Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Cîhankirina <strong>pirsa</strong> <strong>kurdî</strong> û peywen<strong>di</strong>yêtKur<strong>di</strong>stanê <strong>di</strong> gel derveAya <strong>pirsa</strong> <strong>kurdî</strong> bi tinê pirsek nav <strong>xwe</strong>yiye, yan pirsekcîhaniye ii peywen<strong>di</strong>yêt <strong>xwe</strong> bi swîstema cîhanîve hene?Su(44) têde nîne ku <strong>pirsa</strong> <strong>kurdî</strong> pirsek nav <strong>xwe</strong>yî nîne,belkî pirseka cîhanî ya mezine. Peywendî û tuxwîbêt <strong>xwe</strong>yên cugrafî yên berfireh yên heyn <strong>di</strong>gel cîhanê.Cîhankirina <strong>pirsa</strong> <strong>kurdî</strong> ii herwesa bizava azadîxwaza<strong>kurdî</strong> <strong>di</strong>bît pitir bînîte pêş wek başiyek <strong>di</strong>(Rîmland) da,wekî pirofîsor (bavîç) <strong>di</strong> kitêba <strong>xwe</strong>da (Kur<strong>di</strong>stan ii <strong>pirsa</strong><strong>kurdî</strong>) <strong>di</strong>bêjît, ji ber cihê Kur<strong>di</strong>stanê yê politîkî.Têkdana mafê çare nivîsa gelan pirsek cîhaniye li dwîf(li gor) peyman nama dewletên yekgirtî. Û ev çende êkê(yeke) ji deselatêt dewletêt êkgirtî. Û mafê çarenivîs nebitenêyê hemî gelane, ewêt ku <strong>di</strong> bît bikevne bin darê zorê iidagîrkirinê.U ev gelne serê <strong>xwe</strong> bo biyaniya na çemînin,belkî dêberdewam ber<strong>xwe</strong>dana berpa ken sexmeratî rizgarbiina<strong>xwe</strong> ta bişên (bikarin) bibin <strong>xwe</strong>yîyên politîk û komel ûaboriya <strong>xwe</strong>.Herwesa bo nimone em <strong>di</strong>karîn tibla <strong>xwe</strong> <strong>di</strong>rêj keynexala (55) <strong>di</strong> peyman nama dewletên (netewên) yekgirtî da,ku têda ya hatiye nivêsîn. Hemî gela mafê çarenivîsa <strong>xwe</strong>yê hey ii pê<strong>di</strong>viye rêz li hemberiyê (45) wekheviyê bihêtegirtin.Belê pa hindek rêkxistinên <strong>kurdî</strong> otonomî ji bo <strong>xwe</strong><strong>di</strong>kine <strong>di</strong>mşm ii armanc da ku <strong>pirsa</strong> <strong>kurdî</strong> ji nav çarçovawê ya cîhanî derbînin ii bikin pirsek nav<strong>xwe</strong>yî, ii yariyek<strong>di</strong>nav destên <strong>di</strong>ktatorên ku nevên gelê Kurd wek milletekserferaz bijît. Harîkarî li navbera hemî parçên Kur<strong>di</strong>stanê28