17.07.2015 Views

Berê xwe danek di karêt netebayên pirsa kurdî

Berê xwe danek di karêt netebayên pirsa kurdî

Berê xwe danek di karêt netebayên pirsa kurdî

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Cîhankirina <strong>pirsa</strong> <strong>kurdî</strong> û peywen<strong>di</strong>yêtKur<strong>di</strong>stanê <strong>di</strong> gel derveAya <strong>pirsa</strong> <strong>kurdî</strong> bi tinê pirsek nav <strong>xwe</strong>yiye, yan pirsekcîhaniye ii peywen<strong>di</strong>yêt <strong>xwe</strong> bi swîstema cîhanîve hene?Su(44) têde nîne ku <strong>pirsa</strong> <strong>kurdî</strong> pirsek nav <strong>xwe</strong>yî nîne,belkî pirseka cîhanî ya mezine. Peywendî û tuxwîbêt <strong>xwe</strong>yên cugrafî yên berfireh yên heyn <strong>di</strong>gel cîhanê.Cîhankirina <strong>pirsa</strong> <strong>kurdî</strong> ii herwesa bizava azadîxwaza<strong>kurdî</strong> <strong>di</strong>bît pitir bînîte pêş wek başiyek <strong>di</strong>(Rîmland) da,wekî pirofîsor (bavîç) <strong>di</strong> kitêba <strong>xwe</strong>da (Kur<strong>di</strong>stan ii <strong>pirsa</strong><strong>kurdî</strong>) <strong>di</strong>bêjît, ji ber cihê Kur<strong>di</strong>stanê yê politîkî.Têkdana mafê çare nivîsa gelan pirsek cîhaniye li dwîf(li gor) peyman nama dewletên yekgirtî. Û ev çende êkê(yeke) ji deselatêt dewletêt êkgirtî. Û mafê çarenivîs nebitenêyê hemî gelane, ewêt ku <strong>di</strong> bît bikevne bin darê zorê iidagîrkirinê.U ev gelne serê <strong>xwe</strong> bo biyaniya na çemînin,belkî dêberdewam ber<strong>xwe</strong>dana berpa ken sexmeratî rizgarbiina<strong>xwe</strong> ta bişên (bikarin) bibin <strong>xwe</strong>yîyên politîk û komel ûaboriya <strong>xwe</strong>.Herwesa bo nimone em <strong>di</strong>karîn tibla <strong>xwe</strong> <strong>di</strong>rêj keynexala (55) <strong>di</strong> peyman nama dewletên (netewên) yekgirtî da,ku têda ya hatiye nivêsîn. Hemî gela mafê çarenivîsa <strong>xwe</strong>yê hey ii pê<strong>di</strong>viye rêz li hemberiyê (45) wekheviyê bihêtegirtin.Belê pa hindek rêkxistinên <strong>kurdî</strong> otonomî ji bo <strong>xwe</strong><strong>di</strong>kine <strong>di</strong>mşm ii armanc da ku <strong>pirsa</strong> <strong>kurdî</strong> ji nav çarçovawê ya cîhanî derbînin ii bikin pirsek nav<strong>xwe</strong>yî, ii yariyek<strong>di</strong>nav destên <strong>di</strong>ktatorên ku nevên gelê Kurd wek milletekserferaz bijît. Harîkarî li navbera hemî parçên Kur<strong>di</strong>stanê28

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!