06.05.2013 Views

Balde 30 nder tornde ngam julbe - 30-Days

Balde 30 nder tornde ngam julbe - 30-Days

Balde 30 nder tornde ngam julbe - 30-Days

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>Balde</strong> <strong>30</strong> <strong>nder</strong> <strong>tornde</strong> <strong>ngam</strong> <strong>julbe</strong><br />

NASTUKI: Hande<strong>nder</strong> kuude meeden koo laarani<br />

do’are. en don haa duu 15 o’ingo balde capande tati<br />

<strong>ngam</strong> do’are ,saakoma <strong>ngam</strong> haa Linjiila yaha yeso yeso caaka<br />

<strong>julbe</strong>, nyamgo Allah <strong>ngam</strong> neldugo huwobe , ndum do fuu ndon<br />

mari daliila na ? Min mbawan wadugo yamde de ammaa jawabu<br />

laatakki koydum.Ndum fottan bee exnandu Yesu be hore mum nde<br />

O faami huwobe famdi , O wi min toro jamum ngessa <strong>ngam</strong> o nelda<br />

huwobe <strong>nder</strong> ngessa.Min ndon <strong>nder</strong> defte dowtaare. Non bon der<br />

defte yidde bo : Yiidande haa neddo fama Linjiila e Yesu Almashihu<br />

biddo Allah , Kisnowo , ndum yiddan mo hunde wondu.<br />

Nder hitande 1992 ardibe mashinko’en kawti haa lesdi hirnaangeri<br />

paamaral , nden be ngadi aniya jo’ingo numojii ndi<br />

,<strong>ngam</strong> bee ewno mashinko’en <strong>nder</strong> duniyaru fuu <strong>ngam</strong> <strong>tornde</strong><br />

wakaati sumaye. Wakkatiree man ndo fotta be lewru sumaye<br />

nde <strong>julbe</strong> siftonirta. Julbe don tokko lewru ndu be mbi’ata lewru<br />

fulbe, ndu ndon sakkita bakin balde sappo e mala sappo<br />

e go’o . <strong>nder</strong> hitande fuu. Nebukki lewru sumaye ndon larani<br />

lesdi koo ndi’ere , e bana noy be ndariri lmewru bo. Hitande<br />

nde, burna lesdi ,ndon fuda sumaye be balde 24 lewru Sektamba<br />

haa yotto balde julde nde tami waddego be balde 23<br />

lewru Octomba.<br />

Deftel ngel joggidon haa jude mon laataki timudum,<br />

dow lesdi ( ndum yiddi wi’ego ,min mbaginay fuuure,<br />

berniwol,ummatore) . Mala on tawan lahan <strong>nder</strong> jangirdemala<br />

bindi ndi’i. Amma ndum ndon mari kubarujii potudi<br />

dow ndum koo larani Lesdi mala gure e bernijii man fuu <strong>ngam</strong><br />

walugo’on <strong>nder</strong> do’are. Ndum walitan on <strong>nder</strong> lewru sumaye<br />

nde kala mo yiddi torago be nuddinbe.<br />

Windanbe seyi jawmum <strong>ngam</strong> sedamkujii nde be kebi gal<br />

bakkeje feere feere dow ndum ko Jawmirawo huwi <strong>nder</strong> hitande<br />

salinde. Tornde amin woni , yiide amin <strong>ngam</strong> Allah e<br />

yimbe besda yeso yeso.<br />

Suklananbe bindi ndi<br />

Tokkidirki kuude<br />

1 Tokkidirki- Nastuki<br />

1 Bana Noy Huwtinirgo Deftel Ngel<br />

2 Famugo Islama<br />

2 Nuddinki Julbe<br />

3 Bd, Annabo’en E Nuddinki<br />

3 Emaare Ara<strong>nder</strong>e Nder Sumaye<br />

4 Ndarki Haa Aziya Cakkare<br />

10 Haa Lesdi Hirna Pamarah<br />

11 Ndarki Haa Lesdi Europa<br />

13 Ndarki Haa Aziya / Pacifiya<br />

15 Ndarki Haa Lesdi Afrika<br />

19 Ndarki Haa Aziya Fombinari<br />

24 Yamde Jee Don Waka Tum<br />

24 Deftere Don Wol Wana Julbe<br />

Diiga balde 24 lewru Sektamba haa balde 23 lewru Octomba<br />

Huwtinirgo Deftel Ngel<br />

Numojii e sawari <strong>ngam</strong> huwtinirgo <strong>nder</strong> mobgal koma feere<br />

mum. Ndo be assawere warande , on ewnabe <strong>ngam</strong> sumago<br />

e torgo dey dey no ngiddo fuu. Yesu anini barka dow be’en je<br />

,ndon kawta <strong>ngam</strong> nyamugo hunde hawtrade haa Allah O<br />

barkidinanbe. On wawan huwtinirgo deftel ngel feere moodon<br />

maala be yebre feere.<br />

On mbawan ewnugo kawte feere feere nde gottel malla<br />

nde didi <strong>nder</strong> asawere <strong>nder</strong> balde caapande Tati ndi <strong>nder</strong><br />

ekklessiyaji moodon ,<strong>nder</strong> yembre feere feere, bana kawtal<br />

rewbe,derke’en,ekkitinol <strong>nder</strong> Deftere,yebre Biko’on . To on ndon<br />

fotta bee mashinko’en feere on mbawan wadugo do’are be maabe<br />

. To on ndon mobta kala wakkatijii fuu <strong>ngam</strong> hoytinigo kuude nde<br />

,haani on kocca dowowo gotto.<br />

Waftore wakkatijii ewnandu <strong>ngam</strong> <strong>tornde</strong> : Ndefe nyamndu<br />

<strong>ngam</strong> saa’ijii man e tore <strong>ngam</strong> hajeji <strong>tornde</strong> nyalade man.Tefe<br />

ndum koo bura nafuda <strong>nder</strong> al adha moodon : Limce, namdu,<br />

gime e gamirle, pijirle e diwdiwnde bana ko nandi. Nder wakkati<br />

<strong>tornde</strong> Moodon ,nyamé Ruuhu Allah hollanan on lawol <strong>tornde</strong> e<br />

dalilajii., nden on hakkilanan ndum nden ndene jawabujii Allah(<br />

Roma’en 8:26) .<br />

Mbinde dalilajii ndi’I <strong>nder</strong> deftel wonde <strong>ngam</strong> siftorago.?binde<br />

ayare nde Allah wanginta on nyalade maan.<br />

Min ndon sembidina ummatore fuu torra ngaam dalilajii feere<br />

feere , taa on diwa . Hideko caalodon haa hajejii feere sey on paama<br />

yimbe fuu torri dow haje nde on wangini ( 1 Korontu’en 14:40)<br />

.Laate on taganbe <strong>nder</strong> wakkati modon je do’are, Ndum wadan<br />

ummatore duudnde <strong>nder</strong> sa’ire man.On mbawan huwtinirgo<br />

Carte <strong>ngam</strong> hollugo yimbe no dum laatori fuu. Ndum walan on<br />

jawmum <strong>nder</strong> kawtal moodon ? Fotojii e mbindi feere wawan<br />

walugo on. Mala ma telejii,radio, mala suraaji ndaretedi.<br />

Nyalnde laylature <strong>nder</strong> balde 27 <strong>nder</strong> lewru sumaye (<strong>nder</strong> balde<br />

26 bawo mangariba Haa limga 42 , ndum latti jemare marnde<br />

dabarejii <strong>ngam</strong> <strong>tornde</strong>. Taskite <strong>ngam</strong> on salina nde bana jemaare<br />

do’are be yebre moodon.<br />

Nuddinnen Allah yowan Ruuhu maako dow derdirabe’en meeden<br />

<strong>julbe</strong> nde duniyaru fuu.<br />

Jungo am rami <strong>ngam</strong> sottugona ? malla mi<br />

walla sembe am wala <strong>ngam</strong> hisnugo ?<br />

(Essaya 50:2)<br />

A a, jungo Jawmirawo ramay <strong>ngam</strong><br />

hisnugo’en,malla ramay ngay sattu go en.<br />

(Essaya 59:1)<br />

http://www.<strong>30</strong>daysfire.net http://www.<strong>30</strong>-days.net http://www.<strong>30</strong>jours.org/<br />

Qurana


Famugo Noy Islama<br />

Wa’i Taskaraji Ngam Tornde<br />

Slama yiddi wi’igo Dowtaare haa Allah. Juldo ndum goddo<br />

mo ndowtina dokkajii islama.Bana no <strong>julbe</strong> wi’ata kam<br />

wahayu islam hokkama haa Muhammadu burdo annabo’en<br />

fuu mangu . Inde Muhammadu na ndum tan he’i ,amma nde<br />

yiddi wi’ego “goddo mo yimbe teddinta”<br />

Jonde Muhammadu:<br />

Muhammadu danya <strong>nder</strong> balde 8 lewru juin 570 bawo<br />

Yesu Almashihu haa lesdi Makka lesdi Sawdiya Arabiya .O<br />

lati atimejo diiga dubi jowego bawo danyeki maako baaba<br />

maako maynama ,Kakka maako mawnin mo nden kaaka<br />

maako man maayi daldi mo bee baabpanyo maako Abu<br />

Thalib mo laati filowo mawnin mo.<br />

Sujidango diinajii tampa dinna’en duudi haa lesdi Arabiya<br />

jawmum.Mbe ndono mbiya ndum yotti baakin kuuli feere<br />

feere 360 haa Makka( kuli taaribe kabbah). Taariyanbe <strong>julbe</strong><br />

ndon mbiya;Tariyanbe <strong>julbe</strong> ndon mbiya , wakkati Muhammadu<br />

o derkejo tawaon o wanyi yi’igo sujiidangigo o labbi<br />

haa lesdi arabiya. Nder o marino haaje seenare. Mashinko’en<br />

e Yahudu’en ndon no joddi haa lesdi man. Nder ngendam<br />

maako Muhammadu fotiti be mashinko’en e Yahudu’en<br />

ngondunobe ton.<br />

Muhammadu nasti kuugal haa debbo diskudo mo inde<br />

mum Khadija nden o ndon ayna jawdi maako <strong>nder</strong> filu.Nden<br />

Muhammadu wadi jahaale duudi haa Syriya e haa fombina<br />

lesdi arabiya boo. Bee andinomo dow inde “Al amin” bana<br />

wi’ego mardo holaare, o laati gotto caaka filobe marbe jawdi<br />

haa lesdi Makka.<br />

Nde ,o mari duubi 25 o te’i be Khadija jaagordo maako<br />

go laati debbo maako.nden be daydi biikon jowego’o biibe<br />

rewbe nayi e biibe worbe boo didi, maayi diga bee famarbe<br />

tawon . caaka biibe rewbe gotto lutti wakkati man inde<br />

maako Fatima,o hebbi tariiha marka saman masin <strong>nder</strong><br />

jonde <strong>julbe</strong> dalila teegal maako be Ali mo laati derdirawo<br />

muhammadu e essiko fahin ta.Wi’anbe ko’e maabe hande be<br />

2 Famugo Islama<br />

Kabbah ndono wakati Muhammadu waray tawon.<br />

chi’I’en iwi diga Ali e biyum Hussein. Bawo mayde Khadija ,<br />

Muhammadu teeri be rewbe duudbe.<br />

Nde o mari duubi 40, o suklani jonde ummatore muudum<br />

nden o wadi numoji duudi <strong>ngam</strong> ngendam maako. Nder<br />

lewru sumaye o ndon yaha dow hossere Hira <strong>ngam</strong> numugo<br />

bakin kilometa jo’i.Diga ton o fuddi hebugo wahayu maako.<br />

O numi dum iwi diga maliyku Jibrila. Wahuyujii man laati<br />

caabawal Alkurana hande.<br />

“Hadissi” kawti jangirde Muhammadu.ndum ndon mari<br />

saman jawmum dow jonde maabe. Muhammadu numi bana<br />

hande annaboen Allah konne’en maabe wawatano jaalago<br />

be <strong>ngam</strong> Allah fadan be . Ndum retta saklere maako dow ko<br />

laarani mayde Yesu.O nuddinni Yésu laati annabojo mawdo<br />

<strong>nder</strong> jamanuru maako.Muhammadu famay jaloorgal Yesu<br />

dow mayde e hakke.Julbe jur ndon numma bana ndum Yudas<br />

tuflejo on maayi mbatutdi Yesu <strong>ngam</strong> dalila tufle maako<br />

amma naa ndum Yesu. (be ndon numa bana noy Allah jo’ini<br />

jatti Yesu dow maako ntti haa assama bilan gam taa yimbe<br />

faama). Bana numoji <strong>julbe</strong> kam , Yesu egti haa assama bila<br />

larugo maayde be gite maako.<br />

Muhammadu wi’I Alkurana laati deftere raggarewa <strong>nder</strong><br />

Allah yerdi . O haadi sujiidango labbi, e o jangini bana noy<br />

ngenddam juldo hani laato fuu <strong>ngam</strong> Allah. Bee senaare, nde<br />

jowi nyalade fuu hideko o juula be titago haa lesdi Makka.<br />

Jumaare be darni bana nyalde dornde hawtade caaka <strong>julbe</strong><br />

fuu. Muhammadu maayi <strong>nder</strong> hitaande 632 bawo Yesu<br />

Almashihu.<br />

Famugo Noy Islama ...<br />

Muhammadu naa dum inde wonde non amma dum<br />

inde “ngokande teddinojee” Julbe ndon nuddina Allah gotto,<br />

endudo,jaafowo, mardo mawde. Nuddinki <strong>julbe</strong> don tabbiti<br />

dow kuuje jo’I nde be aynata <strong>ngam</strong> be hebba kisddam.<br />

Ndah kuuje jo’I man:<br />

1.wangingo nuddinki (chahada): wala Allah feere e Muhammadu<br />

nulaado maako<br />

2.Juluugo wakaatijii (salat) : nde jowi <strong>nder</strong> nyalaade fuu<br />

hani be juula.(fotti be besda jowiego’ore bila billa)<br />

3.Caahu(zakat): dokaal dollewa haa laafube.<br />

4.Sumaye(saum): burnan <strong>nder</strong> lewru summaye”lewru<br />

senindu<br />

5.hijuu haa makka(hadj) dum laato gootel <strong>nder</strong> ngedam<br />

innu.<br />

Koto hande <strong>julbe</strong> ndon dowtina kuuje nde fuu , bee ngala<br />

tamunde kisdam bana mashinko’en. Islama laati diina joddinga<br />

dow caabawal addilaaku. Julbe don numa bana nyalde<br />

kiita Alla (maleikajo) tami fondugo kuude yimbe be pondirgal.<br />

Tamunde maabe woni haani kuude bode tedda dow kuude<br />

kaalude.Amma kadi nyalde kita ndon haa jungo Allah feere<br />

mum wala mo andi nde.<br />

Yimbe feere bon don wi’a nyalde daargal Allah mabiytan<br />

deftere har O windi kuude yimbe ton <strong>ngam</strong> fondugo nde.<br />

Maala O tami jo’ingo kuude nde gal jungo nyamo maala jungo<br />

nano. Amma lawol yarangol innu haa aljana ndum maayugo<br />

<strong>nder</strong> konu senindu. (jihad) habre <strong>julbe</strong>. Muhammadu laati<br />

mawdo caaka <strong>julbe</strong> fuu; Amma alkurana don wolwa haala<br />

Yesu tum be andi mo bana Isa. Alkurana don hola Yesu bana<br />

Kalamatulahi(wolde Allah). O don jangina bana be danyi Yesu<br />

be kayeefi Allah. Julbe nuddinay mayde maako dow gafaan-<br />

Nde dum laati diina , islama don hawti jonde yimbe<br />

mum fuu. Nder Alkurana be hadissi en don tawi<br />

tindinoje feere feere ko larani jonde <strong>julbe</strong>. Doo dum<br />

jungo Fatima. Dum misalu sankitinande hande<br />

caaka <strong>julbe</strong>. Be don huwtinira <strong>ngam</strong> faddore heddi<br />

ruhujii cobdi e dardi kaludi. Bawde mango don<br />

latti timudum. Kisdam duumidam sey haa Yesu<br />

Almashihu. Dumido honobe Asama. Haa lesdi <strong>julbe</strong><br />

feere tokkindirki <strong>nder</strong> jonde artude laati bana yawi.<br />

Dow ko min bi’ata ortodoxe.<br />

gal sam. Koma dow dumingu muudum. Koto hande Yesu<br />

(Isa) laati gotto caaka annabo’en duudbe je <strong>julbe</strong> nuddini,<br />

Isa mo <strong>nder</strong> alkurana laati gotto bana yimbe feere.<br />

Alkurana, Surawol 112, don wi’a : Allah O gotto ,O duumido.<br />

O daya O WALA BINGEL BOO. Wala nandu maako boo.<br />

Ngam dalila maajum haa dow mahol <strong>nder</strong> berniwol urisalima<br />

ndon windi :: Allah waala bingel. Julbe’en feere don<br />

numa bana wi’ego bingel Allah dum yiddi wi’ego Allah danyi<br />

mo be debbo. Dum laati metidum koo haa mashinko’en.<br />

Nuddingo ruhujii cobdum e ginaaji don maari saman haa<br />

maabe bo. Alkurana don wi’a ruhujii cobdum e boddum fuu<br />

iwi haa AllahHande nuddinnabe bana ni don hulna be nuddinki<br />

ki.<br />

Julbe don nuddina :<br />

Allaha gotto ,Allah mo Ibrahima<br />

Be don nuddina malayka’en<br />

e ruuhuji cobdum e annabo’en fuu.<br />

Be don nuddina deftere seniide( Ijiila,<br />

Jabura,Qurana)<br />

Nyalde darngal e hoddirore.


BD, Annabo’en e nuddinki<br />

diiga Roland Müller<br />

Nder septembre 2005, yake lewru sumaye yotake tawon,<br />

Deftere kuu baruji lesdi Danuwa, wadi didol sura anabi Muhamadu,<br />

biler famugo bana dum tami wadugo fitina <strong>nder</strong><br />

hitande 2006. Gal wakkere feere boo <strong>julbe</strong> lesdi duniyaru<br />

turti bee caatal defte kuubarujii haa lesdi raneebe besditidum<br />

<strong>ngam</strong> walugo fee care <strong>nder</strong> numojii. Turtol man wadi<br />

haa wakkili’en ngu lama e ekklessiyajii e non boo yimbe maynama<br />

nga dalila. Haa lesdi raanebe dum kayefi, <strong>ngam</strong> bee<br />

ngadi foto Muhamadu ni laati bana ni ? Dum wadi duubijii<br />

yimbe don kuuda yesu amma wala mo bernde mum metti.<br />

Gonga kaam fee caare buri takkol, <strong>nder</strong> reneebee habdi,<br />

bee yiffi haala ka. Wakkere orieniya bee fami dum bee lawol<br />

feere, <strong>ngam</strong> dudbe don yedda bee koo bee nbiata jonde<br />

<strong>nder</strong> daabiye semtende. Ngam daabiyajii man jo’inama dow<br />

dika semtugo dow mayyego. Hani darnal wona bee larugo,<br />

dume woniteedudum e dume woni seemtende. Laaranbe<br />

haahilojii yimbe don wi’ia, haa lesdi raneebe darnal koo<br />

dum don hocce dow larana go kaludum e boddum. Dum<br />

yiddi wi’igo, mi wawan hokkugo yonki <strong>ngam</strong> fadugo feecaare<br />

<strong>nder</strong> numojii e wolde. Kaa lesdi oraniya yimbe hokkan<br />

yondi maabe nga faadugo teedungal maabe. Fahin koo buri,<br />

<strong>julbe</strong> wodi kiita « mbaru <strong>ngam</strong> hebugo teedungol ». Bee<br />

tami rufugo yiyam labinanbee e semtende. Ngam, yimbe<br />

jee don wada semtende dow saarojii bee don mbara bee,<br />

koo too o janano, mala boo goddo saare. Hande dalila foto<br />

Muhamadu doo teedungal e dalilajii raneebe jiibi. Wakke<br />

ma didi fuu, koo moy don fada koo lari boddum. Bee dido<br />

fuu don taski <strong>ngam</strong> konu haa timode. Toy min ngonata, mi-<br />

non mashinko’en ? Yesu maayi dow gaajangal, waa <strong>ngam</strong><br />

itugo semtende amin tan, amma <strong>ngam</strong> hoocugo semtende<br />

amin fuu. Wakati Adamu e Hawa mbati hakke haa jarnen,<br />

semteede wari dow ummatore duniya fuu. Yimbe feere anda<br />

muyanango semtende bana haa lesdi raneebe. Amma naa<br />

yesu maayi <strong>ngam</strong> itugo hakkejii e semtende fuu. Ngam haa<br />

min hebba ittugo dum, koo moy fuu famama, jawabu sey<br />

<strong>nder</strong> maayde yesu Almashihu e gaafangaltan. Ube semtinimo,<br />

bee kuu di mo, <strong>ngam</strong> semtende amin don dow maako.<br />

Sey yesu wawan jo’itingo koo halki. Too en don wajina linjiila<br />

bana en don kabba bee yimbe <strong>ngam</strong> dalilajii, duniyaru ndu,<br />

laatoto feere yesu dowtani baa ba maako haa mayde. O itti<br />

semtende amin e hakke. Yedden <strong>ngam</strong> teedingo yesu e kuude<br />

ami e bole amin. Julbe don siftora teedungal koo sali,<br />

bee jabaata semtineego.<br />

Kalandar Islamiya<br />

Der bindi di laarani balde caapande tati(<strong>30</strong>) je <strong>tornde</strong>.,<br />

min jo’ini darande lewru bana je min mbowi limgo nyalade<br />

ffu jee <strong>tornde</strong>. Amma lewru ndu balde caapande tati 3à <strong>ngam</strong><br />

<strong>tornde</strong> ndon fotta be lewru sumaye nde be mbiyata Ramadan,<br />

nde be wanginta <strong>nder</strong> limgal lewru <strong>julbe</strong>. Limgal man nandi<br />

be darned lewru fulbe.Digga fudode haa tokkidirki. Kaladar<br />

<strong>julbe</strong> don maari balde 354 nden be don salina balde 11 <strong>nder</strong><br />

hitande fuu , dow lewru nassara. Dum yidi wiego <strong>nder</strong> dubbi<br />

33 tawon lebbe maabe don fotta be limgal nassara. Nassara’en<br />

limata darned lewru bana kalandar maabe. Amma ummatore<br />

dudbe <strong>nder</strong> duniyaru ndon hakkilana lewru fulbe <strong>ngam</strong><br />

hebtugo wakatijii.<br />

Allah wangini <strong>nder</strong> Deftere amin: ( Laatanojii 1:14)<br />

. Kalandar Yahudu’en bo ndono joddi dow darngal lewru. Inde<br />

nyalade <strong>nder</strong> limgal lewru fulbe maala hiatande iwi haa limgal<br />

mashinko’en e Yahudu’en wondunobe haa lesdi arabiya.<br />

Nda a limgal ngal ndon hoola bana noy arabe’en e <strong>julbe</strong><br />

fuu huwtinirta nyalade e hiitande.<br />

1.Yum al-ahad(Ara<strong>nder</strong>e) alat<br />

2.Yum al-ithnayna(didawre) altine<br />

3.yum al-ath-thalata(tatabre) salassa<br />

4.yum al-araba’a( nayambre) alarba<br />

5.yum al-khamis( jowabre) alamissa<br />

6.yum al-juma’a (joygo’ere)Mawde,maala juma’are<br />

7.yum al-as-sabat( jowididare) asawe<br />

Nyalde ara<strong>nder</strong>e dum alat de be don ewno num yum<br />

al-ahad ( nyalde ara<strong>nder</strong>e) woodi bo nyalade sabbat nde<br />

laati nyalade (jowididawre.) . nde mare daadol mare diiga<br />

Yahudu’en. Koo to hande saaman nyalade man halki. Nyalade<br />

siwtorde <strong>ngam</strong> <strong>julbe</strong> hande laati nyalade juma’are.nde<br />

yiddi wi’igo kawtal. Nde don foota be nyalde kawte <strong>julbe</strong> haa<br />

juulirde juma’are man. Nyalade <strong>julbe</strong> don fudda be muutuki<br />

naange weetetande bo don tokko ,nde nanadi numojii <strong>nder</strong><br />

defter haa Laatanojii: dum wadi jemaare gotel e nyalma gotel<br />

kajum woni nyalde. Hani on winda be famu dow koo numojii<br />

wanginta bana inde nyalde iwi haa numaji tampa diina’en.<br />

Bana nasara’en numata. Misalu w’ego alamisa be inglisre<br />

,dum yiddi wi’igo nyalade Thor (Thor laati mawdo allah Vikings)<br />

ton <strong>nder</strong> demgal latinre dum nyalade jupita kajum laati<br />

alamisa hande. Hande nyalade de min ewnata do fuu woodi<br />

iwdere mare e go.<br />

Julbe don lima hitande maabe diga dubbi 622 <strong>nder</strong><br />

jamaanuru amin hande,dum hitande de Muhammadu eggi<br />

diga makka dfili ha Madina. Min don hande haa dubbi 1426<br />

diga fudki limgal hitande <strong>julbe</strong>.<br />

Mbanginki foto lewru e kodde <strong>nder</strong> jamaanuru Othman<br />

,laati hande bana mana juldamku <strong>ngam</strong> <strong>julbe</strong> fuu. Fuddode<br />

man, dum laatakino <strong>ngam</strong> <strong>julbe</strong> <strong>ngam</strong> <strong>julbe</strong>’en feere yidi no<br />

wurtingo dum diiga numojii <strong>julbe</strong>. Ngam famugo haala ka be<br />

labdum ,on laara dum haa sit (about islam) www.<strong>30</strong>-days.<br />

net<br />

FB: lelewal laataki lawru <strong>ngam</strong> <strong>julbe</strong>.kotto dum laatino wa<br />

kkati arabe’en diiga islama wangay tawon.<br />

23 Sektamba 2006<br />

JEMAARE ARANDERE NDER SUMAYE<br />

Nyalde man dedey mangariba <strong>julbe</strong>’en <strong>nder</strong><br />

duniyaru fuu don tita gite haa asama <strong>ngam</strong><br />

laarugo lewru . Dum laatan <strong>ngam</strong> maabe nyalde<br />

man bana nyalde ara<strong>nder</strong>e je sumago. ( ha<br />

lesdi feere kam dum ardibe on jo’inta nyalde<br />

man). Sumaye artatako nange. Julbe don fina<br />

diga fajiira cub ,be kaccita nden be nasta <strong>nder</strong><br />

sumaye. Nden be nyamata , be jaarata bo be<br />

naange ha balde <strong>30</strong> tati go tima.<br />

3 Famugo Islama


Numugo Nder Tornde<br />

01<br />

Ngam Asiya Caakare 24 Sektamba 2006<br />

Kabardino – Balkariya<br />

SAUDI<br />

ARABIA<br />

Tartar’en bee<br />

Tarlarstan’en<br />

Uzbekistan<br />

IRAN<br />

Kazakstan<br />

Tashkeniya<br />

Fergana<br />

Torrago <strong>ngam</strong> yimbe Ferghana e wadiwol ton dum cuusal<br />

ngom seedamkuj maabe. Burna <strong>julbe</strong> ngonbe ton hebay linjiila<br />

tawon, wala koo san jata hande too bee jabbi yesu Almashihu<br />

e ruuhu ceenido, nden wala koo ustata haa maabe bana usbek’en,<br />

Tadjik’en, maala Kirghiz’en. Amma kadi bawde Allah woylitan<br />

hakkilojii maabe e wadan salaama e jam <strong>nder</strong> hakkilo maabe.<br />

Torren <strong>ngam</strong> Allah laamo <strong>nder</strong> kuude maabe e numojii fuu.<br />

Wadiwol Ferghana laati laawol darnungol <strong>ngam</strong> filobe iwbe<br />

lesdi Europa haa yotti lesdi China haa funangue lesdi China<br />

haa yotta hossere wakkere ndiyam kashgan haa Chine Occidentaliya.<br />

Bana Tashkent, Samarkande, Burkara laati wadiwol<br />

hirnangeri lesdi China. Wadiwol man laati babel dayeeki Babur<br />

(1483 – 15<strong>30</strong>) mo jo’ini laamorde Mangol haa lesdi Indiya.<br />

Hande wadiwol Ferghana sendama hakunde Usbekistan, Kirgistan,<br />

bee Tadjikistan. Hande bee laatini nde bana laamorde<br />

Usbek’en koo too asli feere ndon ton fuu.<br />

Yimbe don ton bakin million 10, wadiwol man don maari 5%<br />

dum lesdi usbekistan’en maari, fotti beee lesdi (Amerika<br />

haa New york). Retta Kirgiz’en e Tadjik’en don yedda ton. Ndum<br />

wakkere burned marugo yimbe haa lesdi Asiya caakare bee don<br />

hulna lesdi man fuu. Bana no wadiwol man wa’I, non boo jonde<br />

INDIYA<br />

CHINA<br />

1 - 6<br />

yimbe man wa’i. Wadiwol man don maari kilometta <strong>30</strong>0,<br />

gesse yimbe jur don ton. Non boo en tawan hotolo e koo<br />

nandi e gurejii cuudidi. Dalila woni lawol ndiyam doma<br />

bee ngadi diiga mayo haa Dariya SYR <strong>julbe</strong> wadi dum, nde<br />

yimbe feere boo jur jaabi islama. Berniwol kokand laati<br />

berniwol marngol yimbe diina baakin (200. 000) ndon<br />

mawnito <strong>ngam</strong> bee maari julirde baaki <strong>30</strong>0 e wodi masalare<br />

jee fotti hoccugo <strong>julbe</strong> 10.000. Amma kadi bee anda<br />

Allah mo maari gonga e bawde. Allah man wadan dalila<br />

<strong>ngam</strong> bee jabba Almashihu. Bana koo tari iya wi’ata kam<br />

wadiwol laatino seedbed ‘Jogagago’. Nder fuddam hitande<br />

1900, wakkati kominisiya laatino koo haa toy fu u<strong>nder</strong><br />

lesdi, nden jur laati turtobo <strong>ngam</strong> dartingo ngomnati<br />

maabe. Jur caaka <strong>julbe</strong> laati turtobe <strong>ngam</strong> hupititgo haa<br />

jee koydol maabe <strong>ngam</strong> jo’ingo islama bana titol arande<br />

jum. Badidum dooo, wodi turtol fahin wadi, <strong>ngam</strong> siyassa<br />

e soynde cede e keebal fuu, wadi haa bernijii feere<br />

feere. Bana haa berniwol Adijon, mbar hoore ekippol non<br />

boo haabre bee sooje’en fuu wadi. Bana koo wowa kam<br />

Uzbek’en laataki turtobe. Amma jur caaka <strong>julbe</strong> andi salaaman<br />

dam Allah hookata haa caaka Tadjistan’en.<br />

Uzbeskistan<br />

Limgal yimber 26.8 miliyon<br />

Uzbesk’en : 79%<br />

Russiya’en : 5%<br />

Dibadji maabe<br />

Tadjik’en : 5%<br />

Kazak’ en : 3%<br />

Julbe : 88% (burna sunitéem)<br />

Wodbe boo : 8%<br />

Ortodoks’en : 8%<br />

Dinaadji goddé : 3%<br />

Allah ndon huuwa kuugal haa lesdi usbekiotan, lesdi <strong>julbe</strong> haa<br />

Aziya caakarre. Handé laamido dow lesdi man URSS. Ekklessiya<br />

paamaha, ka fuudi haa uzbes, ndon maari muudinbe jur<br />

<strong>nder</strong> ton. Laande ndon yaara boné, haande nde bee ngidi<br />

tokkaga yesu. Hande bee ndon seedanan yesu Almashihu<br />

haa lesdi feere boo juur. Bana Jurkinenistan, Afganistan et<br />

lesdi Tadjikistan.<br />

Hande Ekklessiyadji lesdi uzbek fottay hawtago bana noo<br />

dum haani, <strong>ngam</strong> ngomnati andanaki bee bana noo dum<br />

hani. Ngam maajum, Mashinko’en Uzbek’en ndon hawta bee<br />

ekklessiya goddi maba boo haa <strong>nder</strong> caalaje maabe.<br />

Kawtanbe haa cie ndon mawna juur <strong>nder</strong> nuddenki masin. Sujidanki,<br />

cenduki honeeji et seeyo <strong>nder</strong> do’are ndon maari saman<br />

haa caaka maabe. Jonde maan waliti dudbe caaka maabe laa<br />

be laati do wanbe dewal haa lesdi Uzbeskistan, goddo mo Jabbi<br />

waddugo kawtal haa saare maako Nyama dangay duubi sappo<br />

e joy e didi (17 ans), bila limugo jawdi maako je bee jabtata. Bu<br />

maajum fuu, ndum haddatabe maabititgo dammudé maabe<br />

<strong>ngam</strong> kawtal bee derdirabe. Bee buddini, <strong>ngam</strong> jabbago hodbé<br />

ndum kandinidum haa maabe. Lesdi Uzbeskistan ndon yedda<br />

<strong>nder</strong> yibre duufi duudum et bawdeju ginaadjù ndonlamo too.<br />

Dalila <strong>tornde</strong> :<br />

Torren <strong>ngam</strong> Uzbek’en heeba ekklessiya nanduka bee jonde<br />

maabe bee heebaboo jaangirde e kaw tal derdirangu <strong>nder</strong><br />

Almashidu e nonon boo hebba haajeji maabee humpitabee<br />

law.<br />

Torren <strong>ngam</strong> Allah hokka sembe e cuugal haa mashinko’en<br />

yaranbe boné diga jungo ngomnatti, mala saaroju maabe<br />

nonon boo juungo mashink’en.<br />

Torren nga lamido KARIMOV Allah wada saalam ngom en<br />

wadakome nga yarugo wolde Allah yesso yesso kawtal lesdi<br />

duniyaru.<br />

Jonde maabe bee mari haadje bendalojii tawod hiddeko.<br />

Allah umino haajeeji e kuuje godde bana « Yusufa » « Daniyel<br />

» haa, haajeeji ngoni fuu. Jaarekki bone, mardi lamido<br />

Njaram e daadi wiykeere fuu ndon ton e nonon boo haala Nyaw<br />

sibbobo, ndon dimba lesdi Uzbeskistan. Burna, yimbe mman<br />

ngala kuugal. Rewbe feere sey too bee Njeeni heedeko bee<br />

hebba yamdu. Worbe feere boo sey bee ngurta lesdi maabe<br />

hiddeko bee heba kuugal, nden boo ndon seeda saaroji maabe.<br />

Hande koo min mbiyata Nyayrol neddo, ndum hakkilantakke<br />

haa lesdi man. Ummatore man ndon yaara bon e ndon teefa<br />

babal haa e go. Burnam ndon ngeilita haa islama hideko bee<br />

heeba babal man. Bee don ngejitaa bana noy huwugo kuugal<br />

ngaal don maari saaru.<br />

4 Ndarki Haa Aziya Cakkare


F ergan<br />

02 Torren<br />

25 Sektamba 2006<br />

Tashkeninya<br />

Uzbeskistan<br />

dum wadiwol , caae kawol marnde saman<br />

. dum buri dubiji seeda wadiwol laatino dalilaji<br />

feere feere je filoobe non boo sugulaaji feere feere<br />

ndon hawta yibe ton.<br />

Babal man dum lawol filobe jur , <strong>ngam</strong><br />

wakati feere to be comi, bee don siwta gal<br />

gure feere fere boo.<br />

Hande filanbe limce , haaa lesdi bana Europa<br />

, hirnageri ; e lesdi china boo.Lesdi man<br />

don haa lesdi marndi ndiyam les hossere Samanrkand<br />

bee Bukara. Ndi laatino bana wadiwol<br />

marngol saman ko gal toy fuu har lesdi<br />

taaribe bee. Nden Taskent’en boo don ton koo<br />

too be famay limgal maabe boo.<br />

Diga ton be fudi jo’ingo laamorde haa<br />

wadiwol man bana , nden bawo man dum<br />

feerotir bee guiku yimbe feere fede . <strong>nder</strong><br />

hitande( 1483-15<strong>30</strong>).<br />

Mo jo’ini laamorde man dum Babur, o iwi<br />

haa lesdi Indiya , nden jonde wadiwol Fergana<br />

fudi hebugo caadele feere feere haa be cendi<br />

nde gebe feere feere.Bana Usbekistaniya, Kisgistaniya,<br />

bee Tajik’en. Nden hande kadi nde<br />

laati bazna lamorde Uzbek’en koo too yimbe<br />

yidda nanugo bee noppi maabe haa lesdi man<br />

boo.<br />

Limgala asli ùaabe e ngonbe ton fuu don<br />

Wadiwol ferghana<br />

Kokand<br />

Wadiwol Ferghana<br />

Ferghana<br />

bakin, million 10 haa fergene man. Maral<br />

lesdi burbe famdugo ton boo don bakin 5%<br />

bana Berniwol Tajik’en. Nde nandi berniwol<br />

Jersey haaa Lesdi Amerika.Amma Tajik’en e<br />

Kusgistan’en jonde maabe laabay jawmun . Koo<br />

non boo, berniwol man laati marngol ummatore<br />

sosoy haa lesdi Aziya caakare.Nde don maari<br />

boo sembe koo buri lesdi taaribe. bana non<br />

jonde man wa’I haa Uzkibestaniya’en ngonbe<br />

haa wadiwol Fergana.Bana no caadele nde<br />

en limit wa’I nonon boo, hakkiloji yimbe man<br />

wa’i.Wadiwol Fergana don mari jutingol darned<br />

bakin kilometa <strong>30</strong>0 ton be don rema asli ndemri<br />

feere feere, bana hotolo e ko nandi . Lesdi man<br />

boo don mari saman amma kadi jonta do, bee<br />

Kyrgyzstan<br />

Tadjikistan<br />

Andijon<br />

Osh<br />

Jalalabad<br />

China<br />

boni nde bee ndemri e leeki ndemri fuu tampini<br />

lesdi man jonta wala sembe fahin. Nafuda<br />

jee be ngadano aran doo fuu jibbi. Jonta sembe<br />

maabe fuu don war haa Dariyaz tan. Dariya don<br />

dayi bee mayo bakin kilometta 1000 haa yotti<br />

mayo mango.<br />

Lammorde man mari daabareji gondi , islama<br />

don laama ton beee daliljii feere feere.<br />

Mashinko’en duuday. Amma bee man fuu<br />

jur hande don tuba. Nder hitande 1900 dum<br />

fudam dina haa maabe be lawol rikisi tan.<br />

Limgal yimbe boo dum 200000 ha ton don<br />

wada nafuda be kude feere feere jur <strong>nder</strong> jonde<br />

man. Eere julirde bakin temeede taati Jonta<br />

en tawan haa babal feere fere feere <strong>30</strong>0 Bana<br />

min limtani’on nane , bee don wara haa yesu<br />

Almashihu jur <strong>nder</strong> endam yonki maabe.<br />

Dalila Tornde :<br />

<strong>ngam</strong> tubobe hesbe haa wadiwol <strong>ngam</strong> be hebba<br />

sembe jur <strong>nder</strong> Yesu, e jonde maabe boo laato timudum <strong>ngam</strong><br />

nuddinki maabe , e be haba wajingo linjilla caaka <strong>julbe</strong> bana<br />

maabe.<br />

* Torren <strong>ngam</strong> Ruuhu Allah famtina be <strong>ngam</strong> hande latugo<br />

pukarajo Yesu Almashihu wala koo ittata haa maabe.Yimbe<br />

jawmirawo wallabe <strong>ngam</strong> bee haa hebta jonte maabe <strong>nder</strong> Almashihu.<br />

* Torren <strong>ngam</strong> <strong>julbe</strong> boo hebba nastugo <strong>nder</strong> laamu Allah,<br />

Amma Allah wawan weylititgo haa bee hebta <strong>ngam</strong><br />

* Torren <strong>ngam</strong> Allah Uwtinira be bana no O yide <strong>nder</strong> soynde<br />

adiilaku ffu dum maar hayru. Haa Kugikitaniya.<br />

Dawrangall Dow Asiya Fombinari<br />

E Funangueri Semdamku<br />

Diga Wadiwol Fergana.<br />

Mi don maari dubi 38, mi dayado haa kokand, berniwol<br />

pamarel haa waadiwol Fergana. Mi maari debbo am e bukoy am<br />

boo derk’en tawon. Mi laati mbarowo ko’é, no mi laatino. Mi yaami<br />

fursina bakkin dubbi dubbi. Arano, ngendam am dona nyibi mi<br />

wala koo goddo mo mi hollititta jonde am too lutti min man. Koo<br />

saarojii am e sobbirabee am yidda me nastian me <strong>nder</strong> saklere am<br />

sam. Yaake mi weylitay no gal Allah tawon, mi laatino toyo wo,<br />

soyde gonga dum jonde am, yimbe donno hulami <strong>ngam</strong> dalila<br />

jonde am.<br />

Nder hitaande 1996, mi nani bee don wolwa dow yesu Almaashihu.<br />

Mi donna haa fursina tawon wakatti fursinajoo feere<br />

wolwani yam do yesu. O wi’i yam yesu Almashihu maayi <strong>ngam</strong><br />

hokkugo amin kisdam <strong>ngam</strong> min hebban ngendam dumidam hoa<br />

maaako mi donno jaangaa deftere bee maako nyalode fuu mi<br />

fuddi wey lititgo haa <strong>nder</strong> furssina. Ngondube bee am haa<br />

<strong>nder</strong> fursina boo wweeyy litti gal allah, harde, linjila don<br />

sankitta haa <strong>nder</strong> gure et wadiwal wan fuw , fergana.<br />

allah don wadda kayeefi o don yambittina, yofta, woylittangendaam<br />

yimbe.uidon hokka saawari haa derke en jee<br />

anda yesu aalmashihu, ngaam mi yiddisendugo dum koo<br />

mi hebbi haa allah.


Tashkeniya<br />

03<br />

26 Sektamba 2006<br />

Nder hiitande 2005, limgal yimbe dono bakin 2.<strong>30</strong>0.000.<br />

taskeniya laati lamorde Usbeskistan. Don haa daldal ndiyam<br />

njasdam, haa sera mayo haa les kossejee bana : Tian shani.<br />

Inde nde on wawan windugo nde boo toshkeniya (bee bindi<br />

Uzbek’en), maala boo Dashkeniya. Iwi diiga lamorde boymaaje<br />

diiga lesdi Asiya caakare, Tashkeniya laati wuro fiilu jee<br />

buri ne bbugo. Fillobe futti nyamugo too hande bee salaaka<br />

hamadare samark bee Bukara haa yotta China.<br />

Nder hiitande 1966, huro man nattini no bee diibande<br />

lesdi wadi (7,5 lungunga haa Richter). Koo buri yimbe<br />

<strong>30</strong>0.000 laati biila caalajee, amma bee habbi bee seyo bee<br />

nyibti wuro man. Wuro kesso ngo Taskaniya haa Asiya caakare<br />

ngoni wuro ngo don maari. Metro « jirgi lesdi kuwanga bee<br />

hiite kurang ». koo too hande ummatore yimbe lesdi taskiniya<br />

laati uzbek’en boo, kazak’en, karakalppak’en bee koreya<br />

don ton. Taskaniya nde laati wuro Tapango Njamdi e kuuje<br />

feere jur haa lesdi Asiya Dawal maabe don maari saman <strong>nder</strong><br />

jonde maabe.<br />

Uzbek’en don mari yiddi saaroji e bee jaaban boo hodbe.<br />

Baldol uzbek’en don wi’a « koddo maari hormu buri baaba<br />

» don wangina kuje didi. Arande jum, jaabago hodbe don<br />

maari saman. Bwnabe hani bee jaababe boddum, koo too<br />

biilaare don haa jabanbe bodbe man. Uzbek’en don wi’a «<br />

dume woni nafuda saara sona <strong>ngam</strong> jaabago hodbe ? hani<br />

mi suklana yimbe be Allah waddata haa yolde amin fuu. »<br />

Koo laarani fassitirki baldol ma fahin don wi’a, saarojii don<br />

maari saman <strong>ngam</strong> uzbekjo fuu. Teedungal ndoti’en don mari<br />

sanman e derke’en suklanto baabajii maade hoo timode.<br />

Koo salino Taskaniya, goddino <strong>nder</strong> Tampa diinaku e<br />

biidakujii haa yotti hitande nde ujiine 800. Hande, Uzbek’en<br />

Dalila Tornde :<br />

Torren <strong>ngam</strong> ekklessiya habba jodda haa caaka yimbe<br />

Taskaniya dalila taskara nuddinbee.<br />

Torren <strong>ngam</strong> fatude feere feere bakin 11 haa lesdi man<br />

heba linjiila.<br />

Torren <strong>ngam</strong> nuddinbe Uzbek’en mabbita daamude<br />

maabe <strong>ngam</strong> nuddinbee.<br />

Torren <strong>ngam</strong> nuddinbee ngonbe haa Taskaniya laato<br />

huwobe faakat, tiinabe e kebbinanbe bee ruuhu.<br />

Nuddibe feere don maari hoajee yarugo e sankitinigo<br />

linjiila haa lesdi Asiya caakare fuu.<br />

burna laati <strong>julbe</strong> sunnit’en jee don huwtinira islama tampa<br />

diinaku. 85 % haa 90 % limngal yimbe Taskaniya iwi diiga<br />

islama. Amma woddi yimbe famarbe don wi’a kambe, bee<br />

ngala diina. Doo bendaloojee jonde luganbe numojii koo<br />

bee mbi’ata Allah wala go. Limngal mashinko’en don baakin<br />

100.000 <strong>nder</strong> ekklessiya feere feere. Burna maabe iwi haa<br />

asngol Russiya’en. Uzbek’en, nuddinbe duudaya. Dum kaada<br />

dum <strong>ngam</strong> wajingo <strong>julbe</strong>, koo too hande bee don habda<br />

waylitigo jonde laamu man no dum wa’i fuu. Jaarnuki bone<br />

haa nuddinbe don bee laabdum, burna ma iwbe haa caaka<br />

Uzbek’en. Hodbe bee boccibe e wodbe feere boo nawni.<br />

04<br />

27 Sektamba 2006<br />

Kazakstan<br />

Ndaa tariya nde nuddindo haa lesdi kazastan windi sobajo<br />

maako kazakja ewni yam <strong>ngam</strong> loorugo ekklessiya maabe<br />

<strong>nder</strong> wuro. Bernde dono rena, nde kawtal man fuudatako bee<br />

law <strong>ngam</strong> yimbe jur yottay haa sobajo o goo tawan. Lawngel<br />

ni, kazak’en, ndotti’en, derke’en yotti. Gesse maabe don<br />

wangina yide, wodbe feere boo, koolabe. Burna dum rewbe<br />

ngoni ton, <strong>nder</strong> ekklessiya man bee don wolwa kazakre, wolde<br />

lesdi man nandi bee Turkiyare. Burna yimbe caaka amin<br />

don joddi dow lesdi <strong>nder</strong> suudu renugo. Dum haydiniyam<br />

nde mi laari ummatore jur wari. Bakin yimbe caapande tati.<br />

Orinbek waddi do’a nde o banti geme bee moloru jee maari<br />

no haaje doftego, amma dum bilay amin. Min ngimi gine jur<br />

nden, orinbek limtini ami bana noy linjiila don yahaa yeso,<br />

nga yimbe joyie taton hebbi lawol « kisdam ». Nde jaabago<br />

hodbe don maari saman <strong>nder</strong> jonde maabe koo moy fuu mo<br />

yotti ton holliti bana noy yidde man buri yidde <strong>ngam</strong> koddo.<br />

Nder min jaangi ayaare gotel <strong>nder</strong> deftere senniide. Waaju<br />

laati bana ngewte, tokkidiri bee cendol numojii. Orinbek e<br />

Gulnara laataki janginobe e dowanbe marbe famu jur. Amma<br />

bee don mari gikku ngu ardido suklanta « bikkoy » jawmum<br />

<strong>ngam</strong> laarugo bee.<br />

Nden baawodon,<br />

nuddinbe wangini<br />

seddamku maabe<br />

bana jawmirwo don<br />

huwa bee maabe<br />

nden bee fuu bee<br />

maari seddamku.<br />

Debbo mawdo<br />

kazakjo wokki bee<br />

wi’igo « on don<br />

mandi wakkati mi<br />

dono, lewru salindu<br />

? Mi laati, tikkudo<br />

masin on mandi san-<br />

Dalila Tornde :<br />

Torren <strong>ngam</strong>, demde feere feere haa ton laati saklere nde<br />

torren <strong>ngam</strong> kawtal derdirabe.<br />

Torren <strong>ngam</strong> linjiila yottaki gal gure feere e non boo<br />

kawyejii<br />

Torren <strong>ngam</strong> ekklessiya kazak, hebba jaalorgat <strong>ngam</strong><br />

anditidamjii<br />

Torren <strong>ngam</strong> saarojii cembidbe e cuusal <strong>ngam</strong> sedana go<br />

yesu almashihu<br />

Torren <strong>ngam</strong> russiya, daakareku e mbar hoore don tum<br />

haa ton<br />

Torren <strong>ngam</strong> lesdi man e laamido man. (1 Timote 2:1- 4)<br />

Alkawal kessal e retta Alkawal kidngal woy litama bee<br />

wolde kazak’re.<br />

Torren <strong>ngam</strong> kuugal way litanbe <strong>ngam</strong> kazak’en hebba<br />

bee wolde maabe<br />

juki am na ? » Dudbe wi’i bee gonga o way liti jaw mum,<br />

nden bee teddini jawmirawo <strong>ngam</strong> seyo man. Yebre man<br />

maray haa jee sudu bana ekklessiya <strong>ngam</strong> joddugo ton.<br />

Wala koo saklata bee too mo looru wala boo. Min don tora<br />

<strong>ngam</strong> ekklessiya bana doo wona <strong>nder</strong> berniwol am. Dum<br />

laati gonga saara « Allah ». Jaajiirka lesdi kazakstan fotan<br />

bee lesdi europa caakare fuu. Limngal yimbe man miliyon<br />

16, miliyon 9 dum kazak’en <strong>julbe</strong> jiilanbe diina islama bee<br />

aladha maabe. Nder hitande 1990, wala no mashinkejo koo<br />

gotto caaka maabe no, hande limngal maabe buri 10.000<br />

ekklessiya Allah don mawna.<br />

6 Ndarki Haa Aziya Cakkare


Limngal yimbe : 760.000<br />

Balkariya : 8 %<br />

Karatchay : 43 %<br />

Russiya : 33 %<br />

05<br />

28 Sektamba 2006<br />

Tartar’en Ngonbe Dow<br />

Hossere Kabardino –<br />

Balkariya<br />

Balkariya’en don haa fombina lesdi Kawkas lesdi Russiya.<br />

Bee laati ummatore lesdi turkiya. Nde bee wowi joddidigo<br />

bee kawkas’en, bee nandi bee mabbe, bee ayni wolde maabe<br />

nandude turkiyare. Nde hitande ujiine 13, yimbe mongol<br />

laami dow maabe. Bee kabbi wakkere laamido zorziya,<br />

<strong>ngam</strong> dum dalila man. Bawodon, bee kawti bee Turkiya<br />

– mongobiya e Gengis kan. Bawo duubijii, lesdi turkiya,<br />

jaalama e jungo lesdi Russiya. Russiya’en don ewnobe « Tartar<br />

kosse’en » mala « Turkiya hossere ». Kaala yebre Turkiya – Tartar<br />

haa kawkass. Nder hiitande 1942 / 19943, dudbe caaka<br />

balkare’en nasti gal wakkere sooje’en lesdi Jaaman <strong>ngam</strong> bee<br />

hebba feecaare gal jungo yimbe soviyetik’en, <strong>nder</strong> bee nastini<br />

bee caaka sooje’en jee bee mbiata « yidbe sooje’en turkiya ».<br />

wodbe boo bee jaari haa Waffen – SS bee ardungal maabe<br />

« Turkiya’en ». Dum ummini Russiya’en <strong>nder</strong> hiitande 1943,<br />

bee horri asli yimbe man fuu haa Asiya caakare. Nder hitande<br />

1957, Balkariya’en dunganama loortugo haa lesdi ma’abe.<br />

Nder hiitande 1991, lesdi ndimu ndi kabardino balkariya<br />

hebbi ndimu <strong>nder</strong> hiitande 1992 dawral ndimu wadama<br />

bee yimbe russiya. Ha<strong>nder</strong> min tawan bakin yimbe 85.000<br />

balkariya’en e 17.000 karatchay’en kambe bee iwde maabe<br />

diigo lesdi Turkiya man. Lesdi kabadino laati burna ngonbe<br />

ton dum <strong>julbe</strong>, amma dum wuro burngo lesdi russiya fuu<br />

laafugo. Soyde kuugal, turtol <strong>ngam</strong> diina laati yamdu maabe<br />

kala wakkate fuu. Mi nandinan dum bee lesdi : Tchektcheniya,<br />

Ossetiya, Ingouchi e Dagestan, Kabardino – Balkariya haa<br />

7 Ndarki Haa Aziya Cakkare<br />

Dalila Tornde :<br />

Torren <strong>ngam</strong> salaman <strong>nder</strong> lesdi man fuu.<br />

Torren <strong>ngam</strong> salaman e mo’ere Jawmirawo wonda<br />

bee mashinko’en haa Balkariya.<br />

Torren <strong>ngam</strong> sulhu haakunde russiya’en e yimbe<br />

kawkas’en.<br />

Torren <strong>ngam</strong> tamunde jayngol Allah yayna <strong>ngam</strong><br />

balkkariya’en e kartchay’en fuu.<br />

jonta fuu heebay jonde wonde tawon. Bee jaajirka maaka<br />

12.000 k2, lesdi yiddi foddugo hoore maare bee townde feere<br />

haa lesdi Franssa. Haaa wakkere fombina, wodi townde feere<br />

don jiippo haa les. Wakkere keerol maabe don bee kosseje<br />

lesdi kawkas. Glasse don hewi e don sudda dum bakin metter<br />

3.000, hossere Elbuz don maari 5.633 metta. Burna lesdi don<br />

mari kosseje maabe, wala dalila wolwiditgo <strong>ngam</strong> wala labbi<br />

gonga ton. Burna maabe don rema, wodbe feere boo jarne.<br />

Wadan duubi seeda bee hebbi konu hakkunde karatchay’en<br />

e Balkariya bee don bee laara dum bana kambe waddi kippol<br />

baddidum doo. Bee don numma bana yebre man fudi<br />

diga godo mo lesdi Tchektcheniya Rouslan Guelaev, nden<br />

bee mbari mo boo. Yimbe konu man yiddi nastiago doakko<br />

<strong>julbe</strong> « sharia haa lesdi kawkas woylare » Bee waddi konu<br />

<strong>nder</strong> caadele juur <strong>nder</strong> duubijii bawo don, bee tawi derke’en<br />

kabardino – balkariya caaka kippanbe yimbe.<br />

06<br />

29 Sektamba 2006<br />

Tartar’en bee Tarlarstan’en<br />

Wolde tatare laati gottel bee wolde turkiya, haa kazak, gal<br />

uwigar, haa backir, haa turkimeniya, kirgizire bee tadjik’en.<br />

Lisafi maabe wadi miliyon 7 tartar’en e bee don yedda haa<br />

lesdi Russiya woni fuu e bee heddidirabe maabe boo, (Tartastan,<br />

Siberiya, Kawkas e Asiya caakare). Bakin 900.000,<br />

tartar’en don haa Moskou. Ngam dalila jaahale feere feere<br />

jee yimbe ngadatta, e teegal bee asli feere, bee don maari<br />

bandu wondu, iwi diiga mongol’en haa yotti kawkas’en.<br />

Gassa mbalewa e deno. Burna Tarta’en bee <strong>julbe</strong> sunnit’en.<br />

Jur caaka Tartar’en nasti diina mashinko’en <strong>nder</strong> hiitande<br />

ujiine 16 haa 18 amma burna dum mashinko’en inde non.<br />

Ekklessiya’en gonga en don bana gotto <strong>nder</strong> sappo tan.<br />

Tartar’en<br />

Lesdi man, fottan bee lesdi Ekossa (67.836 km2) wuro<br />

man don haa seera lesdi Mosku bakin kilometir 900. Limngol<br />

yimbe man don miliyon 4. Tartar’en (52, 9 %, Russiya’en 39, 5<br />

%, Tchuvache’en bakin 3 % e bee asli feere’en boo 5 %).<br />

Duubi 15 baawodon, Tartar’en don besda <strong>nder</strong> islama<br />

koo too don tokka non boo.<br />

Nder hitande 1990, en tawano julirde bakin 100 <strong>nder</strong><br />

lesdi maabe. Nder hitande 2004, dum buri en wawan nantigo<br />

dum bee ekklessiya ortodoxe – na ? Bee don 176 limngal<br />

haykalijii maabe, Katolik’en boo, e pentekoota’en duday.<br />

Amma kadi Mashinko’en Tartar’en don bakin temere tan.<br />

Yimbe Tartar’en bakin millijojii anda kisdam dam yesu Almashihu<br />

hoo kata.<br />

Torren <strong>ngam</strong> linjiila nasta wuroman. Koo haa gurejii boo.<br />

Tartar’en maari haa jee hebtugo e hebugo linjiila bee sura<br />

yesu, Kassetjii, banaa internet, Deftere e defter’en feere jee<br />

mashinko’en mbiddata.<br />

Torren <strong>ngam</strong> ekklessiya jii kessi, ceembidbe e senniide.<br />

Tartar’en maari hooje ekklessiya jii jee don mawna.<br />

Kazaniya (qazan en tatar)<br />

Kazniya laati laamorde Tatarstan, limngal yimbe man<br />

woni 1.150.000. seeda caaka maabe iwi haa asngol Russiya.<br />

Bakin 43 % iwi diiga Tatar. Boyma kam, Kazan laatino<br />

laamorde kanat bee kazan, haa yotti wakatti Ivan kuulnido<br />

lami <strong>nder</strong> hiitande 1552, dum laati wuro ngo waddugo<br />

nafuda fiilu boo don notta bee boodum e pijiile feere feere<br />

boo, koo buri dum jee Tartar’en. Dum laati boo mayo mango,<br />

ngo Volga. Nder hiitande 2005, mbe mbadi <strong>julbe</strong> wuro man<br />

waddi dubi teemere. Wakkati julde man bee halfini julirde<br />

burnde woddugo haa lesdi Europa, nde mbe mbi’ata Kul<br />

Sharif.<br />

Naberjniya tchelni (nabernje tcheliny)<br />

Bee limngal yimbe man jee yotti 600.000, burna boo<br />

<strong>julbe</strong>, Nabereniya Tchelni laati berniwol diidabol haar Tatarstan.<br />

Nde don haa gal wakkere mayo Kama, bakin kilometa<br />

1100 gal funague Mosku. Cuudi mawdi don laamo <strong>nder</strong><br />

nyibalojii berniwol man. Keebal maabe don iwa haa coogu<br />

kalanjir e gaz. Bee don maari risku feere feere boo haa lesdi<br />

man. Ledde, ndemri, koo non boo jonde mabde laataki bana<br />

riskube.<br />

Bernijii mawdi haa Tatarstan (e limngal yimbe)<br />

1.Nijnekamsk 2.254.000<br />

2.Almetevsk 140.000<br />

3.Yelabuga 67.500<br />

4.Leninogorsk 65.600<br />

5.Zelenodolsk 100.000<br />

Haani on laara haa site jii doo :<br />

www. Kazan 1000. Ru / eng /<br />

www. Tatarica. Com /


Darngal dow<br />

07<br />

lesdi hirnangeri pamaral <strong>30</strong> Sektamba 2006<br />

Zaza<br />

Kurdiya’en Wolwanbe<br />

Soulemaniye<br />

IRAK<br />

Berniwol<br />

Maangol Oman<br />

Isphahan<br />

Nder hiitande 1999, mi dono maari gorko caatudo, nden<br />

mi dayii didi bee maako. Affo don maari duubi didi e mirajoo<br />

boo lebbi 6. Gorko am maway hoolare haa am, o don wi’ami<br />

tum tum bana mi don jamba mo bee worbe feere. Nden o<br />

wadi njenu bee debbo feere, o hakkata noyam fahin ceede<br />

<strong>ngam</strong> yandu e goddugo kossan haa bingel am. Too nyalde mi<br />

yamata ceede fuu o don tapa yem, o don wi’ami, Muhamadu<br />

wi’i too a dowtinta yam mi hokka ma koo dume fuu. Mi<br />

biddi mo <strong>ngam</strong> koo too o don yaha julirde, o don suma, bee<br />

man fuu, o accay yarnugo yam boo. Mi hebbi koydol ngol<br />

holliyam,bana noy mashinko’en hebbiniyam kuugal <strong>ngam</strong><br />

taa mi yama ceede haa got ko fahin. Nden mi yehi haa ekklessiya.<br />

Mi fami salaman Allah <strong>nder</strong> ngewte am bee nuddinbe.<br />

Bawo balde seeda, debbo ekklessiya man ewniyam. O wi’i<br />

yam : yesu hokete kuugal. O hokkiyam Deftere gotel, o wi’i<br />

yam yesu maari haaje mi tokka mo. Hiddeko mi hucca, o<br />

hokkiyam ceede seeda o numi heddeko ceede mantima, mi<br />

heban kuugal. O ekkitiyam waddugo do’are bana ni : yesu,<br />

too a laati Allah bee gonga, hokkam kuugal. Mi tamino wala<br />

mo don nana mi, bawodon seeda, mi fotti bee juldo, o hokki<br />

yam kuugal boddum o yahariyam haa saare mashinko’en<br />

jee maari haajee goddo <strong>ngam</strong> aynogo bingel maabe baakin<br />

duubi gotel. Mi yami horre am : moy woni Allah mo nananiyam<br />

law bana ni ? moy woni yimbe man ? nden mi soodi<br />

yamdu <strong>ngam</strong> bikkoy am, mi yehi ekklessiya nden bawodon,<br />

mi hokki hoore am haa Allah, du see damku lesdi Iran.<br />

7 - 11<br />

Abdallah bee Zara dona lara ko’e maabe bana bee<br />

<strong>julbe</strong>, amma bee julata. Bee ewni mashinke joo wara<br />

nyamda bee maabe. Bawa ngewte bee maako, mashinko<br />

joo ewni Abdallah doftamo haa ekklessiya koo o laari<br />

memi mo jawmum. Bawodon Abdallah ewni mashinkejoo<br />

wara fahin haa saara maako hiddeko o hucca. Zara nimi<br />

bana mi o yiddi laatago mashinkeejoo. Bee jaali hawtade<br />

bawo assawjii sedda, mashinkejo lucci. Nden mashinkejoo<br />

hebbi batakewol soobajoo maako diiga lesdi Iran – Allah o<br />

boddo jaw mam <strong>ngam</strong> am, o do<strong>nder</strong> bernde am koo buri<br />

nani, e yesu laati halhal <strong>ngam</strong> am boo. Amma woddi hala<br />

feere, Zara boo laati mashinkejo, o wi’i o fini fjiira <strong>nder</strong><br />

koydol o sakli. Nder koydol maako, Zara don yama mo<br />

<strong>ngam</strong> dume o yakata mo haa ekklessiya ? O fuuddi rufugo<br />

ngondi e luutudum taariya man tokkitan nyalade feere.<br />

Jonta bee don haa ekklessiya. Bee don seyi jawmum <strong>ngam</strong><br />

derdirabe Zara dido laati mashinko’en boo. Bee don senda<br />

Defter <strong>nder</strong> faatude maabe. Ummatore Zara P. 20<br />

Soulemaniye<br />

Soulemaniye laati berniwol jee baawodon haa lesdi Irak,<br />

berniwol man fuudi <strong>nder</strong> hiitande 1785 bee yerimajo kurdiya<br />

moo nde maako Ibrahima Pacha. Inde maako iwidiiga SOLI-<br />

MANU II, jee bee mbiyata buri woddugo, <strong>nder</strong> hiitande 1494<br />

– 1566 diiga ton laamido Ottaman, yajiini laamu maako<br />

(solimanu dum inde nde <strong>julbe</strong> don ewnira Salomon) sulemaniya<br />

don heddi bee keerol Iran – Irak. Berniwol man don<br />

maari dedey yimbe 800.000. Sulemaniya laati babal fijiirde<br />

kurdiya’en wolwanbe demngal sorani. Kuubaruwol maangol<br />

don anca <strong>ngam</strong> ngo wuro kessol. Bee maari babal jangirde<br />

<strong>ngam</strong> foy be reewbe haa ton <strong>nder</strong> hiitande 1915. Bee don<br />

mbia, gotto moo hebbi deerewol jangirde lungungol woni<br />

goddo lesdi man.<br />

Deerjii kuubaruujii artude 4 fuu wurtinama diiga wuro<br />

man. Saare jangirde mawde jo’inama <strong>nder</strong> hiitande 1968 laati<br />

babal jangirde mawde haa lesdi Irak. Hande babal jangirde<br />

maan don maari puukara’en 8.000, burna dum rewbe.<br />

Berniwol man hebbino caadele nyibunde. Wakkati Kanu<br />

<strong>nder</strong> duniyaru fuu, limngal yimbe usti diiga 20.000 haa yotti<br />

2500 tan. Wakkati Cheick Mahmoud jo’inama laamido bee<br />

bawde inglishre, o laamini wuro man bana ndimo haa kurdestan.<br />

Nden soojee’n lesdi Britaniya waddi Kanu ton nde<br />

duudum. Nde 1985 wakkati SADDAM HUSSEIN laamino,<br />

bakin gure 200 natinama.<br />

Diiga wurtiki Saddam HUSSEIN, dum kawtal yimbe kurdestan<br />

on dowata nde, artido man dum celal Talabani, Kanko<br />

woni laamido lesdi Irak jonta. Koo too woyla lesdi Irak, laati<br />

bana wuro faadore, feetinanbe ko’e maabe bee bundugajii<br />

mbarigoo je’en 9 haa suleimaniya <strong>nder</strong> lewru oktomba 2005.<br />

Wakkatti man bee tawi cooli feere watihaa wuro Arbil, dum<br />

nyaw ngu mbi’ata virus H5N1 burna kurdiya’en bee <strong>julbe</strong><br />

sunnit’en koo too hande haa lesdi man <strong>julbe</strong> don jiila julugo<br />

bee daabiya jii e hiilaku feere feere, e bee daabarejii lung-<br />

Dalila Tornde :<br />

Torren Allah faada jawmum jee hande don laama haa<br />

kurdistan lesdi Irak<br />

Torren <strong>ngam</strong> Deftere kurdiya bee wolde sorani hee<br />

sende haa ummatore dudbe, e ngeylitiki e waajii<br />

haa radiojii boo, Deftejii feere feere, sura yesu, wadda<br />

bendaloojii.<br />

Torren <strong>ngam</strong> kurdiya’en jur foota mashinko’en jee<br />

ngendam maabe don seeda linjiila fakat. Taa bee<br />

hula tokkago yesu <strong>ngam</strong> taa yonki maabe halka haa<br />

yiite jahanama.<br />

ingo numojii iwde diiga seefiya’en. Wakkere suleimaniya koo<br />

buri laamugo ton dum <strong>julbe</strong> kadiriya’en bee Nasqbadi’en.<br />

Kadiriya laati licee islama burngo yajuugo <strong>nder</strong> duniyarul<br />

: en tawanbe haa Asiya, Turkiya, haa Balkaniya, e haa lesdi<br />

Afrika boo. Nasqbadi’en boo ; bee duday wurtugo yasii lesdi.<br />

Bee fudi dum <strong>nder</strong> hiitande ujine 14, haa Bukara, nden yebre<br />

diina man didi doo don maari bawde.<br />

Fatude mashinko’en don haa funangue wuro, haa ton<br />

woni gotel <strong>nder</strong> ekklessiyajii laati ngonde haa lesdi man. Ekklessiya<br />

artude haa suleimaniya uahama <strong>nder</strong> hiitande 1862.<br />

Burna mashinko’en lesdi man don haa ekklessiya Kakdiya,<br />

dum ekklessiya kaa fuudi boyma e bee kawti linjiila, yotti<br />

haa kurdiya’en <strong>julbe</strong> tuubi. Kuulal <strong>ngam</strong> jaabago Almashihu<br />

woni taa baa ngudina bee.<br />

8 Haa Lesdi Hirna Pamarah


08 1 Octomba 2006<br />

2<br />

Berniwol<br />

Maangol Oman<br />

Limgal ummatore <strong>nder</strong> lamorde 3.001.600 (bana noo<br />

dum laatori <strong>nder</strong> lewru Juillet 2005). Nastinin 577.<strong>30</strong>0,<br />

yimbe ben laatakki yimbe lesdi man.<br />

Lamorde Oman ndon heedi fuunangue lesdi arabiya.<br />

Berniwol man famdi bana lesdi kawtandi (Royaume uni).<br />

Burna yimbe man don haa seera buwol marngol dibinojee<br />

e ndubbi kkoo didi bakin kilometa 1200. Bee don maari<br />

kalanjir boo jur <strong>nder</strong> risku lesdi maabe. Dibinoje, lemun, e<br />

bendooji yametteju <strong>nder</strong> laade. Urdi, nebam ngassadam.<br />

Ngaweki e gilol ndon nafa yimbe. Wakati lamido Kabus Ben<br />

Said lesdi man maahi koo laati jontajum koo dalli bakin dubi<br />

35 bawodon. Oman don maari ardibe lesdi be don babda<br />

haa bee jo’itina risku lesdi bana no dum hani. Bernijii mawdi<br />

Joyji ngoni : Maskat, salalah, sohar, nizwa bee sur. En wawan<br />

natugo <strong>nder</strong> lesdi maabe bee mota, diga lesdi Dubaï e wawan<br />

yilugo <strong>nder</strong> lesdi man fuu bee moto.<br />

(Maskarat 514.000) limgal yimbe ngobeton Maskarat<br />

woni lamorde lesdi Oman. Omaniya’en don waara gal toy fuu<br />

<strong>ngam</strong> jangugo ton, <strong>ngam</strong> habdugo bana noy bee hebbata<br />

kuugal, teefugo ceede e <strong>ngam</strong> hurgago nyawjii boo. Burna<br />

retta yimbe ton dum hodbe (injiniya’en, wowbe kuude feere<br />

feere, jangobe e huwobe feere feere). Ngam oman fuudi<br />

jangingo, jangirde hesre buraï duubi <strong>30</strong> bawodon.<br />

Salalah 186.000 limgal yimbe man. Salalah ndon dayi<br />

baakin kilometta 1000 haa fombina e woyla berniwol<br />

Maskarat, mala boo sa’aju 10 e 11 bee motajii jontajee.<br />

Caaka Géne keece. Ngessa maabe ndon maari angire, <strong>ngam</strong><br />

dum babal nde handee don hebba Njarnuki diiga ndiyam<br />

Massoniya. Ngam dalili naral maabe bee laamido zanzabar<br />

9 Haa Lesdi Hirna Pamarah<br />

mo lesdi tanzanika, burna omaniya’en don wolwa wolde<br />

shuwali. Waakati Da bunde fuu bee don hebba hodbe jur<br />

<strong>ngam</strong> laarugo julde karef. Wakkati iyende laatini berniwol<br />

maan deno. Tur caaka Titol maasinko’en don ton. Dum caadum<br />

haa e fama bee nuddini faakat <strong>ngam</strong> bee don bi’a hanay<br />

yimbe nyiwtida dow dinajuu. Doo man iwi diiga be hebino<br />

caadelé bee suniit’en, Torren <strong>ngam</strong> Ruuhu ceniido maabita<br />

bernde maabe <strong>ngam</strong> ngewta.. woddi nuddibe jur caaka <strong>julbe</strong><br />

(huwobe) haa lesdi oman, Torren <strong>ngam</strong> yayna <strong>nder</strong> lesdi man<br />

bana haa maata (5 : 14)<br />

Njajirka lesdi man famdi baba jee lesdi Kansas, haa lesdi<br />

USA, bakin 40% jee woni haa lesdi Franssa.<br />

09<br />

Octomba 2006<br />

Kurdiya’en Wolwanbe<br />

Bendinire Haa Lesdi Irak<br />

Kurdiya’en wolwanbe dem ngo Benhire, don joddi haa<br />

caaka caak wuro man. Haa babal nga’al bee Mbiyata dum<br />

Niniwe aran, baddi bee laamorde nde Mossul e Duhuk.<br />

Limngal maabe yotti baakin 1,7 miliyon kurdiya’en wolwanbe<br />

wolde manhaa lesdi IRAK. Bendire don nandi bee<br />

kurmanji, yimbe lesdi man bakin miliyon 10 don wolwa<br />

nde <strong>nder</strong> duniyaru. Asli kurdiya’en yotti baakin miliyon <strong>30</strong>,<br />

bee don haa fombina e hirna lesdi Turkiya, haa woyla lesdi<br />

IRAN bee SYRIA. Lesdi jaaman don maari burna kurdiya’en<br />

(yimbe 400.000) haa lesdi ndi laataki wakkere maabe. Yimbe<br />

kurdiya’en wodbe don wi’ia mamma’en maabe laati yimbe<br />

Mediya. Don <strong>nder</strong> Defter boo. Ceendol <strong>nder</strong> asli kurdiya’en<br />

don maari saaman.<br />

Julde mawnde nde kurdiya’en don wade hitande fuu bee<br />

balde 21 lewru Maris. Yalade artude man, bee don kuuba<br />

yitté <strong>nder</strong> bernijü e Gure haar kurdiya’en ngoni fuu. Mbe<br />

don ngadadum <strong>ngam</strong> siftorki jofuki maabe diiga laamido<br />

kaludo mo laamino dow maabe. Tamsseje wada ma yalnde<br />

ma e yimbe don holta limce kessum <strong>ngam</strong> julde nde. Jur<br />

caaka kurdiya’en don ngurta bee motajii, haa bee don njha<br />

caaka kosseje nga feecugo hankunde saarojü e soobirabe.<br />

Koo burata 90% caaka kurdiya’en haa woyla bee laati <strong>julbe</strong><br />

sunnit’en amma, burna caaka maabe don yedda <strong>nder</strong> islama<br />

biddakuku. Haa wakkera feere boo kurdiya’en feere laari bana<br />

bee don <strong>nder</strong> düna yezdi, koo jülaada nuddinki düga islama<br />

waray nandi diina filaaga feere ni koo bee mbia’ta zoaraziya.<br />

Haykaliru Yezidi maabe daayay bee Dohuk. Demde kurdiya’en<br />

(kurmajü, bendéni, sonni), nandi bee wolde persaniya, don<br />

nandi boo bee wolde indo – europa. Nde nanday turkiyare,<br />

nanday boo arabe artude.<br />

Dalila Tornde :<br />

Torren <strong>ngam</strong> mashinko’en duuday caaka bendi’en.<br />

Ngam bee maara holaare haa yesu Almashihu,<br />

<strong>ngam</strong> bee hebba mawnunki <strong>nder</strong> jonde mabba e<br />

nuddinki.<br />

Ngam nuddinbe e ekklessiya’en feere feere hebba<br />

mawna.<br />

Torren boo <strong>ngam</strong> Alkawal kessal hebba timna law<br />

bee ngeylititki bee wolde bendire, <strong>ngam</strong> haa bee<br />

ngerdo geylitikiman, bee ngerda boo sendugo man<br />

e nonon boo, nastingo nde haa kasset nanuge e<br />

laarugo wona.<br />

Bana no lesdi wa’i e nonon boo demde feere feere don<br />

wolwe koo haa toy fuu<strong>nder</strong> bernijü man. Jonta kam tan linjüla<br />

yuhanna tan weylitama bee dem ngal maabe. Retta al<br />

kawal kessal don yillo amma dum mo’inaka boddum. Suura<br />

yesu Almshihu bee bendire wanginama haa televizion gal<br />

waakkere woyla lesdi Irak.<br />

Wakkati wurtinki SADDAM Hussein <strong>nder</strong> daabunde 2003,<br />

kurdiya’en laari jonde maabe haali. Amma boo bee seyi dalila<br />

feecaare e ndimu maabe. Hande, bendire laati gottel caaka<br />

wolde nde bee don jangina nde haa wakkere kurdiya’en.<br />

Laamido Irak jonta laati kurdiyajo, en ubawan wi’ego <strong>nder</strong><br />

garandum bee feecotto fakat. Koo non boo hande laatago<br />

ardibe siyassa haa lesdi Irak, wawata ni mo’ingo jonde lesdi<br />

Irak. Salaaman gonga iwan di’iga laamu Allah.


10 3 Octomba 2006<br />

4<br />

Zaza Jee Tyrkie<br />

Jawabu dow yamde de min ngadata dow zaza’en lataki<br />

koydum. Waakati min don baado yamde. Amma gonga<br />

man kam, zaza’en laatake Turkiya’en mala boo kurdiya’en.<br />

Bee don haa Jihaa lesdi Turkiya gal lesdi Anatoliya bee don<br />

maari demngal maabe, tariiha, daabiyajii amma kadi bee<br />

andinaki bana wodbe feere Dabiyaajii maabe laati bana<br />

bee wolde tan, Windaka. Bee don jangina tariyajii maabe<br />

bee dorsal tan. Yidere haa yiidere. Amma kadi <strong>ngam</strong> dalila<br />

man, bee fee caki e jonde maabe gal wakkere ngomnati<br />

lesdi man. Diiga laa mu lesdi Tyrkiya man, ngomnati habdi<br />

<strong>ngam</strong> taa daabiyajii e asli yimbe feere wonga. Zaza Dimi’en<br />

andaka <strong>nder</strong> lesdi man koo too bee don boo. Bee don<br />

bakin milliyonjii 3 haa 5 <strong>nder</strong> duniyaru 250.000 don yedda<br />

haa lesdi Jaman. Amma wonan dudbe maabe eggi haa<br />

lesdi feere feere <strong>nder</strong> duniyaru, mala don jodi <strong>nder</strong> bernijii<br />

mawdi haa lesdi Turkiya. Zaza laaki asgol yimbe wose tan,<br />

amma bee don sendi <strong>ngam</strong> dalila diina. Zaza’en wondubee<br />

haa woyla laati licee <strong>julbe</strong> Alviya’en chi’it’en e bee laatake<br />

turtobe bana hodbe feere. Zaza’en wonbe yebre sunit’en.<br />

Ndum laati dalila ceendol maabe e daabiyajii boo. Amma<br />

bee fuu bee don maari wolde maabe feere feere. Koo too en<br />

windan nde ma, nde laati feere feere bana wolde jahmare e<br />

holandiyare. Koo too a yami bee a kurdiyajo na? Bee jaaban<br />

ohoo, maala zazajo? ohoo non boo dum jaawabu.<br />

Dalila Tornde :<br />

Torren <strong>ngam</strong> Allah walabe <strong>ngam</strong> bee hebta daabiyajii<br />

maabe bee nanugo linjiila.<br />

Torren <strong>ngam</strong> sunajii yesu Almashihu salo caaka maabe<br />

e hebba woyli e demde man feere feere. E nonon boo<br />

besdari wona <strong>ngam</strong> mashinko’en ngon dube ton.<br />

Torren <strong>ngam</strong> ngaylitiki Deftere bee wolde ma bee wolde<br />

yimbe fombina, <strong>ngam</strong> yimbe woyla, wodi sura yesu<br />

wadama bee wolde yimbe fombina, amma bee nana<br />

tan de boddum, <strong>ngam</strong> kuugal man laati mardum saman,<br />

<strong>ngam</strong> yimbe man fuu anda windugo e jangugo.<br />

Amma kadi hodbe feere laati tokkibe yesu. Amma<br />

ngonbe haa lesdi Turkiya laatake jur mashinko’en. Min<br />

don tefa inde yesu bee wolde maabe, nde dum aran<br />

11<br />

Octomba 2006<br />

Julbe’en lesdi Ispahan<br />

limngal yimbe : miliyon gottel (1 million)<br />

Espahan laati berniwol boymawwol caaka bernijee feere<br />

haa lesdi Iran, bee jo’ini nde <strong>nder</strong> hitaande 2500. Nde don<br />

haa caaka caak lesdi gal wakkere Hirnange lesdi Iran man haa<br />

les hossere zagros, bakin kilometta 420, har fombina berniwol<br />

Teherane 480 km haa woyla CHIRAZ. Ispahan laatino<br />

laamorde mawdo sefividiya <strong>nder</strong> hitaande 1598 haa 1722,<br />

dum mawni, woddi <strong>nder</strong> hitande fuu dudbe caaka mawbe<br />

lesdi Iran e wodbe feere don njaha laara berniwol man tum<br />

<strong>ngam</strong> taohniya maagol. Bee don ngerda nyibaalojü boyma<br />

jee. Ispahan andinama <strong>ngam</strong> dalila pong – wa nga hawtinta<br />

zaya<strong>nder</strong>ud bee maayo ngokango ngenddam. Saalikire nde<br />

imam khomeni juulata haa ton, burna <strong>julbe</strong> lesdi Iran dum<br />

chi’it’en. Mashinko’en faamarba iwbe diiga <strong>julbe</strong> don kawta<br />

haa bernijü mawdi haa lesdi Iran. Amma yimbe faamarba<br />

tan don wangina nuddinki maabe <strong>ngam</strong> dalila yarnuki bone,<br />

nonon boo ngonbe haa Ispahan. Ndaa yurminde nde Allah<br />

don wadana yimbe Ispahan ? allah don laara woddugo nyübalaiü<br />

berniwol man Allah don laara yurhinde wondbe ton<br />

taa gadi jaatti muudum. Taakle maako. O andi inde e saare<br />

kaala ngonda haa Ispahan fuu. O andi jonde maabe, sakleere<br />

maabe, sunno maabe e seyo. O andi e koo duniyaru e gaarandum<br />

wadata fuu. O maari haa jee koo moy laato innu keso<br />

haa yesu Almashihu. (Jaabura 8 : 1- 9). Koo buri ma ayaare<br />

5, Ibrninko’en 2 : 5 - 15 bee Efessuy’en 2 :10)<br />

Dalila Tornde :<br />

Haa Ispahan, woddi yimbe koo burata temere kocaanbe<br />

inde nde mintami hollugo haa yeso do sedda. Min tindinan<br />

bee bee inde somore, yamen jaamirawo wangina kisdam<br />

maako haa ummatore Ispaha. Yamen jawmirawwo « o<br />

maabita gite maabe, waylita bee diiga yibre haa jayngol,<br />

diiga bawde say danu haa laamu Allah, nga bee heeba<br />

yafuuye hakkeji mabbe e mo’ere maako. Inde worbe : Mohammad<br />

Hassana, Ali Husseni, Rasheed. Rewbe : Fatima<br />

Roxanne, Soraya, Jasmine Khadhija.<br />

Bababal darngal day dum e adiressejü : wolwanbe inglisre,<br />

<strong>ngam</strong> lesdi Iran e Ispahan : http:// www .iranchamber.<br />

com, www. Iranpix.com.Bee koo nandi.<br />

10 Haa Lesdi Hirna Pamarah


Darngal dow lesdi Europa 12 -14<br />

Marseille les franssa<br />

Hitande salnde, <strong>nder</strong> balde <strong>30</strong> jee d’o’are bee wolde Britaniya,<br />

woddino taariya sukaabe dido <strong>julbe</strong>. Nda taariya gotto maabe fahin,<br />

mo inde maako « A » <strong>nder</strong> defter ngel njonde saati <strong>ngam</strong> goddo<br />

mo inde maako A. O don wondi bee sukkabe <strong>julbe</strong>’en feere e o wawata<br />

wolwugo bee laabdum dow keebal maabe heddé yesu. O don<br />

janga deftere wakkatti o don feere maako. O maari haaje soobirabe<br />

mashinko’en <strong>ngam</strong> sendugo, amma o hulan nastugo <strong>nder</strong> ekklessiya.<br />

Inu moo don <strong>nder</strong> haya bee maako hapdi <strong>ngam</strong> yarugo mo haa<br />

julirde, amma o laari bana o wawata <strong>ngam</strong> o huni o looratako haa<br />

pelel bana doo fahin. Yidde A dow yesu besdi <strong>nder</strong> hitande salinde,<br />

<strong>ngam</strong> fami jawabu <strong>ngam</strong> yambe nde waddani jawmirawo <strong>ngam</strong><br />

hebugo kuugal, koo too caadele duudiboo. O hooté haa lesdi maako<br />

baadidum doo o wolwani saarojü maako dow yide Almashihu. Bee<br />

nani boodum, A don numa kambe boo bee tami jabugo yesu.<br />

Yosri laati gotto caaka saarojü Algeria’en egube düga boyma.<br />

O mawni haa lesdi franssa berniwol ngol Lyon, <strong>nder</strong> hitaande 80,<br />

o yi’ino koo sali nde hiitande 2005 gal kaywejee lesdi Franssa.<br />

Bana hodbe feere, saarojü maako ekkitini mo nuddinki <strong>julbe</strong>. O<br />

don maajina wakaati maako <strong>ngam</strong> fijügo balon e fujirde feere bee<br />

biikon fatude. Amma, assawere feere wodi koo sali bee maako, bee<br />

Lyon les franssa<br />

Geneve<br />

Kosova<br />

ewnimo o wara haa ekkitinol mashinko’en ha faatude<br />

maako, nden bawodon, dum laati haaje maako hal<br />

hal, sobira be maako makrebiya’en don yaltira ton boo,<br />

wakkati bee fami bana dum ngaba gal wakkere maabe<br />

bee tampi, amma kanko o don tokka yahugo koo nde<br />

o laati mawdo foo. O don janga Deftere <strong>ngam</strong> famugo<br />

seda seda, wolde Allah, nasti <strong>nder</strong> bernde maako,<br />

fuddi wangingo bendaloojii ngaylititki. Haa timode<br />

jaangirde maako jee soojeku, o yeehi jangugo haa<br />

jangirde Defter haa lesdi Kawtude. Hande o don maari<br />

ardungol mawngal gal wakkere jangirde man. O don<br />

walita <strong>ngam</strong> hookugo jangirde haa warabe düga diina<br />

islame. O don wadda jaahile haa Afrika woylare <strong>ngam</strong><br />

jangingo e sembidingo mashinko’en. Torren <strong>ngam</strong> Yosri<br />

e yimbe wodbe bana maako jee Allah ewni bo <strong>ngam</strong><br />

huwugo haa lesdi Afrika woylare. O he bi ewnadu jur<br />

<strong>ngam</strong> jangingo ekklessiya’en. (Yosri noo dum inde<br />

maako jee gonga).<br />

Kosova<br />

12<br />

5 Octomba 2006<br />

Limgal yimbe: 2,22 milliyon <strong>nder</strong> asli.<br />

Albaniya’en: 88 %<br />

Montenegrin’en: 7 %<br />

Feere boo: 5 %<br />

Jaajirka lesdi 10,887 kilometta<br />

Inde didi buri andetebe haa lesdi mangal Balkiniya:<br />

Kosova’en wolwanbe serbiya e kosova’en wolwanbe Albaniyare.<br />

Haado min don wolwa kosovare albaniyare <strong>ngam</strong><br />

bee laati burna <strong>julbe</strong>. Kosova’en laatino yimbe koma’en,<br />

Byzatin’en <strong>nder</strong> laamorde Otmaniya. Nde laati lesdi serbiya<br />

hiideko konu wada <strong>nder</strong> lesdi fuu, e yougoslaviya boo bawo<br />

konu. Diga lewru Jun 1999, kosova dowama e lamdo mo<br />

laami doo lesdi kawtude diga habre jee wadino haakunde<br />

Albaniya’en e Serbiya’en. Nder hiitande nde fudi <strong>nder</strong> 1998,<br />

<strong>nder</strong> bee mbari yimbe jur e non boo jur eggi lesdi man. Kosova<br />

hebi de’ere <strong>nder</strong> duubi bawojii doo siriw. Kawtal lesdi<br />

Europa don habda <strong>ngam</strong> mo’ingo nde. Ndah koo salata haa<br />

tongal wakkere mashiko’en yiyolonibe ton <strong>nder</strong> dubi salide,<br />

mi salani wakatijii amin <strong>nder</strong> ekklessiyawa nga pritiniya,<br />

lamorde lesdi man. Jungo Allah don dow Kosova, jur maari<br />

hajee nanugo linjiila. Dum haydini amin jur <strong>ngam</strong>, har min<br />

jeehi fuu yimbe yewti bee amin bana non e min sendi linjiila<br />

e Defte jur. Derdirawo amin gotto hokki jangirde haa sudu<br />

jangirde mawnde, bakin yimbe 100 don wara ton nyaladu<br />

fuu. Koo too <strong>julbe</strong>’en turtobe habdi nga jiibugo nde.<br />

Torren <strong>ngam</strong> yimbe AlbaniyaTorren <strong>ngam</strong> yimbe<br />

Albaniya’en boo, senda nuddinki maabe e wodbe feere boo.<br />

Yebre mashinko’en kosovar’en besdi tati <strong>nder</strong> temeere. Diiga<br />

Dalila Tornde :<br />

Ngetten Allah <strong>ngam</strong> dum koo sala haa lesdi Kosova.<br />

Haa je jii yimbe ngonbe <strong>nder</strong> ekkitinol sana’a.<br />

Torren <strong>ngam</strong> tubobe hesbe bee hebba mawnugo ndre<br />

nuddinki <strong>nder</strong> wolde Allah e bee seedo caaka yimbe<br />

maabe.<br />

Torren jawmira tokka hokkugo welo <strong>ngam</strong> wolde<br />

maako caaka <strong>julbe</strong> haa kosovar.<br />

Torren <strong>ngam</strong> kosovar’en hebba hikma Allah, <strong>ngam</strong><br />

bee laato sembidinabe jur ngonbe <strong>nder</strong> islama bee<br />

jaaba yesu.<br />

ekklessiya gotel haa <strong>30</strong>, <strong>nder</strong> duubijii sappo bawodon. Bee<br />

don maari Defter asli feere feere 60 e dalilajii boo don koo<br />

laarani mashinko’en. Bindel feere gal wakkere mashinko’en<br />

sendama jur haa Albaniya’en, jur caaka mashinko’en laatibe<br />

<strong>julbe</strong> aran, don wada waju haa radio Istanbul, bee sendi<br />

Defterjii haa <strong>julbe</strong> <strong>nder</strong> laabi. Hala man memi bee <strong>ngam</strong><br />

kambe arti wadugo islama haa lesdi, amma hande bee don<br />

sahina linjiila, e bee maari famugo moy woni yesu? Nde<br />

Allah hurvi <strong>nder</strong> maabe, beef acci ngayngu maabe hedi<br />

Turkiya’en e bee ngidi beee jonta kam.<br />

11 Ndarki Haa Lesdi Europa


13<br />

6 Octomba 2006<br />

Lyon les franssa<br />

Limngal yimbe Lyon : 1.26 miliyon,<br />

150.000 boo laati <strong>julbe</strong>.<br />

Dum laatake bee koydum haa goddo waajina linjiila haa<br />

berniwol Lyon <strong>ngam</strong> habre ruuhukeru don ton Lyon laati wuro<br />

ngo daabiyajii Franssa’en don tabitti amma, kotolik’en laami<br />

ton bee suujidango Mariyama. Koo too 70 % caaka Franssa<br />

don wiia bee katolik’en boo amma 10 % tan don huwtinira<br />

koo katolik’en wi’ata (bana 6 % koo laarani limngal yimbe<br />

man). Amma protestan’en don bakin 75 % caaka yimbe lesdi<br />

man. Bakin 25 % don hal fina koo’e maabe haa biidakuji, e<br />

daaral kayeefijii, 15 % boo don majina miliyon, ceede maabe<br />

EURO, <strong>ngam</strong> laarugo sa’a maaba. Dudbe don wi’a bee yidda<br />

diina koo ngaye.<br />

Burna <strong>julbe</strong> ngonbe haa berniwol Lyon iwi haa lesdi magrebiya,<br />

bee Algeriya, bee maari kakajii maabe bakin didi<br />

haa lesdi man. Burna maabe boo don haa kawye lesdi Lyon,<br />

ban,a Venissiya, haa min tawata turbobe, jur caaka derke’en<br />

hebbi findinki diiga goddo mo lesdi Afrika fombinare mo Inde<br />

maaka Ahmed Deeat (may nama <strong>nder</strong> hiitande 2005), mo siri<br />

yonkijii maabe bee waju badde, <strong>nder</strong> kassetjii video maakoo<br />

o wi’ata dow Deftere, laabay sam. Huwobe mashinko’en fotta<br />

bee goddo mo don teffa hisnugo yonki maako.<br />

Amma koo buri ma <strong>julbe</strong>’en man burna derke’en hormata<br />

mawnirabe’en maabe e diina maabe boo, koo hande<br />

<strong>nder</strong> ngewta bee mbolwa dow diina islama, amma bee laati<br />

hayam’en.<br />

Burna mashinko’en imbe diiga dina <strong>julbe</strong>,don seeda<br />

bana bee laati <strong>julbe</strong> <strong>ngam</strong> bee nani seedamku soobiraabee<br />

Dalila Tornde :<br />

Torren <strong>ngam</strong> linjiila nasta caaka <strong>julbe</strong> e yimbe<br />

berniwol Lyon fuu.<br />

Torren <strong>ngam</strong> yimbe jee hebbi jangirde <strong>ngam</strong> wajingo<br />

<strong>julbe</strong> koo too caaka man duudi boo.<br />

Mashinko’en hawanbe caaka <strong>julbe</strong>, fotan bee<br />

caadele feere feere <strong>nder</strong> jonde yimbe lesdi Lyon<br />

Torren Allah <strong>ngam</strong> o sembidina bee <strong>nder</strong> kuugal<br />

man bee hebba jaalorgal.<br />

maabe Franssako’en <strong>nder</strong> jur. Wodbe don mawna, e wodbe<br />

boo don tampa <strong>ngam</strong> jonde maabe wakkati bee derke’en.<br />

Caaka <strong>julbe</strong>’en jee don 150.000, haa Lyon, tan jee jaabi Almashihu<br />

don 40 50. Diiga hiitande 2001 yebre man don<br />

hawta <strong>ngam</strong> hebugo sembe <strong>nder</strong> nuddinki maabe. Ngam<br />

bee hebba wajingo <strong>julbe</strong> koo bee dalila toy fuu. Bee don<br />

teedina jawmirawo bee Arabre, Kabilire, e Franssare, nde<br />

bee nyamda hawtade.<br />

Haa berniwol Lyon, yimbe 8 iwbe diiga yebre man don<br />

senda linjiila caaka <strong>julbe</strong>, bee don mashinko’en feere 5.000.<br />

katolik’en ngonbe ton don habda <strong>nder</strong> ngewta bee <strong>julbe</strong> boo,<br />

amma bee maray haaje wadugo bee haa Almashihu.<br />

Geneve<br />

14<br />

7 Octomba 2006<br />

Derkejoo debbo, janginando taariya diina haa Généve<br />

sakli nga gaajangal ngal o laarata dow cuude yimbe e ekklessiyajii.<br />

O hooci fotojii jur. Wakkati rewbe amin didi wolwide<br />

bee maako, o wi’iibe, o sakli jamum : « o wi’i : <strong>ngam</strong> dume<br />

nassara’en wawan sodugo alkurana too bee maari haaje,<br />

amma haa lesdi amin, haa o sooda Deftere mashinko’en<br />

bee accata amin ? »<br />

Derkeejo feere mo lesdi sawdiya Arabiya hay dini amin<br />

bee wi’igo « min don yedda haa joamirawo mabbitandu, koo<br />

too bee yidda mi sodda deftere mashinko’en mi wawan hoccugo<br />

nde haa internet ». Koo too <strong>nder</strong> gewte amin o wolwi jur<br />

dow koo <strong>julbe</strong> numata <strong>ngam</strong> mashinko’en boo, a jaabi min<br />

sanja adresse jii amin <strong>ngam</strong> tokkugo <strong>nder</strong> ngewta.<br />

Nyalde feere, yebre amin yimi haa babal yilotobe nyamata<br />

bee wolde arabere, bee seyi nanugo gime bee demngal<br />

maabe, dudbe caaka arabe’en daari haa bee nani bee bodum.<br />

Caaka maabe gotto mo lesdi Syria,daari <strong>ngam</strong> laarugo amin.<br />

O don mari nyaw ngu hurgatake gal dande maako, dokta’wi’i<br />

mo o don mari lebbi seeda tan <strong>ngam</strong> yeddugo. O wi’i koo tow<br />

bee wii mo non, Allah accanan mo koo duubi tati tawon<br />

bawo ngewta amin , o jabbbi min torra <strong>ngam</strong> maako nden<br />

o hocci Alkawal kessa gotel o dili bee man<br />

Haa dumol juu,genene don jaaba hodbe waran be <strong>ngam</strong><br />

yilugo, burnan boo yim be lesdi<br />

Arabe « bee don wara <strong>ngam</strong> siwtugo e dee ticgo nga<br />

wala haraka haa ton e faadore boo don ». Ngam fotugo bee<br />

maabe, yembe mashinko’en don wada sahinki linjiila wakati<br />

dumol man fuu. Burna galtiranbe haa kawtal man woni,<br />

mashinko’en iwbe haa diina <strong>julbe</strong>, bee don seya <strong>ngam</strong> fottugo<br />

bee <strong>julbe</strong> saranbe man e bee ngilo hawtade bee maabe.<br />

Rawani, lewru gotel tan bee ngewtidi bee arabe’en boo, jur<br />

jaabi yetitgo e linjiila bana taariya yimbe Tato jee mi limti<br />

jonta. Yimbe <strong>30</strong>0 caaka maabe naini linjiila bee labdu, <strong>30</strong> boo<br />

wangini haaje famugo fakat moy woni yesu Almashihu.<br />

Dalila Tornde :<br />

Torren <strong>ngam</strong> ekklessiyajii jee famay haa jonta, bana<br />

hani min ngajina <strong>julbe</strong> boo, <strong>ngam</strong> bee hebba kisdam<br />

e bee sendidira bana noy wajingo bee, <strong>ngam</strong> <strong>julbe</strong><br />

boo hebba tamunde kisdam.<br />

Torren <strong>ngam</strong> <strong>julbe</strong>’en jee tuubi, <strong>ngam</strong> ekkitinol<br />

maabe boo.<br />

Torren <strong>ngam</strong> mawnuki kuugal « linjiila e islama<br />

» dalila woni sembidingo ekklessiya’en <strong>ngam</strong> bee<br />

senda linjiila bee <strong>julbe</strong>’en ngonbe haa geneve <strong>nder</strong><br />

lesdi Suisse fuu.<br />

Bawo mayde laamido FAHD mo sawdiya Arabiya, mo laati<br />

coodanowo kuuje jur haa ton, nden yimbe fiilobe sinki <strong>ngam</strong><br />

taa kuuje maabe soray fahin bawodon. Koo too hande yimbe<br />

feere boo don habda, suudu mawdi <strong>ngam</strong> jabaago wodbe don<br />

sinka. Geneve laatake babal siwtare jee sawdiya’en njahata,<br />

katawwin e waranbe gal lesdi golfa.<br />

Koo too hande waranbe gal lesdi arabe’en ustoto, <strong>julbe</strong><br />

kam tum don hewi ton. Nde bee don maari guree 180 feere<br />

feere, e baki nulaabe diiga lesdi <strong>julbe</strong> don 35, bee julirde didi e<br />

babal fijiirde <strong>ngam</strong> <strong>julbe</strong> boo don, bee yimbe lesdi Makrebiya e<br />

warandbe gal lesdi Afrika baleri. Mashinko’en meday habbugo<br />

dalila bana doo <strong>ngam</strong> sahingo linjiila caaka <strong>julbe</strong>.<br />

Nde bee fami haajeejii man, ekklessiyajii jur don habda<br />

<strong>ngam</strong> yahugo ton, <strong>ngam</strong> wazigo <strong>julbe</strong> <strong>ngam</strong> wakati famdi.<br />

12 Ndarki Haa Lesdi Europa


Danrangal Dow<br />

Lesdi Asiya Caakawa<br />

Cham’en haa<br />

kambodge<br />

CHINE<br />

Jambi male’en<br />

Rejang’en mdonesiya<br />

AUSTRALIE<br />

15 - 18<br />

Baadidum do wodi juldo mo fotti bee<br />

jawmirawo bee dalila feere, o don<br />

no wada ngawu liidi, nden o sora, nden<br />

ngaw e kuusel man yimbe Asiya’en<br />

yiddi dum jur. Debbo maako tum<br />

don yaha ekklessiya, nden gorko<br />

go nyawni haa badino mayugo.<br />

Nden debbo maako maari no<br />

haajee laarugo mo bee maako<br />

haa ekklessiya fuu no! Nden o<br />

yehi nyalde feere, bee hokki mo<br />

Deftere senide, nden o fuudi<br />

jangugo, nden nyalde feere o<br />

don <strong>nder</strong> kombowal maako<br />

e huwobe boo ndon seera,<br />

wodbe boo donno ngawa liddi<br />

man. Amma wala koo bee nangi,<br />

Julbe haa townde Fiji nden bee berni. Nden juldo o go<br />

wurtini Deftere jee bee hokki mo<br />

nden o fudi jangugo. Nden o daani,<br />

o hoddi. Nden koydol ngol, bana o<br />

don daari haa fomonde maayo nden o<br />

laari limngal keebal ndon jalbitta <strong>nder</strong> nleru<br />

kombowal maako. Nden goddo wari daari kombi<br />

maako don wakkere feere o wi’imo, bee jahaa gal<br />

wakkere kaaja, nden o finigo, o yami huwdobe bee maako,<br />

on jaahan haa kolan mo mi on fuu na? Bee jaabi o hoo, amma<br />

na walako mi nangatta, o tindini bee gal jungo nyamo bana <strong>nder</strong> koydol<br />

maako, o andi boo wala mo nangata liddi gal wakkere man, nden bee sakkini jubawol,<br />

wadi assawe je taati bee don nange liddi ton. Nden gorko o wari haa yesu hande o wadi <strong>julbe</strong> jur <strong>nder</strong> nuddinki. Seedamhu diidawre<br />

laarani goddo mo inde maako Alf (naa dum inde gongare). Yehino bee saarojii maako laarugo kaw maako nyawdo. Nde o hebbi<br />

wakkati seeda bee ndotiijo o mo nyawdo go, o wajini mo linjiila nden o tubbi. Amma kadi, dum kaydini dum, amma kaw maako man<br />

laati limanjo. Ndotijo yami, fotti o wolwana yesu na? O jaabani mo ohoo, a fotti a wolwana mo bana en ngewti jonta do. Bawodon<br />

Alf, yehi gal bawo sudu, nden o nani yimbe don wolwa haa nden sudu ndotijo wonigo! Bawo minti seeda o don nana ndotijo don<br />

tokka wolwugo bee goddo <strong>nder</strong> sudu. Alf nasti yami ndotijo bee moy o nyewtidi? O jaabi bee goddo mo don joddi ton doo. Alf laari<br />

gal seera maako fuu wala mo o yi’i. Noy mbida? O jaabi, goddo o wi’I jango, o don wara hocca ham. Amma mi accan bandu am bawo.<br />

Bawo don, Alf nani kaw maako mayi.<br />

15<br />

8 Octomba 2006<br />

Julbe haa townde fiji<br />

Limgal yimbe : 893.354 (lewru Juye 2005)<br />

Düna : 7,5 % <strong>julbe</strong><br />

Bana bee don 67.000 dum limngal yimbe 52 % dum<br />

machinko’en : mathodis’en, pentecotiska’en, katolik roma’en<br />

nonon boo yimbe dünaji feere feere boo don. Nder hitaande<br />

bawodo, ekklessiyajii haa fujü lesdi dalila kayeefi. Fijü’en<br />

don haa towdijee mawde haa laatide baakin <strong>30</strong>0 famaarbe.<br />

Kaajum laati lesdi mawdi gal wakkere pacifiya. Jaajürka lesdi<br />

man 18..270 km2 nandi bee jee Dikardiya. Fijü’en hebbi ndimu<br />

maabe <strong>nder</strong> hitande 1970, nde haande yimbe Britaniya laminio<br />

dow maabe baakin duubi temeere. Wonbe ton dum yimbe<br />

asli feere feere Malanasiya’en 51 %, indiya’en 44 %, europa’en<br />

5 % e wodbe boo. Demngal wolwande haa ton dum inglisre.<br />

Amma yimbe asngol fuji’en don wolwa poloniziyare bee fijüre<br />

amma yimbe feere banaa indiya’en don wolwa indire.<br />

Tariya fuji’en, laati bana bee wari düga lesdi indiya <strong>ngam</strong><br />

huwugo <strong>nder</strong> jamdi wadandi sukar hakunde 1879 bee 1920.<br />

Dudbe caaka <strong>julbe</strong> donno rema ngessa yobbe bakin care 2 mala<br />

4. Dudbe caaka mabbe mahi cuudi jangirde bana koo don salo<br />

haa lesdi nassara. Bee maajum fuu <strong>julbe</strong> lesdi aynugo dabbiyajü<br />

maabe nga haala diina. Kaa jum hande don holita jonde<br />

mabbe famdi koo haa babal kuugal feere feere. Diiga duubijii<br />

sedda do, fuji’en don hoocca janginobee <strong>julbe</strong>. Waddugo hiju<br />

haa Makka dum waddama bee babal yimbe lesdi sawdiya Arabiya.<br />

Hande koo buri duubi 20, burna <strong>julbe</strong> pat borna bana<br />

arab’en « bee don numma bana non laatinanbe <strong>julbe</strong> gonga’en<br />

» Koo too hande dudbe tokkata koo islama laati mashinko’jo.<br />

Burna don yedda haa hirnange Townde Fiji. Massalare nde bee<br />

arti mahugo dum <strong>nder</strong> hitande 1900. Hande julirde bakin 200<br />

don « pelel julugo » jee fuje’en, haa laade on burna bee don<br />

kawta ton haa pelel julugo. Haa <strong>nder</strong> berniwol, <strong>julbe</strong> burna haa<br />

Suva berniwol mangol don joddi caaka wodbe dum caadum<br />

haa bee sendidira bee bee yimbe feere.<br />

Dalila Tornde :<br />

Nder duubijii bawodon, ekklessiya Fiji’en don besda <strong>ngam</strong><br />

dalila kayeefijii feere feere. Torren <strong>ngam</strong> kaye fijii feere feere<br />

ngona <strong>ngam</strong> wartigo <strong>julbe</strong> haa kisdam du midam. (kuude<br />

ne laabe 2. 42 - 47).<br />

Torren <strong>ngam</strong> ekkelessiya, burna jee <strong>julbe</strong>’en don nasta, bee<br />

ngada babal maabe boo <strong>ngam</strong> <strong>julbe</strong>’en tuboo bee hesbe<br />

<strong>ngam</strong> bee laato puukara’en gonga <strong>nder</strong> almashihu e bee<br />

heeba babal maabe haa <strong>nder</strong> ekklessiya man.<br />

Burna caaka <strong>julbe</strong>’en tubba hesbe, don hebba bariya<br />

diiga ardube mawbe <strong>nder</strong> islama e non boo bee hedidirahe<br />

maabe. Jur caaka maabe don maajina kuugal maabe<br />

e saaroji e soobirabe maabe. Torren ALLAH sembidinabe<br />

<strong>ngam</strong> bee tina <strong>nder</strong> nuddinki maabe (wahayu yuhamma<br />

12.11)<br />

Hande huwobe caaka maabe fuudi famugo jonde maabe e<br />

al – ada maabe e koo laarani indiya’en fuu. En wawan ngondingo<br />

bana, hande wartugo mashinkejoo haa ton laati bana<br />

waajibi. Amma bee man fuu, <strong>julbe</strong>’en don wara haa <strong>nder</strong> ekklessiyajii<br />

feere feere. Yimbe seedda non caaka <strong>julbe</strong>’en wartube<br />

mashinko’en don wajina linjula caaka <strong>julbe</strong> bee tiinaare.<br />

1413


16<br />

9 Octomba 2006<br />

Jambi male’en<br />

Himgol yimbe : 800.000<br />

Burna jambi’en don yedda haa jambi,wuro ngo maray<br />

yimbejur haa gal waakkere caakare<br />

Tow nde sumatra haa Indonesiya. Lamorde kessum<br />

jee jambi hawti bee bernijii artudi fuu. « laamorde lamido<br />

arandejo » e laate babal kuugal ngom natimo Telanaipura,<br />

tan gal funangue. Wuro man don maari foreyi e laabi ndiyam<br />

haa yotti mayo maango batang haki. Burna maabe don<br />

yedda bee ngawugo liddi 60 % laati remobbe, amma ndemri<br />

don nafa <strong>30</strong> % koo laarani kebal lesdi. Ledde kawsa, nebam<br />

palme, copra, kafe, sa’iye laati kuujee tawete de haa ton.<br />

Yimbe suda caaka jambi male’en hebi jangirde. Burna<br />

maabe don seya dalila jonde maabe, mala boo bee don<br />

numa, en wawata wadugo koo dume <strong>ngam</strong> howtingo jonde<br />

maabe. Wolde wolwande haa ton dum Bahassa indoneziya<br />

jur maabe don wolwa Malere, Bahasa jambi.<br />

Jambi male’en laatidum <strong>julbe</strong>, e bee andi bee <strong>ngam</strong> turtol<br />

maabe islama laati bana diina man <strong>nder</strong> hitande ujine 16<br />

wakati filoobe arabe’en yotti haa townde. Hande haa wuro<br />

koo toy fuu « kampung » (hedidirabe) bee « rukun Tetanga<br />

» (ummatore badibe) en tawan babal julugo e jangirde bee<br />

(jangino wo <strong>ngam</strong> sahira islama).<br />

Jambi male’en don seya <strong>ngam</strong> wuro maabe fuu <strong>julbe</strong>.<br />

Amma yimbe man don huwtinira islama jee cobdum kara<br />

gure fuu don mari TR (ardido) bee don maari boo malum’en,<br />

malumojo don wada do’a <strong>ngam</strong> nyawdo mala, <strong>ngam</strong> pukarajo<br />

maako, haa hebba yamdita bee bawde Allah, mala<br />

ruuhujii yamditinki. Dowanbe <strong>julbe</strong> don hooka laayajii haa<br />

daada bikkon <strong>ngam</strong> bee faddana bikkon e ruuhujii kaaludi.<br />

Dalila Tornde :<br />

Min maari haaje huwobe caaka jambien<br />

Torren <strong>ngam</strong> yide Allah e yesu Almashihu nasta <strong>nder</strong><br />

mahdi kaddandi linjiila nastugo caaka jambi’en, <strong>ngam</strong><br />

bee hebba ndimu bee jabbago yesu Almashihu e bee<br />

laata boo bibbe Allah.<br />

Torren boo <strong>ngam</strong> jambi male’en <strong>ngam</strong> bee laato<br />

mashinko’en sembidbe, <strong>ngam</strong> bee jo’ina ekklessiya<br />

laatanga dey dey maabe.<br />

Limce burnde wodugo, jambibatk (bah – teek) laate<br />

bana hunde jonde yimbe man. Nder wuro man rewbe don<br />

kawta <strong>ngam</strong> saygo limce batik. Bee badda diidol caat ngol,<br />

nden bee don wangina dum. Burna caaka rewbe don borna<br />

jiibere batik e bee don wawa bikkon bee man wakkati kuude.<br />

Wakati teegal mala <strong>julbe</strong>, bee don sayna batik burngo<br />

wodugo.<br />

17<br />

10 Octomba 2006<br />

Cham’en haa kambodge<br />

Yimbe Cham’en don <strong>30</strong>8.000 wondube haa kambodge,<br />

127.000 boo haa vietman, 15.000 haa Laos, e non boo haa<br />

gure feere feere. Bee don maari bakin gure mawde 378<br />

haa kabodge. Burna gure mandon haa woyla phnom bee<br />

penh. Bana demde jur haa pacifikiya, wolde Cham’en, wolde<br />

cham’en nandi bana wolde yimbe Indonesiya hirnaageri<br />

Malaisiya. Fudode man, cham’en laati yimbe fombina lesdi<br />

vietnam, jee bee mbi’ata, champa, laati lesdi marnde risku<br />

bee ndiyam iwadam haa lesdi China.<br />

Cham’en laati yimbe faamarbe marbe saman haa kambodge.<br />

Bee don rema marori burna e liyere, Masardi, taba,<br />

mbaï, binjii, fugeriya, ferviya e hakk o jii boo. Cham’en feere<br />

don gatta dabajii, feere laati ngawobe haa gure toy fuu e<br />

burna wonde haa dande mayo Mekong e bee don besda.<br />

Feere don yedda bee filu dabaajii.<br />

Haa tariya maabe, cham’en laatino yimbe budha, nden<br />

bee laati <strong>julbe</strong> <strong>nder</strong> duubi tokkidi. Diina feere jee bee nuddini<br />

jur dum « Allah dada ». Burna maabe donna sujiidana kakajii<br />

maabe maybe e cembidbe, e dayanbe boo. Islam yotti haa<br />

kambodge gal lesdi indiya e Malesiya. Wonbe haa kaywe<br />

Jiili islama bee al – adha maabe e tampa diinaka <strong>ngam</strong><br />

haa bee jo’ina islama ngotka. Burniwol ngol bee jo’ina<br />

<strong>ngam</strong> islama wada julde manga torn dum chur changura<br />

baddi bee phnom epenh yebre <strong>julbe</strong>’en feere haa kambodge<br />

woni yimbe da’wa mawdo man boo chag veng, Iaman san,<br />

Wahhaya’en boo don wondi bee maabe. Yimbe chang veng<br />

don jiila wolde maabe bee malere e dum laati <strong>ngam</strong> naral<br />

maabe bee <strong>julbe</strong> tokkibe Imam San uo lesdi Malesiya e bee<br />

babal nga’al bee keebata. Yebre iman san duuday narugo<br />

bee <strong>julbe</strong> feere <strong>ngam</strong> kuwtiniral maabe e tampa diinaku,<br />

nde <strong>julbe</strong>’en feere jaabatako fanani.<br />

Dalila Tornde :<br />

Torren <strong>ngam</strong> Allah maabita gite cham’en haa bee<br />

hebta yesu Almashihu bana kisnowo maabe.<br />

Torren <strong>ngam</strong> Allah nela huwobe jur caak cham’en<br />

<strong>ngam</strong> bee nuddina yesu Almashihu<br />

Torren <strong>ngam</strong> Allah fadana « huwobe » caaka<br />

cham’en<br />

Torren <strong>ngam</strong> Allah mawnina nuddibe cham’en <strong>nder</strong><br />

nuddinki maabe <strong>nder</strong> yesu Almashihu.<br />

Dawa’en laati jiila nulaabe <strong>julbe</strong> feere feere diiga lesdi<br />

feere feere. Hande en don laarabe <strong>nder</strong> caalajie haa kambodge<br />

<strong>ngam</strong> sahinki nuddinki maabe. Koo nawakam, bee<br />

don huwa haa julirde nde bee weratta. Wah a biya’en nandi<br />

yimbe Dawa’en, bee wajira turtol <strong>nder</strong> islama.<br />

Yimbe cham’en seeda tan hebbi linjiila wala ekklessiya<br />

caaka maabe, e deftere boo waylitaki e wolde maabe.<br />

14 Ndarki Haa Aziya / Pacifiya


18<br />

11 Octomba 2006<br />

Rejang’en mdonesiya<br />

Rejang’en don haa lesdi ndi don fudna Rafleniya, pindi<br />

Burndi mawnugo haa duniyaru (badi yottugo metta gottel).<br />

Limgal yimbe : 700.000, 99,9 mashinko’en jee cùkitninay duubi<br />

caapandi e joy. Bee don yedda haa caaka lesdi marnde<br />

pewol haa wakkéra Barisan wuro sumtira, townde burnde<br />

mawnugo haa lesdi indieziya. Townde sumatra nde go hendu<br />

man don wuula, nde go boo hendu man don fewi delem, e<br />

pewol feere don wara gal koo seje boo. Rejang’en bee don<br />

sendi bakin yebre joy ngonbe haa babal bondi, haa wadiwol<br />

Musi e wakkare bdyffu woni haa yotti maayo mango jee haa<br />

indiya. Rejang’en sendi bee luutudum yimbe duuniyaru bakin<br />

duubijù. Bee don seya nga tariya maabe jawmum, bee duuday<br />

yerdugo daabiyaji yimbe bee ngidda boo wodbe. Worbe<br />

e rewbe fuu don borna limce jùlaade nde bee mbi’ata nde<br />

batik mala boo saron maala kain. Bee don nyama marori<br />

jùladi bee haako kecco. Ndemri maabe woni maarori, cafe,<br />

sayi, nebam manja, ebessiya e podergol. Rejang’en feere don<br />

huwa <strong>nder</strong> ngessa jarne, wodbe feere boo don huwa laare,<br />

hodbe boo ledde, maakenge, deerejù wuro rejang’en wawan<br />

hawtugo diyejù, wawan jodididgo bee yimbe bakin 4000.<br />

Lawan maabe subama diga yimbe wuro. Huro koo jeetoy<br />

don maari dalila wadugo julde noo dum haani. Cuudi maabe<br />

mahama bee looppe guulade bakin 1,5 bee reetta haa yotta<br />

metta 2. Bee don accaa jaw leur <strong>ngam</strong> jabaago hodbe. Mahdi<br />

man don woddi bana no bee maari haaje bana baba saare<br />

e daada saare e bana no dum dawri wakkati teegal. Bingel<br />

fotti laata <strong>ngam</strong> saarojù debbo maala wakkere gorko, maala<br />

boo <strong>ngam</strong> lenyol. Dum woni nuddinki maabe ? rejang’en<br />

Dalila Tornde :<br />

Torren Allah ewna worde e yewbe <strong>ngam</strong> bee huwa<br />

caaka rejang’en<br />

Torren <strong>ngam</strong> Allah sembidina e o cusna nuddinke <strong>ngam</strong><br />

bee don sendiri bee yimbe <strong>nder</strong> jonde maabee <strong>ngam</strong><br />

bee heeba cusal seedugo yesu Almashihu caaka yimbe<br />

asngol maabee.<br />

Torren Alla o subba ngeylitanbe defte bee wolde<br />

Rajing’re<br />

Torren <strong>ngam</strong> bawdeejü cobdi sankita <strong>ngam</strong> linjüla<br />

heeba nasta caaka yimbe man<br />

dono tampa dùna’en bee don numma bana ledde, tapaaje<br />

e dabbajü don mari yonki duumiki. Dum filobee <strong>julbe</strong> on yari<br />

islama haa sumatra <strong>nder</strong> hitande temeede joy e tati. Düga<br />

ujiine nogas burna rejang’en fuu nasti islama. Huutinirge<br />

daabiyajü tampadinku don laamo <strong>nder</strong> haakilojü maabee.<br />

Bee doon huwtinira e famlaku e laayajü <strong>ngam</strong> faadugo ko’e<br />

maabe e nyawji, adimaroku, donne’en boo. Koyto man woni<br />

wala Deftere woylitande bee wolde Rajing’re. Malaa boo koo<br />

taskarajü bee wolde maabe bana kuubarujü haa radio bee<br />

televizion. Koo laari mashingo’en. Wodi nulaabe lesdi ma don<br />

huwa caka maabe, amma haa jonta bee ngala kebbal sam<br />

<strong>ngam</strong> nuddinbe fuu furata 50 caaka maabe.<br />

Darangal dow lesdi Afrika<br />

Gambiya<br />

NIGERIA<br />

Kode d’ivoir<br />

19 - 23<br />

1. Seedam ku haa Kamerun : mi asgol<br />

kanuri haa lesdi Nigeria, mi jangi alkurana<br />

haa Nigeria e lesdi Kamerun. Mi hebbi<br />

ma ceede <strong>julbe</strong> <strong>ngam</strong> jangirde haa lesdi<br />

sawdiya Arabiya. Nden mi warti gal ton, mi<br />

Libiya<br />

laati gajowo haa fursina manga e ton boo<br />

woddi gajowo mashinkejo boo . Min laati<br />

soobirabe. Mi habdi bee sembe am fuu nga<br />

gorko oo laato juldo. Amma gukku maako<br />

Darfur<br />

fotaniyaam jawmum. Mi ewni mo o wara<br />

haa jumbare julugo bee amin, o ewniyam<br />

boo mi wara haa dewal mashinko’n nde jur<br />

haa ekklessiyajii. Nyalnde feere mi yami Allah<br />

<strong>nder</strong> haydinare mi wi’i toy gonga e feewre<br />

? Bawo don seeda, mi hebbi baatakewol<br />

malum jo am moo jangini yam, nden<br />

boo o laati mashinkejo. O sembidini yam<br />

<strong>ngam</strong> mi teefa Allah <strong>ngam</strong> haa mi hebba<br />

Yao<br />

lawol gonga. Wakkati man on jaw mirawo<br />

maabitini yam laawol. Mi wangini hoore<br />

am, mi mashinkejo bana malumjo am.<br />

Nde nayi, yimbe saare am dabbi mbarugo<br />

yam, bee maari haaje mi lora <strong>nder</strong> islama.<br />

Bee keppi ekkessiya <strong>nder</strong> faatude am <strong>ngam</strong><br />

dalila ngeylititki am. Nden <strong>julbe</strong>’en feere nangi yam, tappi yam haa mi badino mayugo, bee<br />

mbi’iyam mi wangina nuddinki <strong>julbe</strong>. Mi jaabini bee mi wala kulol koo too wade hocci yam.<br />

Amma jee maabe, dum kulludum. Nden bee fiyi yam fahin haa mi badino mayugo. Amma mi<br />

daadi. Bawodon mi hebbi caadele bee sooje’en polis Allah yofti yam. Mi don tokko jagganango<br />

jawmirawo bee bernde am fuu.<br />

KAMERUN<br />

2.(seedamku didawre) : Duubi saalindu, yebre woddobe do’are nga « balde <strong>30</strong> » yimbe joyi<br />

haa lesdi Afrika ndaa koo laati bee maabe : <strong>Balde</strong> 17 <strong>nder</strong> sumaye e wakkati julugo, imam laari<br />

o wawata tokkugo <strong>nder</strong> julugo yesso yimbe. Imam feere boo wari fondi, o tawi julugo bana<br />

no <strong>julbe</strong> waddata. Imam arandejo laari <strong>nder</strong> waheyu, mashinko’en don tora wakkati man,<br />

nden <strong>tornde</strong> maabe don haa jee <strong>julbe</strong>. Nden yebre didi man don kamba <strong>nder</strong> do’ajii maabe<br />

bana ka’e, amma ka’e mashinko’en don pussa jee <strong>julbe</strong>. Imam yehi wi’i mashinko’en taa bee<br />

wadda do’are wakkati julugo maabe. Koo tokki tarihaa man, derke’en jur don nuddina, on<br />

tawan, dum haa :<br />

15 Ndarki Haa Lesdi Afrika


Yao en haa<br />

Tanzaniya<br />

19<br />

12 Octomba 2006<br />

Yimbe 500.000 don yedda haa Tanzaniya (miliyon 1 boo<br />

haa Malawiya e 450.000 boo haa Mozambika) yao’en haa<br />

fombina lesdi Tanzanie bee ngoni haa yotti darnde keerol<br />

maabe bee Mozambik, bee laati burna dum yimbe Gantanbe<br />

daabajii, fiilobe boo don seeda e nonon boo bee don yedda<br />

fodde asli maabe. Inde ardibe dum Mataka, Kanduru e Mtalika.<br />

Daabiyajii e al – adda don wade <strong>nder</strong> <strong>julbe</strong> e gamirli e<br />

kuude feere feeree.<br />

Rewbe hani bee ngada njenu too debbo man bangay.<br />

Bee don mbada <strong>julbe</strong> feere too nyalde debbo hocci reedu<br />

ara<strong>nder</strong>u. Bakin 1800 arabe’n fuudi fiilu bee faybe reebe<br />

jee don mbi’a « kordo » haa lesdi yao’en. Nden yao’en feere<br />

don njaha nguya faybe rewbe haa hedidirabe, bee coorana<br />

arabe’en don yaha soora haa gure feere, bana ni yao’en boo<br />

jaabi islam, hande 95 % caaka yao’en dum <strong>julbe</strong>. Islama laati<br />

bana al – adha maabe jonta kam, too hande gotto maabe<br />

acci islama, bee don ngudina mo ciilak bana bee anda mo<br />

sam. Bee don yarna mo bone <strong>ngam</strong> o hebba o lorta <strong>nder</strong> islama.<br />

Wakkati bee itti fillu yimbe <strong>ngam</strong> laatingo bee macuube<br />

haa Tanzaniya <strong>nder</strong> hitande 1873, dum jiibi naral hakkunde<br />

maabe e yimbe jee laamino dow maabe. Nde hande bee don<br />

lara diina mashinko’en bana diina nassara’en nden bee wanyi<br />

dum tam nde nulaabe mashinko’en fudi wadu go babal bana<br />

: jangirde, lekki, yao’en accay bikkoy maabe janga. Bee don<br />

mbi’a taa bikkoy maabe nyama gagdujii, nden bee laato<br />

mashinko’en. Bee don laara mashinko’en bana feray, bawo<br />

duubi seeda, kuuje fuu sanju, hande naral don boddum.<br />

Julbe don kawta bee mashinko’en wakkati maayiti, maala<br />

teegal. Linjiila yottama haa yao’en bee yimbe Anglica’en e<br />

Dalila Tornde :<br />

Yimbe feere caaka yao’en bee mbassa’en e wola holaare<br />

boogal rewbe, hani worbe laato ceenibe <strong>nder</strong> jonde maabe.<br />

Nuddinke hesbe don fotta bee caadele <strong>nder</strong> jonde maabe,<br />

dum don lorna bee <strong>nder</strong> islama fahin. Hani ekklessiya kessum<br />

huwa <strong>ngam</strong> hawtugo sembe maabe haa bee walita<br />

nuddinbe hesbe. Waju yeedi don fandi haa radiyo e non<br />

boo yajay.<br />

Torren jur <strong>ngam</strong> huwobe babal maabe <strong>ngam</strong> haa kuugal<br />

hebba yaha yeso.<br />

Yao’en yidda nulugo bikkoy maabe haa jangirde. Amma<br />

dum dole bee neela bikkon haa jangirde. Jangirde dow<br />

njenu haa yao’en don yerba derk’en haa daakareeku.<br />

Derke’en jur don yedda <strong>nder</strong> njenu diiga bee bangay. Televiziyon<br />

boo don wadda koo hanay <strong>ngam</strong> derke’en.<br />

katolik’en. Hande ekklessiya jur, jo’inam <strong>ngam</strong> nulaabe huwi<br />

e non boo filobe mashinko’en <strong>ngam</strong> dalila seedamku maabe.<br />

Ekklessiya’en man don wajina linjiila bee bangindu yeso<br />

yimbe fuu koo haa dal dal. Bee sedamku halhal i wajuyeejii<br />

<strong>nder</strong> radiyo bee wolde yao’re. Burna gaajinobe e nulaabe fuu<br />

haa Tanganiya dum yao’en.<br />

20<br />

13 Octomba 2006<br />

Kode d’ivoir<br />

Duubi duubi sali diga M. cast lorti haa wuro maako o<br />

laati nuddigo arande joo. O yari bone jur <strong>ngam</strong> nuddinki<br />

maako amma o hebbi sembe besdugo nuddinki. Bawodon,<br />

Allah ewnimo o seedo linjiila caaka yimbe maako. Dum<br />

goddo arande jo mo ekklessiya maako neli mo haa o huwa<br />

caaka yimbe maako. Damuude jur maabiti haa yeso maako.<br />

Wakkati o yiloyi yimbe nde didi, yimbe jo’o tuubi. Imamjo<br />

juldo ewni mo, o wara waja haa julirde myalade jumare.<br />

Yimbe wuro jur wari nani waju <strong>nder</strong> laato noji haa wahayu<br />

yuhanna. Kawtal fudi bee jande q kalkal dutimi haa jamdi<br />

nayi assira. Bawo yamde seeda. Jur caaka warobe hucci don<br />

seyi <strong>ngam</strong> jaawabu jee o hokki. Imam wi’i mo « hani mi<br />

numa dow woldema » yimbe worudugu ndon yedda haa<br />

Afrika caakare marnde hamdare njasnga, haa wakkere woyla<br />

lesdi kode d’ivoir. « l’imam wi’i haala kaa too min nani no<br />

kaa hunduko janano « nassarajo » min wi’an kuubaruwol<br />

ngol laaranay en amma dum bingel amin on wolwi, amma<br />

min numa boddum <strong>ngam</strong> man ». worudugu’en don bakin<br />

100.000, bee don jiili <strong>julbe</strong> e tam padiina’en. Bee don sujiidina<br />

kuuje bana : ndiyam mayo, ledde koo mbodi’en feere<br />

boo bana ceenidum. Bee kulan ruuhu cobdum, karama’en e<br />

wade. Bawodon nulaabe asli feere feere 10 wari hurwi caaka<br />

maabe. Bee kuwtiniri daabarejii jur <strong>ngam</strong> sanhigo linjiila :<br />

soobiraku, babal, sahinki linjiila haa daldal <strong>nder</strong> gure, gura<br />

yesu e waju mejii <strong>nder</strong> kasset. Worudugu’en feere hebbi koydi<br />

e njamnitineki. Bawo do nuddinbe worudugu’en ewni yimbe<br />

maabe, jabba yesu. Duubi 25 <strong>nder</strong> awre wolde Allah hande<br />

yimbe famarde tan laati nuddinbe, nden bee don yara bone.<br />

Hande wakkati coodol wadi caaka woru dugu’en ! « ummatore<br />

lesdi fuu numan <strong>ngam</strong> jawmirawo e bee ngaran haa<br />

maako... » (jaabura 22 : 27 – 28).<br />

Dalila Tornde :<br />

Ngam wolde Allah nasta <strong>nder</strong> bernd woru dugu’en<br />

e fuda nuddinki<br />

Torren <strong>ngam</strong> coodol mangal ! <strong>ngam</strong> nuddinbee laato<br />

seedobe bee wolde e kuude<br />

Torren <strong>ngam</strong> nuddinbe, wadan bee taariha <strong>nder</strong> Deftere<br />

<strong>ngam</strong> yahrugo yimbe maabe haa Almashihu<br />

Torren <strong>ngam</strong> wolde Allah sankita bana yiite laade<br />

haa gure 200 jee worudugu’en<br />

Torren <strong>ngam</strong> ekklessiya’en hesbe dowtina jawmirawo<br />

Torren Allah ummina gaajino bee njara kugal caaka<br />

asli 20 jee nanay linjiila bakin jee don haa woy lari<br />

lesdi kode d’Ivoir.<br />

16 Ndarki Haa Lesdi Afrika


Lesdi Lybiya<br />

Limngal yimbe : 5. 766.000<br />

21<br />

14 Octomba 2006<br />

Deftere don wolwa dow goddo mo lesdi Syrena, yehino<br />

urisalima wakkati, joangal maako bee dolle mo hoccugo<br />

gaafangal yesu (mata 15 : 21). Cyrené laati wuro barngo,<br />

wuro ngo bee mbi’ata jonta Bengazi. Haa funaage Lybia. Koo<br />

too haande, inde Lybiyajo don windi <strong>nder</strong> Deftere, yimbe<br />

man duuda nanugo inde yesu Almashihu.<br />

Laamido Mahamat Kaddafi don dowa lesdi man diga o<br />

jiipini laamido caatudo arande jo <strong>nder</strong> hiitande 1969.<br />

Duubijii caaludi, lesdi Lybiya laate’no gite yimbe fuu bana<br />

lesdi walandi kippobe e yerbandi yimbe arabe’en haa turtol.<br />

Kalaanjiir maabe don hooka jawdi mawdi haa yimbe ton<br />

bila mimsitaare haa lesdi Afrika kuude maabe feere bana :<br />

ndemri, kuuje yameteede, limce, ngawri e bawo don boo<br />

yibootobe. Taskara jii <strong>ngam</strong> wadugo mayo mango koo buri<br />

taskarajii fuu <strong>nder</strong> duniyaru. Bee don habda yarugo ndiyam<br />

man haa hourde woni fuu. tRipoli (Trablus bee arabe’re),<br />

nde dum laati lamorde bee don maari babal ndiyam manga<br />

haa Lybiya bee don maari yimbe ngonbe <strong>nder</strong> wuro bakin<br />

1.682.000. bee don maari hendu fewdu Mediteraniya, <strong>nder</strong><br />

duumol dum guldum seeda, <strong>nder</strong> ceedu boo dum pewol e<br />

ndiyam. Bengazi don haa jutirka mayo mango Mediteraniya.<br />

Dum laati wuro diidabo bawo laamorde mango. Don maari<br />

(850.000). turtobee don ton berniwol man laati berniwol<br />

marngal yimbe jaangobe jur. Haa Bengazi bawodon n jenu<br />

besdi <strong>nder</strong> wuro man nga teegal boymawal nanday jonde<br />

derke’en jonta. Julbe don 96 % e mashiko’en boo 3 % don<br />

haa lesdi Lybiya. Bana laarugo, retta huwobe burna haa<br />

lesdi Lybiya dum hodbe, Lybiya’en mashinko’en dum yimbe<br />

kopte’en. Lybiya’en mashinko’en duuday. Sunnite’en laami<br />

haa ton e wajingo linjiila haa lybiyajo du kadadum. Derke’en<br />

Dalila Tornde :<br />

Torren <strong>ngam</strong> laamido Kaddafi bee ardibe feere<br />

feere<br />

Torren <strong>ngam</strong> libiya’en ngonbe haa yassi lesdi <strong>ngam</strong><br />

nana linjiila e beee jaaba yesu haa yessi lesdi<br />

maabe.<br />

Torren <strong>ngam</strong> yebre waddanbe do’a, <strong>ngam</strong> lesdi man<br />

boo don wodi haa gite Allah.<br />

Torren <strong>ngam</strong> wajuwe jii haa radio bee televizion e<br />

satelit boo, baakin taskarajii 100 <strong>nder</strong> assawere don<br />

salo bee wolde arabe’re. Duube caaka yimbe libiya’en<br />

windi haa radim, <strong>nder</strong> bee hadiibe <strong>nder</strong> tukkidirki<br />

kuugal.<br />

Torren <strong>ngam</strong> ngey lititki surawol yesu bee wolde<br />

arabe’re wolwande haa libiya. Hideko dum wada,<br />

torre libiya’en laara, nana surajii feere feere bee<br />

arabe’re<br />

Min don sarwira on laara haa adiress internet doo<br />

www. Springinthedesert. Org/<br />

Lybiya’en don maari babal jur <strong>ngam</strong> ngom nati don walita<br />

bee duudam. Koo lesdi man dawri <strong>ngam</strong> taa bee habba kuubarujii<br />

yassi lesdi, maabiba fuu. Amma hande, nnde internet<br />

nasti don saklabe jur. Bakin yimbe 70 % jee don laara internet<br />

don laara laakiri tan. Ribba kalanjir maabe hokki dalila haa<br />

derke’en feere <strong>ngam</strong> besdugo jangirde maabe haa yassi lesdi.<br />

Wodbe wawan nanugo linjiila haa ton boo.<br />

22<br />

15 Octomba 2006<br />

Gambiya<br />

Lesdi Gambiya laati lesdi burndi famdugo haa Afrika.<br />

Bee don haa wakkere mayo senegal, bee don maari limngal<br />

yimbe miliyon 1, 5, dum asli feere feere. Mandinka’en,<br />

wolof’en, Fula’en e Jola’en fuu bee <strong>julbe</strong>. Non boo 95 % caaka<br />

yimbe Gambiya don wi’a koo maabe <strong>julbe</strong>, koo too ndimu<br />

subugo diina koo ngaye.<br />

Derke’en burna don dila gal wakkere ndubbi woni ton bee<br />

don hebba kuugal bee koydum. Haa ton ngoni cuudi jangirde<br />

e babal ekkitigo kuugal. Yilotobe boo don jaaha ton. Diina<br />

mashinko’en, bee don daara dum bana diina raneebe, fahinta<br />

,gikku waranbe ton hokkata missalu boddum. Boddum man<br />

woni, nullabe jur caaka mashinko’en don huwa bee maabe.<br />

Haa Gambiya linjiila don nasta haa lugudum bernde yimbe.<br />

Margo haa jee ndimu kuulol <strong>ngam</strong> ruhujii cobdi, kulol <strong>ngam</strong><br />

kitta Allah, ndon ngerba jur maabe jaabugo linjiila nde don<br />

hokka ndimu. Koydi don yerbe bee tee fugo Allah mo gotto.<br />

Jur caaka maabe tubi yesu Almashihu diiga koydol. Misalu F.<br />

Huwi bee yimbe duuni sappo, o hebbi koydol man nde taati,<br />

<strong>nder</strong> koydol man yesu don ewna mo <strong>ngam</strong> o tokka mo. Nde<br />

o laati wolof jo, dum laati kandimu e o loratako sam haa<br />

bawo, o tinidan bee Almashihu wakka bee farti mo, fuu o tiini<br />

<strong>nder</strong> nuddinki. Hande o te’i bee mashinkejo, o don maabita<br />

damugal saare maako <strong>ngam</strong> yaranbe bone.<br />

M. o laati mashinkejo Madinka. Saarojii maako serino<br />

debbo maako <strong>ngam</strong> taa bee hebba bingel. Bingel maabe<br />

gorgel woni seedaniku <strong>ngam</strong> heddidirabe e saanojii baaba<br />

fuu. Billa laayaru woru haa be<strong>nder</strong>, amma tan bee hoolare<br />

haa Allah, o mawni bee jawmu bandu, amma kadi <strong>nder</strong> numojii<br />

sirsi, bee maray no haa jee taa ngel danya.<br />

Dalila Tornde :<br />

Torren <strong>ngam</strong> yimbe hebba wahaya huwugo caaka<br />

yimbe man a nebba. Bee ekkita wolde maabe boo<br />

<strong>ngam</strong> bee laata wakili’en linjiila.<br />

Torren <strong>ngam</strong> al – adha <strong>julbe</strong>, <strong>ngam</strong> linjiila hebba<br />

nasta<br />

Torren <strong>ngam</strong> ngeylitikki Deftere bee wolde maabe e<br />

min senda nde <strong>ngam</strong> ekkinole e <strong>nder</strong> ekklessiyajii.<br />

Torren <strong>ngam</strong> nuddinbe ton <strong>ngam</strong> bee hebba sembidinki<br />

<strong>nder</strong> jonde maabe e bee hebba jaalorgal<br />

Torren <strong>ngam</strong> mashinko’en <strong>ngam</strong> bee hebba jaabago<br />

wuddinanbe <strong>ngam</strong> dalila linjiila<br />

Torren <strong>ngam</strong> mashinko’en iwbe gaal diina <strong>julbe</strong> hebba<br />

seedda linjiila caaka yimbe maabe<br />

B . bee Fula bee don maari haa jee hawtugo bee Allah.<br />

Bee laray nafuda <strong>nder</strong> sumaye e julugo nyalade nde Allah<br />

jo’ini pasterjo mo asngol maako. Tubobe hesbe man fuu<br />

maari haa jee sembidinki, balal boo hani wona « saarojii<br />

mashinko »<br />

17 Ndarki Haa Lesdi Afrika


23<br />

16 Octomba 2006<br />

Jokkirgol haa Darfur<br />

Darfur laati berniwol jansnga e wadiwol ngol haa lesdi<br />

Sudan, ton yimbe doon bakin miliyon 6. Nde laati babal<br />

saklere nde jiibi haakilloji <strong>nder</strong> duubijii bawodon. Njarnuki<br />

bone, mbargo e wonugo. Duubijii caalidi, remoobe <strong>julbe</strong> e<br />

ngobe haa laade, durobe doon ngondi hawtade bakin dubijii<br />

nden bee te’i jur. Baddidum don jokkirgol wadi hakkunde<br />

durotobe e remobe « <strong>ngam</strong> dalila ndiyam » nde dum laati<br />

boo hakkunde arabe’een e baleebe<br />

Dum caadum hebtidirgo, wala sendidirgo yimbe man too<br />

a koddo, <strong>ngam</strong> bee fuu, bee don huwtinira wolde arabe’re,<br />

e fuu boo bee baalebe bee yarode « yakke feere en tawan<br />

arabe’en man bee bandu lamdu seedda »<br />

Habre hande nde, fuddi <strong>nder</strong> lewru avril 2003, wakati<br />

yebre feere don joggi balmi dafar’en, wi’i bee maari haajee<br />

ndimu lesdi maabe, bee hippi sojee’en haa Darfur, bee mbari<br />

sojee’en bakin 100. Nden ngomnati waliti janjanwit’en man<br />

« durobe » bee natina turtobe, inde « janjawit » en wawan<br />

wi’igo bana « goddo moo don maari balmi e soddowo dow<br />

puccu. Sojee’en Janjawit, laati asgol durobe, Bagara (baggara)<br />

jee don haa Sudan e lesdi feere boo jur <strong>nder</strong> Afrika. Burna<br />

bee don mbi’abe arabe suwa. Yimbe sedda tan nani linjiila e<br />

daabarejii kaw tay bakin <strong>ngam</strong> sendingo bee linjiila.<br />

Ngomnati hokki haa janjawit’en balmi e motajii e pirojii<br />

<strong>ngam</strong> bee dippa gure kemobe. Numojii man don jiila <strong>ngam</strong><br />

bee yiddi silminigo yimbe man fuu, non kadi haa bee mbara<br />

hala ndimu haa Darfur.<br />

Nder hiitande 2005, kawtal lesdi kawtude numi bana<br />

180.000 mayi diiga habre man fuddi <strong>nder</strong> hitande 2003.<br />

Bakin 1.800.000, boo limngal yimbe jee eggi wuro maabe<br />

bakin 200.000 boo doggi nasti haa lesdi Tchad burndi baddago<br />

bee maabe. Caalaje bakin jur bee nguli dum. Hande suklande<br />

haala yamdu haa duniyaru wi’i bakin yimbe miliyon<br />

3, 5 nasti welo (hokkere) <strong>nder</strong> hitande 2005. Min anda noy<br />

dum taatordo <strong>nder</strong> hiitande 2006. Yimbe jee doggi habre don<br />

yama ko’e maabe <strong>ngam</strong> fitina jee <strong>julbe</strong> feere wadantabe. Jur<br />

Dalila Tornde :<br />

Torren <strong>ngam</strong> salaman haa Darfur e koo kawtal lesdi man e torren<br />

<strong>ngam</strong> taa konu man senda asli<br />

Soyde e laafeere woni daadi caadele haa Darfur nguyka e turtol.<br />

Torren <strong>ngam</strong> huwobe jee tami wadugo hulhu, e jaawabu dow<br />

saklere man<br />

Torren <strong>ngam</strong> ruuhu Allah taskitina yimbe Darfur <strong>ngam</strong> jabugo<br />

linjiila bee yankinaare<br />

Torren <strong>ngam</strong>m kuude nyibunde nde islama waddata haa ton<br />

yibba, tampadinku e mistiraku hebba wanga <strong>ngam</strong> haa yimbe<br />

Darfur hebba yoftuki.<br />

Kuude feere feere wona nga walugo rewbe yarumbe e atime’en<br />

biila larugo koo salata haa ton<br />

don wi’a doo fuu <strong>ngam</strong> diina islama on « mashinko’en mbarata » amma<br />

minin <strong>julbe</strong> mindon mbara.<br />

Yimbe faamarbe <strong>nder</strong> Darfur nani linjiila Almashihu, tan bee andi<br />

moy woni yesu gam dum jangirde jee bee heebi haa islama. Bee don<br />

numa bana yesu laati anabojo bana Muhamdu nona. Hande huwtinirgo<br />

hiilaku e tampadinaku don hewi haa maabe tum. Wakkere man woni<br />

jee hebbay linjiila caaka lesdi fuu <strong>nder</strong> duniyaru. Min andi mashinko’en<br />

50 tan caaka yimbe Darfur, jee wawan wadugo tamude <strong>ngam</strong> yesu doo<br />

taskara Allah <strong>ngam</strong> lesdi man salan gal maabe.<br />

ANNABI ESAAYA 9:2<br />

An ya Jawmiraawo, a duddini welwelo, a mawnini seyo<br />

mabbe. Be don ceyo yeeso maada bana be ceyorto wakkati<br />

codol, bana be mbelmbeltata haa cenduki kebal konu.<br />

Ummatore haa Darfur<br />

Mobgal<br />

Limgal yimbe<br />

man<br />

nudinbe<br />

andinaka<br />

Baggara 215,000 1<br />

Bargo 1,400 1-3<br />

Barno ? 0<br />

Bederia 503,000 0<br />

BeniAmir ? 0<br />

Beni Helba 15,000 0<br />

Berti 171,000 0<br />

Bideyat 44,000 0<br />

Birged 95,000 0<br />

Daju 134,000 0<br />

Falata 418,000 1<br />

Fulani 131,000 0<br />

Fur 710,000 4-8<br />

Gimr 100,000 0<br />

Habania ? 0<br />

Hawara (Jalaba) ? 0<br />

Humir 55,000 0<br />

Khuzam 16,000 0<br />

Maba 191,000 5<br />

Massalit 168,000 2-3<br />

Meidob 62,000 0<br />

Mima 75,000 0<br />

Rizeigat 249,000 0<br />

Sara (Sinyar) 21,000 0<br />

Songar 21,000 0<br />

Taelba ? 0<br />

Tama 88,000 0<br />

Tarjam 5,000 0<br />

Tunjur 163,000 0<br />

Zaghawa 155,000 20-<strong>30</strong><br />

Ziadia ? 0<br />

Lisafi 6,000,000 34-51<br />

18 Ndarki Haa Lesdi Afrika


Tine E Danrangal<br />

Dow Lesdi Asiya<br />

Fombinari<br />

Debo am laati barkidinado e bikkon taton. Hitande<br />

nde mi jangino haa jangirde Kurachit’en (Madarassa).<br />

Nbe laatiniyam limanjo <strong>julbe</strong>. Wakkati ceedu mi waddi<br />

boo fiilu, mi soddi limcejii delemdi nden mi yaha mi sora<br />

nde haa wura e gure feere feere jur <strong>ngam</strong> hebugo riba<br />

seeda. Nden bee jaariban haa limanjoo, nden mi ayni<br />

jangirde maako boo seeda, o don famtina bana noy yesu<br />

hisni yimbe, haa <strong>julbe</strong> jur. Mi seeki bana o anda islama<br />

boodum, nden mi wadani mo yamnde dow Alkurana.<br />

Nden o wawi jangugo ayaaje baakin 15 dow yesu Almashihu.<br />

Mi yiddi seccugo’on kam, on man laatino juldo<br />

aran hiddeko o warti mashinkejo. Nden min ngadi ngaba<br />

jur bee maako, nden o wangini aayaje jur nden mi fami<br />

e mi acci wadango mo yamde. Nden mi fudi wadugo<br />

jangirde <strong>ngam</strong> famugo Alkurana e Deftere mashinko’en<br />

(Deftere seniide) nden mi fami wahaya jur <strong>nder</strong> jangirde<br />

man. Nden mi dakki gonga e mi farti jonta mi nuddini<br />

yesu bana jawmirawo am. Dum sedamku Mohammed<br />

Abdul mo dubi 32 o laati sunitjo. Nde hande bee fami,<br />

PAKISTAN<br />

INDIYA<br />

Mysore<br />

Gujara’en<br />

Madiviya’ en<br />

Meerut<br />

Varanasi<br />

24 - <strong>30</strong><br />

mi laati Tokki yesu Almashihu, bee ngurtiniyam <strong>nder</strong> julirde.<br />

Nden yimbe wuro man mbi’i mi laati Tuflejo <strong>nder</strong> diina <strong>julbe</strong><br />

nden bee tokki aynugo, nden bee wi’I goddo mo wajini yam<br />

habaru yesu, bee kanko boo o larta <strong>nder</strong> islama, maala o acca<br />

wuro bee debbo maako e bikkoy fuu. Nden mi fami, mi boo bee<br />

tami biilugo yam, nden mi yami bandira be’en am. Bee ngida<br />

fadugo yam, nden mi hocci debbo am e bikkon am taton, mi<br />

eggi haa wuro feere. Debbo am don tini <strong>nder</strong> nuddinki bee am<br />

dum laati cembitki dow am. Mi seyi jawmum <strong>ngam</strong> mi hocci<br />

aniya tokkugo yesu.<br />

24<br />

17 Octomba 2006<br />

Gujara’en<br />

Asli gujara’en don sankiti les kosseje lesdi Pakistan bee<br />

indiya. Bana al – adha woni kam, gujara’en laatino kawye’en<br />

bee don no. Duuna ber, karbus’en (nagge laddeje), haa lesdi<br />

Afrika. Bee man fuu gujara’en feere hoccu jonde maabe bana<br />

yimbe <strong>nder</strong> bernijii, ndemri, nde bee don wadda dum , fuu<br />

jur don egga wakatijii fuu, <strong>ngam</strong> teefugo huddo les kosseje.<br />

Jonde gujara’en caadum bee laafere, soy de jangirde, soyde<br />

nyawndego e soynde dalila dawral.<br />

Ngendarm maabe sakli hande duubi 15 <strong>ngam</strong> konu jee<br />

don yaja haa lesdi indiya jee jammu bee kachemiriya. Laabi<br />

les kosseje laataki hunde yontanidum bee daabajii maabe.<br />

Nde huddo e ledde besdi jur, dum haddi salingo dabaajii.<br />

Gujara’en feere acci durugo, nasti kuude feere <strong>nder</strong> wuro,<br />

<strong>ngam</strong> fadugo ko’en maabe bee nyaw e hebugo yamdu boddum.<br />

Amma kadi, gujara’en don jahra jonde maabe diiga jonde<br />

laade haa jonde <strong>nder</strong> wuro. Dabiya jii maabe woyliti. Jonde<br />

<strong>nder</strong> saare don maari saklere <strong>ngam</strong> haala jonde kessum <strong>nder</strong><br />

wuro. Soynde narral don <strong>nder</strong> caalaje <strong>ngam</strong> dalia bordugo<br />

e nyamdu wondu.<br />

Bana taariha woni kam, gujara’en laati <strong>julbe</strong> jiilanbe diina<br />

e al – adhajii. Amma hande, hande gujara’en hocca islama<br />

marngol turtol diiga turtobe nastini jangirde haa maabe.<br />

Duudbe caaka maabe don yahaa hiju, <strong>ngam</strong> fadduggo baali<br />

maabe bee layaa jii diiga yeenade tokkibe islama maybe (pir)<br />

yimbe indiya’en jee gujara jee buri « pir » dum Mian Bashir,<br />

Sufiyajo nde mamma maako e biyakko bee uwi bee haa<br />

wangot sharif haa kachemir, bana nuddinki gujaraa’en bee<br />

don wi’a maybe ceenibe don badi bee Allah, <strong>nder</strong> koo innu<br />

don dayi bee wallan mo « pir »<br />

Dalila Tornde :<br />

Torren jawmirawo nelera huwobe caaka gujara’en<br />

Wala Deftere bee gujare, amma way litanbe don<br />

habda,<br />

Torren <strong>ngam</strong> gujara’en haa toy fuu baa fama wolde<br />

man<br />

Torren boo <strong>ngam</strong> dubbe caaka gujara’en anda jangugo<br />

baa maari haajee waaju <strong>nder</strong> kassetjii<br />

Torren <strong>ngam</strong> mawninki mashinko’en gujara’en jawmirwo<br />

walabee, bee kawta <strong>nder</strong> jamum nuddinki,<br />

nde laato bana manda duniyaru ejayngol yimbe wonbe<br />

<strong>nder</strong> yebre<br />

Bee don mbi’a babal ceenidum feere don jaabana <strong>tornde</strong><br />

yimbe e koo bee yami fuu bee kebban, bana : jamu bandu,<br />

kebal, bikkon, mala yoftuki e jungo ruuhujii kaludi. Mardo<br />

haa jee habba alkawal bee maybe, o wi’a o Dowtinanbe haa<br />

darngal, nden bee hoo hak mo koo a yiddi nde go bee don<br />

hebba koo bee yiddi amma bee bawde iblissa. Jur caaka<br />

gujara’en salaake diiga fawde de haa jaloorgal ngak yesu<br />

almashihu ha hokkata bana gay nako boddo.<br />

Nder duubi 15 bawo doon, <strong>nder</strong> saklere maabe derke’en<br />

nasti hiilaku e bee ngida hoola diina sam. Jur don yam ko’e<br />

maabe dow garandum maabe, bee don teefa jawabu dow<br />

yambe maabe.<br />

19 Ndarki Haa Aziya Fombinari


Madiviya’en<br />

25<br />

18 Octomba 2006<br />

Lesdi Madiviya, haa wakkere mayo mango ngo lesdi indiya,<br />

dum tokkirgol bakin 1190 gal wakkere coroliya kawtude baakin<br />

26 hawti baakin kilometta <strong>30</strong>0 e lim ngal yimbe boo baakin<br />

350.000 (200 townde nde maari yummatore, bakin townde<br />

feere feere waddigo don maari kuuje laareteede). Townde<br />

maldiya burnde yajuugo don maari kilometta 1 e mayo mango<br />

buridum bee kilometta 1 - 2 tan. Gilol buri waadugo jawdi<br />

haa ngomnatti lesdi man koo yotti 90% ingal kebal maabe.<br />

Ngawugo lesdi boo laatti dalila keebal didabal. Ilam tufana<br />

nde waddi <strong>nder</strong> hitaande 2004 mbari koo buri yimbe 100, non<br />

eguve yotti bakin 12000, jawdi maabe boo woni koo buri milliyon<br />

<strong>30</strong>0 ceede lesdi Amerika (1). Yimbe ngonbe ton julaaki<br />

jawmum. Amma 7% iwi diiga lesdi goddi. Dalila hande gilol<br />

ha lesdi man, mashinko’en fotti nastina linjula Marugo jawdi,<br />

kuulol, hilaaku yaaju haa lesdi man.<br />

Yimbe Omaniya’en bee sobiran bee yimbe bee koydum e<br />

bee wernan wodbe boo haa townde man woni ton ceergal<br />

buri duudugo ton 70% caaka derke’en ngonbe haa townde<br />

Male, don yedda <strong>nder</strong> wiykere. Maldiviya’en fuu, hani bana<br />

Aladha yiidi kam bee fuu bee <strong>julbe</strong>. Kitta Mbareki laatan <strong>ngam</strong><br />

inu mo nasti dina feere. Nomon boo, kuude nulaabe fuu, dum<br />

kadadum ton. Yimbe famarbe tan wari haa nuddinki yesu <strong>nder</strong><br />

dubbiju bawadon, nden feere heebi yarnuki bone e fursina fuu.<br />

Retta Alkawal keesal don bee dem ngal yimbe man, Dhivelire.<br />

Kuubaruji iwde diga radiji don sallo boo, diga hiitande 1988,<br />

koo too bee don habda darnu go dum. Nder hitande 1990,<br />

ngomnatti wangini taariyajii ndi saatino mashitin dow tokki<br />

du najùi feere. Dudbe caaka Mashinko’en nasti fursina e bee<br />

yarnu wodbe feere boo bone. Koo too hande yimbe lesdi feere<br />

feere ngattani bee hakkilo boo. Mashinko’en Maldiniviya’en<br />

wawata hawtugo bana hodbe feere, bee don ayna bee. Bee<br />

don yaara bone <strong>ngam</strong> aarojù maabe wala bee maabe fahin e<br />

nonon boo kuude maabe e semtende caaka yimbe bana koo<br />

Dalila Tornde :<br />

Torren Allah wanginan hoore muudum haa ngonbe<br />

haa townde man bee koydi feere feere koo haa guure<br />

bee haande kuubarujù warande diga radio, cassettjie e<br />

sedamku mashinko’en.<br />

Torren <strong>ngam</strong> nuddinki mashinko’en maldiviya’en hebba<br />

sbinidki koo too hande kuulol don <strong>ngam</strong> taa yimbe laara<br />

bee.<br />

Torren <strong>ngam</strong> Allah hooka jawdi haa nuddin bee jee<br />

maajini jawdi maabe <strong>ngam</strong> dalila nudinki.<br />

Torren <strong>ngam</strong> <strong>julbe</strong> faama mbodenga mashinko’en e bee<br />

ngetta Allah gotto (1 Piter 2 :12).<br />

Torren <strong>ngam</strong> ngey littiki Deftere bee Dhirehi heefatima<br />

bee law.<br />

Torren <strong>ngam</strong> ardibe lesdi man (1 Timote 2 :1-2). (1)<br />

Lissafi : The world Fact Book http : /www . odcc. Gov/<br />

Publications / factbook<br />

nandi ... woddi mashinkejoo <strong>nder</strong> bolde de laari <strong>julbe</strong> 3 - 4<br />

waari haa yesu Almashihu feere boo, hooki ndiyam baptisma<br />

haa juldo feere haa townde man. Haa townde man yimbe dido<br />

hebi koydol, bee maari haaje famugo bana noy nuddingo yesu<br />

Almashihu ? Woddi koo da wari diiga townde haa lesdi ndi<br />

hande laatugo mashinkejo du kadadum. Wala mandorde jee<br />

hoolititta wala koo goddo mo rondatta gaafangal. Wala Deftere<br />

ceenide, too on « wawan numugo »,hande koo huujaajù ndi<br />

hollititta Allah don doo, on wowan famugo Alla don ton haa<br />

townde man. « O don siftora tamunde e aniya jee à annini<br />

Ibrahima » « ummatore duniyaru heeban barka <strong>ngam</strong> dalila<br />

inde maade » (Laatonojù 12)<br />

26<br />

19 Octomba 2006<br />

Julbe Merut haa indiya<br />

Limngal yimbe 1,5 miiyon, bana 400.000 dun <strong>julbe</strong> 27%<br />

waddi dubbi suddaa, <strong>julbe</strong> 5 , ngidi<br />

Beemasikejo haainde ya, nden bee maci haa je ngidi<br />

batism. Tata paabbi e dido fassiti ngaam dalila kulol<br />

Yimbe dido jee fassiti , yehi yewti KA nden wur.Jurnaaljii<br />

e televizion ji, wii haa menit wodi goddo mo yiddin nastingo<br />

<strong>julbe</strong> nden dinamashinkoén.Goddo man don o laati<br />

jotta caana yimb 400.000 jee haa Merut.<br />

Taariha kaa woni dalila turtol haa Merut jonta. Inde wuro<br />

man yiddi wi’igo « lamorde iblissa ». Merut andi nama bana<br />

babal guldum jaw <strong>ngam</strong> dalila taari haa makka <strong>nder</strong> konu.<br />

Berniwol man andinama <strong>nder</strong> duniyaru fuu bee balde 24<br />

avril hiitande 1857, wakkati turtobe lesdi indiya turti <strong>ngam</strong><br />

yimbe. Britanniya bawo man fahin <strong>nder</strong> waddi kuubarujii<br />

<strong>nder</strong> hiitande 1987 wakkati habre saatunde waddi hakkunde<br />

<strong>julbe</strong> e hindu’en haa Merut. Merut don haa kilometta 70 gal<br />

woyla lesdi Delhi, gal laamorde Uttar, burngo duudugo yimbe<br />

haa lesdi Indiya. Julbe’en ngonbe ton don maari lesdi seeda<br />

non tan. Amma bee don laafube nden bee don <strong>nder</strong> islama<br />

djilnga. Yebre <strong>julbe</strong> didon ngonbe ton wonihaa Merut dum<br />

Ansari bee Shakh.<br />

Koo too hande soynde naral don haa ton, Allah don huwa<br />

kuugal mangal haa paaka maabe. Jur caaka <strong>julbe</strong> lesdi Merut<br />

hebbi koydol ngol yesu wanganibe. Feere don wara haa yesu<br />

diiga jawabu haa do’are e sedamku boo. Haaje Meru’en woni<br />

mashinko’en lesdi indiya, wara wonda bee maabbe, <strong>ngam</strong><br />

sahingobe linjiila. Torra <strong>ngam</strong> haaje maabe, faamtinabe bana<br />

noy yesu wolwanibe <strong>nder</strong> koydol.<br />

Dalila Tornde :<br />

Torren <strong>ngam</strong> turtol haa Meerut de’ita siriw. Koo too<br />

hande o don teefa fotugo bee <strong>julbe</strong>, bee mashinko’en<br />

amma koo nulaabe boo don hula wajingo linjiila <strong>ngam</strong><br />

kuulol.<br />

Allah tokkita wolwango <strong>julbe</strong> <strong>nder</strong> koydol<br />

Torren <strong>ngam</strong> <strong>julbe</strong>en haa Merut hebba laawol bee<br />

jaaba yesu Almashihu, bee seddamku mashinko’en.<br />

Torren <strong>ngam</strong> ammina huwabe ceembidbe caaka<br />

Merut’en.<br />

Gotto caaka mashinko’en laatino bee <strong>julbe</strong> aran. Limce<br />

bana noy o laati mashinkeejoo. Yesu wanganani mo <strong>nder</strong><br />

koydol, yesso pat iyam, ndon ronde gaafangal dow balbe<br />

maako. Nder koydol, yesu wi’i mo « mi yari bone <strong>ngam</strong> maada<br />

». Nden o hebbi koydol banani nde didi hideko o nuddini.<br />

Wakkati o faamtini saaroji maako <strong>ngam</strong> nuddinki maako,<br />

baba maako hocci bundugaru haa o mbara mo. O fidi mo<br />

haa wibere. Nde o nyuki nden buddungaru nawni mo haa<br />

balawal. O doggi saake baaba maako, o yehi o tawi pasterjo<br />

mo sukil <strong>ngam</strong> maako. Derkeejo o hebbi jangirde, nden o<br />

don yaha gal toy fuu <strong>nder</strong> lesdi indiya woylare. O don jangina<br />

mashinko’n iwbe diiga <strong>julbe</strong>, bana noy wartigo juldo haa<br />

Almashi.<br />

20 Ndarki Haa Aziya Fombinari


27<br />

20 Octomba 2006<br />

Soufiya’en<br />

haa Asiya fombinaré<br />

Sufiya’en laati anda bee haa Turkiya. Sakludo Derniche laati<br />

goddo mo bee andi mo fuu <strong>nder</strong> duniyaru. Bana no en andi<br />

kam, <strong>julbe</strong> jur yarni sufiya’en bone <strong>ngam</strong> dalila kuwtinisal<br />

maabe. Non kadi gotto maabe mo bee arti ngafugo dum<br />

Husayn Ibn Mansoor Alhadji. Nden kadi bawodon, jangirddo<br />

islamo, mo inde maako Abu Hamid el Ghazali, yajini jangirde<br />

sufiya’en <strong>nder</strong> reta duniyaru har <strong>julbe</strong> ngoni. Hande sufiya’en<br />

ndon kawta koo haa toy e limgal maabe don besda. Ton o<br />

don jangina gikku maako e jonde <strong>julbe</strong> sufiya’en boo. Amma<br />

kadi sufiya’en man boo don sendi hakunde maabe bana koo<br />

tokkata do. Sharina, Dokka, Tarika, lawol dumi yiddi wi’ego<br />

ton bee don tokka lawol nuddinki. Jaahangal e Malayka’en<br />

(Malikut). Maarifa mala gnosi andugo no islama wa’i. Wakati<br />

Jaburt’en, bana wi’ego yimbe jee don maari bawde ‘Hagirat’<br />

maala boo yankinibe, jagube e andinabe koo don salo <strong>nder</strong><br />

islam. Hawtigo numodjii maako dow taagudo ‘Filiyah’ nastuki<br />

<strong>nder</strong> numojii dow Allah. Bana tobere do ande mayo,<br />

non ni too hande <strong>julbe</strong> don besda, dum bana wi’igo tudde<br />

dow mayo dum besdari. Amma kadi nastugo <strong>nder</strong> Allah bee<br />

numojii feerotini bee numojii mashinko’en dow kawtal bee<br />

Allah koo too min don mbi’a Allah tagi’en bee jaati maako boo.<br />

Sey nyalade nde Almashihu wangata on, nuddinki mo, laatoto<br />

bana Allah. Amma bana numojii sufiya’en dow Allah feerotiri<br />

jur ma. Sufiya’en don wi’a too goddo yurmidi haa yeso Allah<br />

nden Allah yiddan mo. Amma haa mashinko’en, yankinigo<br />

yeso Allah sey bee lawol Almashihu, <strong>ngam</strong> en hebba jayti Allah.<br />

Amma bee buri famugo jonde mashinko’en bee Allah buri<br />

<strong>julbe</strong>’en feere. Ndah koo John wi’i. Subha gotto caaka sufiya’en<br />

mo wari haa nuddinki mashinko’en. Bana noy o don hokka<br />

seedamku maako. E non boo bana noy o fami Allah no wa’I<br />

heddeko o laati mashinkoejo. Haa <strong>nder</strong> sufiya ndon o hocciri<br />

Allah bana laamido mo bee badatako mo yebaar’e e koo nandi<br />

hani dum hebba kita caatunka. Nden mi hocci wakkati <strong>ngam</strong><br />

21 Ndarki Haa Aziya Fombinari<br />

darnugo hakkilojii <strong>julbe</strong> dow Allah wakati julugo e non kulol<br />

Allah don nasta <strong>nder</strong> bernde maabe. Nden mi don numa dow<br />

Allah caatudo mo don suklana jonde koo moy e lincititgo koo<br />

o huwata fuu. Amma jonta kam caatudo o, o soobajoo am on.<br />

Mi boo mi giddado maako mi tokkatako dokkajii amma ruuhu<br />

maako. Bana non kadi, puukara’en yesu wawan walugo sufiya’en<br />

nde bee laati bana sobirabe amin <strong>ngam</strong> bee fama moy woni yesu<br />

Almashihu e bana noy bee wawan wadugo numojii haa yesu<br />

maako e bee teefa goddo mo yiddi bee jawmum non boo beee<br />

<strong>julbe</strong> fuu, mashinko’en walaabe hebtugo gonga. Hani mi lara yes<br />

u<strong>nder</strong> ngendam huwanbe kuugal ngaal yidde Allah bana ndon<br />

windi <strong>nder</strong> 1 korontu’en 13 jayngol e bawde maako, ngeylititki<br />

bee bawde ruuhu Allah <strong>nder</strong> yesu Almashihu bana don windi<br />

<strong>nder</strong> 2 koruntu’en 3: 7 – 18 e 4: 6 hani aayare nde jange haa<br />

sufiya’en <strong>ngam</strong> bee fama naral Allah bee yimbe. Allah itti haa<br />

bernde sufiya’en gikku ngu nafata jur. Koo min ngidi Allah wadan<br />

dum bee yesu Almashinhu.<br />

28<br />

21 Octomba 2006<br />

Julbe lesdi Mysore<br />

Limngal yimbe : 877.000 baakin 250.000 haa Mysore<br />

e ngo don haa townde Kanataka, les fonbina lesdi indiya.<br />

Nder koo laarani diina e daabiyajii, bee don joggidum. Julbe e<br />

hindu’en ndon yedda <strong>nder</strong> faatude feere feere e bee kawtata<br />

asli maabe. Amma <strong>julbe</strong> don maari bawde haa Mysore. Haa<br />

<strong>julbe</strong>’en fuudi laamugo dum diiga Hyder Ali bii Tipu lawanjo,<br />

« sajandu Mysore », <strong>nder</strong> hitande 1782 haa 1799. Tipu laati<br />

goddo diinajoo, goddo mardo haala e o soojejo boo. O yiddi<br />

haala sunnit’en jawmum. Hande haa Mysore yebre <strong>julbe</strong> don<br />

jur e dabiyaji boo jur. Julbe lesdi Mysore don wolwa Tamulde,<br />

4.000 Mapila’en <strong>julbe</strong> boo, Malayalam. Bhangi’en don<br />

wolwa indire, kuude maabe duum huwugo labbi e rokkugo.<br />

Memon’en boo, fiilobee, bee don wolwa gujartire e urdu.<br />

Lincitikki waddi <strong>nder</strong> duubi bawodon, don hola, 18 % tan don<br />

jula wakkatijii joy. Retta maabe doon yaha jumbare, nde laati<br />

dole <strong>ngam</strong> <strong>julbe</strong>. Julbe maabe maw nde dum don hawta,<br />

ummatore baakin 35.000, haa daldal <strong>ngam</strong> julugo, wodbe<br />

boo don kawta haa julirde. Nder berniwol kawtal <strong>julbe</strong> jur<br />

nasti siyassa, amma boo, bee don kuwa kuude bodde <strong>ngam</strong><br />

yajiingo islama. Mysore don maari Massalajee 120 e cuudi<br />

jangirde boo 180 jee don jangina hikkon 10.000. Nonon 80<br />

% caaka biibe <strong>julbe</strong> wala caabawal <strong>nder</strong> jonde diina maabe.<br />

Nder berniwol yimbe <strong>30</strong>0 dursi alkurana bee hoore (hafiz’en).<br />

Dudbe caaka <strong>julbe</strong>’en haa Mysore don tokka diina sufiya’en.<br />

Bee don wada hiiju doo yeenaade maybe boo. bee don ngima<br />

gime teedinoje <strong>ngam</strong> waddu hiilaku. Ngam sufiya’en, kandidum,<br />

duum hawtugo bee Allah noo duum laatorto fuu. Nder<br />

numojii lugudi, gime Molojii e non kaddi <strong>nder</strong> ekklessiyajii<br />

duddi haa Mysore, wala jee maari haajee yotinango bee<br />

linjiila bana noo dum hani.<br />

Dalila Tornde :<br />

Torren <strong>ngam</strong> <strong>julbe</strong> tubobe ton haabda <strong>nder</strong> tiinare e<br />

hebba wadergo seedamku caaka yimbe maabe.<br />

Torren <strong>ngam</strong> mashinko’en, Allah woni balowo mo<br />

ngakata babal sam. (jaabura 46 :1). Torren <strong>ngam</strong><br />

yimbe dudbe jee nasti bone <strong>ngam</strong> halajii banani<br />

hebba salama.<br />

Torren <strong>ngam</strong> limngal yimbe jee buri miliyon <strong>ngam</strong><br />

bee heeba kisdam har Allah.<br />

Torren <strong>ngam</strong> babal ngal min mbowanani’on bee<br />

tiinare.<br />

Torren <strong>ngam</strong> Allah wada dalila fotitigo yimbe bee<br />

maako <strong>nder</strong> caadele maabe.


-<br />

e<br />

29<br />

22 Octomba 2006<br />

Danragal haa Asiya<br />

fombinare<br />

Min yama jawmirawo <strong>ngam</strong> <strong>tornde</strong> nde <strong>nder</strong> Deftere hibba : «<br />

laamu maada wara, muuyo maada laata haa kuniyaaru bana haa<br />

asama ». Min don maari tamunde <strong>ngam</strong> haa jejii Allah hibboto,<br />

amma jonta kam, min laara y kuuje fuu tawon, <strong>ngam</strong> di dowtinan<br />

mo (Ibrahimko’en 2.8). koo min andi kam, <strong>nder</strong> Dubbi joy<br />

saakitandi, lesdi <strong>julbe</strong> njari bon jawmum. Habre jee wadi haa<br />

Afganistan, Irak bee dibande lesdi haa bam dum guni lesdi <strong>julbe</strong><br />

jur <strong>nder</strong> hitande 2001 – 2003. Nden bawadon ilam Tufanna <strong>nder</strong><br />

hiitande 2004 – 2005, Tsunami haa mayo margo ngo lesdi indiya e<br />

dibande lesdi ndi wodi haa kochemir saapini’en tampere duniyaru<br />

ndu. Yesu kuuje nde fuu jonde amin e daabiyajii laati de lesmdum<br />

bana gerade nom. Min anda too nyalde feere koo nandi koo salido,<br />

wadan <strong>nder</strong> assawere garande. Habre haa Afganistan bee jee Irak<br />

: maade wadi haa gure jee toy fuu. Limngol yimbe faakat kam<br />

andaka. Tsunami : 1<strong>30</strong>.000 haa Indenoziya maynama burna boo<br />

dum <strong>julbe</strong>. Bakin caalaje 200.000, cuudi jangirde 1900, e babal<br />

mardum nafuda feere feere natti.<br />

Dimbande lesdi haa Kachemir : koo buri 18.000 limngal maybe,<br />

nawnabe boo 106.000, bakin 3.000.000 be’en ngaba caalajee.<br />

Yimbe man jonta doo, dum caadum haa bee jonde bana nane.<br />

Yimbe feere maynama baaba e daada, bikkon, saare, saarojii,<br />

yamumbandu, kuugal cuadi jangirde soobirabe feere boo jiijiibe,<br />

feere laati wumbe, wala yamdu, wala lekki, jawdi tini, ndongu<br />

wala fahin bee don <strong>nder</strong> bernuki tum, hebbi meetaberam, koo<br />

tamunde wala fahin.<br />

<strong>30</strong><br />

23 Octomba 2006<br />

Varanasiya Haa Indiya<br />

Varanisiya andinama aran dow inde Baranassa, dum<br />

berniwol seenide <strong>ngam</strong> hindu’en gal wakkere mayo (gang).<br />

Lawru darnandu haa nastugo aeroport Berniwol maangol,<br />

don hola bana bee don wi’aen jaabama <strong>nder</strong> berniwol ‘varanassiya’.<br />

Bana nuddinki hindu’en, Varanassiya laati berniwol<br />

hawtangol yimbe jur. En tawan geenale jur ton koo <strong>nder</strong><br />

bernijii boo. En tawan boo balal feere feere jee sujiidango<br />

lawrue maabe goddo mo mayi <strong>ngam</strong> lawru ma, bana no bee<br />

mbi’ata kam o hissi bonejii duniyaru nden hindu’en jur don<br />

maaya <strong>ngam</strong> lawru man bakin millionjii maayi. Hindu’en<br />

don bakin 250.000 caaka maabe laati <strong>julbe</strong> jee jo’ini caala<br />

je maabe <strong>ngam</strong> Varanissiya bakin duubi 500 caalidi. Hande<br />

wodi massalare darnide dow babal lawru wonino aran, julirde<br />

Auragzeb, don famtina bana noy wakkati <strong>julbe</strong> kawtanbe<br />

haa wakkere man. Mi faman dum wakati, seetingo<br />

haa Madab, dow maringol bornucee maabe boo bana jiilade,<br />

<strong>nder</strong> laabi fuu on tawan bee bana non. Julbe Varanassiya<br />

burna dum yotabee jee bee don mbi’a bee ‘Ansari’ mala<br />

boo walobee bee wolde arabe’re. Ngam tokkibe, bee jangini<br />

bee diiga baaba haa bingel, nden bee don yotta limcejii jee<br />

bornugo wakkati julde. Sakoo ma bana bikkon rewbe don<br />

numa dow bornugo limce man dum laatin bana koydol<br />

<strong>ngam</strong> Ansari. Hande anditinajii <strong>nder</strong> hitande ngonde 21e<br />

don dari dow ansari. Sowiya limce chinuwa’en don hebda<br />

jaalugo lumo hindu’en, e non boo limce seeyade bee jude<br />

boo don habda jaalugo lumo feere feere boo.<br />

Dalila Tornde :<br />

Torren <strong>ngam</strong> filu man don hawta bee yimbe yassi lesdi<br />

Allah wangana hoore muudum haa maabe, <strong>ngam</strong> bee<br />

laato puurara’en gonga’en.<br />

Torren <strong>ngam</strong> ekklessiyajii <strong>nder</strong> saare, <strong>ngam</strong> <strong>julbe</strong> heba<br />

mawna <strong>ngam</strong> bee heba famugo muuyo Allah <strong>ngam</strong><br />

maabe<br />

Torren <strong>ngam</strong> ardibe, dowranbe ekklessiya <strong>nder</strong> caalajee<br />

hani bee wanga <strong>ngam</strong> hebugo jangirde e bee sahinalin.<br />

Torren <strong>ngam</strong> nulaabe haa Varanissiya, Allah walabe<br />

<strong>nder</strong> kuude maabe, kuugal hebba nafuda <strong>ngam</strong><br />

yimbe jur. Ngam burna don neela bikkoy maabe<br />

<strong>ngam</strong> ekkitago wolde ingleshre. Bana koo wowakam<br />

mashinko’en acci no <strong>julbe</strong> gal seera, Allah wadi huwobe<br />

jur gal wakkere kuude man, wodi ekklessiyajii<br />

saare caaka <strong>julbe</strong> hande haa Varanassiya.<br />

23 Ndarki Haa Aziya Fombinari


Yamde jee don waka tum :<br />

Allah mo islama kanko on Allah<br />

nde Deftere semide naa ?<br />

Muhamadu don annabojo <strong>nder</strong> Deftere na ? Jawabu : o hoo<br />

e a’aa famtinki : <strong>julbe</strong> don huwtinira inde Allah bana Allah<br />

mo Ibrahima. « Allah », boo don <strong>nder</strong> Deftere bee arabiya.<br />

Deftere <strong>julbe</strong>, alkurama, don maari ayaaje jur koo laarani,<br />

yimbe mawbe <strong>nder</strong> deftere. Ndaa inde yimbe jee min tawata<br />

haa <strong>nder</strong> Deftere man : (surawol 6 : 84 – 87) : Ibrahima,<br />

Issiyaku, Yakouba, Isma’ila, Alissa, Dawda, Suleimanu, Yahuba,<br />

Yusufa, Musa, Aruna, Zakariyahu, Yahya, Yesu, Eliyassa,<br />

Yonas e budu koo too hande yimbe bee fuu don windi<br />

<strong>nder</strong> Deftere seenide e alkurana boo,dum yidda wi’igo <strong>julbe</strong><br />

e mashinko’en don nari <strong>ngam</strong> Allah fuu gotto. Inde yimbe<br />

mben en tawata doo <strong>ngam</strong> Muhamadu hoocci dum fuu <strong>nder</strong><br />

Deftere seenide. Numojii maako <strong>ngam</strong> Allah nanday numojii<br />

mashinko’en <strong>ngam</strong> Allah boo. misaalu <strong>julbe</strong> nuddinay Allah<br />

gotto <strong>nder</strong> tati. Islama anda Allah bana baabirawo, biddo<br />

e ruuhu ceenido. Fahinta <strong>julbe</strong> nuddinay wade yesu dow<br />

gafangal e umitiniki maako. Julbe don hokka ayaaje taati<br />

<strong>nder</strong> Deftere, bee wi’igo Allah wi’i neldan annabojo feere.<br />

Toktaaki taw retta 18 : 15, isara’ilanko’en hebban goddo mo<br />

tami wolwango bee bee wolde maabe. En tawan haa (T.T 17<br />

: 15) Allah wi’i isralibonko’en hebba lamido cuubado diiga<br />

Allah, taa a laaman goddo feere boo <strong>ngam</strong> maa, mo laatake<br />

Derdirawo maa. Bana no dum wa’i « wi’igo » « Derdirawo maa<br />

» dum goddo mo lesdi issa’ilajoo. Puukara’en tamino yesu<br />

woni annabojo mo bee windi haala maako <strong>nder</strong> T. Taw retta<br />

18 (kuudene laabe 3 : 22 – 23 bee 7 : 37). Ayaaje feeere jee<br />

<strong>julbe</strong> don hokka dum : yuhanna 14 : 16 – 18 bee 16 : 7 – 15.<br />

Bee don wi’a boo, mashinko’n itti ayaare wolwande dow « Balowo<br />

». Jee maabe kam, wolde ara<strong>nder</strong>e kam naa, mashinko’en<br />

woyliti nde. (parakletos) bee yunaninkore. Amma « periklytos<br />

» yidi wi’igo goddo mo bee teedintamo. « teedinledo » dum<br />

nardi bee Ahmed jee laati hande Muhamadu, boo yiddi wi’igo<br />

« teedintedo ». Amma walako seeda <strong>nder</strong> Defteree bee Ibrahimare<br />

wala yunaninkore wolwante de haala periklotos, amma<br />

« parakletos ». Fahin ta kuude ruuhu ceenido, mbindade <strong>nder</strong><br />

Deftere nanday bee jonde Muhammadu.<br />

http://www.<strong>30</strong>daysfire.net http://www.<strong>30</strong>-days.net http://www.<strong>30</strong>jours.org/<br />

Deftere don wol wana <strong>julbe</strong><br />

( seedamku George Hussney mashinkojo arabejo)<br />

Wakkati ngewta bee <strong>julbe</strong> dow Allah, mi mabiti haa<br />

laatonojii, nden mi janganani mo ayaaje seeda dow kuuje<br />

nde Deftere don wangina. Mi wangini hikma e andal Allah<br />

bana noy o tagri duniyaru. Mi wadani mo yamde bakin<br />

seeda : « on andi taariha ilam tufana ? koo too alkurana don<br />

wolwa dowman boo, amma <strong>nder</strong> torah (1) (Defte 5 artude),<br />

en tawan taariha man bee laabdum ». Nden soobajo am<br />

yerdi hala man do fuu, mi tokkiti bee ayaaje feere wolwande<br />

dow Ibrahima e Musa, mi yalti haa saabura 16 (zabur bee<br />

arabre) don windi <strong>nder</strong> alkurana. Nden mi mabbiti Deftere<br />

yonas (yunus). Daniyel boo mi jangi. Nder alkurana bana<br />

annabojo. Min nastini annabo’en mawbe e laamibe. Nder<br />

alkawal kessal (injiila) ndon sappina lawol ngen dam yesu.<br />

MI jagginani mo ayaaje dow wolde yesu dow hossere. Ngam<br />

timingo mi wolwi dow deftere kuude nelaabe 2, bee arbe<br />

kurdiya (2). Usra’en e bee baadibe bee hernanger me nasti<br />

diina mashinko’en wakkati bee nani wolde Allah bee denngal<br />

maabe e dow yide Allah. Bee ngudini laabbi maabe nden bee<br />

teddini Allah gotto. Bana ko wowa, too mi don janga ayaare<br />

bee <strong>julbe</strong>, bee jaabina mi, bee maari haajee jangugo Deftere<br />

boo. nyalde man soobajo am wi’i o yiddi huccujo bee Deftere<br />

am. Mi laari o timiddo <strong>ngam</strong> hala man. A Bible cover in arabic<br />

(the word of life) wi’igo « thora » dum wonan Mediya’en laati<br />

kaakiraba kurdiya’en, sawari mbidanbe « balde <strong>30</strong> <strong>nder</strong> ».<br />

Dum boodum too min wawan waddugo <strong>julbe</strong> haa Almashihu<br />

<strong>ngam</strong> taa bee njaha haa yiita. Amma nde hande bee jangini<br />

bee pewe e caatal nde daabiyajii, hani seedamku moodon<br />

nanda bee jee goddo moodon, ndaron koo yahaata bee maa-<br />

ko. Kuuba ruwol man kam sanjaata sam. Amma dabareejii<br />

yotingo kuubaruwol man feere feere. Min don sembidina<br />

on, on kuutindira bawari bindade nde fasluwol « bana noy<br />

seedugo haa <strong>julbe</strong> » Don boo haa sit internet amin : http : //<br />

www. Famugo <strong>julbe</strong>. Feere min don hoolana’on <strong>nder</strong> Defter<br />

ngel. Deftere ngel Ismaël Sadok windi « seedamku caaka<br />

<strong>julbe</strong> » (Edition Gènève) koydum jangugo.<br />

23 Deftere don wol wana <strong>julbe</strong>


Fulbe<br />

Fulbe bana taariha wi’ata, bee umi diiga lesdi misra nden reeta<br />

maabe joddi haa lesdi Senegal e luttu bee boo haa Mali, e Niger,<br />

Burkina Faso, Kode D’ivoire, Benin, Nigeria, Kamerun, Tchad, e guure<br />

feere feere <strong>nder</strong> lesdi Afrika. Baaleri don maari fulbe. Pulo mo<br />

arti yahugo Makka dum Alhadji Umar Tall, mo lesdi senigal. Hande<br />

en taa an fulbe jur don huwa kuugal ngomnati koo too dudbe yidda<br />

neldugo bikkoy maabe haa jangirde nassara’en boo.<br />

Laami arandejo, mo lesdi Kamerun, o pulo lamido Shehu<br />

Shagari mo lesdi Nigeria laati o pulo Muhammed Buhari boo laati<br />

pulo. Hande fulbe jur don tokka Almashihu, koo buri duudugo ma<br />

haa Nigeria bee lesdi Benin. Non boo lesdi Kamerun bee Tchad.<br />

Fulbe arti joodago haa Futa Toro <strong>nder</strong> hitande ujiine 7 sappo e go’o,<br />

gal wakkere mayo Senegal, kambe wadi habre haa bee nyami Nyroro<br />

laamorde Futa Djalon <strong>nder</strong> hitande ujiinere 1200 bee yotti haa<br />

Fomonde mayo Tchad diiga ujiine 15 hau 18, kambe silmini burna<br />

asli feere feere haa yotti Guinee Bisau e retta lesdi Maliya. Goddo<br />

mo ardi bee dum Alhadji Omar Tall. Fulbe don maari alkuran bee<br />

wolde maabe.<br />

Burna fulbe’en don yedda bee kossam biradam. Bana haa lesdi<br />

Guineya, fulbe buri duudugo, bee 96% limgal yimbe lesdi man.<br />

Afrika<br />

Fula Forro’en, Fula Jalon’en, Fula Toro’en, Fula Gorga’en, Fula Jelgo’en, Fula Krio’en,<br />

Fulankuda’en, Fulbe Bangirmi’en, Fulbe’en lesdi Bauchi, Fulbe Gurmance’en, Fulbe<br />

Massina’en, Fulbe lesdi Sokoto, Fulbe Toroobe, Fulbe Lohoobe, Fulbe Fulaniko’en, Fulbe<br />

Gey’en, Fulbe Mbororo’en, Fulbe Borgu, Guine’en, Juloobe, Fulbe Ngagonko’en, Fulbe<br />

Uda’en, Fulbe Harlanko’en, Fulbe Maliya’en, Fulbe Ngara’en, Fulbe Sulaabe<br />

Haa lesdi feere bee don ewnabe Fulani, Peul, Foulbe, Mbororo.<br />

Teegal burna don saalo hakkunde maabe tan. Yimbe be’en dowi<br />

konu maabe dum Umar Tall, Usman bi Fodiye, Sekou Ahmadou e<br />

Alhadji biddo. Fulbe’en boo silim <strong>nder</strong> hitande 1810 – 1861 nden<br />

<strong>nder</strong> hitande 1855 – 1864 dum laamu Jiilaabe bee Alhadji Oumar e<br />

<strong>nder</strong> wakkatire man on o yehi Makka.<br />

Hande asli maabe yagii, en tawan: Pula’en, Fellah’en, Fellan’en,<br />

Fellani’en, Ngarganko’en, Horlongoke’en, Woddabee, Ngara’en,<br />

Askiya’en, Koli’en. Deniyake’en, Gouber’en, Nupe’en haa yotti wakki<br />

Utman bi Fotiye maayi <strong>nder</strong> hitande 1816 wakkere maayo Tchad,<br />

<strong>nder</strong> biibe, Bello ben Mohammadu Abdallah wi’I kambe boo, bee<br />

Muhammdu’ya’en. Diga nden cendol asli maabe don besda yeso<br />

yeso.<br />

Fulbe ngidi baldol jawmum e nonon boo ngayandi boo don<br />

her maabe. Ngam majum , andube ndon wi’a, too a andi pulo<br />

yam wandu, maala too a fotti bee pulo e mbodi, mbar pullo a acca<br />

mbodi. Ngam mo kurguda yi’e yakkette awdi.<br />

Asiya<br />

Fula Forro’en 66,000<br />

Fula Jalon’en 4,141,000<br />

Fula Toro’en 681,000<br />

Fula Gorga’en 5,200<br />

Fula Jelgo’en 262,000<br />

Fula Krio’en 55,000<br />

Fulankuda’en 2,509,000<br />

Fulbe Bangirmi’en 218,000<br />

Fulbe’en lesdi Bauchi 876,000<br />

Fulbe Gurmance’en 786,000<br />

Fulbe Massina’en 2,570,000<br />

Fulbe lesdi Sokoto 2,352,000<br />

Fulbe Toroobe 6,6<strong>30</strong>,000<br />

Fulbe Lohoobe 542,000<br />

Fulbe Fulaniko’en 3,271,000<br />

Fulbe Gey’en 2,500<br />

Fulbe Mbororo’en 3,066,000<br />

Fulbe Borgu 454,000<br />

Guine’en 8,400<br />

Juloobe 1,088,000<br />

Fulbe Ngagonko’en 38,000<br />

Fulbe Uda’en 4565<br />

Fulbe Harlanko’en 25,000<br />

Fulbe Maliya’en 37000<br />

Fulbe Ngara’en 14<strong>30</strong>0<br />

Fulbe Sulaabe 2<strong>30</strong>0<br />

Lisafi :<br />

24 People Groups <strong>30</strong> 000 000

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!