdelser såsom otillåtna direktupphandlingar 

etc. Det blir Konkurrensverket som blir ansvarigt för att 

föra talan om sådan marknadsskadeavgift i länsrätten. Avgiften, som 

kommer att tillfalla staten, ska uppgå till lägst 10 000 kronor och högst 

5 miljoner kronor, dock maximalt 10 procent av kontraktsvärdet. 

Förenklingar av upphandlingar 

Vad gäller förenklingar av upphandlingsförfarandet föreslås slutligen att 

den upphandlande myndigheten ska ansvara för att begära in uppgifter 

från Skatteverket och Kronofogdemyndigheten om en leverantör. Den 

upphandlande myndigheten behöver emellertid endast begära in dessa 

uppgifter avseende den vinnande leverantören eller sådana anbudsgivare 

som har gått vidare i ett selektivt eller förhandlat förfarande. 

Motsvarande regel föreslås för intyg, certifikat, betyg och andra 

handlingar som visar anbudssökandes och anbudsgivarens kapacitet 

och redlighet. 

Fullständig kontroll av huruvida en leverantör uppfyller alla kvalificeringskrav 

kommer således ske först efter utvärderingen och endast 

av den vinnande leverantören. Om det då skulle visa sig att leverantören 

inte uppfyller alla skall-krav får leverantörens anbud förkastas och 

upphandlingsförfarandet fortsätta utan beaktande av denne leverantörs 

anbud. MTM 


26 


Samarbete för bättre upphandlingar 

Inom medtechbranschen har man under många år arbetat 

med att höja kvaliteten på förfrågningsunderlag och 

anbud, bland annat med hjälp av strukturmallar. Är inte 

förfrågningsunderlaget ändamålsenligt riskerar man att 

upphandla något helt annat än det man har avsett. 

text: Mia engman 

Branschorganisationen Swedish Medtech har tillsammans med landstingens 

upphandlarnätverk utvecklat ett unikt samarbete. Vid ett flertal 

tillfällen har landstingen bjudit in representanter från branschorganisationen 

för att tillsammans utveckla befintliga mallar men även för 

att skapa mallar för helt nya produktområden. 

– I dag finns mallar för upphandling av förbrukningsartiklar, utrustning 

och hjälpmedel, förklarar Emilie Ankarcrona Smith, jurist på 

Swedish Medtech och den som möter många upphandlingsfrågor från 

organisationens medlemmar. 

Samarbetet kring upphandlingsmallar är unikt och kan ses som en 

föregångare för andra branscher. Genom att leverantörerna är involverade 

i processen får upphandlarna kommentarer och synpunkter 

som ökar förutsättningarna för en högre kvalitet i förfrågning och ett 

bättre resultat i upphandlingar. Arbetet 

innebär att leverantörerna bättre förstår 

förfrågningsunderlagen och därmed 

kan lämna anbud där onödiga fel eliminerats. 

Leverantörerna kan i sin tur 

bidra med sin kunskap och bland annat 

ge perspektiv på vilka krav som är kostnadseffektiva 

att ställa. 

– En del tekniska krav innebär mycket 

stora investeringar för leverantörerna 

och upphandlarna har inte alltid insikt 

i de ekonomiska konsekvenserna av ett 

krav. Genom den samverkan vi har i dag 

har vi möjlighet att minska krav av den 

sort som inte är relevanta, säger Emilie 

Ankarcrona Smith. 

I dag arbetar parterna med att ta fram 

mallar för upphandling av mjukvara 

som används i vården. Visionen är att 

det ska finnas uppdaterade välfungerande 

mallar som används i alla landsting 

och regioner. MTM 


Xpecta – En i gänget som skapar Mer Försäljning 

Ibland behövs en flexibel och effektiv resursförstärkning i 

försäljningsarbetet. 

Då ska du anlita oss! Våra erfarna medarbetare är målfokuserade 

och vet hur affärer skapas och avslut görs. 

Vi blir snabbt en i gänget och skapar mer försäljning! 

Du använder oss på kontraktbasis, så länge behovet finns vid 

t ex produktlanseringar, vid punktinsatser eller då ni fått ett 

tapp i organisationen. 

Xpecta Consulting är specialiserat på kontraktsförsäljning inom läkemedelsindustrin 

och medicinsk industri. Vi förser våra kunder med kompetent personal 

inom försäljning, marknadsföring samt management. 

Xpecta Consulting AB 

kontakt@xpecta-consulting.se www.xpecta-consulting.se 0706-240740 

xpecta_en_i_ga nget.indd 1 08-11-03 11.27.29 

Öka kompetensen och 

du förbättrar säkerheten 

inom hälso- och sjukvården 

Hos oss får du, rätt kunskap, i rätt tid, direkt från källan 

Standarder får världen att fungera 

SIS , Telefon 08-555 522 50, Fax 08-555 522 01, E-post forum@sis.se, www.sis.se/utbildning

28 


Upphandlingar är centrala och själva nyckeln till affärer för med tech företagen. Mycket kan 

dock förbättras i den tidskrävande upphandlingsprocessen. Det anser företrädare för tre 

branschföretag som här ger förslag till åtgärder inför årets stora upphandlingskonferens. 

text: Lotta Sellberg 

TRE MEDTEcHFöRETAG TyckER TILL: 

Så kan upphandlingarna bli bättre! 

De tre företagen som MedTech Magazine har talat med sysslar med allt 

från it i vården till hjälpmedel. Generellt är de överens om att upphandlingar 

tar en mycket stor del av företagens tid och resurser – inte minst 

från redan hårt ansträngda nyckelpersoner. Det finns även en hel 

del onödiga irritationsmoment och inbyggda problem i 

upphandlingsprocessen som verkar konkurrensbegränsande. 

Att skall-kraven till exempel tenderar att 

öka anser de vara ett hot mot affärsmässigheten. 

Peter Ekolind är försäljning- och marknadschef 

på Airsonett som tillverkar laminärflödestak 

– ett slags ventilationssystem med ultraren 

luft som framför allt installeras i operationssalar. 

Enligt honom är de flesta upphandlare 

skickliga och dialogen är mestadels bra mellan 

leverantörer och inköpare/beställare – något 

som är viktigt att bevara även framgent när det 

sker ett generationsskifte på upphandlingsavdelningarna. 

– Ändå kan jag förvånas över att det fortfarande begås 

så uppenbara fel som sammanblandning av skall- och börkrav. 

Det borde inte förekomma i dag, säger han med eftertryck. 

Enligt Peter Ekolind tänker sig landstingen inte riktigt för utan sätter 

skall-krav men utvärderar dem som bör-krav, vilket är helt orimligt. 

I senaste upphandlingen som företaget var inblandat i hade man till 

exempel hela byggbilagan med alla specifikationer på bygget som skallkrav. 

Det var ett av skälen till att två av anbudsgivarna överprövade den 

här upphandlingen, som sedan avbröts när landstinget insåg att man 

hade gjort fel. 

– Det blir så om man har en dålig kravspecifikation. Gör du ingen 

bra upphandling så öppnar du för problem och tidskrävande överprövningsprocesser. 

Därför gäller det att avsätta adekvat tid för en upphandling. 

Men framför allt måste skall-kraven vara relevanta. 

Peter Ekolind, 

Airsonett 

Han får medhåll av Arne Mathisen, vd för rullstolstillverkaren Sunrise 

Medical ab och Norden-chef i koncernen: 

– Ju fler skall-krav och ju fler specifika sådana, desto färre kan vara 

med och konkurrera. Brukarna har ju samma behov, oavsett 

var de bor, så varför ska kraven variera så mycket mellan 

olika landsting? 

– Många gånger kan de detaljerade skall-kraven 

av misstag utesluta rullstolar som kunden egentligen 

skulle vara intresserad av. Tyvärr kan de 

också användas för att medvetet utesluta 

produkter. I förlängningen blir produkterna 

dyrare eftersom vi ofta blir tvungna att konstruera 

om våra produkter för att möta de 

skiftande skall-kraven. 

Skall-kraven sätts dessutom ofta efter de 

rullstolar som redan finns på marknaden eller 

de som kunden redan köper. Det hämmar produktutvecklingen 

och försvårar introduktionen av 

nya lösningar, enligt Arne Mathisen. 

– Tidigare hade trots allt HjälpmedelsInstitutet, hi, 

standardiserade krav och det beklagar jag att vi inte längre har. Jag 

och många med mig tycker att hi avvecklades för snabbt. Det saknas 

ett övergripande nationellt organ som kan ta fram mallar med få skallkrav, 

som beskriver en miniminivå, och betydligt fler bör-krav som kan 

utvärderas efter ett poängsättningssystem. 

Dagens skadestånd obegränsade 

Olle Bratt – som ansvarar för upphandlingarna hos mjukvarutillverkaren 

SYSteam och håller i arbetsgruppen för bättre it-upphandlingar inom 

Swedish Medtech – ser delvis andra svårigheter. 

Att det är så mycket problem med upphandlingar på it-området 

beror, enligt honom, bland annat på att de framtagna mallarna, som 




”Därför gäller det att 

avsätta adekvat tid för 

en upphandling. Men 

framför allt måste skallkraven 

vara relevanta.” 

används av landstingen som förfrågningsunderlag, inte är avsedda 

för IT utan för medicinteknisk utrustning. Både de upphandlande 

enheterna inom landstingen och leverantörerna arbetar 

därför gemensamt sedan en tid med att ta fram mallar särskilt 

anpassade för it. 

– Ett gemensamt problem för alla leverantörer av it till sjukvården 

är att det ofta förekommer i praktiken obegränsade skadestånd 

som kan utkrävas för indirekt skada eller skada på tredje man. Det 

är relativt vanligt att leverantörer väljer att inte lämna anbud just 

av detta skäl. 

– Ofta sker det här under stor vånda hos leverantörsföretagen 

eftersom vi ju lever på att erbjuda våra lösningar. Men ibland blir vi 

tvungna att avstå eftersom våra jurister helt enkelt ser till att vi inte 

exponerar våra företag för obegränsade risker. 

Ett samarbete pågår nu mellan arbetsgrupperna för bättre itupphandlingar 

inom Swedish Medtech respektive lfu (Landstingsnätverket 

för Upphandling) för att försöka komma till rätta med 

de här problemen. Det finns ett utkast till nya mallar som är ute 

på remiss, där bland annat frågan om obegränsade skadestånd får 

en ny och bättre utformning. Målet är att presentera resultat från 

samarbetet under årets upphandlingskonferens i månadsskiftet 

september-oktober. 

Viten är en annan fråga som behandlats i samarbetet med lfu. 

Det finns behov av att standardisera nivåer och totalbelopp och att 

dessutom kunna differentiera viten beroende på vikten av vad som 

upphandlas. 

– Att slentrianmässigt höja vitespåföljden för till exempel försening 

blir i värsta fall enbart kostnadsdrivande för landstingen – 

detta eftersom leverantörerna kan tvingas kompensera sig prismässigt 

i anbuden, menar Olle Bratt. I vårt samarbete försöker vi också 

belysa samband och konsekvenser för att ömsesidigt öka förståelsen 

för orsak och verkan. MTM 

Köp sjukvårdsprodukter enkelt 

och snabbt på vår hemsida 

www.medistore.se 

Otoskop 

manuell blodtrycksmätare 

Stetoskop 

www.medistore.se 

Tel: 08-406 06 60 

Fax: 08-760 42 09 

Läkarrock 

Oftalmoskop 

Besöksadress: 

MediStore AB 

Stormbyvägen 2-4 

163 55 Spånga 

29

foto: Ulrika berglund 

Rena operationsrum kräver nya riktlinjer 

Varje kirurgiskt ingrepp innebär en 

risk för infektioner. De som finns i 

luften i operationssalen kan utgöra 

en risk för patienten vid infektionskänslig 

kirurgi. Bakterierna kommer 

från personalen, huvudsakligen från 

huden men också från kläderna. För 

att minska spridningen av dessa tas 

nu en vägledning fram för hur man 

skapar rena operationsrum. 

text: Ingrid kindahl 

30 

Problemen med antibiotikaresistens ökar och i 

och med det kommer också andelen resistenta 

luftburna bakterier att öka vilket gör det än 

mer angeläget med en hög luftrenhet i operationssalen. 

Preoperativ antibiotikaprofylax 

blir ett allt osäkrare vapen för att förebygga 

luftburen smitta. 

Två viktiga komponenter i kampen mot 

den luftburna smittan är ventilationen 

i operationsrummen och 

kläderna som personalen bär. 

Kläderna bör vara så täta att 

de hindrar så många bakterier 

som möjligt från att 

komma ut i rummet. Därutöver 

behövs effektiv ventilation 

för att rena luften. 

Nu har man startat arbetet 

med att ta fram en ny standard 

eller vägledning i syfte att skapa 

ett gemensamt språk för konstruktörer, 

fastighetsförvaltare och vårdleverantörer. 

– Problemen med resistenta bakterier ökar 

samtidigt som många av operationsrummen i 

landet står inför renovering. Dessutom byggs 

det nya sjukhus, till exempel Nya Karolinska 

Sjukhuset, säger Anna Hambraeus, docent 

och tidigare överläkare inom vårdhygien. 

Hon är ordförande i den kommitté som har 

Bengt Ljungkvist 

bildats för att ta fram en svensk standard. I 

kommittén sitter representanter för vården och 

forskarvärlden, liksom för fastighetsbranschen. 

Luftrenheten blir ännu viktigare 

Ett sätt att bekämpa infektioner efter operationer 

är att ge patienten antibiotika i samband 

med narkosen. Den metoden måste 

dock överges i takt med att problemen 

med antibiotikaresistenta 

bakterier växer. Då blir luftrenheten 

i operationsrummet 

ännu viktigare. 

– Hur ventilationen 

ska lösas är kopplat till 

vilken typ av ingrepp 

som görs och personalens 

kläder. Hittills har de 

olika disciplinerna hanterats 

av skilda yrkeskårer, men det är 

viktigt att ha en helhetsbild. 

Det säger Bengt Ljungqvist, professor 

i skyddsventilation vid kth, och vice 

ordförande i kommittén. 

När det gäller ventilationen handlar arbetet 

om att hitta en nivå för luftrenheten som är 

lämplig i olika sammanhang och väga renhetskraven 

mot kostnaderna. Kravet på luftens 

renhet i operationssalen skiljer sig beroende 

på vilket ingrepp som ska göras. Strängast är 


kraven vid ortopediska operationer, till exempel 

höftledsoperationer. 

– Inom kommittén för vi nu diskussioner om 

på vilka nivåer vi ska lägga kraven, så att tekniken 

ger rätt effekt samtidigt som det blir ekonomiskt 

försvarbart, säger Bengt Ljungqvist. 

Teoretiskt skulle man kunna kräva att all 

luft i samtliga operationssalar gjordes ultraren. 

Men det skulle bli alltför kostsamt. 

Lämpliga kläder 

Berit Reinmüller är teknologie doktor på kth 

och specialiserad på kläderna i operationsrummen. 

– Vi ska ge anvisningar om hur olika typer 

av kläder påverkar luftrenheten i operationsrummet. 

Ju tätare kläder, desto mindre bakterier 

läcker det ut från personalen. Det gäller 

att ha kunskap om vilka kläder som är lämpligast 

vid olika operationer. 

Att alltid välja den typ av kläder som skyddar 

mest fungerar inte av kostnadsskäl. Dessa 

kläder är dyrare, men också mindre bekväma 

än andra kläder – även om man jämför med 

hur det var bara för ett par årtionden sedan. 

Alla system för 

läkemedelshantering 

är inte likvärdiga. Ett är 

unikt: PhaSeal® – det enda 

kliniskt dokumenterat 

slutna systemet för 

läkemedelshantering. 

Skyddad 

PhaSeal är ett unikt slutet system 

som, vid beredning och administrering 

av toxiska läkemedel, förhindrar 

spill och spridning i arbetsmiljön. 

För mer information, 

besök PhaSeal.se 


En annan viktig aspekt är att en ny vägledning 

väntas ge större möjligheter för vårdpersonal 

och konstruktörer av operationsrum att 

kommunicera med varandra. Och att man i 

efterhand bättre kommer att kunna kontrollera 

att de uppställda kraven har uppfyllts. 

En som ser fram emot bättre formulerade 

krav och mätmetoder är Pedro Gandra. Han är 

teknikförvaltare på Locum, det bolag som förvaltar 

vårdlokaler åt Stockholms Läns lansting. 

– I dag är det konsulten eller vårdverksamheten 

som väljer ventilationslösning. Vi har 

svårt att rekommendera de bästa lösningarna 

med tanke på hygien, ekonomi, arbetsmiljö 

och driftsäkerhet. En vägledning eller standard, 

skulle ge oss något att hålla oss till och 

underlätta kontrollen av att de uppställda 

kraven uppfylls. En sådan kontroll måste man 

kunna göra även efter lång tid, säger han. 

Ett problem i dag är att ventilationskonsulterna 

inte har tillräcklig kunskap om de 

speciella operationer som ska genomföras i 

lokalerna. Och omvänt – vårdpersonal saknar 

kunskap om installationsteknik och hamnar 

lätt i händerna på försäljare. MTM 

TK 527 

arbetet med att ta fram en standard 

för renhet i operationsrum bedrivs 

inom ramen för SIS, Swedish Standards 

Institute. Projektet har namnet tk 527 

”renhet i operationsrum”. Syftet är att 

förebygga luftburen smitta till patient 

och medicinteknisk utrustning. Standarden 

kommer att ge funktionskrav 

samt vägledning till teknisk utformning 

av ventilation och även ange metoder 

för utvärdering av ventilationens förmåga 

att avlägsna föroreningar ur luft, 

främst mikroorganismer. 

I tk 527 finns deltagare från svensk 

sjukvård, Sveriges kommuner och 

landsting, Svensk förening för vårdhygien 

(SfvH), ktH, fastighetsförvaltare, 

tillverkare, leverantörer samt teknikkonsultbolag. 

Standarden beräknas vara klar under 

2011 och antas kunna publiceras som 

en Svensk teknisk specifikation (SIS-tS). 

Carmel Pharma AB Aminogatan 30 431 53 Mölndal Sverige Tel: 031-703 04 00 Fax: 031-703 04 04 E-mail: info@carmelpharma.com Hemsida: www.carmelpharma.com 

31

32 

Den globala medtechjätten Cardinal Health knoppar av 

sitt affärsområde för kliniska och medicinska produkter 

till ett separat börsnoterat företag, CareFusion, där man 

står kvar som huvudägare. 


foto: Ulrika berglund 

Namnbyte för cardinal Health 

SAmLAR mEDTEcH 

INOm cAREfUSION 

Innebär det att ni byter inriktning nu, Shahram Khorsand, CareFusions 

försäljningschef i Sverige? 

– Nej, men Cardinal Health har velat renodla verksamheten, bli tydligare 

mot marknaden och visa var vi är som mest lönsamma och offensiva. 

I dag står läkemedelsdistribution för större delen av koncernens 

totala omsättning på 91 miljarder dollar, men medtechsidan är en stor 

del av lönsamheten. 

– När vi gjorde delningen den 1 juli var grundtanken att separera 

verksamheterna eftersom det inte finns några synergier mellan dem. 

Namnet CareFusion kommunicerar vår förmåga att föra samman teknologier 

som förbättrar patientsäkerheten och förenklar arbetsflödet. 

Hur kommer kunderna att märka av namnbytet? 

– Förut var vi mer ett stort varuhus med olika sjukvårdsprodukter. 

Nu är vi mycket mer specialiserade, med fokus på intensivvård och 

operation. När vi nu presenterar CareFusion och våra produkter i ny 

paketering blir det tydligare hur produkterna hänger ihop. I stället för 

en byggsats med olika delar erbjuder vi våra kunder helhetssystem, 

anpassade efter hur arbetsflöden och arbetsmetoder faktiskt ser ut i klinisk 

verklighet. 

– Vi har till exempel precis lanserat ett onkologipaket, med allt från 

blandningsaggregat till infusionsaggregat – alltså allt som sitter mellan 

påsen och patienten. Personalen får en fullständig produkt, framtagen i 

nära samarbete med brukarna och testad i elva länder i Europa. Det är 

viktigt att helheten blir ett system, inte ett hopplock eftersom risken då 

ökar för att något ska gå snett. 


”I och med att vi tar 

helhetsansvaret ökar skyddet 

för patienter och personal.” 

– I och med att vi tar helhetsansvaret ökar skyddet för patienter 

och personal. Det frigör även tid till patienterna eftersom ihopsättningen 

är enkel, snabb och knappt kräver någon utbildning. Arbetsuppgifterna 

blir effektivare och det blir färre emballage att skicka till 

deponi vilket gagnar miljön. 

CareFusion kommer att vara ett av marknadens största medtech 

företag med fokus på patientsäkerhet. Globalt har ni 13 000 

anställda. Vilka är era storsäljare och produktområden? 

– Storsäljarna är volympumpar och sprutpumpar för vätskehantering, 

av märket Alaris. Till vårt infusionssystem har vi en unik, 

inbyggd säkerhetsmjukvara, Guardrails, som förebygger risken för 

felmedicinering genom att se till att rätt dos ges till rätt patient i 

rätt tid. 

– Annars har vi respiratorisk och neurologisk utrustning och produkter 

för infektionsprevention. Vi har den mest använda neonatalventilatorn, 

sipap, som är världsledande och svenskpatenterad. 

Dessutom har vi ett stort sortiment operationsset, speciellt framtagna 

för svenska förhållanden och för olika typer av operationer. 

– I år ska vi satsa på att ta fram ett genomsnittligt set med minsta 

gemensamma nämnare för alla operationstyper. Vi konkurrerar med 

vår kompetens i form av kunnig och närvarande personal. Vårt fokus 

är hur vi kan få sjukhusens olika operationsavdelningar att samarbeta 

för att få en synergieffekt. Det får de med system som hänger ihop, 

vilket i sin tur ger ett bättre pris och högre kvalitet. MTM 


Framtidstron är stor hos Uppsalaföretaget AprioMed AB, 

tidigare Radi Medical Devices. Sedan i februari står bolaget 

på egna ben, med starka varumärket Bonopty i portföljen 

och många nya spännande produktidéer på gång. 

text: Charlotta Zingmark 

Full fart framåt för AprioMed 

Dan Åkerfeldt är ägare och styrelseordförande i AprioMed. Han berättar 

att företaget satsar på att inom tre år visa svarta siffror. 

– Som dotterbolag till Radi Medical Systems fick bolaget både administrativa 

funktioner och säljkanaler genom moderbolaget. Det första 

året går nu till stor del åt till att bygga upp detta i egen regi. Successivt 

kommer resurser att föras över till utveckling av nya produkter. 

I december 2008 köpte medtechjätten St Jude Medical Uppsalabaserade 

Radi Medical Systems ab av dåvarande ägarna Thomas Engström med 

familj, Lars Tenerz och Dan Åkerfeldt för två miljarder kronor. Radi Medical, 

som fokuserar på interventionell kardologi, förstärker nu St Judes 

kardiovaskulära division. Men dotterbolaget Radio Medical Devices 

ingick inte i köpet. Bolagets produkter hade en annan inriktning, interventionell 

radiologi, och stod endast för någon procent av Radi Medical 

Systems totala försäljning. Radi Medical Devices utgjorde helt enkelt inte 

något större mervärde för St Jude. Då bestämde sig ägaren Dan Åkerfeldt 

för att satsa på ett självständigt bolag med det nya namnet AprioMed. 

– Jag kände att bolaget har stor potential att utvecklas inom sitt 

område om det ges fullt fokus, säger Dan Åkerfeldt. 

Beslutet togs mitt under djupaste lågkonjunktur, något som inte verkar 

ha påverkat Dan Åkerfeldt nämnvärt, trots att satsningen finansieras 

av honom själv till hundra procent. 

34 

– Jag har varit verksam med produktutveckling inom medicinteknik 

under 20 år och känner starkt att AprioMeds produkter och personal 

går att bygga vidare på. Framför allt har bolaget flera nya produktidéer 

inom radiologin med stor potential. 

Välkänd produkt banar väg 

I dag har AprioMed fyra produkter i portföljen. Det starkaste varumärket 

är Bonopty, en produkt som används för att ta biopsier ur ben. 

Metoden skiljer sig från andra produkter på området och gör en förhållandevis 

liten åverkan på benet. 

– Bonopty började säljas på allvar 1998 och låter tala om sig fortfarande. 

Än i dag förekommer den i studier av vilka instrument man 

använder vid olika behandlingar, den beskrivs och avbildas i läroböcker 

för läkare, bland annat, berättar AprioMeds vd, Anna-Lisa Tiensuu. 

Den stora kännedomen om Bonopty i läkarkretsar har gjort det lätttare 

för AprioMed att etablera sitt nya företagsnamn. 

– Det hade varit betydligt svårare om vi behållit namnet Radi Medical 

Devices men förlorat Bonopty, konstaterar Anna-Lisa Tiensuu. 

Övriga produkter är SeeStar, SeeGrid, Duo Grid & Taper Tip. 

SeeStar används vid biopsier i mjuka organ, främst lungor. Genom att 

generera en svart skugga, en artefakt, i genomlysningsbilden visar den 

Till vänster: Dan Åkerfeldt, ägare och styrelseordförande i AprioMed. Till höger: Anna-Lisa Tiensuu (VD) och Håkan Spengler (teknikchef). 


vägen till stället där biopsin ska tas. SeeGrid är en positionsmarkör 

och Duo Grid & Taper Tip används när dränagekatetrar ska ska 

läggas in i njurar. 

AprioMed har fem anställda och en projektanställd i Uppsala. 

I våras startades ett säljbolag i usa, där två personer arbetar. I usa 

finns AprioMeds största marknad – drygt 50 procent av försäljningen 

sker där. I övrigt säljs företagets produkter över hela världen. 

Vid sidan av usa har man även direktförsäljning i Sverige, 

England och Tyskland. Övrig försäljning sker via distributörer. 

Produktutveckling i USA 

AprioMeds strategi för att hitta sina kunder, specialistläkarna 

inom radiologi, är att medverka i de sammanhang där de rör sig. 

Nu i augusti var företaget med på Röntgen -veckan i Jönköping. I 

november står ett brittiskt radiologimöte på agendan och i december 

bär det av till Chicago för att medverka vid de amerikanska 

radiologernas, rsna, årsmöte. 

”Jag känner starkt att AprioMeds produkter 

och personal går att bygga vidare på.” 

Målet för 2009 års omsättning är knappt sju miljoner och ligger 

således något lite högre än den faktiska omsättningen för Radi 

Medical Devices 2008. 

– När målet sattes visste vi inte hur lång tid det skulle ta att 

bygga upp våra egna kanaler för försäljning och distribution. Men 

det har gått bättre än vi trodde, så jag tror nog att omsättningen 

blir högre, säger Anna-Lisa Tiensuu. 

Inom AprioMed finns många idéer för förändringar och kompletteringar 

av de befintliga produkterna, men även idéer till nya 

produkter, sprungna ur behov hos läkarna i vården. 

I augusti var Anna-Lisa Tiensuu och teknikchefen Håkan 

Spengler i usa, där de besökte en läkare och professor som de 

samarbetar med. 

– Vi har en produkt på gång som vi utvecklar tillsammans med 

honom och vi var där och tittade på tester. Det såg mycket bra ut. 

Om allt går bra kan produkten lanseras i slutet av 2010. MTM 


”Först när både 

organisationen och den 

nyanställde känner 

att de hittat rätt, 

är vi nöjda.” 

Vi rekryterar till samtliga befattningar inom läkemedel, 

medicinteknik och bioteknik. I hela Norden. 

www.haegerpartner.com 

Är du trött på pennor och notisblock? 

Vi tillverkar specialanpassat 

kampanj- och reklammaterial 

för din bransch. Nyfiken? 

Skicka in talongen nedan eller 

besök ccmarketing.se 

för mer information. 

P.S. Vill du absolut ha pennor och 

notisblock så har vi även det. D.S. 

Jag vill veta mer 

namn 

företag 

adress 

telefon 

e-post 

CC Marketing 

SvarSpoSt 

410 955 600 

402 20 Göteborg 

Frankeras ej 

Mottagaren 

betalar 

portot 

� 

35

Säkrare diagnoser på distans 

Per Knutson är skepps- och hembesöksläkaren som i sex 

år utvecklat vård på distans, genom det serverbaserade 

mjukvarusystemet DocOnNet. Han tror att utvecklingen 

inom internetsjukvården kommer att gå i samma riktning 

som inom banksektorn. Där gör numera de flesta kunder 

sina rutinärenden själva och besöker banken endast när 

det gäller större och mer komplicerade ärenden. 

text: anders Lindgren 

36 

Per Knutson säger att en finsk undersökning som gjordes i de glest 

befolkade norra delarna av landet visade att 70 procent av patienterna 

som kontaktade vården via internet kunde behandlas på distans. 

Han ser en framtid där internetsjukvården är en del av sjukhusens 

verksamhet, precis som man i dag tillhandahåller ambulansutryckningar, 

akutmottagningar, tidsbokade undersökningar, operationer 

etcetera. 

– Rutinärenden, som till exempel att ta urinprov för att undersöka 

förekomsten av urinvägsinfektion skulle patienten själv kunna utföra 

och skicka testresultatet som en bild till läkaren, som i sin tur skickar 

tillbaka ett e-recept till patienten. 

En annan viktig funktion av distanssjukvården är övervakning och 

uppföljning av sjukdomsförlopp och behandling. Ofta räcker det med 

en bild för att läkaren ska kunna avgöra om ett sjukdomstillstånd förvärrats, 

eller om en behandling gett resultat. 

– Allting som går att digitalisera kan ju distribueras via e-post och 

internet. Jag tror vi kommer att se en explosion av mätinstrument som 

kan kopplas till datorn. Jag såg behovet av en apparat som StethoCam 

för tre år sedan och ser den som en naturlig del av den digitala distansvården, 

säger Per Knutson. 

StethoCam är en kombination av elektroniskt stetoskop och stillbild-, 

video- och webbkamera. Med StethoCam kan patienten visa var 


StethoCam gör det enklare och säkrare att ställa diagnoser på distans. 

Här illustrerat av uppfinnaren Per Knutson själv. StethoCam 

är en kombination av elektroniskt stetoskop och stillbild-, video- och 

webbkamera. 

hon har ont och hur det ser ut. Läkaren kan även lyssna på hennes 

hjärt- och lungljud i realtid. StethoCam används i dag av företag, 

skolor, lastfartyg och inom hembesökssjukvården. José Ramos, 

sjuksköterska inom öron, näsa, hals, har mött blandade reaktioner 

från de patienter han besökt. 

– Den vanligaste frågan är: ”Är det möjligt?” och vissa är rädda 

för den nya tekniken. Men när de ser hur den fungerar tycker de 

allra flesta att den är bra. 

Sture Olsson är en av Josés patienter. 

– Som första instans, innan man vet om mer omfattande 

behandling behövs eller ej är det en ganska suverän variant av 

undersökning. Jag tycker det var intressant och bekvämt att kommunicera 

med läkaren via datorn. Och det besparade mig en massa 

tid då jag slapp åka till en läkarmottagning. 

I den nationella it-strategin finns en uttalad vision om att alla 

patienter ska få god och säker vård och bra service med hjälp av 

ändamålsenliga it-stöd. På så sätt kan vårdpersonalen ägna mer 

tid åt patienterna och anpassa vården till varje patients behov. 

– Det är precis detta som är syftet med StethoCam och DocOn- 

Net. Genom att öka tillgängligheten och snabbare avgöra vårdbehovet 

kan vårdresurserna utnyttjas på ett mer effektivt sätt, avslutar 

Per Knutson. MTM 


Kliniskt informationssystem för intensivvård 

IntelliVue Clinical Information Portfolio - ICIP 

Ett kliniskt informationssystem för 

patientövervakning 

Lättillgänglig information 

Beslutsstöd nära patienten 

Säkrare vård 

För mer information se www.philips.se 

eller ring oss på 08-598 520 00. 

Philips_91x250annons.indd 1 08-10-30 13.18.55 

37

38 

PLOck fRÅN BRANScHEN 

Medtech är en mångfacetterad bransch – här visar vi ett axplock. Tipsa redaktionen om produktnyheter: redaktionen@medtechmagazine.se. 

Carnét Micro Dial-Flowmeter 

Flödesväljaren för mycket låga oxygenflöden 

från Linde Healthcare/AGA erbjuder 

ett enkelt sätt att noga kontrollera flödet 

av oxygen till för tidigt födda som kräver 

extremt låg volym (

www.delldesign.se 

Your solution provider within 

Cardiovascular, Critical Care 

and Surgical Workplaces 

VI ÄR SVERIGES 

LEDANDE bla bla bla 

REKLAMBYRÅ bla bla INOM 

LÄKEMEDEL OCH HÄLSA 

bla bla bla... 

VI ÄR NORDENS 

LEDANDE bla bla bla 

REKLAMBYRÅ bla bla INOM 

LÄKEMEDELSINFORMATION 

OCH HÄLSA bla bla bla... 

Tel: 0771 10 90 00 

www.maquet.com 

nordic@maquet.com 

www.solann.se 

08-583 560 60 

VI har just nu pågående 

uppdrag för 

FOKUS MEDTECH 

Actelion, Amgen, Bactiguard, Bayer Schering Pharma, 

BizExpand Affärsutveckling, Centrum för Titthålskirurgi, 

CSL Behring, Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund, 

Johnson & Johnson, NordicInfu Care, Novo Nordisk 

Scandinavia, Nycomed, Nutricia, Propedago of Sweden, 

Roche och Solvay Pharma. 

Mindre snack och mera verkstad ;) 

läkemedelsreklam och medicinska utbildningar 

Karlavägen 58, 114 49 Stockholm 

tfn 08-545 811 50, www.eow.se 

Nöjda patienter går hem® 

Postoperativ smärtlindring och 

elektrokirurgiska instrument 

Consumers are selecting, buying, 

and using healthcare products 

Meet your customers with the right products 

Meet your development needs with our Medtech services 

www.InnovationTeam.se

Hjälpmedelstillverkaren Human care 

Med rörelsefrihet 

som den röda tråden 

Svenska hjälpmedelstillverkaren 

Human Care har expanderat kraftigt 

efter köpet av två nordamerikanska 

företag. Produkterna må vara 

osexiga, men de är ovärderliga för 

den växande gruppen äldre och 

rörelsehindrade. Storsäljaren är fortfarande 

rollatorer. Nu kompletteras 

dessa och de fiffiga taklyftarna med 

transportstolar för gravt överviktiga 

och världens lägsta patientsäng. 


bild: bosse Johansson 

40 

Det är oklart vem som uppfann rollatorn – 

ingen har patent på hela konstruktionen. 

Men två kluriga smålänningar hävdar att de, 

var för sig, var först med att sätta fyra hjul, 

handbroms och sittbräda på gåbocken. I 

början av 80-talet var deras företag Ahlberg 

Rehab respektive Leber Rehab i full gång med 

tillverkningen. Human Care köpte de bägge 

företagen i början av 2000-talet och tillverkar 

än i dag några av originalmodellerna. 

Mycket tack vare denna svenska uppfinning 

klarade sig min svärmor helt utan hemtjänst 

under slutet av sitt drygt 90-åriga liv. Hon 

kunde leva ett självständigt och utåtriktat liv 

de sista åren, trots svaga ben och återkommande 

yrsel. Human Care har mycket passande 

döpt sin senaste rollatormodell för den 

svenska marknaden till just Carla, som betyder 

”fri kvinna”. 

Carla är det första som möter oss i entrén 

till Human Cares hypermoderna Stockholmskontor 

i Årstadal i Stockholm. Det är en lättmetallsskapelse 

som är lika robust som företagets 

Carl-Oskar – den något tyngre svenska 

Volvon bland rollatorer som funnits i ett par 

decennier nu. Men Carla har en rad finesser 

som gör den smidigare att använda. 

Den nordiska försäljningschefen Göran 

Möllebo visar hur man med ett enkelt handgrepp 

i den höj- och sänkbara sitsen fäller 

ihop hela ekipaget. Andra förbättringar är ett 

smart höjdminne i handtagen, vinklade hjul 

för ökad stabilitet på ojämna underlag, nedsänkt 

lastyta och hål i sitsen så att man ser var 

man sätter fötterna. 

Peter Lindquist, vd och koncernchef för 

Human Care, är fascinerad över att marknaden 

för rollatorer ser så olika ut i olika länder: 

– Här i Sverige är rollatorn inget som man 

skäms över längre. Det finns uppskattningsvis 

280 000 användare och det är inte ovanligt att 

se tre–fyra rollatorer i bredd på trottoaren. 

– I Sverige anser vi att patienterna ska gå 

sig friska och därför ska rollatorn inte vara 

alltför bekväm att sitta på, utan just ett gåhjälpmedel. 

Vi har även rollatorer med stora 

hjul, avsedda för utomhusbruk, som klarar 

gatstenar, grus och snöslask – något man bara 

ser i Norden. 

– Vårt kanadensiska dotterbolag Dana 

Douglas, som vi köpte sommaren 2007, är 

också stora på rollatorer men där är lösningarna 

annorlunda, fortsätter han. I Kanada 

sätter man komfortsits och ryggband på rol- 



41

”Så även om 

det vi sysslar 

med lätt kan 

uppfattas som 

lite tråkigt och 

osexigt, är det 

definitivt tryggt” 

Stark potential för Human Care när västvärldens 

befolkning blir allt äldre. Peter Lindquist, t v, är VD 

för Human Care och Göran Möllebo, t h, är företagets 

nordiska försäljningschef. 

42 

latorerna och prioriterar låg vikt framför 

ergonomi och robusthet eftersom det är ett 

bilburet land. 

Värdigheten i behåll 

I dag har Human Care det bredaste produktprogrammet 

och är marknadsledande i 

Sverige på rollatorer. Verksamheten började 

dock 1993 med en patenterad patientlyft som 

grundarna Per Nilsson och Leif Sonesson 

hade uppfunnit. Taklyftssystemet bygger på 

lättmonterade takskenor som inte kräver att 

man sågar sönder dörrkarmar eller gör andra 

ingrepp i byggnaden – något som Human 

Care är ensamma om. 

Jag sätter mig i en sele för en provtur i 

den portabla lyften, som enkelt kan förflytta 

vårdtagaren mellan flera rum i en obruten 

rörelse. Eftersom taklyften hänger i två band 

vid övergången mellan rummen sker den 

horisontella förflyttningen mjukt och kontrollerat 

utan att jag tappar höjd. 

– I kombination med en mjuk start- och 

stopprörelse blir lyftet en riktigt behaglig 

och trygg upplevelse, både för vårdtagaren 

och för vårdgivaren. Äldre och funktionshindrade 

vill ju vara aktiva. Våra produkter ger 

dem frihet att röra sig genom dagen från att 

de vaknar till dess de lägger sig – och patienterna 

behåller en värdighet när de inte behöver 

lyftas av flera anställda, vilket är viktigt, 

poängterar Göran Möllebo. 

Att möta behoven hos en allt äldre befolkning 

är det som driver och motiverar Human 

Care. Till detta kommer tekniska landvinningar 

som gör att fler och fler överlever till 

exempel stroke eller bilolyckor och behöver 

rehabilitering under en begränsad period, 

enligt vd Peter Lindquist. 

– Det är alltså tveklöst en tillväxtmarknad 

där vi ser ökande behov av våra produkter – 

inte minst för att de reducerar de många små 

lyften som vårdpersonalen gör varje dag och 

därmed sparar deras ryggar och axlar. Samti- 


digt krävs det färre vårdgivare vid en patientförflyttning 

vilket naturligtvis är positivt ur 

ett resurs- och kostnadsperspektiv. 

– Så även om det vi sysslar med lätt kan 

uppfattas som lite tråkigt och osexigt, är det 

definitivt tryggt, konstaterar han. 

Snabb internationell expansion 

Peter Lindquist tillträdde vd-posten 2007 

och under hans ledning håller Human Care 

på att stöpas om från ett produktionsbolag 

till ett sälj- och marknadsbolag med egen 

produktutveckling. ”Det är styrelsens uttalade 

uppdrag”. Arbetet rivstartade med genomförandet 

av det redan påbörjade förvärvet av 

Dana Douglas. Under slutet av 2007 såldes 

det svenska dotterbolaget Kalea Specialhissar. 

Detta stärkte den redan solida kassan inför en 

planerad internationell expansion. 

Vid årsskiftet 2007–2008 förvärvades Barton 

Medical i Texas, usa. Huvudprodukten 

är en unik transportstol med två huvudsyften 

– att undvika förslitningsskador och samtidigt 

på ett värdigt sätt föra patienten från 

sängen till stolen. Denna lämpar sig väl för 

vård i livets slutskede av kraftigt rörelsehindrade 

eller förlamade personer och finns både 

för hemma- och proffsbruk. 

– Du kör upp stolen parallellt med sängen 

och för över patienten med ett speciellt glidlakan 

som du kan veva med en hand, säger 

Göran och demonstrerar. 

Barton Medical hade i sin tur förvärvat 

australiska LiftCare som gör extremt låga 

patientsängar. I våras premiärvisade Human 

Care världens lägst gående patientsäng på 

en mässa i Göteborg och den fick ett mycket 

positivt mottagande. 

– I vår säng ligger patienten jämt i lägsta 

läge – 8,5 centimeter över golvet vilket ger 

en väldigt låg fallhöjd och är bra för oroliga 

patienter som exempelvis är dementa. Lagstiftning 

i vissa amerikanska delstater förbjuder 

nämligen sänggrindar på grund av risken 

för klämskador. När personalen sedan ska 

sköta patienten höjer de sängen till arbetshöjden 

78 centimeter. 

Ska få enhetligt namn 

Förutom rollatorer och taklyftar, transportstolar 

och patientsängar marknadsför 

Human Care-koncernen dessutom utrustning 

för hygien- och badrumssäkerhet som 

handtag att hålla sig i och duschstolar. 

Alla dotterbolagen säljer numera samtliga 

produkter och samsas i samma mässmontrar, 

dock under olika företagsnamn. Det kan 

vara lite förvirrande och felaktigt ge bilden av 


Human Care som ett handelshus, tror Peter 

Lindquist. Målet är därför att enas om ett 

namn och ta fram en enhetlig profilering för 

att bli tydligare mot kunder och anställda. 

– Under 2008 har vi jobbat med att forma 

bolaget och investerat i personal med främst 

fler säljare både i Sverige och utomlands. Vi 

har också skaffat en stark och bra produktplattform, 

större distributionsnät och bättre 

säljkanaler. 

I år är Human Cares strategi att gå från 

mellanstora till tyngre distributörer vilket ger 

en helt annan utväxling och logistik. Sverige 

är en ganska liten marknad för koncernen 

där mer än 80 procent av försäljningen sker 

utomlands. 

– Trots tuffa tider har vi lyckats ta oss in på 

marknader som Turkiet, Ryssland och Tyskland 

under 2008. Japan, som redan är en stor 

exportmarknad för våra taklyftar, ligger på 

om våra rollatorer, så det ska bli spännande 

att följa den utvecklingen. Men framför allt 

vill vi fortsätta att växa i Nordamerika och 

tror på stark tillväxt där när vi är igenom 

konjunktursvackan, säger Peter entusiastiskt. 

Vilka är då trenderna i hjälpmedelsbranschen? 

Där har väl inte hänt så värst mycket 

under de senaste decennierna? 

– Nej, men nu börjar det röra på sig, dels på 

grund av sparkrav, dels för att det uppstår nya 

behov. Man vill till exempel successivt integrera 

elektronik och moderna it-lösningar i 

sjukvårdens hjälpmedel så att sjukvårdspersonalen 

får mer stöd i sitt beslutsfattande – och 

där ska vi finnas med, understryker Peter. 

Det kan handla om sådant som ”intelligenta” 

sjukhussängar, som rapporterar avvikelser 

och larmar, eller sängar och taklyftar 

som kan väga patienterna för rätt dosering av 

läkemedel. 

Hjälpmedelsbranschen här hemma, och i 

ett flertal länder som exempelvis Tyskland, 

befinner sig dessutom i omvandling från 

offentlig upphandling till att flera privatägda 

vårdföretag och sjukhus gör sina egna 

upphandlingar. Dessutom tillkommer fler 

butikskedjor som specialiserar sig på att sälja 

hjälpmedelsprodukter till privatpersoner. 

– Det medför att vi måste ändra vår profilering 

mot marknaden, förklarar Göran. 

Design blir viktigare, inte minst för den 

köpstarka 40-talistgenerationen som är van 

att ställa krav och vill markera sin personlighet 

med rollatorn. Produkten måste vara 

snygg, ha små praktiska finesser och specialanpassningar, 

kanske till och med motivlack. 

Design kan även drivas av ergonomi och 

hygienkrav, att den ska vara lätt att rengöra. 

Human Care 

Human Care, som grundades 1993, 

utvecklar, producerar och marknadsför 

hjälpmedel främst avsedda för äldrevården. 

Det som började med ett unikt 

taklyftssystem har under senare år 

breddats till rollatorer, där man har tre 

decenniers samlad erfarenhet och är 

marknadsledande i Sverige. Mer än 80 

procent av koncernens försäljning sker 

dock utanför landets gränser. 

Human Care-koncernen har de 

senaste två åren vuxit starkt på den 

nordamerikanska marknaden – först 

genom förvärv av kanadensiska Dana 

Douglas, som kompletterar sortimentet 

av rollatorer, sedan av barton Medical 

i austin, texas, där huvudprodukten är 

en unik transportstol. I köpet av barton 

Medical medföljde även australiensiska 

LiftCare med världens lägsta patientsängar. 

Human Care har 29 anställda i Sverige 

av totalt 130 anställda i sex länder. 

förutom dotterbolag i USa, kanada, 

tyskland och australien har Human Care 

distributörer i ytterligare tolv länder, 

däribland Storbritannien, Holland och 

Japan. koncernen, som är listad på first 

North, ägs till 73 procent av investmentbolaget 

garden growth Capital 

och omsatte 260 miljoner kronor förra 

året. Huvudkontoret ligger i Lund. 

43

– Sedan börjar det bli en mer affärsmässigt 

sund diskussion vad gäller taklyftar och rollatorer, 

där man börjar titta mer på livslängdskostnad 

och hälsoekonomi – och det gynnar 

oss som fokuserar på säkerhet och kvalitet, 

menar Göran. 

I sin sparnit kan dock vissa landsting gå för 

långt. I Västerbotten har det till exempel blivit 

ett herrans liv sedan landstinget satt stopp för 

storhjuliga utomhusrollatorer och enbart ger 

pensionärerna en rollator för inomhusbruk. 

– Vilken livskvalitet ska våra gamla ha? undrar 

Peter retoriskt och skakar på huvudet. 

– Fattigpensionärerna blir inlåsta eller ger 

sig ut i snömodden med mindre lämpliga rollatorer. 

Landstinget spar någon tusenlapp per 

pensionär på detta men får i stället fler lårbensbenbrott. 

Varje sådant kostar samhället runt 

300 000 kronor för sjukhustid och rehabilitering, 

oräknat det mänskliga lidandet 

Att de offentliga upphandlingarna alltmer 

viktas på pris får konsekvenser för Human 

Care på hemmamarknaden, enligt Peter. 

– Är det bara prispress som gäller får vi 

plocka bort finesser på produkterna, se över 

materialval och slimma produktionsmetoder. 

Då spelar det ingen roll att vi har lyssnat 

mycket på förskrivarna och tagit fram en väldigt 

ergonomisk rollator med liten fallrisk. 

– Fram tills nu har vi producerat taklyftar 

och rollatorer i egen fabrik i Alvesta. Nu blir vi 

sist av våra konkurrenter med att flytta ut en 

del av volymsortimentet till lågkostnadsland 

för att ha råd med fortsatt produktutveckling. 

Står nära kunderna 

En del av produktionen stannar i Sverige. 

– Det är betydligt enklare att ha produktionen 

i samma land där kunderna finns. Då kan 

vi ta kunderna till fabriken och göra specialanpassningar. 

Det är därför som vi behåller produktionen 

av lågvolym- och specialsortiment 

i Sverige – fast hos ett annat bolag i Alvesta. 

Det gör att vi upplevs som mer flexibla och 

kundvänliga. 

Småskaligheten är något ytterligare som 

Human Care värnar om: 

– I dag i koncernen är vi totalt 130 anställda 

med egen verksamhet i sex länder, varav 29 i 

Sverige där vi har vårt huvudkontor. I och med 

att vi är ett sälj- och marknadsbolag är vi flexibla 

och snabbfotade med korta beslutsvägar. 

Det är inte mycket byråkrati och vi är aldrig 

mer än ett samtal bort från vår huvudägare 

Bruce Grant som är en mycket aktiv styrelseordförande. 

– Samtidigt står vi väldigt nära våra kunder 

och brukare och kan få rycka ut och hjälpa en 

44 

vårdare med en reservdel om det behövs. Det 

är högt och lågt och vi har många hattar på oss, 

så för att passa här måste man gilla att jobba 

lite bredare, säger vd Peter Lindqvist. 

– Det här är ingen förvaltande enhet. Snarare 

krävs lite entreprenörskap, tävlingsinstinkt 

och jävlar anamma. MTM 

”Det är inte mycket byråkrati och vi 

är aldrig mer än ett samtal bort från 

vår huvudägare Bruce Grant som är en 

mycket aktiv styrelseordförande.” 


Din trygghet. 

Vårt engagemang. 

Linde: Living healthcare 

Lorem ipsum 

dolor sit sed amet 

constructam. 

TRADEMARK lorem ipsum 

dolor sit sed diam constructam 

in dubio esse. 

För oss är service och support så mycket mer än att leverera medicinsk 

gas på utsatt tid. Tillsammans med dig kan vi också säkra hantering, 

Ros nit atie mod tis dionsequis aut praesse quamcon et wisl dionsed 

installationer, underhåll, genomföra riskanalyser, utbildningar och se 

dolore velis augue diam ad dolut alismodiam, consent lum vendiatem 

till att du får det stöd just ditt sjukhus behöver. Vårt engagemang och 

nullam er accum zzrit lor am, vel del incillan etue tie delismo dolese- 

specialistkunskaper om gasförsörjningens alla delar är din trygghet. 

quis nit augiat. Ut vullut prat.Dunt acilis adip ex ea con eu faccummy 

Oavsett om du behöver hjälp med detaljerna, eller helheten. 

nostrud magnibh ea aliquis amcommy num autat. 

Att spegla din verklighet styr vårt sätt att arbeta. 

Duisi bla faccumm odigna faccummy nullaore doloborem deliquat at in 

vent accum dolenim nim duis dunt alit accum quat, quat. Mod modignis 

numsandit, consequiscil iureet, quisl eu faciliqui blan et, con vullaorsed 

min volenis aliquisis augait amet aliquis alis aliscilis er at. 

Lorem ipsum dolor sit. 

Linde Healthcare 

AGA Gas AB, 181 81 Lidingö 

Legal Entity 

Tel: 08 731 10 00, Fax: 08 765 52 87, www.linde-healthcare.se 

Sample Division or Unit, Sample Street 123, 12345 Sample City, Country 

Phone +01.123.4567-890, Fax +01.123.4567-891, www.internet-url.com

Lätt att stoppa in information men svårt att söka efter den. Bristande överskådlighet 

och dålig rubriksättning och kategorisering. Kritiken mot IT-baserade journalsystem är 

stor och kommer från många håll, men vad betyder problemen för patientsäkerheten. 

Frågan debatterades på Vitalis 2009. 

text: andreas karlsson 

bild: Ulrika berglund 

PATIENTSÄkERHET 

HETAST På VITALIS 2009 

”Ansvarsnämnden knyter dödsfall till journalsystem”. ”Datorstrul satte 

hjärtan i fara”. ”Journalsystem döms ut av personalen”. ”Läkare oroliga 

över säkerheten”. 

Med dessa och ytterligare en tiotal autentiska tidningsrubriker öppnade 

Karin Båtelsson från Läkarförbundet sitt deltagande i en debatt 

om patientsäkerhet i it-baserade journalsystem. Frågan var en av de allra 

hetaste, både i konferensens programpunkter och korridorsnacket, 

på Vitalis i Göteborg – det som utvecklats till den ledande årliga mötesplatsen 

för alla som arbetar med it-baserade lösningar inom vård, hälsa 

och omsorg. 

– Samarbetet mellan it-system och vården fungerar inte som det 

borde. Förra året gjordes ett 40-tal anmälningar som härrör från den 

46 

här typen av tekniska brister. Olika system på olika platser, vilket tyder 

på att vi har ett övergripande problem som måste åtgärdas, sa Karin 

Båtelsson. 

Hennes förklaring till problemen var att införandet ofta går alldeles 

för fort, personalen hänger inte med och rutinerna anpassas inte i tillräcklig 

utsträckning till de nya systemen. Hon var noga med att påpeka 

att hon absolut inte vänder sig emot utvecklingen, men att det finns 

mycket att jobba med. Överskådligheten är betydligt sämre än för pappersjournaler, 

och systemen är inte alltid anpassade till hur användarna 

ute i verksamheten faktiskt jobbar. 

– Å ena sidan har vi användarna som inte har förstått alla de tekniska 

funktionerna i systemet och som därför inte kan utnyttja dem på rätt 

sätt. Å andra sidan har vi teknikerna som inte känner till alla de situationer 

som uppstår i den dagliga verksamheten. Denna klyfta måste 

överbryggas, sa hon. 

Två representanter för systemleverantörer deltog på debatten: Jan 

Larsson från Swedish Medtech och Jan Hernell från Siemens. Båda 

tryckte de på behovet av helhetsgrepp på problematiken. Ingen fråga 

kan lösas av någon part ensam utan här krävs samverkan. 

Livslångt lärande 

Och just dessa nyckelord; helhet och kontinuerlighet, återkom de ständigt 

till. De vill se en samlad ansträngning, från utveckling till användning 

och uppföljning, och fick medhåll av de övriga. 

– Utbildning är viktigt, men det måste vara en kontinuerlig utbildning. 

Det går inte bara att gå en grundkurs och tro att man är klar. Tekniken 

utvecklas hela tiden och med den måste användarna utvecklas. 

Vid sidan av det behöver vi få in användarna i själva utvecklingsarbetet, 

så att vi leverantörer kan leverera en produkt som på bästa sätt svarar 

upp mot deras krav, sa Jan Larsson. 


Jan Hernell fyllde i: 

– Utan tvekan är det så att vi leverantörer måste bli ännu bättre på 

att lära oss den verklighet som vi utvecklar system för. Men ska man 

vända på det så måste även vårdens huvudmän bidra – i förberedelserna 

inför implementeringen, med riskanalyser och översyn av driftmiljön. 

Många av de incidenter som uppstår har att göra med hur man driftsätter 

ett journalsystem, och inte bara med själva systemet som sådant. 

Lösningen stavas enligt många ”stadardisering”. Men här kommer vi 

till en delikat fråga som vållade viss diskussion. Ur användarsynpunkt 

vore det vid en första anblick praktiskt med ett gemensamt, allomfattande 

system där alla delar är väl integrerade i varandra. Samtidigt, 

menar leverantörerna, krävs konkurrens för att inte utvecklingen ska 

stanna av. 

– It-lösningar är aldrig perfekta från början. Det ligger i sakens natur 

och det måste alla förstå. Naturligtvis ska de vara så bra som möjligt 

när de levereras, men sedan måste man göra uppföljningar och vidareutveckla 

tillsammans med kunden. Med fler aktörer på marknaden 

gynnas den utvecklingen, sa Jan Hernell. 

Patienternas väl i fokus 

Enligt Ulf Swanstein, från programkontoret i region Skåne, är problemet 

att vården byggts upp successivt, i små enheter som långsamt vuxit 

sig större, knoppats av och slagits ihop och med tiden blir resultatet ett 

fullständigt virrvarr av olika system och arbetssätt. Det går inte att hitta 


någon som är ansvarig för en sådan utveckling, konstaterade han, men 

den måste hanteras. 

– Inte ens den största och bästa leverantör kan komma in och lösa det 

här snabbt och enkelt. Det är ett långsamt, tålmodigt arbete och vi måste 

ta många små och väl avvägda steg, snarare än några få stora. Jag tror 

inte att det finns någon patentlösning utan det är hårt arbete som gäller. 

Han tillade: 

– Vi föreställer oss ofta att det finns ett antingen-eller-svar. Att datajournaler 

antingen är bra för patientsäkerheten eller att de är dåliga. 

Svaret är att det kan vara båda delarna, beroende på hur man gör. Alla 

system har sina brister. Det hade de gamla pappersjournalerna också. 

Ta bara en sådan sak som läkarnas usla handstil. 

Och han konstaterar att det hela ibland kommer att handla om vad 

personalen har för behov. Men i slutändan är det inte den enskilde 

användarens önskemål som är det viktiga utan vad som är bäst för 

patientprocessen – för själva vården av människor. 

– Många datoranvändare, i vården och på andra håll, förälskar sig 

i ett visst system och ett visst sätt att lösa problem. Därmed blir man 

mindre benägen att ta till sig nya arbetssätt, även om dessa i slutändan 

är bättre och mer effektiva. 

Vad är alltså målsättningen? Jo, att vården ska bli bättre. Det blir den 

antagligen genom att personalen får lättarbetade system, men det finns, 

enligt Ulf Swanstein, inte något självändamål i att göra det bekvämt för 

personalen. MTM 

�� 

�� 

�� 

�� 

Våra lösningar inom vårdinformation, drift och förvaltning är därför 

anpassade för att underlätta för HELA vårdorganisationen - för läkare, 

sjuksköterska, vårdgivare och inte minst för patient. 

Vi vet också att varje helhet består av mindre delar - därför har vi ett 

brett utbud av lösningar som alla är effektiva var och en för sig. För vi 

vet att det är först när alla mindre delar fungerar bra som helheten blir så 

mycket bättre. Du hittar mer information på www.systeam.se 

47

Swecares satsning Sweden eHealth Accelerator drivs 

vidare. Projektet består av två delar. Den ena delen består 

av etableringen av en nationell arena som mötesplats 

för företag, organisationer och andra intressenter inom 

eHälsoområdet, för att stötta varandra och utnyttja 

befintliga närverk. 

text: emelie Johansson, Swecare 

I den andra delen av projektet har små och medelstora företag haft 

möjlighet att ansöka om att bli case studies och därigenom bli föremål 

förr ytterligare coachning och möjligheten till mer stöd samt närmare 

studier. Syftet är att främja internationalisering och export av svenska 

applikationer och tjänster inom eHälsa. 

I linje med satsningar på eHälsa 

Sweden eHealth Accelerator presenterades under det Informella Ministermötet 

i Jönköping den 6–7 juli tillsammans med epsos och cmiv 

(Center for Medical Image Science and Visualization i Linköping) som 

bra exempel på vad svensk vård har att erbjuda. 

EHälsa var ett av de prioriterade ämnena under ministermötet då 

undersökningar visar att stora besparingar kan göras om man satsar 

48 

Swecares VD Karin Lind Mörnesten och projektkoordinator 

Freja Langert-Gidén i samspråk med deltagare på ministermötet. 

Satsningar på 

e-hälsa accelererar 

på eHälsan inom eu. Sverige ligger i framkant på området och Socialminister 

Göran Hägglund hoppas kunna driva på utvecklingen både i 

Sverige och i övriga eu under Sveriges ordförandeskap. Swecares projekt 

Sweden eHealth Accelerator är en del av denna satsning. 

Svenska företag visades upp 

Vid ministermötet visades tre goda exempel på företag verksamma 

inom eHälsa upp av representanter från Swecare. Det fanns ett stort 

intresse kring Tobii Technologys ögonstyrda datorer och ett antal 

ministrar provade själva på att styra en dator med hjälp av ögonen. Två 

system som minimerar kostnaderna inom respektive område visades 

också upp – Pharmtechs it-stöd för säker läkemedelsanvändning och 

Life Scintels system dmss, ett effektivt interaktivt beslutsstödsystem 

för demens. Reaktionerna från deltagarna på ministermötet var mycket 

positiva. 

Spännande företag har chans att bli case studies 

Processen med att välja ut företag för case studies för Sweden eHealth 

Accelerator är i full gång. Under augusti skedde hearing med de ansökande 

företagen. Företagen som ansökt varierar från små startupbolag 

till medelstora företag. Företagen är verksamma inom ett brett spektrum 

av produkter och tjänster inom eHälsoområdet. Bland ansökningarna 

finns it-lösningar för effektivisering och optimerad resursanvändning 

inom hälso- och sjukvård. MTM 


Vi gör livet lättare 

för människor 

med intima 

sjukvårdsbehov 

Coloplast AB säljer produkter inom 

stomi, kontinens och urologi som 

gör livet enklare för personer med ett 

hälsotillstånd som är mycket personligt. 

Att lyssna och svara på våra kunders 

behov är det som driver oss och vår 

produkt utveckling framåt. Detta sker i 

nära sam arbete med vårdpersonal och i 

ständig dialog med våra slutanvändare. 

Vi är redo för 

nya uppdrag! 

Låt oss dra på hjältekostymen och jaga 

nya stjärnor till dig och ditt företag. 

Med vår mångåriga branscherfarenhet 

vet vi både var vi ska leta och vad vi letar 

efter. Vi har ett kontaktnät med unik och 

värdefull kompetens som du enkelt kan 

ta del av. Så oavsett om du söker en ny 

chef, en medicinsk specialist eller en 

riktigt erfaren säljare står vi redo att 

rycka ut. Ring oss så berättar vi mer! 

Moveup är en av Sveriges mest efterfrågade rekryteringspartner 

inom läkemedelsindustrin, den medicin tekniska 

sektorn och IT-branschen. Idag täcker vi hela den nordiska 

marknaden via egna kontor och partners. Låt även din 

rekrytering gå via oss. 

www.moveup.se 

Moveup Consulting AB 

Stockholm • Göteborg • Malmö • Køpenhavn 

är ett registrerat varumärke ägt av Coloplast A/S. 

© 2009-09. Alla rättigheter tillhör Coloplast AB, Kungsbacka.

50 

REGULATORISkA ÄRENDEN 

Att formulera syftet 

med medtechprodukter 

Tillverkaren är ansvarig för att beskriva syftet med sin medicintekniska 

produkt enligt 2§ Lagen (1993:584) om medicintekniska produkter. 

Ansvaret begränsas till de medicinska verksamheter som anges i paragrafen 

i punkterna 1-4 och utesluter bland annat läkemedel, kosmetika med mera. 

I läkemedelsverkets föreskrifter om medicintekniska produkter (lvfs 

2003:11) definieras ”avsett ändamål” som den användning för vilken en 

produkt är avsedd enligt tillverkarens uppgifter i märkningen, i bruksanvisningen 

och/eller i reklammaterialet. Verkets föreskrifter lvfs 

2001:5 om aktiva implantat ger en annorlunda definition: den 

användning för vilken den medicintekniska produkten 

är avsedd och för vilken den är lämplig enligt 

de uppgifter tillverkaren lämnat i bruksanvisningen. 

Syftet definieras även i lvfs 2001:7 

om de in vitro-diagnostiska medicintekniska 

produkterna likalydande med lvfs 

2003:11. De aviserade ändringarna av 

regelverket berör inte denna fråga. 

Någon direkt ledning av dessa formuleringar 

får knappast tillverkaren 

utan är hänvisad till att själv ta ställning 

till det avsedda syftet. En svårighet 

är att ge en sammanfattande och 

heltäckande beskrivning av syftet utan 

att vare sig bli för mångordig eller för 

kortfattad. Det räcker knappast att ange 

syftet enbart som ”rullstol”. Rullstolsexemplet 

skulle därför kunna formuleras till 

exempel som ”handdriven rullstol för inomhusbruk, 

avsedd att kompensera funktionshinder 

hos rörelsehindrad med kroppsvikt mellan 50–100 kg ”. 

I detta exempel har lagts till det medicinska syfte som framgår 

av §2 första stycket andra punkten. 

Inte heller råden från Kommissionens expertorgan ger någon hjälp 

för att förklara definitionen (meddev 2.1/1 April 1994). Upplysningen 

att medicintekniska produkter är produkter som har ett medicinskt 

syfte, vilket fastställs av tillverkaren, blir man inte klokare av. 

Det angivna syftet fyller en viktig uppgift. För personalen är den 

medicintekniska produkten verktyget för att åstadkomma avsedd vård 

text: göran Liedström, MedLaw Consulting 

och behandling. Därför måste produktens möjligheter och begränsningar 

beskrivas på ett sätt som inte kan missförstås av användaren. 

Patienterna måste kunna lita på att de medicintekniska produkterna 

används på det sätt tillverkaren har avsett. Inte minst blir detta aktuellt 

när syftet ska anges för medicintekniska produkter som är 

avsedda att användas utanför vårdinrättning av anhöriga 

eller annan icke kvalificerad personal. Ett aktuellt 

exempel är den medicintekniska utrustning 

som placeras i vissa taxibilar i Stockholm 

och ska användas av förarna som i regel 

saknar medicinsk utbildning. 

Viktig legal faktor 

Det finns även en annan aspekt på 

kravet att syftet ska anges. I upphandling 

av produkterna och vid 

leveranser, eventuella skadeståndsprocesser, 

i ansvarsärenden, utbildning 

av personalen och organisation 

av verksamheten är det angivna syftet 

en viktig legal faktor. Ett exempel på 

detta är frågan om återanvändning av sterila 

engångsartiklar. 

Tillverkaren har sålunda alla skäl att noga 

överväga formuleringen av syftet med sin produkt. 

Syftet kan sägas vara en sammanfattning av all den 

kunskap tillverkaren har om sin produkt. I det medicintekniska 

regelverket anges de väsentliga kraven. Inte minst är riskanalysen 

en viktig omständighet. Krav som återfinns i åberopade harmoniserade 

standarder är en annan kunskapskälla. Underlaget finns även i tekniska 

och medicinska fakta. Denna kunskapsbakgrund återspeglas i tillverkarens 

tekniska dokumentation och måste stämma överens med det 

angivna syftet. Framtida problem med köpare, konkurrenter med flera 

kan sannolikt undvikas endast under förutsättning att syftet är tydligt 



REGULATORISkA ÄRENDEN 

angivet och baserats på fakta. En tillverkare bör vara medveten om 

att även den ansvariga myndigheten, anmälda organ eller andra 

kan ha anledning att intressera sig för formuleringen av det angivna 

syftet. De företag som är certifierade (iso 13485 m.fl.) har också 

anledning att uppmärksamma behovet av att produktinformationen 

stämmer överens med företagets kvalitetssystem. Beskrivning 

av produkten i patent och patentansökningar bör också beaktas. 

För det övervägande antalet medicintekniska produkter är det 

knappast svårt att beskriva det avsedda ändamålet. Däremot kan 

det bli knepigare till exempel när syftet för kombinationsprodukter 

eller modulsammanställda produkter och vårdset ska anges. 

Tydligt syfte A och O 

Modulsammansatta produkter och vårdset består av ett antal cemärkta 

produkter som är avsedda att kombineras inom ramen för 

de olika tillverkarnas angivna syften. Sammansättaren ska utfärda 

en deklaration som styrker att kombinationen är korrekt. Skulle 

däremot någon komponent till exempel sakna ce-märkningen ska 

dessa modulsammansatta produkter och vårdset behandlas som 

självständiga produkter och ska ce-märkas och syftet anges. 

Många produkter kan rent tekniskt kombineras även om detta 

syfte inte alltid är klart utsagt. Varje kombinationsdel är regulatoriskt 

unik och syftet ska anges för varje produkt. Är tillverkarens 

avsikt att produkten ska kombineras är det viktigt att syftet 

anger vad produkten ska kombineras med. Detta förutsätter i sin 

tur att tillverkaren/tillverkarna måste ha verifierat syftet med de 

berörda produkterna. Är tillverkarna olika företag är det lämpligt 

att genom avtal reglera hantering av eventuella framtida tvister om 

ansvar, skadestånd med mera. 

Genom att det skrivna ordet fått en utomordentlig betydelse 

för det europeiska medicintekniska regelverket måste tillverkaren 

uppmärksamma vikten av att formulera syftet med sin medicintekniska 

produkt på ett sätt som inte kan missförstås. För att citera 

Esias Tegnér; Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta. MTM 

Bland våra kunder finns Astra Tech HealthCare, AstraZeneca, Cederroth International 

(Allévo och Pharbio), Fruktdax, Galderma, Getinge International (MAQUET), KvalitetsMässan, 

Mölnlycke Health Care, Orion Pharma, Risenta, Roche Diagnostics och UCB Nordic. 

Det är bara resultatet som räknas. 

Ellermorismen tar dig dit. 

Du behöver stärka ditt varumärke, ändra ett beteende eller 

öka försäljningen. Och du förväntas göra det mer effektivt för 

varje år. 

Ellermore är på väg att bli Nordens mest eftertraktade reklambyrå 

med inriktning på hälsa. Till hjälp har vi Ellermorismen, 

vår gemensamma värdegrund. Ur den springer arbetsmetoder 

som skiljer sig från andras. 

Hos oss får du möta en utvecklande blandning av kom pe tenser, 

allt från läkare och analytiska ingenjörer till marknads förare 

och gränsöverskridande kreatörer. Och uppleva hur olik heterna 

sam verkar. Lite smakprov på slutresultatet för OTC och konsumentsidan 

hittar du på www.ellermore.com. 

Vill du se mer av vad vi har gjort inom läkemedel och medtech, 

eller hur vi kan hjälpa just dig, hör av dig. 

Välkommen till Ellermore ! 

Johan Lundgren, strategisk projektledare 

03160 84 69 

johan.lundgren@ellermore.com 

Ellermore AB Stora Nygatan 29 411 08 Göteborg Tel. 03160 84 60 www.ellermore.com

Senaste numrets omslagsprofil var på plats, Lars Gatenbeck. 

52 

Björn Schaerström, PAf Rekrytering och Stephan Philipson, 

SPMU- Marknadsutveckling. 

Berit Levy och Inger Welander från Pharma Search. 

Per Sjöberg, VD LPS Medical AB och Professor Christer Edling. 

Emilie Ankarcrona Smith, Mia Engman och Weronica 

Nieminen från Swedish Medtechs kansli. 

Femårsjubileum med 

mingel på Haga 

Fem och ett halvt år har nu gått sedan MedTech Magazine föddes. Det firade vi 

en solig måndagseftermiddag i maj på Haga Forum i Stockholm tillsammans med 

läsare, annonsörer och branscfolk – ni som har gjort detta möjligt. Tack alla ni 

som kom och firade och minglade med oss. Samtidigt förhandstittade vi i det nya 

numret av tidningen och på den nya hemsidan som lanserades i samband med 

jubileet. MTM 

Ulrika Berglund, chefredaktör 

och grundare av tidningen. 

Lena Lindqvist, kommunikationsstrateg Nationell Patientöversikt. 

Git Eliasson från SIS. 

Peter Westrin och Anders Weilandt, från Stille. 


Jurister som ger resultat 

Kontakter: 

Anna Ulfsdotter Forssell 

anna.ulfsdotter-forssell @ delphi.se 

Elisabeth Legnerfält 

elisabeth.legnerfält @ delphi.se 

Chambers Europe 2009 om Delphis 

Life Science experter: 

This ten-lawyer group offers a broad range of skills and so is able to 

assist life sciences clients with a wide variety of mandates, including 

corporate, competition, IP, marketing, litigation, public procurement and 

regulatory matters. 

Elisabeth Legnerfält has a growing profile in the EC and competition 

law field, with a strong client base from within the life sciences sector. 

Interviewees particularly highlight her vast knowledge of pharmaceuticals-related 

legislation, and praise her for “fast, proactive and 

authoritative work.” 

Anna Ulfsdotter Forssell is an increasingly prominent player in the 

competition and public procurement arena, and has had a number 

of significant successes representing life sciences companies in major 

public procurement proceedings. “She’s extremely skilled - we received 

speedy and accurate work with good end results,” say clients. 

www.delphi.se 

Med Carla ® tar du dig fram. 

Oavsett vart du ska. 

Smidig eller robust? Med Carla ® rollator behöver du inte välja. 

Tack vare den stabila konstruktio nen och de stora vinklade hjulen rullar Carla ® lätt och tryggt 

även på ojämna underlag. Carla ® är en helt ny rollator men ren design och flera smarta 

finesser. Med en brukarvikt på 160 kg, en justerbar sits- och handtagshöjd är Carla ® vår 

mest flexibla rollator. 

Vill du veta mer om Carla ® och våra övriga hjälpmedel kontakta kundtjänst på 08-510 132 00 

eller gå in på www.humancare.se

Christina Rickman, 

produktspecialist och Rikard 

Ohlson, försäljningschef. Båda på 

Surgical Devices, Covidien. 

Tonny Abrahamsen och Daniel 

Sjöberg från Stryker. 

Cecilia Jegander och Lena Moen, 

distriktschefer på B. Braun 

Medical. 

54 

Hela gänget från Karl Storz: Lasse 

Ericsson, Sussie Carlsson, Patrik 

Westergård, Arne Rende och Karl- 

Johan Synnerdahl. 

Försvarsmedicincentrum hade byggt upp ett fältsjukhus med 

utrustning. Lennart Hammarstrand längst till höger. 

Olof Backman, läkare från 

Stockholm och Johan Wennman, 

AstraZeneca. 

Claes Hjalmarsson (ovan) och 

Staffan Weiber var ordförande 

i den 14:e Kirurgveckans 

organisationskommitté. 

Professor Eva Haglind, Sahlgrenska 

Universitetssjukhuset i Göteborg 

tillsammans med Petrus 

Laestadius, Business Unit Manager, 

Johnson & Johnson Nordic. 

Team Olympus: Jan Mäkitaavola, 

Tord Norberg, Tomas Stojanovski, 

Stefan Jansson, Martin Petrovic 

och Marie Mellblom. 

Ulrika Johansson är sjuksköterska i Halmstad. Här tillsammans med 

Fredrik Carlgren och Stefan Odenstam från Cook. 

Mikael Nilsson och Kristin 

Törnkvist, produktspecialister på 

Vingmed Svenska AB. 

Anna Trolle och Michael 

Fagerström från Intuitive Surgical 

med Joar Svanvik från Linköping 

i mitten. 


Ulf Gunnarsson från Uppsala, Karin Strigård och Per-Olof Nyström 

från Stockholm 

Carl-Johan Glans på Nycomed tillsammans med Thomas Troëng 

från Karlskrona och Mats Lundström, föreläsare. 

Den 14:e upplagan av Kirurgveckan arrangerades på Hotel Tylösand 

utanför Halmstad. I år hälsade Svensk Kirurgisk Förening och kliniken för 

kirurgi och onkologi i Halmstad hela Kirurgsverige välkommen till detta 

välbesökta och omtyckta möte. 

text & bild: Ulrika berglund 

Programmet var som vanligt mycket uppskattat bland besökarna med 

vetenskapliga presentationer, på både bredden och djupet. Veckan öppnades 

på måndagen med en plenarsession om Patientsäkerhet i operationssalen. 

På programmet fanns även breda ”State of the Art-symposier” 

bland annat på temat Kirurgiska- och vårdrelaterade infektioner 

& antibiotika, Klinisk forskning och Högteknologisk kirurgi och ett 

antal intressanta gästföreläsare, bland annat Hanne Kjöller, ledarskribent 

vid Dagens Nyheter, vid sidan av svenska och internationella professorer. 

Under tisdagen presenterades mottagaren av Svensk Kirurgisk 

Förenings Stora Forskarstipendium (200 000 kronor) som sponsras av 

Johnson & Johnson. Flera av besökarna var speciellt nöjda med de föreläsningar 

som avslutades med interaktiva diskussioner. 

I år fanns även Nordisk Kirurgisk Förening på plats och de avslutade 

veckan med ett symposium på fredagen. 


kvalitetsregister för 

snabbare rehabilitering 

eraS® (enhanced recovery after Surgery) är ett vårdkoncept 

för förbättrad vård i samband med större operationer som bland 

annat resulterar i snabbare rehabilitering och färre komplikationer. 

I detta koncept ingår ett behandlingsprotokoll, ett kvalitetsregister 

och en utbildning. 

för bästa effekt krävs att de rutiner och riktlinjer som ingår i 

konceptet efterlevs. eraS kvalitetsregister gör det enklare att följa 

rutiner och erbjuder möjligheten att kontrollera följsamhet. kvalitetsregistret 

är även ett stöd vid införande av metoden samt ett verktyg 

för forskning. 

Under kirurgveckans diskussioner 

kring kvalitetsregister 

presenterade eNCare och 

Professor olle Ljungqvist (till 

vänster i bild) forskningsresultat 

och effekter av eraS® och 

framför allt den nya versionen 

av eraS kvalitetsregister för 

rutiner kring kolorektalkirurgi 

(tjocktarms- och ändtarmsoperationer) 

och det samarbetsprojekt 

man bjuder in till i Sverige i höst. adam fall (till höger i bild) 

är vD för eNCare ab. 

Svensk kirurgisk 

förenings stora forskarpris 2009 

går till Peter Stålberg, docent vid 

institutionen för kirurgiska veten - 

skaper och endokrinkirurg vid 

Akademiska sjukhuset 

i Uppsala. 

STYV kULING öPPNADE kIRURGVEckAN 

Det mycket uppskattade sociala programmet drog igång redan på 

måndagskvällen med det traditionella Get togetherpartyt. På tisdagen 

var det mingelparty i utställningen tillsammans med utställare och 

sponsorer. Veckan fortsatte sen med konstutställning, orgelkonsert, 

After Beach och den traditionella golftävlingen förstås. 

Utställningen var i år uppbyggd både i stora tält och i den permanenta 

kongressbyggnaden. Besökarna slussades i snitslad bana. 65 företag 

ställde ut och de utställare MedTech Magazine pratade med var väldigt 

nöjda med arrangörerna som lyckades under omständigheterna ordna 

en välbesökt utställning. 

Att veckan öppnades med styv kuling så att papper flög och någon 

trodde att tälten skulle lyfta sätter sin egen unika prägel och lämnar oss 

att minnas 2009 års Kirurgvecka i Halmstad. MTM 

55

”Just det breda intresset för att utveckla en 

medicinteknisk produktutveckling i Fyrbodal 

är spännande. Det bör finnas en bra chans att 

starta företagskluster inom medtechområdet.” 

Inspirerande medtechdag 

MedTech.NU är en utvecklingsplattform 

i Uddevalla för medicinteknik. I 

juni hade projektet sin andra Med- 

Tech.NU dag med 50-talet besökare. 

Responsen var god och visar att det 

behövs länkar mellan industri, forskning, 

sjukvård, kommun och personal. 

– Sverige har förlorat sitt givna mandat internationellt, 

menade Bo Lennernäs, läkare och 

ledamot i styrelsen för Entreprenörsarenan 

Bohuslän, när han gjorde en bred genomgång 

av Forskning och utveckling inom medicinteknik. 

Bo Lennernäs har själv erfarenhet av 

medicinteknisk utveckling som Micropos 

Raypilot, Abstral och Druglog. 

MedTech-dagen hölls på Högskole centrum 

Bohuslän (hcb) i Uddevalla, och är en medi- 

56 

cintekniksatsning i Fyrbodal, där nu-sjukvården 

ingår. Bland de inbjudna fanns ansvariga 

för verksamhet inom sjukvård, primärvård 

och äldrevård liksom företag som jobbar med 

produktutveckling, tjänster och tillverkning 

av medicintekniska produkter. 

Medtechkluster 

Utvecklingsdagen arrangerades av hcb, Fyrbodals 

kommunalförbund, Entreprenörsarenan 

Bohuslän och Uddevalla kommun. En av 

arrangörerna, Anders Brunberg, chef för hcb 

och ledamot av styrelsen för Entreprenörsarenan, 

var mycket nöjd med att så många kommit. 

– Just det breda intresset för att utveckla en 

medicinteknisk produktutveckling i Fyrbodal 

är spännande. Det bör finnas en bra chans att 

starta företagskluster inom medtechområdet. 

Förutom intresserade företagare så är beslutsfattare 

viktiga för den fortsatta processen. 

Flera föreläsare berättade om sina erfarenheter 

av utveckling och problem som väntar på 

en lösning. 

Behovsdriven produktutveckling 

Olle Hillborg från Danderyds Sjukhus, 

beskrev hur processen ser ut på Danderyd 

sedan sex år tillbaka. De produkter som kommer 

ut har en ”High Practice”-karaktär. Det 

betyder att de fyller vardagliga behov och inte 

är så High Tech som de produkter som kommer 

ut genom forskningen. Helt enkelt en 

behovsdriven produktutveckling som initieras 

av dem som står nära vården. Olles team 

driver en affärsmässig utveckling av produkter 

som kan spridas på större marknader. De 

sluter även avtal med stora företag i vissa fall. 

Innovatörerna får betalt från försäljningen 

och användarna i sjukvården/arbetsgivaren. 

Användarvänlig medicinteknik? 

Ulf P. Green från Uddevalla sjukhus, pekade 

på många problem i integrering av system 

inom vården och på ideér till förbättringar. 

Ett antal företagare fick sedan komma till tals 

och presentera sina erfarenheter av att utveckla 

medicintekniska produkter. Bland andra 

visade Ergo@work, Graniten Engineering 

och Lumenradio hur ergonomi, teknik och 

befintliga företags nätverk blir bra byggklossar 

framöver. 

Intrycket från dagen var mycket positivt 

och deltagarna uttryckte sig efteråt: 

– Vi fick verkligen en känsla av att det går 

att utveckla det medtechområdet även i Fyrbodal! 

Mycket inspirerande! MTM 

Docent Bo Lennernäs och Dan Sandberg fick 

medalj för hjärtljudsträningsprogrammet 

Sweet heart i år i Kula lumpur ! Det var på internationella 

ITEX mässan. Det projektet ligger i 

Medtech.NU. 


En bild sägEr vErkligEn 

mEr än tusEn ord! 

med digitala bilder i patientjournalen förenklas 

arbetet och kvaliteten på vården ökar. Picsara 

är en helsvensk lösning för digital bildhantering, 

anpassad för svenska vårdgivare. 

Picsara integrerar valfri digital eller analog 

kamera med valfritt journalsystem och lagrar 

bilderna centralt och säkert i en databas. 

läkare, fotografer och forskare på många 

av sveriges ledande kliniker och sjukhus 

använder Picsara dagligen. 

med några få knapptryckningar kan en läkare 

ta en bild med endoskop, mikroskop eller 

vanlig digital kamera. information om patient 

och vårdtillfälle hämtas ur journalsystemet 

med automatik. 

bilderna lagras i en säker databas, kommenterade, 

analyserade och knutna till vårdtillfälle 

och patient. Alla medarbetare, med rätt 

behörighet kan tillsammans med journalen 

se bilderna från vilken PC som helst. 

Kontakta oss på 08-583 593 00 eller besök www.vingmed.se för mer information.

EFFEkTIVET I 

VERkSAMHETSUTVEckLING 

I likhet med andra industrier finns det en stor förbättringspotential 

hos många företag inom den medicintekniska 

branschen. Stickprovet på 44 företag (90 procents 

svarsfrekvens) som vi kort beskrev i förra numret av 

MedTech Magazine bekräftar den bilden. 

text: Stefan book och elisabet Smith, effort Consulting 

Vi ställde 10 gånger 2 frågor till personer i ledande ställning. Frågorna 

täcker olika aspekter av en verksamhet, med förhoppningen att kunna 

inspirera till förbättringsinitiativ som kan öka effektiviteten i verksamhetsutvecklingen. 

Frågorna är inriktade på tre huvudområden: Hantering av krav och 

risker, problemlösning och förbättringsarbete, samt verksamhetsutveckling. 

Respondenterna värderade hur viktigt exempelvis systematisk 

problemlösning är i deras verksamhet och sedan bedömde de hur effektiv 

den egna verksamheten är när det gäller systematisk problemlösning. 

De kunde ge följande bedömning: 

1. inte alls viktigt/effektiva 

2. inte viktigt/effektiva 

3. ganska viktigt/effektiva 

4. viktigt/effektiva 

5. mycket viktigt/effektiva 

Data från studien presenteras i diagrammen nedan. Viktigt att betona, 

gällande skalan, är att en fyra innebär att respondenten anser att något 

är viktigt respektive att de är effektiva. Att sätta en trea (ganska viktigt/ 

58 

Process för kravhantering Tydliga processer 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

33 

5 

7 

7 

11 

4 

4 

25 

3 

0 1 0 0 0 0 

2 

1 

NA 

effektivt) innebär faktiskt också en värdering att det inte är ”viktigt” 

eller att de inte är effektiva, även om det är en tydligare markering att 

faktiskt sätta 2 eller 1. 

Hantering av krav och risker 

När det gäller frågorna kring hantering av krav och risker anser hela 26 

företag att de inte har en effektiv process för kravhantering, de flesta 

anser att de är ganska effektiva. Betydligt fler är effektiva när det gäller 

att förstå kraven än att faktiskt hantera dem i en genomtänkt och 

effektiv process. Även riskhanteringen verkar vara ett problemområde 

med stor förbättringspotential. Att arbeta med krav- och riskhantering 

lägger grunden till ett tänkande som bör genomsyra hela verksamheten. 

Arbetet lägger också grunden till prioritering av resurser och förståelse 

för vilka målsättningar som verksamheten ska driva mot. Alltså är 

det allvarligt om företagen anser att man inte är effektiva inom detta 

område. Ännu allvarligare är det om man inte ser vikten av att arbeta 

med dessa frågor internt. 

Flera respondenter kommenterade i linje med vad en uttryckte”Svarar 

man inte Mycket viktigt på dessa frågor så har man inte förstått de krav 

som ställs på medicintekniska produkter”. En annan lyfte fram en problematik 

kring kraven på verksamheten: ”det är svårt att få en klar och 

sammanhängande bild av de krav som ställs på verksamheten, framför 

allt om man agerar på flera marknader”. 

Systematisk problemlösning och förbättringsarbete 

”Problem är alltid risker!” Det säger en respondent. Samtidigt är det 

15 företag som inte anser att man är effektiva när det gäller att arbeta 

systematiskt med problemlösning och 20 företag som inte anser att de 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

30 

5 

5 

15 

12 

4 

19 

1 0 4 0 0 1 1 

3 

2 

1 

NA 

Viktigt 

Effektiva 


är effektiva i sitt förbättringsarbete. Sannolikt hänger det ihop med att 

så många som 23 företag inte bedömer att de är effektiva när det gäller 

att ha tydliga processer för utveckling och produktion. En tydlighet i 

processerna är en förutsättning för att arbeta effektivt med problemlösning 

och förbättringsarbete. Intressant att notera är också att 21 

företag inte anser att det är mycket viktigt att arbeta med systematiskt 

förbättringsarbete. Frågan är vad ett sådant perspektiv representerar. 

Varför anser man inte att systematiskt förbättringsarbete är mycket 

viktigt? Frågan är minst lika relevant för övriga frågor som ställdes i 

studien. En respondent uttryckte att: ”Det gäller att man har fokus på 

rätt saker”. Frågan är hur ledningen och andra personer i verksamheten 

vet vad som är rätt fokus. 

Systematisk verksamhetsutveckling, 

När vi behandlade området systematisk verksamhetsutveckling var 

vi främst intresserade av svaren på frågorna men också av kunskapen 

om ledningssystem. Kunskapen fick vi en bild av under samtalet med 

respondenten och det är tydligt att det finns en stor förbättringspotential 

hos många respondenter. Två exempel på kommentarer som 

vi fick var att: ”Jag har ingen riktig kunskap eller uppfattning om ledningssystem” 

och ”Vi har inget ledningssystem!”. Frågan är om det 

är representativt för företagen som helhet. Svaren på de tio frågorna 

talar för det. Alla tio frågorna är egentligen frågor som behandlar 

olika delar av ett ledningssystem. En kedja är inte starkare än den 

svagaste länken. Ett system blir svagt om vissa komponenter är svaga. 

Alla frågor som vi behandlat i studien fångar komponenter i verksamheten 

som är sammankopplade och som tillsammans påverkar 

effektiviteten. 

Strategiska målsättningar Ledningssystem 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

42 


5 

6 

17 

4 

19 

2 0 0 2 0 0 0 0 

3 

2 

1 

NA 

”Frågorna täcker olika aspekter av 

en verksamhet, med förhoppningen 

att kunna inspirera till förbättringsinitiativ 

som kan öka effektiviteten” 

Intressant att notera är att flera respondenter anser att det är mindre 

viktigt med uppföljningen än med själva målstrukturen. En möjlig förklaring 

kan vara att detta är ett uttryck för relativt energikrävande uppföljningar 

som inte upplevs bidra till verksamhetens effektivitet. Om 

så är fallet har man ett ineffektivt ledningsarbete och behöver utveckla 

detta. Studien pekar på att flera företag kan utveckla en sundare och 

mer genomtänkt målstruktur och en tydligare ledningsprocess för att 

driva mot dessa mål. Det gäller dock att finna ett sätt som passar den 

egna organisationen och som ger en positiv energi, inte en störning. 

Att utveckla ett effektivt ledningssystem är en komplex uppgift. 

Beroende på företagets nuvarande situation och erfarenheter behöver 

angreppssättet anpassas. Inom medicinteknikbranschen i södra Sverige 

finns många relativt nystartade företag som bygger på stort intresse och 

kunskap för medicintekniska lösningar. Att bli effektiv kräver dock ett 

intresse och engagemang för att effektivisera sin verksamhetsutveckling, 

samt resurser och kunskap. Är ni intresserade av att diskutera 

olika utmaningar som ni står inför, eller er situation, är ni varmt välkomna 

att höra av er med ett mail till Stefan, stefan.book@effort.se 

eller Elisabet, elisabet.smith@effort.se, så ringer vi er och bokar ett förutsättningslöst 

möte. MTM 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

31 

5 

5 

11 

19 

4 

15 

1 0 

3 

2 

4 

0 

0 

1 

1 

1 

NA 

59

Go Global programmet drivs av företagsinkubatorn STING (Stockholm Innovation&Growth) 

med ekonomisk support från Innovationsbron samt EU:s strukturfonder. Internationaliseringsprogrammet 

Go Global syftar till att hjälpa unga innovativa medtechföretag med att förstå 

hur de olika länderna fungerar med avseende på områdena ”regulatory”, ”reimbursement” samt 

marknad- och försäljning. I programmet lägger man fokus på USA, Europa och Asien. 

text: Ulrika berglund 

Go Global Medtech 2009 

Programmet startade i mars och avslutades i 

augusti och har pågått två dagar i varje månad. 

Företagen har vid varje tillfälle fått besöka ett 

så kallat värdföretag. Värdföretaget är ett medtechföretag 

som själva gått igenom en internationaliseringsprocess 

och där de delar med sig 

av sina värdefulla erfarenheter till deltagarna. 

Totalt sett är det elva stycken medtechföretag 

som har gått programmet under 2009. Programmet 

avslutas med att företagen får arbeta 

fram sin egen internationaliseringsstrategi 

som de får presentera för en panel bestående av 

riskkapitalföretag och stora medtechföretag. 

Vi har frågat några av deltagarna om vad de 

tyckte om programmet. 

1. Varför valde du Go Global programmet 

från början? Vad var det som lockade? 

2. Är du nöjd med programinnehållet? 

3. Vilka delar av innehållet var bäst? 

4. Fick du någon aha–upplevelse? 

5. Vilket land/världsdel står nu först på er lista 

att lansera och satsa i? Varför? 

6. Övriga kommentarer. 

Peter Ekolind 

– Försäljningsdirektör, Airsonett 

1: Vårt företag är precis i den situationen som 

programmet inriktar sig på. Passade oss perfekt 

i tid och rum. 

2. Absolut! 

3. Det är många saker som har varit bra, men 

det som gör djupast intryck är den ärlighet 

som värdföretagen har uppvisat när de 

beskriver ”sin” internationaliseringsresa. 

Det är inte alltid en enkel väg och det är 

modigt att berätta om sina misstag längs 

vägen. Den informationen direkt från källan 

får man sällan från konsulter eller professionella 

föredragshållare. 

60 

Peter Ekolind Johan Itzel 

4. Som inbiten marknadsförare hör jag ibland 

hur nystartade företag saknar perspektiv på 

marknads- och försäljningsfrågorna och 

den tid det tar att nå ”reimbursement” och 

kunderna i en ny marknad med en ny produkt. 

Denna insikt verkar också vara svag i 

många företags styrelser initialt. 

5. Vi satsar traditionellt på de största marknaderna 

i eu. Vi har redan etablerat dotterbolag 

i Tyskland och uk. Diskussioner 

med partner i usa har också initierats. Vi 

har redan en ”510k clearance” från fda på 

en av våra produkter. 

6. Jag har uppskattat väldigt mycket att få 

komma ut till företag som kan berätta om 

sin resa. 

Johan Itzel – CEO, ObsteCare AB 

1. Då vi precis står i begrepp att lansera oss på 

utvalda marknader utomlands så gav programmet 

oss en möjlighet att på ett bra sätt 

få en djupare insikt i marknadsituationen i 

olika delar av världen. 

2. Ja mycket. 

3. Då programmet täckte flera världsdelar och 

olika områden går det inte riktigt att plocka 

ut något som var ”bäst”. Det var en helhet 

med översikt av regulatorik, reimbursement 

och marknadsförutsättningar på ett 

antal nyckelmarknader i tre världsdelar. 

4. Nej. 

5. Vi har redan lanserat i Norge och Danmark. 

vi jobbar just nu mycket med BeneLux och 

England. Vi kommer att börja i norra Europa 

med marknader som ligger på lagom 

geografiskt avstånd. 

6. Programmet var mycket solitt med många 

mycket inspirerande talare. Det hade tagit 

extremt långt tid att samla ihop all denna 

information på egen hand. 

Måns Alfvén 

– CEO Dipylon Medical AB 

1. Upplägget med temadagar hos värdföretag 

kändes väldigt attraktivt med möjlighet att 

lära sig av mer mogna bolags framgångar och 

misstag. Jag såg det också som en möjlighet 

att bygga ett nätverk med andra medtechbolag 

i ungefär samma situation som vår. 

2. I stort har programmet varit riktigt bra. 

3. Inspirerande att besöka och lyssna till vd:ar 

för ett stort antal av Sveriges mest fram- 


Måns Alfvén 

gångsrika medtechföretag. Imponerande 

uppställning av dessa företag och dess 

chefer. De har ställt upp med sin tid, varit 

öppna med sina erfarenheter och med att 

upplåta sina lokaler. Har också varit mycket 

givande att Sting har tagit in så många lokala 

experter från de olika marknaderna, så att 

man inte bara lyssnar på svenskar utan får 

lära sig av personer som verkligen verkar på 

de lokala marknaderna. 

4. Att de kunder vi har i början (innovators 

och early adopters) i så stor utsträckning 

har annorlunda motiv och behov än den 

stora målgruppen (early och late majority) 

som är avgörande för att nå ordentlig lönsamhet 

och försäljning. Viktigt att anpassa 

produkt och budskap enligt detta. Dessutom, 

behovet av att hålla företaget fokuserat 

och att vara nära kunden är kanske ingen 

aha-upplevelse, men det har varit nyttigt att 

ständigt påminnas om detta. 

5. Vi börjar med att satsa på norra Europa och 

säkerställer att vi lyckas där och gör våra lärdomar 

på våra närmarknader, innan vi är 

redo för lansering i usa. 

6. Inga övriga kommentarer. MTM 


– Stockholm MedTech Growth samlar regionens aktörer inom medtechområdet 

och arbetar för en framväxt av ett internationellt konkurrenskraftigt 

medtechkluster samt en bestående struktur för innovationsstöd, säger den 

nytillträdda projektledaren Lena Strömberg. 

GEmENSAm SATSNING 

Stockholm MedTech Growth (smg) är en 

gemensam satsning för att hjälpa små och 

medelstora företag i Stockholm-Uppsala regionen 

att nå ut på exportmarknader. Projektet 

som är treårigt syftar även till att stärka medtechsektorn 

i regionen. 

Stockholm MedTech Growth finansieras 

i huvudsak av eu-strukturfondspengar 

men även av de organisationer som ingår 

i projektet. 

Tydliggöra strukturen 

Stockholm-Uppsala regionen har ett antal 

fördelar med bland annat en stark företagsnärvaro, 

spännande innovationsföretag, generellt 

hög teknisk och medicinsk kompetens 

samt närhet till världsledande klinisk och 

forskningskompetens inom medtechområdet. 

Regionen har i dag stora möjligheter att stärka 

sin position som aktör på den internationella 

spelplanen och därmed attrahera fler företag 

och fler investerare. 

SMG 

Stockholm Medtech growth är en 

gemensam satsning, med Stiftelsen 

electrum som huvudman, för att 

hjälpa små och medelstora företag i 

Stockholm-Uppsalaregionen att nå 

ut på exportmarknader. Projektet som 

är treårigt syftar även till att stärka 

medtechsektorn i regionen. Stockholm 

Medtech growth finansieras i huvudsak 

av eU-strukturfondspengar men 

även av de organisationer som ingår i 

projektet. 

www.medtechgrowth.se 

– Vi vill tydliggöra infrastrukturen och 

samarbetet inom regionen vad gäller företags- 

och innovationsstöd/utveckling, vilket också 

är det här projektets övergripande ambition, 

säger Lena Strömberg. 

Stockholm MedTech Growth kommer via 

definierade arbetspaket att erbjuda medtechföretagen 

konkreta och riktade program för 

att stärka den internationella konkurrenskraften 

och hjälpa företagen nå ut på internationella 

marknader. Dessutom ska smg-projektet 

arbeta för att stärka medtechsektorn i Stockholm-Uppsala 

regionen och lyfta fram dess 

infrastruktur, kompetens, kringverksamheter 

och därmed attrahera investeringar och satsningar 

inom området. Vidare kommer smgprojektet 

arbeta med att förbättra och förenkla 

samarbetsplattformen kring klinisk forskning 

och prövning genom att erbjuda aktörer och 

intressenter möjlighet att delta i olika typer av 

seminarier i syfte att stärka interaktionen mellan 

näringsliv, vård och akademi. MTM 

Lena Strömberg, projektledare, Stockholm 

MedTech Growth 

61

62 

FöRSÄLJNING & MARkNADSFöRING 

Många svenska företag och organisationer är representerade 

på den sociala mediaplattformen. Men hur många 

har byggt sin närvaro på långsiktig och väl genom arbetad 

kommunikationsstrategi? 

text: Stephan Philipson, SPMU-Marknadsutveckling 

SOcIAL MEDIA 

som nyckelbegrepp 

Konservativ marknadsretorik ska enligt Philip Kotler , en av de mest 

citerade inom marknadsföring och försäljning, innehålla 4 ”P” . Dessa 

motsvarar Produkt – Pris – Plats – Påverkan. En välkänd mix. 

Men med dagens informationsteknik har vi gått in i en tid där utbudet 

av produkter vanligtvis är större än behoven. Konsumenten är 

mycket välinformerad om vilka produkter och alternativ ”marknaden” 

erbjuder. 

Med hjälp av sökmotorer skapas en ny väg som tar fram information 

snabbt. Kotlers 4 P´ vägs kvickt samman till jämförbara alternativ. 

Konsumenten har tagit över från producenten och många tar beslut 

långt från företagens påverkan och dyrt inköpta reklamkampanjer. 

Konsumentmarknadsföring, tjänstemarknadsföring, b2b, b2c, c2e 

är begrepp som införts för att skapa tydlighet i marknadskommunikationen. 

I dag gäller sociala medier som nyckelbegrepp i vår marknadsretorik. 

Men viktigt är att påminna om att detta är ett komplement till övrig 

marknadsaktivitet. 

Tack vare en snabb teknikutveckling har personer från skilda miljöer, 

erfarenheter och länder fått möjlighet att kommunicera fritt med 

varandra. Sociala nätverk som bloggar, Facebook, YouTube och Twitter 

sprider sig snabbt. Detta sker oberoende av företagens produkter- 

bjudanden. Erfarenheter delas fritt inom dessa communities och helt 

plötsligt är det värdet av vad som sägs mellan personerna inom dessa 

nätverk som påverkar köpbeteenden och beslut. 

Det innebär att företag som har tagit till sig denna snabba förändring 

av marknadskommunikation får konkurrensfördelar och kan erövra 

marknadsandelar. 

Kundkontakt via webben 

Svårigheten med sociala medier är att de ställer gamla kommunikationsbegrepp 

på ända. Plötsligt måste företagen tänka i ett utifrån och 

in perspektiv. Nu är det kundens preferenser som avgör vad kundnyttan 

är. Inte det stora företagets väl genomarbetade fraser. Det ger små 

företag med en begränsad budget möjlighet att slå igenom tack vare 

kostnadseffektiv ”gerillaliknande marknadsföring”. En marknadsföring 

som präglas av lyhördhet och finess. Väl anpassad till kundernas 

krav på dialog och öppenhet. 

Tack vare teknikutveckling web2.0 är det nu möjligt att dela filmer och 

annan information via dator och mobiltelefon . Allt till en relativt acceptabel 

kostnad. Nackdelen med dagens teknikutveckling är att den går snabbare 

än vad företagen hinner förnya och anpassa sina organisationer för att 

möta kraven på information, dialog och tranparens. 


Men det skapas nya och spännande relationer i denna förändring 

som ny tids marknadskommunikation innebär. 

Vi kan se att allt fler företag har påbörjat sin anpassning till den ”nya 

världen”. Några intressanta exempel vill jag lyfta fram. 

Pfizer använder sig av blogg och Webb-tv. Man bjuder även in 

sina kunder till en dialog via sin blogg. För att stärka sin marknadsposition 

har företaget utvecklat ett utbildningskoncept till vårdpersonal. 

Allt förpackat på ett smakfullt inbjudande sätt. I varje kurs 

ges möjlighet för kunderna att betygsätta värdet. Allt för att stärka 

företagsprofilen. 

Nobel Biocare har kopplat ihop kundnyttan via sofistikerade erbjudanden 

om utbildningar. Här har man tagit tekniken fullt ut och 

använder iTunes och mobiltelefon som exempelvis iPhone som kostnadseffektiva 

marknadskanaler för att sprida information om produkter 

och produktkoncept. 

Astra Tech har kopplat samman kunddialog mellan brukare och produktutveckling 

via den externs rehabiliteringsverksamheten Spinalis. 

På sin hemsida skriver man: ”I utvecklingen av nya och förbättrade 

produkter för Ren Intermittent Kateterisering (rik) och Ren Intermittent 

Dilatation (rid) är dina synpunkter viktiga för oss. Astra Tech vill 

därför bjuda in dig att delta i webbpanelen TellUs.” Med hjälp av web- 


FöRSÄLJNING & MARkNADSFöRING 

baserad plattform skapas en samhörighet mellan brukaren av produkter 

och företagets utvecklingsavdelning. På ett effektivt sätt kan man 

därmed analysera kundbehov och nyttan med produktförbättring. Allt 

i dialog med slutanvändaren. 

Tänk efter före 

Genom att använda sig av de sociala mediernas påtagliga närvaro i 

slutkundens privata område vinner företaget köparens/brukarens förtroende. 

Dialogen skapas på ett förtroendefullt sätt. Information kan 

utbytas vilket ger kortare ledtider för nya produkter att komma ut på 

marknaden. Det blir en vinna – vinna situation som är svår att nå utan 

hjälp av modern kommunikationsteknik via sociala medier. 

Jag rekommenderar att fundera på några centrala frågor innan man 

påbörjar sin förändring i företaget: 

• Utarbeta en strategi även för Digitala medier. 

• Utforska hur Digital media strategi påverkar dialogen med kunderna. 

• Kommer varumärket att påverkas positivt/negativt? 

• Kommer företagets organisationskultur att påverkas av digitala 

medier? 

• Vilken ekonomisk vinst finns det i ”ny kommunikationsteknik”? 

• Hur ska vi utnyttja digitala medier i b2b-marknadsföring? MTM 

63

64 

fRÅGA JURISTEN 

När är det tillåtet att bjuda en person anställd i 

hälso- och sjukvården på en måltid, om man ser till 

Samverkansavtalets regler? 

>> Jag ska räkna upp de situationer när det är i överensstämmelse 

med Samverkansavtalet att bjuda anställd i hälso- och sjukvården 

på en måltid. 

• I samband med serviceinformation. När ett företag arrangerar 

utbildning i de produkter som personal i vården använder, så 

kallad serviceinformation, får företaget om det av sammanhanget 

är befogat, bjuda hälso- och sjukvårdsanställda på en 

måttfull måltid i direkt anslutning till utbildningen. 

• I samband med annan produktinformation. När företag utbildar 

i produkter som den anställde varken använder eller har 

tillgång till kan bjudandet på en måltid under vissa förutsättningar 

vara tillåtet. I det reviderade tolkningsdokument som 

tagits fram (www.swedishmedtech.se) står att det är tillåtet att 

bjuda på en enklare måltid när företag tillhandahåller information 

om företagets produkter. Det är inte helt ovanligt att företag 

i samband med kongresser arrangerar seminarium om nya 

eller kommande produkter mellan föreläsningarna och till detta 

serveras en enklare rätt. Här är det viktigt att måltiden är sekundär 

till den produktinformation som ges och att den måttfulla 

måltiden serveras samtidigt eller i direkt anslutning till utbildningen. 

Produktinformation och matintag bör med andra ord 

ske i samma lokal. 

• I samband med andra utbildningar och möten arrangerade av 

tredjepart. Vid utbildningstillfällen som inte rör företagets produkter 

samt vid möten som arrangeras av en tredjepart, exempelvis 

specialistmöten eller kongresser, gäller den så kallade 

femtioprocentsregeln. Det innebär att företag får finansiera upp 

till 50 procent av kostnaderna för deltagare från hälso- och sjukvårdens 

måltider, resor och boende. Detta förutsätter förstås att 

övriga regler kring detta, såsom de om sjukvårdshuvudmans 

godkännande, har iakttagits. 

• Andra sammanhang. Samverkansavtalet nämner inte måltider 

som saknar en direkt koppling till en utbildningsaktivitet men 

den uppmuntrar inte heller till att bjuda. I Eucomeds reviderade 

Code of Business Conduct (2008) anges att måltid får ser- 

veras i samband med möten som företag har med medarbetare 

för att diskutera produktfunktioner eller försäljningsvillkor eller 

hålla kontraktsmässiga förhandlingar. Mötet ska då ske på eller 

i närheten av medarbetarens arbetsplats och den skäligt prissatta 

måltiden intas i en miljö som gynnar informationsutbyte. 

Vi fått indikationer på att några av de landsting som 

vi har avtal med kan komma att beställa mycket större 

mängder av våra produkter än vi hade räknat med anledning 

av den nya influensan. Måste vi betala viten 

om vi inte kan leverera de mängder som kunderna beställer? 

Kan vi åberopa force majeure vid viteskrav då 

ingen kunde veta att en influensa av detta slag skulle 

bryta ut? 

>> Svaret på er första fråga beror på av vad som står i de avtal ni 

ingått med landstingen. I vissa avtal har man lagt in de kvantiteter 

som landstinget avser att beställa med en skrivning om att angivna 

kvantiteter kan överskridas eller underskridas. Kunden kan alltså 

beställa mer eller mindre än den produktmängd som avtalet anger. 

Men det får inte tolkas som att kunden med hot om vite kan kräva 

att få dramatiskt mycket större mängder än avtalet anger. I avtalstolkningsfrågor 

får man se till de intentioner som parterna hade 

när avtal ingicks. I upphandlingssammanhang är intentionerna uttryckta 

i det avtal som parterna skrivit under. Kan företaget inte leverera 

den mängd som angivits i avtalet, eller strax över eller under 

denna mängd, kan dock landstinget ha grund att kräva vite om det 

finns en vitesklausul om detta. 

Force majeure är en klausul som anger att vissa mycket speciella 

omständigheter som drabbat en avtalspart kan frigöra parten från 

sina förpliktelser i avtalet. Det handlar om onormala omständigheter 

som avtalsparten inte kunnat förutse och trots att ha iakttagit 

omsorg inte kunnat värja sig emot. Att efterfrågan på produkterna 

skulle bli mycket större på grund utav att en influensa brutit ut har 

dock ingen inverkan på ert företags förmåga att fullgöra er förpliktelse 

att leverera enligt avtal. Ert företags förmåga att leverera har ju 

inte påverkats av en influensa. Här handlar det istället om en ökad 

efterfrågan från kunden. Ni kan således alltså inte åberopa force 

majeure på föreslaget sätt. MTM 

Emilie Ankarcrona Smith är jurist på branschorganisationen 

Swedish Medtech. Under vinjetten Fråga Juristen svarar hon 

i varje nummer på läsarnas frågor om juridik i den medicintekniska 

branschen. Har du en fråga du vill ställa till Emilie 

kan du maila till eas@swedishmedtech.se. 

Ställer du en fråga till Emilie får du givetvis vara anonym i tidningen, 

om du önskar. Många frågeställare vill gärna vara anonyma 

och inte få sina namn publicerade. Red. 



RÄTTSFALLSREFERAT 

Rättsfallsreferat från branschen 

överprövning – upphandling 

av phaco utrustningar till 

ögon operationer 

Landstinget i Uppsala län (”Landstinget”) genomförde en offentlig 

upphandling av två så kallade phacoutrustningar, vilka används för 

ögonoperationer. Utrustningarna skulle levereras till Akademiska 

sjukhuset i Uppsala. Upphandlingen genomfördes som ett s.k. förenklat 

förfarande. Landstinget beslutade i tilldelningsbeslut att anta 

anbud från Alcon Sverige ab. Av tilldelningsbeslutet framgick vidare 

att anbudet från Advanced Medical Optics Norden ab (” amo”) förkastats 

eftersom detta inte uppfyllt samtliga i upphandlingen ställda 

skall-krav. 

Amo ansökte om överprövning av Landstingets tilldelningsbeslut 

och yrkade att upphandlingen inte skulle få avslutas innan rättelse 

gjorts på så sätt att amo:s anbud togs upp till utvärdering och att ett 

nytt tilldelningsbeslut meddelades. 

I målet var ostridigt att det i kravspecifikation fanns ett skall-krav 

innebärande att en kirurg ska kunna hålla minst 500 mmHg vakuumnivå 

med fullständig kammarstabilitet. Vidare var i målet ostridigt att 

det under provning av utrustning hade förekommit tre incidenter med 

amo:s utrustning varav en ledde till komplikationer för patienten. 

Landstinget fann i tilldelningsbeslut att amo:s inte uppfyllde skallkravet 

på fullständig kammarstabilitet. Amo ansåg att skall-kravet 

uppfylldes och att den bristande uppfyllelsen av skall-kravet inte hade 

berott på amo:s utrustning utan snarare på handhavandefel från Landstingets 

personal. Amo anförde vidare – efter omfattande skriftväxling 

- att misstaget således fick tillskrivas den vid operationen närvarande 

sjukhuspersonalen och att Landstinget vid sin kontroll av överensstämmelse 

med ställda skall-krav borde ha bortsett från incidenterna. Enligt 

amo hade Landstinget genom sitt tillvägagångssätt brutit mot 1 kap 9 § 

lou och i synnerhet mot likabehandlingsprincipen. 

Landstinget bestred amo:s ansökan och yrkade att ansökan om 

överprövning skulle avslås. Som grund för sitt yrkande anförde Landstinget 

att kravet på fullständig kammarstabilitet var absolut samt att 

det var högst osannolikt att de tre incidenterna hade orsakats av något 

handhavandefel från personalens sida med hänsyn till att alla inställningar 

hade övervakats av representanter för amo. Landstinget åberopade 

vidare till stöd för sin talan två yttranden från överläkare och 

verksamhetschef på ögonkliniken. Av dessa framgick bland annat att 

amo:s personal var närvarande och deltog aktivt vid alla de tillfällen 

när operationer utfördes med användning av amo:s utrustning, dvs. 

vid provuppställningen. Förekomsten av incidenterna var dessutom 

statistiskt sett hög, fyra procent. 

Efter omfattande skriftväxling fann länsrätten i dom att Landstinget 

haft fog för sin bedömning att kravet på fullständig kammarstabilitet 

inte var uppfyllt. Länsrätten ansåg inte att Bolaget visat att de tre incidenterna 

inte var hänförliga till amo:s utrustning. Länsrätten prövade 

därefter om Landstinget i upphandlingen efterlevt de krav som följer 

av förfrågningsunderlaget och lou. Denna prövning utmynnade i att 

så hade skett och att alla anbudsgivare vid provuppställningen hade 

behandlats lika och rättvist. Landstinget hade inte agerat godtyckligt. 

Länsrätten konstaterade därför att Landstinget inte handlat i strid med 

1 kap. 9 § lou och avslog amo:s ansökan om överprövning. 

(Länsrättens i Uppsala län dom den 2 april 2009 (mål 230-09 E). 

Domen har inte överklagats.) 

överprövning – upphandling av 

operations- och undersöknings - 

handskar med mera 

Stockholms läns landsting (”Landstinget”) genomförde en offentlig 

upphandling av operations- och undersökningshandskar m.m. Av tilldelningsbeslutet 

framgick att Landstinget hade antagit ett annat anbud 

än anbudet från Vingmed Svenska ab (”Vingmed”). I utvärderingsrapporten 

till tilldelningsbeslutet angavs att Landstinget inte hade utvärderat 

Vingmeds anbud eftersom det inte hade uppfyllt ställda krav med 

avseende på lämnande av vissa uppgifter avseende resultat i tester. 

Vingmed yrkade att länsrätten skulle förordna att upphandlingen 

inte fick avslutas innan Vingmed hade beretts tillfälle till rättelse eller 

komplettering av sitt anbud. Vingmed anförde som stöd för sin talan 

att meningen med angivandet av skyddsklass inte hade funnits med i 

det pappersoriginal som skickats till Landstinget men väl på en digital 

kopia på en cd-skiva som skickats med anbudet. Vingmed hade även 

i pappersdokumentet intygat att samtliga skall-krav var uppfyllda och 

menade att det därför måste anses vara uppenbart att det rörde sig om 

ett rent misstag. Vingmed anförde att Landstinget borde ha upplyst 

Vingmed om att uppgift om skyddsklass m.m. saknades i pappersoriginalet 

och bett om en komplettering och att det var orimligt att ett 

rent misstag skulle leda till att anbudet inte gick vidare till värdering. 

Landstinget bestred bifall till Vingmeds talan och anförde i huvudsak 

att anbudet var ofullständigt eftersom Vingmed inte hade redovisat 

efterfrågade uppgifter hänförliga till det aktuella skall-kravet i pappersoriginalet. 

Det var endast artikelspecifikation (och inte hela anbudet) 

65

66 


som efterfrågats i form av uppgift på cd-skiva. Landstinget har därför 

endast utgått från uppgifterna i pappersoriginalet. Vidare hävdade 

Landstinget att det inte är skyldigt att begära rättelse eller komplettering, 

vilket för övrigt inte heller hade varit tillåtet eftersom det rör sig 

om bristande uppfyllt skall-krav. 

Länsrätten konstaterade att det av förfrågningsunderlaget framgick 

att produkterna skulle vara testade enligt en viss standard och 

att resultaten av testerna skulle anges antingen i form av uppgift om 

genombrottstid i minuter eller i form av angivande av minst skyddsklass 

2 (motsvarande en genombrottstid på minst 30 minuter). Vidare 

konstaterade länsrätten att själva anbudet skulle lämnas i pappersoriginal 

samt att efterfrågad artikelspecifikation även skulle lämnas via 

datamedia (cd/dvd, usb-minne etcetera.). I Vingmeds anbud i pappersoriginal 

framgick att samtliga skall-krav uppfyllts. Av utskrift från 

Vingmeds cd-skiva framgick att dess offererade handskar var testade 

(såvitt kan utläsas av domen) enligt en annan metod och att de enligt 

den metoden uppnådde skyddsklass 2 samt vidare att detaljerade uppgifter 

om genombrottstider kunde skickas på begäran. 

Mot bakgrund av ovanstående fann länsrätten att Vingmeds anbud i 

pappersoriginal varken redovisat något resultat avseende genombrottstid 

eller angett någon skyddsklass för aktuella handskar. Bolagets anbud 

i pappersoriginal var därmed ofullständigt och det var korrekt att förkasta 

det. Den omständigheten att Vingmed i sitt anbud angett att alla 

skall-krav uppfylldes föranledde ingen annan bedömning. Länsrätten 

fann vidare att Landstinget hade agerat korrekt som bara hade beaktat 

uppgifter i anbudets pappersoriginal och inte uppgifterna på cd-skivan. 

Vidare ansåg länsrätten att Landstinget inte var skyldigt att begära komplettering. 

Länsrätten fann mot bakgrund av detta att skäl för ingripande 

saknades och avslog Vingmeds ansökan om överprövning. 

(Länsrättens i Stockholms län dom den 19 maj 2009 (mål 7860-09). 

Domen har vunnit laga kraft.) 


radiologiskt informationssystem för 

mammografiverksamhet 

Landstinget Dalarna (”Landstinget”) genomförde en offentlig upphandling 

av radiologiskt informationssystem för mammografiverksamhet. 

I tilldelningsbeslut meddelades att Landstinget beslutat att teckna 

kontrakt med Sectra Skandinavien ab (Sectra). 

Agfa HealthCare Sweden ab (”Agfa”) ansökte hos länsrätten om 

överprövning av upphandlingen och yrkade i första hand att länsrätten 

genom beslut om rättelse skulle förordna att Landstinget ska tilldela 

Agfa kontraktet och i andra hand att länsrätten skulle förordna Landstinget 

att göra om upphandlingen. Av upphandlingsrapporten framgick 

att Agfas anbud hade diskvalificerats eftersom två prisangivelser 

i Agfas anbud inte hade angetts i enlighet med föreskrivna skall-krav. 

Till grund för yrkandet åberopade Agfa bl. a. att det inte var fråga om 

ett skall-krav, att en av de efterfrågade prisuppgifterna hade angetts i en 

punkt i prisbilagan samt att Landstinget hade missförstått en formulering 

i bilagan till anbudet. Slutligen anförde Agfa att Landstinget borde 

ha berett Agfa möjlighet att förtydliga oklarheter i sitt anbud. 

Landstinget bestred Agfas yrkanden och påståenden och anförde att 

anbudet hade förkastats korrekt eftersom skall-kraven inte var uppfyllda. 

Länsrätten fann att det var tydligt att det rörde sig om skall-krav och 

att det inte var tillräckligt att ange en prisuppgift i en egen punkt som 

inte fanns med i den av landstinget utformade prisbilagan istället för 

där prisuppgiften rätteligen skulle ha angetts. Länsrätten noterade att 

den motsvarande punkten enligt bilagan omfattade ”Utvärderingpriser” 

och inte ”Optionspriser” som hade efterfrågats. 

Länsrätten uppfattade Agfas uppgifter som en reservation mot 

kravet på systemet drifttillgänglighet på samma sätt som Landstinget 

gjort. Agfa hade därmed inte uppgett ett komplett optionspris och 

Landstinget ansågs därför ha haft fog för att diskvalificera anbudet. 

Beträffande invändningen om att möjlighet till komplettering 

borde ha beretts noterade länsrätten inledningsvis att 9 kap 8 § lou 

enligt förarbetena skulle tolkas restriktivt. Länsrätten ansåg att eftersom 

Landstinget hade haft fog för att diskvalificera anbudet och Agfa 

tydligt hade avvikit från uppställda skall-krav skulle en begäran om 

förtydligande eller kompletterande i detta fall inte kunnat ske utan risk 

för särbehandling och konkurrensbegränsning. 

Länsrätten avslog Agfas ansökan om överprövning. 

(Länsrättens i Dalarnas län dom den 28 maj 2009 (mål 966-09 E). 

Domen har vunnit laga kraft sedan den överklagats av Agfa till såväl 

kammarrätt som Regeringsrätten. Ingen av dessa har meddelat prövningstillstånd.) 



tryckavlastande positionerade 

sittdynor 

Landstinget Halland, Landstinget Blekinge, Landstinget Kronoberg 

och Region Skåne (”Myndigheterna”) genomförde en offentlig upphandling 

av tryckavlastande positionerade dynor som administrerades 

av Landstinget Halland. I tilldelningsbeslut meddelades att avtal tilldelats 

flera företag, däribland Invacare ab (”Invacare”) avseende andra 

produktgrupper än de för överprövningen aktuella. 

Invacare ansökte om överprövning av upphandlingen och yrkade i 

länsrätten i första hand att upphandlingen skulle få avslutas först efter 

rättelse på vissa sätt och i andra hand att upphandlingen skulle göras 

om. Till grund för yrkandena åberopades avseende en grupp (A) att 

kraven var formulerade på ett sådant sätt att upphandlingen i praktiken 

endast hade riktats mot en specifik produkt och uteslutit andra 

funktionslikvärdiga produkter. Beträffande en annan grupp (B) åberopades 

att vissa av Invacares produkter hade uteslutits med en motivering 

som inte var förenlig med hur det anförda skall-kravet var formulerat. 

Beträffande en tredje grupp (C) har Myndigheterna antagit en 

produkt som inte uppfyllt kraven. 

Beträffande grupp A bestred Myndigheterna påståendet om att 

det endast fanns en produkt som uppfyllde kraven. Vidare anfördes 

att kravspecificeringen var detaljerat utformad därför att Myndigheten 

ansåg att just sådana sittdynor som beskrevs var särskilt bra och 

praktiska eftersom det kunde positioneras när brukaren satt på dynan. 

Beträffande grupp B anförde Myndigheterna att Invacares dynor hade 

uteslutits eftersom de inte hade förutsättningar att skapa en tillräcklig 

sittgrop och ge tillräckligt med stöd för bäcken och lår med samtidigt 



bibehållen och tillräcklig tryckavlastning. Vad avser grupp C anförde 

Myndigheterna att vinnande produkt uppfyllde krav och att den var 

klassad på rätt sätt. 

Länsrätten fann att trots att förfrågningsunderlagets skall-krav för 

grupp A innehöll en detaljerad kravspecificering så var det motiverat med 

hänsyn till den produkt som upphandlingen avsåg. Med hänsyn till det 

och att det vid upphandlingens genomförande fanns information om att 

en likvärdig produkt kunde komma ifråga ansåg länsrätten inte att det 

fanns skäl för att vidta åtgärder mot upphandlingen i denna del. 

Vad sedan gällde grupp B fann länsrätten att den motivering som 

Myndigheterna lämnat till sitt beslut att utesluta några av Invacares 

dynor inte var förenlig med hur skall-kravet var formulerat. Då det 

inte framkommit något annat än att dynorna ”hade en viss formstabilitet 

med sittgrop och i viss mån kunde justeras för individuella behov” 

skulle produkterna anses uppfylla kravet. Eftersom produkterna hade 

uteslutits trots att de hade uppfyllt skall-kravet hade Myndigheterna 

brutit mot likabehandlingsprincipen. Länsrätten konstaterade att Invacare 

därigenom hade lidit skada och att ingripande skulle ske på så sätt 

att en ny utvärdering med beaktande av alla produkterna skulle göras. 

Vad sedan slutligen gällde grupp C fann länsrätten att Invacare inte 

hade lidit skada till följd av den påstådda bristen. Invacare hade inte ens 

påstått sig lida skada av i anledning av eventuella brister i denna grupp. 

Länsrätten avslog på den grunden ansökan i den delen. 

Sammanfattningsvis biföll länsrätten Invacares ansökan om överprövning 

till del när den förordnade att Myndigheternas upphandling 

avseende grupp B skulle rättas på så vis att Invacares icke utvärderade 

dynor skulle anses ha uppfyllt skall- kravet samt att Myndigheterna 

skulle vidta en ny utvärdering. Länsrätten avslog ansökan i resterande 

delar. 

(Länsrättens i Hallands län dom den 28 maj 2009 (mål 2377—2380- 

08). Domen har vunnit laga kraft.) MTM 

Advokaten och delägaren Anna Ulfsdotter Forssell, 

Delphi & Co, är ansvarig för advokatbyråns 

verksamhet kring offentlig upphandling. Anna 

har stor erfarenhet av alla upphandlingsrättsliga 

frågor och biträder såväl upphandlande enheter 

som leverantörer. Anna bevakar och skriver om 

intressanta rättsfall och juridiska nyheter inom 

upphandlingsområdet för medtechbranschen. 

67

68 

öVERTRÄDELSE AV SAMVERkANSAVTALET 

Det var på seornas (Riksföreningen för operationssjukvård) höstmöte 

den 28 november 2008 som Mölnlycke Health Care i sin monter anordnade 

en tävling med en Ipod som första pris. Tävlingen innebar att 

deltagarna på höstmötet, medarbetare från hälso- och sjukvården och 

andra, erbjöds svara på två frågor gällande företagets nyligen lanserade 

avdelningskläder Barrier. 

I montern fanns en broschyr som beskrev avdelningskläderna och där 

kunde svaren på frågorna hittas. På tävlingstalongen skulle deltagarna 

ange namn, e-postadress, sjukhus och vilken avdelning de arbetade på 

samt om de önskade få information om företaget per e-post. Första pris 

i tävlingen var en Ipod shuffle (green) 1 gb och vinnaren skulle presenteras 

i företagets monter. 

Efter inkommen anmälan om överträdelse, att företagit hade tillhandahållit 

medarbetare i hälso- och sjukvården en otillbörlig gåva, gavs 

Mölnlycke Health Care möjlighet att inkomma med ytterligare information 

inför granskningsgruppens bedömning. 

Samverkansavtalet anger i avsnitt 6 punkt 10 att företag ej får erbjuda 

och medarbetare inom hälso- och sjukvården får ej begära eller motta 

överträdelse av 

Samverkansavtalet 

En anmälan om överträdelse av Samverkansavtalet har 

inkommit och behandlats i Swedish Medtechs egenåtgärds- 

system. Ärendet gäller Mölnlycke Health Care. Swedish 

Medtechs styrelse har tilldelat företaget en erinran. 

förmåner, gåvor eller annan ersättning, eller kräva åtgärder i övrigt i 

strid med överenskommelsen. 

Granskningsgruppen konstaterade att ifrågavarande första pris i tävlingen, 

en ipod shuffle 1 gb, inte kan anses ha ett obetydligt värde utan 

bör ses som attraktiv för mottagaren. Detta är en gåva i den bemärkelse 

som Samverkansavtalet anger. I och med att företaget begärde in uppgifter 

om den tävlandes arbetsplats är den kommersiella kopplingen 

mellan företaget och mottagarens tjänsteutövning särskilt tydlig och 

detta anser granskningsgruppen vara en försvårande omständighet. 

Granskningsgruppen konstaterade att vinsten i tävlingen strider mot 

Samverkansavtalet och att Mölnlycke Health Care därmed gjort sig 

skyldig till en överträdelse. 

Då tävlingar med priser av detta slag är vanligt i samband med mässor 

eller utställningar och gränsdragningen för vad som gör en gåva otillbörlig 

inte får anses uppenbar i Samverkansavtalet ansåg granskningsgruppen 

att styrelsen inte ska meddela företaget en varning. 

Den 23 april 2009 fattade Swedish Medtechs styrelse beslut om att 

meddela Mölnlycke Health Care en erinran. MTM 


LED´s play safe! 

Operationslampor 

marLED ® – en unik ljusmix 

marLED ® med VariLUX sätter nya säkerhetsstandarder. Den nya generationens 

högeffektiva och innovativa lysdioder ger ett optimalt ljusutbyte utan någon som 

helst infraröd strålning. Ljuset blandas direkt i lysdiod-engines. Inga färgskuggor 

uppkommer. Med VariLUX anpassar du det belysta fältet till operationsfältets 

geometri med en helt unik lättrörlighet, lätthanterlighet och en utomordentlig djupbelysning. 

Skifta mellan dagsljusliknande operationsfältsbelysning eller varmt vitt 

konstljus för en maximalt kontrastrik vävnadsbelysning. 

marLED ® – framtiden är redan här. 

Gebrüder Martin GmbH & Co. KG – Ett företag i KLS Martin Group, Tuttlingen / Germany 

klsmartin.com 

Din ljuskälla till marLED ® 

LJ Medical Nordic AB 

Holländarevägen 3 

SE-236 34 Höllviken 

Sweden 

Tel +46 (0) 40 45 31 15 

Fax +46 (0) 40 45 31 16 

info@ljmedical.com 

www.ljmedical.com

SWEDISH mEDTEcH 

Branschorganisationen för medicinteknik 

BRANScHORGANISATIONEN 

Swedish Medtech är branschorganisation för den medicintekniska branschen, där även en del av IT ingår. 

Swedish Medtech samlar företag som tillhandahåller engångsprodukter, hjälpmedel för handikappade, medicinteknisk 

apparatur, utrustning för diagnostik- och övervakning, tjänster samt informationsteknologi för att 

tillgodose hälso- och sjukvårdens behov. 

Swedish Medtechs syfte är att stärka den medicintekniska branschen och IT så att medlemsföretagen ges goda 

förutsättningar att utvecklas och därigenom bidra till en effektiv hälso- och sjukvård som gynnar både patienterna 

och de anställda inom vården. Läs mer om oss på vår hemsida: www.swedishmedtech.se. 

AkTUELLA UTBILDNINGAR HOS SWEDISH mEDTEcH 2009 

medicinteknisk Branschutbildning 2009 

26– 28 oktober 2009 samt 2– 4 december 2009 

Swedish Medtech arrangerar återigen den uppskattade 

branschutbildningen i medicinteknik. Kursen riktar sig 

till nyanställd personal inom medicintekniska företag, 

men även till myndigheter och organisationer och andra 

som är i behov av dessa kunskaper. Syftet med utbildningen 

är att ge deltagarna goda grundkunskaper i sitt 

vidare arbete inom branschen. 

Kursen kommer bland annat att täcka: 

• Introduktion till den medicintekniska 

branschen i Sverige 

• Det medicintekniska regelverket 

• Aktörer inom vård och omsorg 

• Upphandling 

• Hälsoekonomi, vad innebär det? 

• Samverkansavtalet mellan sjukvården 

och de medicintekniska företagen 

• Studiebesök 

Kursmomenten hålls av engagerade föreläsare 

med stor erfarenhet inom sina områden. 

Gå en 

utbildning hos 

Swedish 

Medtech! 

Offentlig Upphandling – LOU 

Grundkurs 5 november 2009 

Kursen kommer att fokusera på lagstiftningen (LOU) 

och andra aktuella frågor såsom ramavtal samt sociala och 

etiska krav i upphandlingar. Vår utbildning är värdefull för 

alla som arbetar med upphandling inom den medicintekniska 

branschen. 

För mer information och frågor kring våra utbildningar 

är ni välkomna att kontakta kursansvarig Eva Palm, 

eva.palm@swedishmedtech.se, tfn 08-586 246 07.

SWEDISH mEDTEcH 

Branschorganisationen för medicinteknik 

AkTUELLT 

Nytt tolkningsdokument för Samverkansavtalet 

Swedish Medtech har, tillsammans med Swedish Labtech 

och med stöd av SKL, tagit fram ett nytt tolkningsdokument 

för Samverkansavtalet. Dokumentet ska underlätta i tolkning 

och tillämpning av överenskommelsen. Bland annat har man 

tydligare definierat begreppen serviceinformation och produktinformation 

och när man, som leverantör, får bjuda på 

måltider i samband med dessa. 

Tolkningsdokumentet och Samverkansavtalet hittar ni 

på vår hemsida www.swedishmedtech.se, under fliken ”Om 

branschen”. 

Nyhetsbrev – Blickfång medtech 

Under de senaste åren har vi sett ett snabbt växande intresse 

för den medicintekniska branschen. Swedish Medtech 

har, som branschförening, nu skapat ytterligare en informationskanal 

för att lyfta fram och belysa viktiga punkter 

på den medicintekniska agendan. Vårt nyhetsbrev, Blickfång 

Medtech, går ut fyra gånger per år. Är du intresserad 

av att ta del av Blickfång Medtech eller har frågor kring 

detta är du välkommen att höra av dig till Mia Engman, 

mia.engman@swedishmedtech.se, tfn 08-586 246 05. 

Ny sektorsgrupp – diabetes 

Swedish Medtech har startat en ny sektorsgrupp inriktad 

mot terapiområdet diabetes och som kommer att inkludera 

hela diabetespatientens situation.Till gruppen bjuds Swedish 

Medtechs medlemsföretag in att delta. Intressanta områden 

utöver den rena behandlingen av diabetes är till exempel sårläkning, 

hjälpmedel, hjärt och kärl och operation. 

En sektorsgrupp träffas fyra gånger per år och arbetar 

bland annat med informationsfrågor och sektorsspecifika 

problem och möjligheter. 

För mer information och frågor kring gruppen vänligen 

kontakta: Mia Engman, mia.engman@swedishmedtech.se 

eller på telefon 08-586 246 05.

Nominera ditt företag i dag! 

presenterar 

årets Medtechföretag 2009 

– skicka in dina nomineringar 

A 

senast den 1 oktober – 

En bra uppfinning, en imponerande 

tillväxt eller en raket inom sin nisch – 

är det ditt företag som kommer att få 

utmärkelsen Årets MedTechföretag 2009? 

Skicka in din nominering till 


senast den 1 oktober 2009! 

för mer info se www.medtechmagazine.se. 

I samarbete med IfL vid Handelshögskolan i Stockholm. 

Nominera 

ditt företag 

nu!

MedTech Magazine på webben 

NyHeter 

– håller dig uppdaterad inom branschen 

kaLeN DarIUM 

PLatS aNNoNSer 

www.medtechmagazine.se 

NyHetS brev 

För träffsäkra 

rekryteringar 

Platsannonsera i 

Medtech Magazine 

– i tidningen och på hemsidan. 

Skicka förfrågan eller direkt bokning till 

annons@medtechmagazine.se. Mer info 

hittar du även på www.medtechmagazine.se.

74 

mEDTEcH PÅ AGENDAN 

September 2009 

Vecka 39 MedTech Magazine 

Nr 3 2009 

23-24 sep Regelverket för 

medicintekniska produkter 

SIS, Stockholm 

www.sis.se/utbildning 

28-29 sep MEDICINTEKNIKDAGARNA 2009 

aros Congress Center, västerås 

Svensk förening för Medicinsk 

teknik och fysik 

www.mtf.nu 

30 sep NIONDE UPPHANDLINGS- 

- 1 okt KONFERENSEN 

ett samarbete mellan Landstingsnätverket 

för Upphandling (LfU), 

Landstingens nätverk för Medicinsk 

teknik (LfMt), sektionen för Materialkonsulenter 

inom Svensk förening 

för vårdhygien (SfvH) samt 

branschorganet Swedish Medtech. 

Uppsala konsert & kongress 

www.lfu.se 

www.swedishmedtech.se 

Oktober 2009 

6-7 okt Skapa Medicinska rum 

aronsborg, bålsta 

www.olympusakademi.se 

6-8 okt MedTech Forum 

bryssel 

www.eucomed.org 

7-9 okt ID–dagarna 

factory Nacka Strand, Stockholm 

www.hi.se 

8–11 okt 10th IFIC Congress 

vilnius, Litauen 

IfIC - International federation of 

Infection Control 

www.ific2009.com 

8-10 okt 8:e Nordiska Ortopedtekniska 

kongressen 

Svenska Mässan, göteborg 

www.soif.org 

12-13 okt AdvaMed MedTech 

Conference 2009 

washington D.C. 

www.advamed2009.com 

19-22 okt MedExpo 

Jordanien 

info@swebco.se 

20 okt Medicintekniska produkter i EU 

och USA 



26-28 okt Medicinteknisk 

Branschutbildning 2009 

Stockholm 


November 2009 

4-5 nov Fokus Hjälpmedel 2009 

bombardier arena, västerås 

www.fokushjalpmedel.se 

4-6 nov SFAM HÖSTMÖTE 

Uppsala 

www.sfam.se 

5 nov Grundkurs i Offentlig 

Upphandling - LOU 

Stockholm 



Nr 4 2009 

18-21 nov Medica 2009 

Düsseldorf, tyskland 

www.medica.de 

19-20 nov IVAN 

Studiedagar med utställningar i 

intensiv- och anestesivård 

Stockholmsmässan 

www.stofair.se 

21-25 nov Gastro 2009 

London 

http://www.gastro2009.org/ 

23-24 nov Regelverket för 

medicintekniska produkter 



25-27 nov Riksstämman 2009 

Älvsjömässan, Stockholm 

www.riksstamman.se 

Har du något du vill tipsa om? 

Maila gärna till: 


December 2009 

2-4 dec Medicinteknisk 

Branschutbildning 2009 

Stockholm 


Februari 2010 

2-3 feb 5:e Nationella 

Patientsäkerhetskonferensen 

Stockholmsmässan, Älvsjö 

www.skl.se 

Mars 2010 


Nr 1 2010 

17 mar Regelverket för medicinteknik – 

vad är det som gäller? 

Stockholm 


April 2010 

21–23 apr XII Svenska Kardiovaskulära 

vårmötet 


www.malmokongressbyra.se 

27-29 apr Vitalis 2010 


www.vitalis.nu 

Maj 2010 

2-4 maj Njurmedicinskt vårmöte 

kalmarsalen i kalmar 

www.malmokongressbyra.se 


Nr 2 2010 


En partner till vården 

Med våra 150 medlemmar arbetar vi för att positionera medicinteknik 

som en förutsättning för en effektiv vård och omsorg 

– med patienten i fokus. 

Läs mer på www.swedishmedtech.se 

BRANSCHORGANISATIONEN 

FÖR MEDICINTEKNIK

Posttidning B 

Berglund & Söner AB 

Box 2001 191 02 Sollentuna 

Adressändring: adress@medtechmagazine.se 

Invacare® 

är en världsledande 

aktör inom 

hjälpmedelsbranschen 

som skapar 

förutsättningar för en 

aktiv livsstil. 

www.invacare.se

karin johansson - Medtech Magazine

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?