Gutpela rot bilong lukautim wel pam na kamap gutpela ... - OPIC
Gutpela rot bilong lukautim wel pam na kamap gutpela ... - OPIC
Gutpela rot bilong lukautim wel pam na kamap gutpela ... - OPIC
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Gutpela</strong> <strong>rot</strong> <strong>bilong</strong> <strong>lukautim</strong> <strong>wel</strong> <strong>pam</strong> <strong>na</strong><br />
<strong>kamap</strong> <strong>gutpela</strong> smolholda fama<br />
<strong>OPIC</strong> (Oil Palm Industry Corporation), PNG OPRA<br />
(Papua New Guinea Oil Palm Research Association) <strong>na</strong><br />
ol plentesen kampani (CTP Holdings, NBPOL, Hargy Oil<br />
Palms <strong>na</strong> Ramu Agri-Industries) i bin <strong>kamap</strong>im dispela<br />
liklik buk
Wel <strong>pam</strong> – bai <strong>kamap</strong>im <strong>gutpela</strong> sindaun<br />
Wel Pam i save mekim bikpela win moni moa long ol arapela expot<br />
prut long PNG. Long 2007 win moni long salim <strong>pam</strong> i bin <strong>kamap</strong><br />
long mak olsem eit handret (800) milen ki<strong>na</strong>.<br />
Long PNG <strong>wel</strong> <strong>pam</strong> i karamapim graun olsem 56 000 hecta <strong>na</strong><br />
½ (half) <strong>bilong</strong> dispela <strong>na</strong>mba em yupela ol smolholda i planim<br />
<strong>wel</strong>palm long en. Tasol, ol smolholda i save <strong>kamap</strong>im 33 % <strong>bilong</strong><br />
<strong>wel</strong> kampani i save salim. Ol smolholda igat planti <strong>rot</strong> long abrusim<br />
dispela mak <strong>na</strong> <strong>na</strong>pim wantaim ol plentesen <strong>bilong</strong> kampani. Na tu<br />
bai smolholda i ken mekim moa moni.<br />
Sapos fama i <strong>lukautim</strong> gut <strong>wel</strong> <strong>pam</strong> long blok bai ol diwai <strong>pam</strong> long<br />
blok i givim <strong>gutpela</strong> win moni long bekim <strong>bilong</strong> em. Dispela liklik<br />
buk i gat ol <strong>rot</strong> yu smolholda fama i ken bihainim long kisim planti<br />
prut long <strong>wel</strong> <strong>pam</strong>, <strong>na</strong> win moni tu.
Wanem <strong>rot</strong> bai yu bihainim long lukautiim gut <strong>pam</strong><br />
<strong>na</strong> yu ken kisim <strong>gutpela</strong> win moni long blok?<br />
. Katim ol mao prut <strong>na</strong> bihainim gut taim kampani i makim long<br />
toksave.<br />
2. Katim olgeta mao prut long blok. Statim long maus <strong>rot</strong> <strong>na</strong> i go<br />
<strong>na</strong>pim long beksait <strong>bilong</strong> blok.<br />
3. Bungim olgeta bans <strong>na</strong> momotim gut olgeta lus prut. Bungim ol<br />
gut long sait <strong>bilong</strong> <strong>rot</strong> we isi long kar bai kisim.<br />
4. Katim stret prut long taim bans i mao <strong>na</strong> ino ken abrusim taim.<br />
5. Blok i mas klin olgeta taim. Rausim ol gras nogut <strong>na</strong> planim<br />
ol gris bin (cover crop) <strong>na</strong>mel long <strong>pam</strong>. Gris bin bai karamapim<br />
giraun <strong>na</strong> tu em bai givim <strong>gutpela</strong> gris long giraun. Na tu gris bin<br />
bai stopim ren long wasim giraun (prevent erosion).<br />
6. Yu mas putim fetelaisa raunim wanwan <strong>pam</strong> insait long blok. Na<br />
yu mas bihainim skel (rate) kampani plentesen i bihainin.<br />
7. Ol liklik han <strong>rot</strong> <strong>bilong</strong> wokabaut <strong>na</strong> katim <strong>pam</strong> long blok i mas<br />
klia. Ol kain pipia olsem pangal ol diwai i mas raus. Long dispela<br />
wei yu bai lukim olsem wok <strong>bilong</strong> <strong>pam</strong> bai isi tru.<br />
8. Yu mas olgeta taim wokabaut insait long blok <strong>na</strong> sekim sapos<br />
bi<strong>na</strong>tang i kaikai <strong>pam</strong>, <strong>pam</strong> i gat sik or lip <strong>pam</strong> i soim sain olsem i<br />
nogat gris (nutrient deficiency).<br />
9. Taim <strong>OPIC</strong> i holim pil dei mekim olsem i bisnis <strong>bilong</strong> yu long<br />
soim pes <strong>na</strong> lainim ol wei <strong>na</strong> <strong>rot</strong> <strong>bilong</strong> <strong>lukautim</strong> <strong>pam</strong> <strong>na</strong> win moni.<br />
2
Sapos yu bihainim ol dispela <strong>rot</strong> <strong>bilong</strong> <strong>lukautim</strong> <strong>pam</strong>, bai blok<br />
<strong>bilong</strong> yu i pulim <strong>gutpela</strong> win moni long femili <strong>bilong</strong> yu long<br />
lonpela taim (planti yia).<br />
3
<strong>OPIC</strong> office contact details<br />
Bialla<br />
PO Box 4 , Bialla, WNBP 983 083<br />
Kimbe<br />
PO Box 592, Kimbe, WNBP 9852033<br />
Milne Bay<br />
PO Box 2 7, Alotau, MBP 64 346<br />
Poliamba<br />
PO Box 474, Kavieng, NIP 9842079<br />
Popondetta<br />
PO Box 47, Popondetta, Oro 3297300<br />
Ramu Agrii Industries Ltd<br />
Gusap Downs, PO Box 2 83, Lae, MP<br />
Phone number : 474 3299 ext 54<br />
5
Wanem kain samting oli mekim long <strong>wel</strong> <strong>bilong</strong><br />
<strong>pam</strong>?<br />
Kampani fektori i save rausim tupela kain kaikai long mao prut<br />
bans (FFB). Dispela mao prut tasol em ol smolholdas i save katim<br />
<strong>na</strong> i kam long mill.<br />
•<br />
•<br />
Em crude palm oil (CPO). Dispela i kam stret long ol mit <strong>bilong</strong><br />
prut. FFB i save holim samting olsem 22 to 24% crude palm<br />
oil.<br />
Em mit <strong>bilong</strong> sit (kernel). Kampani ken salim olsem malomalo<br />
pauda or sit prut. FFB <strong>bilong</strong> mit prut i save holim 2 to 3% <strong>wel</strong><br />
<strong>bilong</strong> sit (PKO).<br />
Liklik tebel tambolo i soim ol samting yu ken mekim wantaim <strong>wel</strong><br />
<strong>bilong</strong> <strong>pam</strong>.<br />
Wel<br />
(CPO)<br />
<strong>bilong</strong> <strong>pam</strong> Wel <strong>bilong</strong> sit (Kernel)<br />
Butter (margarine) Long mekim <strong>wel</strong> <strong>bilong</strong> kuk<br />
Gris <strong>bilong</strong> kuk Icecream<br />
Biskets Mayon<strong>na</strong>ise<br />
Noodles Bakery products<br />
S<strong>na</strong>k Sop<br />
Lo mekim sop Powda <strong>bilong</strong> wasim klos<br />
Bio-puel Marasin <strong>bilong</strong> wasim pelet<br />
Giris <strong>wel</strong> Marasin <strong>bilong</strong> bilasim skin (cosmetics)<br />
Kandel Samting kam long we <strong>bilong</strong> <strong>pam</strong><br />
6
Sustai<strong>na</strong>bility emi wanem samting?<br />
Pasin <strong>bilong</strong> <strong>lukautim</strong> mama graun, bihainim ol <strong>gutpela</strong> <strong>rot</strong> <strong>bilong</strong><br />
<strong>lukautim</strong> <strong>wel</strong> <strong>pam</strong> blok bai holim <strong>na</strong> banisim laip <strong>bilong</strong> femili.<br />
Em bai <strong>lukautim</strong> tu ol tain pikini ikam bihain.<br />
Taim yumi bihainim ol <strong>gutpela</strong> wei <strong>bilong</strong> wok didiman yumi ken<br />
<strong>kamap</strong>im gaden kaikai, <strong>na</strong> bio -fuel long kirapim strong long bodi<br />
(energy). Na tu sapos yumi usim gut ol mama graun risos olsem<br />
wara, giraun, timba, <strong>na</strong> ol <strong>na</strong>rapela bus diwai <strong>na</strong> garas, ol tumbu<strong>na</strong><br />
pikinini <strong>bilong</strong> yumi bai kisim wankain bilas <strong>na</strong> blesing olsem yumi<br />
tu.<br />
Wel Pam Industri tu i sa<strong>na</strong>p antap long ol mama lo <strong>bilong</strong> Roundtable<br />
Sustai<strong>na</strong>ble Palm Oil (RSPO) we em i laik lukim olsem <strong>OPIC</strong> i mas<br />
gat: ( ) i<strong>na</strong>p moni, (2) mama graun istap long <strong>gutpela</strong> lukaut <strong>na</strong> tu<br />
(3 ) em i <strong>na</strong>pim <strong>gutpela</strong> sindaun <strong>bilong</strong> industri <strong>na</strong> ol smolholda.<br />
Sapos yumi karim aut ol dispela tok sopas <strong>na</strong> pasin <strong>bilong</strong> RSPO,<br />
ol smolholda ken kisim halivim long ol dispela eria. <strong>Gutpela</strong> lukaut<br />
long mama graun <strong>na</strong> wara risos.<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Kisim moa save <strong>na</strong> lainim yu yet long ol wei <strong>bilong</strong> <strong>lukautim</strong> <strong>na</strong><br />
<strong>kamap</strong>im <strong>gutpela</strong> wei <strong>bilong</strong> mekim <strong>na</strong> ronim ol samting,<br />
Bai yu ken kisim gut win moni sapos planti kastama i laik baim<br />
<strong>pam</strong> <strong>wel</strong>,<br />
I mas gat moa pasin <strong>bilong</strong> sindaun <strong>na</strong> tok tok wantaim milling<br />
Kampani,<br />
I mas gat moa save long ol rul <strong>na</strong> lo i karamapim ol kampani <strong>na</strong><br />
bisnis <strong>bilong</strong> ol yet,<br />
I mas gat <strong>gutpela</strong> save long pasin <strong>bilong</strong> sidaun wantaim, <strong>gutpela</strong><br />
wei <strong>bilong</strong> <strong>lukautim</strong> Wel Pam Indastri, ol pipel <strong>na</strong> komuniti.<br />
8
Rereim giraun <strong>bilong</strong> planim nupela <strong>pam</strong><br />
<strong>OPIC</strong> i gat wanpela nupela pepa ol i kolim “Oil Palm Planting<br />
Approval Form”. Bipo long smolholda i klinim eria <strong>bilong</strong> <strong>wel</strong> <strong>pam</strong><br />
blok <strong>OPIC</strong> mas givim tok orait long yu pastaim. Na tu <strong>OPIC</strong> i mas<br />
givin tok orait bipo long planin <strong>pam</strong>.<br />
Sapos yu gat laik long <strong>kamap</strong> olsem <strong>wel</strong> <strong>pam</strong> smolholda, or yu laik<br />
planin moa <strong>wel</strong> <strong>pam</strong>, or yu laik plainin nupela <strong>pam</strong> long olpela blok<br />
yu mas go lukim lokal <strong>OPIC</strong> opis. Na tu, yu mas askim long Aproval<br />
Fom. Yu mas ridim gut <strong>na</strong> save long ol <strong>rot</strong> yu mas bihainim <strong>na</strong> ol<br />
rul <strong>bilong</strong> plainin <strong>wel</strong> <strong>pam</strong>. Sapos yu nidim halivim long dispela yu<br />
mas lukim pastaim wokman <strong>bilong</strong> lokal <strong>OPIC</strong> opis. Askim ol long<br />
“Aproval Form” <strong>na</strong> yu mas ridim <strong>na</strong> klia gut long ol toktok i stap<br />
insait long dispela pepa. I gat ol mandato <strong>bilong</strong> <strong>wel</strong> <strong>pam</strong> <strong>na</strong> yu<br />
mas save <strong>na</strong> bihainim gut. Sapos yu nidim halivin yu mas toktok<br />
wantaim wokman <strong>bilong</strong> lokal <strong>OPIC</strong> opis.<br />
Papa <strong>bilong</strong> giraun<br />
Sapos yu laik planim <strong>wel</strong> <strong>pam</strong> olsem:<br />
•<br />
•<br />
Viles Oil Pam (VOP) or<br />
Kastamari wanbel raits<br />
Yu mas kisim pastaim kastomari len use agrimen<br />
•<br />
Len settlemen skim (LSS)<br />
Sapos yu tingting long planim <strong>wel</strong> <strong>pam</strong> aninit long:<br />
•<br />
Len Settlemen Scheme (LSS) bai yu mas gat pepa i tok save<br />
olsem yu holim taitel. Yu mas lukim ol <strong>OPIC</strong> wokman long halivim<br />
yu long kisim ol dispela pepa.<br />
9
Wok <strong>bilong</strong> niupela blok<br />
Opic bai halivim yu long stretim olgeta kain pepa olsem pemit <strong>na</strong><br />
cetifiket yu nidim long planim <strong>wel</strong> <strong>pam</strong>. Tasol em wok <strong>bilong</strong> yu long<br />
save long ol mandato (regulations) we i tok aut long hap yu mas<br />
planim <strong>pam</strong>. Kain olsem borosim bus, arere <strong>bilong</strong> wara (buffer<br />
zones) <strong>na</strong> mak <strong>bilong</strong> <strong>na</strong>mbawan lain <strong>bilong</strong> <strong>wel</strong> <strong>pam</strong> istap klostu<br />
long gavman <strong>rot</strong>).<br />
<strong>OPIC</strong> yet bai halivim yu long makim block <strong>bilong</strong> yu. Long makim<br />
yu bai nidim ol dispela samting:<br />
•<br />
•<br />
Pek <strong>bilong</strong> makim hap <strong>bilong</strong> planim diwai <strong>pam</strong>,<br />
Tep <strong>bilong</strong> makim lain diwai <strong>pam</strong> <strong>na</strong> waia a rop <strong>bilong</strong> stretim<br />
lain.<br />
Pam yu planim i mas gat paten olsem triangle. Dispela kain paten<br />
bai larim strong <strong>bilong</strong> san long wanwan <strong>pam</strong> i nidim long sait <strong>bilong</strong><br />
en long gro. Sapos yu bihainim dispela <strong>rot</strong> yu <strong>na</strong>p long planim 20<br />
<strong>wel</strong> <strong>pam</strong> diwai <strong>pam</strong> long wanpela hecta.<br />
Long kam long mak olsem 20 <strong>pam</strong>s spes yu mas makim i olsem<br />
9.8m <strong>na</strong>mel long wanwan <strong>pam</strong> <strong>na</strong> 8.5m <strong>na</strong>mel long lain <strong>wel</strong><strong>pam</strong>.<br />
Pam i no <strong>na</strong>p karim gut prut sapos yu plenin klostu klostu or sapos<br />
yu planim long we tru long ol harapela.<br />
Narapela wok i kam bihain:<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Makim stretpela banis <strong>bilong</strong> blok (said long bik <strong>rot</strong> or blok <strong>bilong</strong><br />
<strong>na</strong>rapela neba),<br />
Yu mas klia gut long mak <strong>bilong</strong> <strong>na</strong>mbawan lain <strong>pam</strong> i stat sa<strong>na</strong>p<br />
long sait <strong>rot</strong>,<br />
Yu ken planim <strong>na</strong>mbawan lain <strong>pam</strong> long spes 4.25m stat long<br />
banis <strong>bilong</strong> blok <strong>bilong</strong> neiba <strong>bilong</strong> yu,<br />
Usim dispela plen lain <strong>pam</strong> olsem bes lain,<br />
Putim pek long 0m <strong>na</strong> bihain putim long 9.8m long olgeta lain<br />
<strong>pam</strong>. Dispela mas bihainim yet bes lain. Dispela ol lain pek i mas<br />
sa<strong>na</strong>p long strepela lain,<br />
0
•<br />
•<br />
•<br />
Nau long <strong>na</strong>mba tu lain bai yu mas makim long 8.5m,<br />
Nau yet <strong>na</strong>mba wan pek bai yu mas putim long 4.9m <strong>na</strong> bihain<br />
long 9.8m long olgela lain mak yu mekim (intervals). Dispela bai<br />
stap <strong>na</strong>mel long <strong>na</strong>mbawan lain <strong>pam</strong>. Piksa <strong>bilong</strong> dispela ol lain<br />
<strong>pam</strong> bai <strong>kamap</strong> olsem triangle,<br />
Ripitim i<strong>na</strong>p yu pinis makim blok <strong>bilong</strong> yu.<br />
Pasin <strong>bilong</strong> planim <strong>wel</strong> <strong>pam</strong> long bihainim piksa <strong>bilong</strong> triangle i<br />
halivim long <strong>wel</strong> <strong>pam</strong> bai gat wankain mak (distance). Ol <strong>na</strong>rapela<br />
<strong>wel</strong> <strong>pam</strong> tu bai gat wankain mak wantaim ol <strong>wel</strong> <strong>pam</strong> i stap klostu<br />
long ol.
Katim daun ol bus <strong>bilong</strong> planim diwai <strong>pam</strong><br />
<strong>OPIC</strong> bai toksave long yu long ol rul <strong>bilong</strong> bihainim taim yu laik<br />
katim bus long planim <strong>wel</strong> <strong>pam</strong>. Dispela ol rul i stap aninit long<br />
mandato <strong>bilong</strong> Roundtable Sustai<strong>na</strong>ble Palm Oil (RSPO).<br />
Em itambu long:<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Katim mama diwai (primary forest) ibin <strong>kamap</strong> long taim <strong>bilong</strong><br />
ol tubu<strong>na</strong> ikam i<strong>na</strong>p <strong>na</strong>u,<br />
Rausim ol has <strong>bilong</strong> diwai i sting pinis,<br />
Plainim <strong>wel</strong> <strong>pam</strong> igo klostu tru long arere <strong>bilong</strong> liklik <strong>na</strong> bikpela<br />
wara,<br />
Laitim paia long kukim bus,<br />
Katim bus we i bagarap tru long pasin <strong>bilong</strong> kukim bus,<br />
Klinim bus i gat ku<strong>na</strong>i garas tasol.<br />
I gat ol <strong>gutpela</strong> <strong>rot</strong> i stap pinis <strong>na</strong> i tok aut long stretpela <strong>rot</strong><br />
<strong>bilong</strong> katim or klinim ol bus we i nogat bikpela bus long en.<br />
2
Pasin <strong>bilong</strong> katim bus:<br />
.<br />
2.<br />
3.<br />
4.<br />
5.<br />
6.<br />
Brasim aninit <strong>bilong</strong> diwai,<br />
Katim <strong>na</strong> silipim ol diwai long sait we yu putim mak <strong>bilong</strong> planim<br />
<strong>pam</strong>,<br />
Katim ol bikpela diwai isa<strong>na</strong>p yet,<br />
Katim ol has <strong>bilong</strong> diwai <strong>na</strong> bihainim long mak <strong>bilong</strong> giraun,<br />
Noken laitim paia,<br />
Lusim hap bus arere long liklik or bikpela wara (buffer zone). Yu<br />
mas lukim <strong>OPIC</strong> opis long halivim yu long ol dispela sait sapos<br />
yu no klia.<br />
3
Rausim ku<strong>na</strong>i <strong>na</strong> planim diwai <strong>pam</strong><br />
Pasin bliong senisim dispela hap giraun we ino <strong>na</strong>p karim kaikai<br />
<strong>na</strong> mekim i <strong>kamap</strong> olsem wanpela <strong>gutpela</strong> hap giraun i ken karim<br />
planti kaikai.<br />
Ku<strong>na</strong>i <strong>na</strong>ting<br />
<strong>Gutpela</strong> <strong>wel</strong><strong>pam</strong> bai i<strong>na</strong>p long <strong>kamap</strong> long dispela ku<strong>na</strong>i<br />
4
Ol <strong>gutpela</strong> samting:<br />
•<br />
Bai yu mas senesim giraun we ku<strong>na</strong>i istap long mekim planti win<br />
moni long en we i <strong>kamap</strong> long diwai <strong>pam</strong>.<br />
Ol nogut samting:<br />
•<br />
•<br />
Ku<strong>na</strong>i i wanpela garas i save gro hariap <strong>na</strong> wail tru olsem <strong>na</strong><br />
yumi mas putim sampela kain kontrol long en bipo ol i planim<br />
diwai <strong>pam</strong>,<br />
Ol graun igat garas tasol i isi tru long paia i <strong>kamap</strong> long en <strong>na</strong><br />
lait. Olsem <strong>na</strong> i impoten tru olsem i mas gat kontrol long garas<br />
nogut i paia <strong>na</strong> kukim ol nupela <strong>wel</strong> <strong>pam</strong>.<br />
Pasin <strong>bilong</strong> rausim ku<strong>na</strong>i <strong>na</strong> planim diwai <strong>pam</strong>:<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Pampim olgeta eria wantaim glyphosate (250ml glyphosate<br />
plus 40ml wetter per 20l woksak) 2x samting olsem <strong>na</strong>mel long<br />
eitpela (8) wik,<br />
Ol garas i gro bihain long <strong>na</strong>mbawan taim yu <strong>pam</strong>pim, yu mas<br />
<strong>pam</strong>pim gen long wankain marasin bipo long yu planim <strong>wel</strong><br />
<strong>pam</strong>,<br />
Yu mas usim glyphosate (sapos yu kisim trening long en pinis<br />
<strong>na</strong> i mas stap). Yu mas bihainim ol toktok gut long <strong>na</strong>pim pasin<br />
<strong>bilong</strong> <strong>lukautim</strong> septi <strong>bilong</strong> yu,<br />
Yu mas <strong>kamap</strong>im ol banis <strong>bilong</strong> stopim paia tu long blok <strong>bilong</strong><br />
yu <strong>na</strong> tu long ol hap giraun i gat garas tasol igro long en,<br />
Yu mas planim tu sampela ol gris bin (legume) long karamapim<br />
giraun <strong>na</strong> long banisim garas nogut long gro long en,<br />
Noken planim diwai <strong>pam</strong> long graun we yu no kilim ku<strong>na</strong>i garas.<br />
Yu mas kilim bipo yu planim diwai <strong>pam</strong>.<br />
5
Dispela <strong>pam</strong> ino i<strong>na</strong>p long<br />
<strong>kamap</strong> gut. Katim ku<strong>na</strong>i<br />
pastaim.<br />
Dispela <strong>pam</strong> ino gat gris no ino<br />
<strong>na</strong>p long gro gut.<br />
Long hap graun we ol ku<strong>na</strong>i <strong>na</strong> <strong>na</strong>rapela gras nogut istap yu mas<br />
rausim ol gras istap klostu long has <strong>bilong</strong> <strong>pam</strong> (2m). Giraun we<br />
ol ku<strong>na</strong>i ibin stap emi i save sot long gris <strong>na</strong> yu mas kisim fetelaisa<br />
<strong>na</strong> tromwoi.<br />
Na tu yu mas planim ol gris bin <strong>na</strong>mel long ol diwai <strong>pam</strong>. Emi<br />
isi moa long rausim ol ku<strong>na</strong>i pastaim long yu planim diwai <strong>pam</strong><br />
rausim ol ku<strong>na</strong>i.<br />
6
Rausim olpela <strong>pam</strong> <strong>na</strong> planim nupela<br />
•<br />
•<br />
•<br />
. Kilim dai olpela <strong>pam</strong><br />
Drilim tripela hul long has <strong>bilong</strong> <strong>pam</strong>. Dispela hul mas dip olsem<br />
20cm <strong>na</strong> mas go daun i<strong>na</strong>p long ol marasin bai i<strong>na</strong>p long stap,<br />
Skelim 20ml Glyphosate long olgeta tripela hul. Ol wokman mas<br />
bihainim sefti,<br />
Pasim ai <strong>bilong</strong> hul wantaim wanpela lus prut.<br />
2. Wei <strong>bilong</strong> katim ol poison <strong>pam</strong><br />
•<br />
•<br />
Marasin bai wok long kilim <strong>pam</strong> long 4pela wik yu putim marasin.<br />
Bihain long dispela taim yu mas katim daun ol <strong>pam</strong> i<strong>na</strong>p sik<br />
Ganoderma o talinga ino i<strong>na</strong>p kalap igo long ol nuipela,<br />
Katim ol diwai <strong>pam</strong> wantaim wanpela chisel o akis. Yu mas<br />
pundaunim long wei i<strong>na</strong>p spes stap long planim niupela.<br />
We yu lukim sik ganoderma o talinga stap long has <strong>bilong</strong><br />
wanpela <strong>pam</strong> olgeta sting mit <strong>bilong</strong> <strong>pam</strong> mas katim <strong>na</strong> rausim.<br />
Yu mas digim gut has <strong>bilong</strong> <strong>pam</strong> <strong>na</strong> brukim igo liklik <strong>na</strong> emi<br />
drai <strong>na</strong> sting olgeta.<br />
Katim daun koko<strong>na</strong>s <strong>na</strong> planim diwai <strong>wel</strong><strong>pam</strong>:<br />
•<br />
Olpela sting koko<strong>na</strong>s bai gat planti sik Ganoderma o talinga <strong>na</strong><br />
sapos yu laik planim <strong>wel</strong><strong>pam</strong> long hap we koko<strong>na</strong>s istap yu mas<br />
askim <strong>OPIC</strong> didiman <strong>bilong</strong> yu long givim tok orait,<br />
7
•<br />
Planim gris bin pastaim long karamapim ol sting koko<strong>na</strong>s i<strong>na</strong>p<br />
Ganoderma o talinga ino i<strong>na</strong>p kalap igo long niupela diwai<br />
<strong>wel</strong><strong>pam</strong>.<br />
Ol <strong>pam</strong> igat sik Ganoderma igat planti pangal i pundaun.<br />
Ino gat marasin long rausim dispela sik <strong>na</strong> yu mas usim chisel<br />
long brukim diwai <strong>pam</strong> i<strong>na</strong>p emi i sting hariap.<br />
8
Planim nuipela diwai <strong>wel</strong> <strong>pam</strong><br />
Ol tuls <strong>na</strong> samting yu mas gat:<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Savel long brukim giraun,<br />
Resa o <strong>na</strong>ïf long rausim plestik,<br />
Longpela han diwai (4cm x .5m) long paitim giraun long has<br />
<strong>bilong</strong> niupela <strong>pam</strong>,<br />
Liklik tin (tinpis) long skelim TSP fetelaisa,<br />
Bus <strong>na</strong>ïf <strong>bilong</strong> rausim ol gras nogut <strong>na</strong> <strong>bilong</strong> brukim giraun<br />
long planim ol gris bin.<br />
Nuipela diwai <strong>pam</strong> <strong>bilong</strong> planim<br />
Yu mas baim ol nuipela diwai <strong>pam</strong> <strong>bilong</strong> planim long kampani<br />
we oli planim <strong>gutpela</strong> sid olsem Dami.<br />
Ol kru <strong>wel</strong><strong>pam</strong> i<strong>kamap</strong> <strong>na</strong>ting insait long blok ino gat strong i<strong>na</strong>p<br />
long <strong>kamap</strong> <strong>gutpela</strong>. Itambu long planim ol dispela kain diwai<br />
<strong>pam</strong>.<br />
9
Pasin <strong>bilong</strong> <strong>lukautim</strong> niupela diwai <strong>wel</strong> <strong>pam</strong><br />
Ol niupela diwai <strong>wel</strong><strong>pam</strong> mas stap 0- 2 pela mun long neseri<br />
<strong>bilong</strong> kampani. Em ken stat karim bans prut i<strong>na</strong>p long 2pela yia<br />
sapos yu <strong>lukautim</strong> gut niupela <strong>pam</strong>. Ol niupela <strong>pam</strong> emi bruk o<br />
bagarap liklik bai tekim longpela taim olsem 3-4 pela yia bihain em<br />
ken karim.<br />
Dispela niupela diwai <strong>wel</strong> <strong>pam</strong><br />
bai no i<strong>na</strong>p long karim long<br />
longpela taim.<br />
Dispela nuipela diwai <strong>wel</strong> <strong>pam</strong><br />
bai i<strong>na</strong>p long karim long 2pela<br />
yia.<br />
Taim ol karim niupela kam long bilok yu mas planim <strong>na</strong>mel long<br />
<strong>na</strong>mbawan wik long abrusim sampela bagarap we ken <strong>kamap</strong> long<br />
niupela <strong>pam</strong>.<br />
Wei <strong>bilong</strong> planim <strong>pam</strong> i<strong>na</strong>p emi gro <strong>gutpela</strong> <strong>na</strong> <strong>kamap</strong><br />
strongpela:<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Long sampela hap ol <strong>pam</strong> bai no i<strong>na</strong>p long gro gut sapos ol ino<br />
gat TSP fetelaisa. <strong>OPIC</strong> didman bai toksave long yu long dispela<br />
fetelaisa,<br />
Yu wantaim <strong>OPIC</strong> didiman mas makim olgeta hap we yu bai<br />
planim niupela <strong>pam</strong>,<br />
Klinim gut hap we yu bai planim <strong>pam</strong> (2m),<br />
Digim hul – dip <strong>bilong</strong> em 40cm x 30cm,<br />
Putim TSP long hul pastaim <strong>na</strong> tanim wantaim giraun,<br />
20
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Katim plestik <strong>na</strong> rausim olgeta,<br />
Putim diwai <strong>wel</strong> <strong>pam</strong> insait long hul i<strong>na</strong>p has <strong>bilong</strong> <strong>pam</strong> emi<br />
level wantaim giraun,<br />
Paitim giraun wantaim longpela han diwai i<strong>na</strong>p diwai <strong>wel</strong> <strong>pam</strong><br />
emi pas gut,<br />
Putim sampela moa giraun antap long em.<br />
Noken tromoi olpela plestik. Givim olgeta plestik long <strong>OPIC</strong><br />
didiman.<br />
Yu mas wokabaut <strong>na</strong> lukluk gut long olgeta <strong>pam</strong> long olgeta mun.<br />
Toksave long <strong>OPIC</strong> didiman <strong>bilong</strong> yu sapos yu lukim sampela<br />
binitang i kaikaim lip <strong>bilong</strong> <strong>pam</strong>.<br />
Rausim olgeta gras nogut i <strong>kamap</strong> klostu long has <strong>bilong</strong> <strong>pam</strong>.<br />
Ol gras nogut i karamapim<br />
niupela <strong>pam</strong>.<br />
Dispela <strong>pam</strong> ino gat ol gras<br />
nogut long has <strong>bilong</strong> em.<br />
2
Pasin <strong>bilong</strong> fetelaisa<br />
Fetelaisa bai givim <strong>gutpela</strong> halivim long ol niupela <strong>pam</strong> long <strong>kamap</strong><br />
bikpela <strong>na</strong> strongpela hariap. Giraun emi no wankain long olgeta<br />
hap <strong>na</strong> sampela hap bai nidim moa fetelaisa long <strong>na</strong>rapela. Ol<br />
<strong>OPIC</strong> didiman bai halivim long oderim fetelaisa <strong>bilong</strong> ol niupela<br />
<strong>pam</strong>.<br />
Rereim blok<br />
Ol smolholda mas stretim <strong>na</strong> klinim <strong>rot</strong> <strong>bilong</strong> wilbaro i<strong>na</strong>p emi<br />
<strong>gutpela</strong> <strong>na</strong> isi long rausim ol prut. Rot emi mas i<strong>na</strong>p long kisim<br />
olget prut long olgeta wanwan <strong>pam</strong>. Hap we ol trak i kisim prut<br />
mas klin.<br />
Nogut <strong>rot</strong> <strong>bilong</strong> wilbaro. <strong>Gutpela</strong> <strong>rot</strong> <strong>bilong</strong> wilbaro<br />
22
Hap long <strong>rot</strong> we ol trak bai kisim prut mas klin <strong>na</strong> stret. Planim<br />
sampela diwai long mekim dispela hap i <strong>kamap</strong> kol liklik.<br />
23
Ol Gris Bin<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Planim ol gris bin long sem taim yu planim ol niupela diwai <strong>pam</strong><br />
Ol gris bin emi <strong>gutpela</strong> olsem wanem?,<br />
Ol gris bin ikaramapim giraun <strong>na</strong> ren ino i<strong>na</strong>p long wasim aut,<br />
Ol i putim bek sampela gris long giraun,<br />
Ol gras nogut bai no i<strong>na</strong>p long gro gut,<br />
Sampela bi<strong>na</strong>tang olsem rinoserus bai no i<strong>na</strong>p bagarapim <strong>pam</strong>.<br />
Pasin <strong>bilong</strong> planim gris bin:<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Planim sid <strong>bilong</strong> Pueraria wantaim Calypo bin,<br />
Long 240 <strong>pam</strong> planim 8kg Puero <strong>na</strong> 2kg Calypo,<br />
Planim dispela sid wantaim TSP ( 0kg <strong>bilong</strong> 240 <strong>pam</strong>),<br />
<strong>OPIC</strong> didiman bai halivim yu long rereim ol sid,<br />
Yu mas rausim ol gras nogut long dispela hap we yu planim gris<br />
bin,<br />
Ol i digim giraun wantaim wanpela han diwai long planim gris bin<br />
(lukim piksa).<br />
24
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
.<br />
Dikim hul long graun i<strong>na</strong>p long 5 cm mak.<br />
To putim 5 igo i<strong>na</strong>p 0 sids<br />
long wanwan hul.<br />
Karamapim sids long hul<br />
wantaim graun.<br />
Mekim tupela leg mak (steps) <strong>na</strong> ripitim wankain <strong>rot</strong> long planim<br />
gris bin,<br />
Planim long zig zag wei <strong>na</strong> stop long olgeta tupela leg mak long<br />
ol eria yu kliarim <strong>na</strong>mel long <strong>pam</strong>,<br />
Yu mekim planti hol <strong>bilong</strong> planim gris bin. Sapos yu gat <strong>gutpela</strong><br />
<strong>na</strong> planti gris bin i gro <strong>na</strong> karamapim gut graun yu no nit long<br />
hatwok long rausim garas nogut <strong>na</strong> olgeta fetelaisa yu putim bai<br />
givim <strong>gutpela</strong> halivim long ol <strong>pam</strong>,<br />
Yu ken digim liklik hul i<strong>na</strong>p long 5cm wantaim stik <strong>bilong</strong> digim<br />
graun,<br />
25
•<br />
•<br />
Insait long hul yu putim 5pela or 0pela sid wantaim fetelaisa i<br />
go insait long hul,<br />
Bihain karamapim hul long malumalum giraun.<br />
26
Gaden kaikai<br />
Sapos yu planim ol gaden kaikai long <strong>na</strong>mbawan yia yu planim<br />
<strong>wel</strong> <strong>pam</strong> ol kaikai bai givim femili or haus lain <strong>bilong</strong> yu <strong>gutpela</strong><br />
saplai.<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Planim kaikai longwei liklik<br />
long ol <strong>wel</strong><strong>pam</strong>.<br />
Noken planim ba<strong>na</strong><strong>na</strong> klostu<br />
long ol <strong>wel</strong><strong>pam</strong>.<br />
Yu no ken tru laitim paia long traim klinim <strong>na</strong> statim gaden. Sapos<br />
yu mekim yu ken <strong>kamap</strong>im asua or baragarap long ol <strong>wel</strong> <strong>pam</strong><br />
<strong>bilong</strong> yu,<br />
Yu mas planim ol gaden kaikai long wei long ol yanpela pikinini<br />
<strong>wel</strong> <strong>pam</strong>. Samting olsem tupela mita (2m) long niupela <strong>pam</strong> yu<br />
planim,<br />
Yu mas planim ol gaden kaikai we ol i no <strong>na</strong>p resis wantaim<br />
yanpela <strong>pam</strong> yu planim,<br />
Noken planim tapiok <strong>na</strong> ba<strong>na</strong><strong>na</strong> klostu long yanpela <strong>wel</strong><strong>pam</strong><br />
bikos ol bai resis long kisim gris long graun <strong>na</strong> tu san lait. Na tu<br />
i hat tru long rausim taim <strong>pam</strong> i gro bikpela,<br />
Ba<strong>na</strong><strong>na</strong> i ken <strong>kamap</strong> olsem haus <strong>bilong</strong> bi<strong>na</strong>tang nogut <strong>bilong</strong><br />
<strong>wel</strong> <strong>pam</strong>. Noken planim ol gaden kaikai <strong>na</strong>mel long ol bikpela<br />
<strong>pam</strong> insait long blok. Em i tutak tumas long planim gaden kaikai<br />
aninit long ol <strong>wel</strong> <strong>pam</strong>,<br />
27
•<br />
Yu ken planim ol gaden kaikai <strong>na</strong>mel long ol yanpela <strong>wel</strong><strong>pam</strong>.<br />
Noken planim klostu long has <strong>bilong</strong> <strong>pam</strong>, <strong>na</strong> tu noken planim<br />
klostu tumas long ol yanpela <strong>wel</strong><strong>pam</strong>. Ba<strong>na</strong><strong>na</strong> i save gro hariap<br />
<strong>na</strong> tu resis wantaim <strong>wel</strong> <strong>pam</strong>. Taim yu larim long gro <strong>wel</strong> <strong>pam</strong> bai<br />
kisim kik bek. Em bai gro isi isi tru.<br />
Planti ol LSS Blok i gat ol liklik risev eria <strong>bilong</strong> planim gaden<br />
kaikai.<br />
Sapos yu gat tingting long kisim moa kaikai long gaden <strong>bilong</strong><br />
yu; yu mas toktok wantaim <strong>OPIC</strong> long ol <strong>gutpela</strong> <strong>rot</strong> <strong>bilong</strong> mekim<br />
kompos. <strong>OPIC</strong> i gat <strong>gutpela</strong> toksave long <strong>gutpela</strong> pasin <strong>bilong</strong><br />
planim kaikai long sem graun long ol kainkain taim (season).<br />
28
Nambawan taim <strong>bilong</strong> katim prut<br />
(2pela igo i<strong>na</strong>p 5pela yias bihain long yu planim <strong>wel</strong> <strong>pam</strong>)<br />
Wanem ol tul yu nidim?<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Savel long digim baret long kliarim <strong>rot</strong> <strong>bilong</strong> wilbaro,<br />
Bus<strong>na</strong>ip <strong>bilong</strong> katim bush <strong>na</strong> gras nogut <strong>na</strong> ol stronpela diwai,<br />
Rek <strong>bilong</strong> klinim aninit <strong>bilong</strong> <strong>wel</strong> <strong>pam</strong>,<br />
Liklik sisel <strong>bilong</strong> katim pangal <strong>na</strong> rausim prut,<br />
Stonfail long sapim sisel <strong>na</strong> fail long bus<strong>na</strong>ip,<br />
Wilbaro <strong>na</strong> umben <strong>bilong</strong> putim ol prut long sait <strong>bilong</strong> <strong>rot</strong>,<br />
Fetelaisa <strong>na</strong> ol empti tinpis <strong>bilong</strong> troimoi fetelaisa.<br />
Pasin <strong>bilong</strong> lukatim ol yanpela <strong>pam</strong><br />
. Klinim <strong>na</strong> bairim<br />
Wei <strong>bilong</strong> klinim has <strong>bilong</strong> <strong>pam</strong> bai klin<br />
Ol circle <strong>bilong</strong> wid i mas stap klin <strong>na</strong> ino ken larim gras nogut i gro<br />
long en. Sapos yu gat klinpela wided circle, fetelaisa yu bai putim<br />
<strong>wel</strong> <strong>pam</strong> tasol bai usim <strong>na</strong> ino gras nogut. Na tu em bai mekim isi<br />
tru long yu long kisim ol lus prut.<br />
29
2. Bairim blok <strong>wel</strong> <strong>pam</strong><br />
Yu mas traim long kipim blok <strong>bilong</strong> yu klin. Rausim gut ol fen <strong>na</strong><br />
ol liklik gras.<br />
Ol kainkain gras i mas olgeta taim stap tambolo. Ol gras nogut i<br />
save resis wantaim <strong>wel</strong><strong>pam</strong> long gris <strong>na</strong> tu i save hat long bungim<br />
ol prut.<br />
3. Pasin <strong>bilong</strong> rausim pangal<br />
Pangal I planti<br />
tumas. Katim <strong>na</strong><br />
rausim sampela.<br />
Pangal em i<strong>na</strong>p. Pangal emi no i<strong>na</strong>p.<br />
Sapos yu planim <strong>wel</strong> <strong>pam</strong> antap long liklik maunten yu mas putim ol<br />
pangal long wei long daunim ol ron <strong>bilong</strong> wara <strong>na</strong> giraun wantaim<br />
ol <strong>gutpela</strong> gris pipia.<br />
30
Taim yu prunim yanpela <strong>pam</strong> yu mas larim tupela pangal aninit<br />
long bans i mao gut tru.<br />
Sapos yu laik oba long prunim<br />
yanpela <strong>pam</strong>, i mas noken gat<br />
bans i mao aninit long pangal.<br />
4. Rausim Bul (man)Pam<br />
Bai yu Rausim bul <strong>pam</strong> olsem wanem?<br />
•<br />
•<br />
Sapos i gat planti prut i gro<br />
<strong>na</strong> hangamap long <strong>wel</strong> <strong>pam</strong>,<br />
noken prunim tumas.<br />
Yu mas katim olgeta pangal <strong>na</strong> bihain yu dig raunim <strong>pam</strong> wantaim<br />
chisel <strong>na</strong> subim igo long sait. Yu mas go lukim ol wokman <strong>bilong</strong><br />
<strong>OPIC</strong> opis klostu long yu <strong>na</strong> askim ol long <strong>na</strong>rapela pikinini <strong>wel</strong><br />
<strong>pam</strong>.<br />
Yu mas lainim ol pangal yu katim <strong>na</strong>mel long tupela lain <strong>pam</strong>.<br />
Taim yu laik bungim ol pangal yu katim yu mas putim ol nilnil i<br />
go daun long graun <strong>na</strong> ino ken lukluk go antap long klaut. Long<br />
dispela <strong>rot</strong>, bai inoken gat planti birua i <strong>kamap</strong> long wanwan man<br />
i wok insait long blok.<br />
3
Katim Prut<br />
Yanpela <strong>pam</strong> yu mas katim prut wantaim chisel. Katim has<br />
<strong>bilong</strong> pangal klostu long bunch.<br />
Collectim olgeta bans <strong>na</strong> lus prut wantaim. Olgeta taim yu mas<br />
bihainim toksave milling kampani i givim yu.<br />
32
Fetelaisa<br />
Ol yanpela <strong>pam</strong> i nidim fetelaisa long gro gut <strong>na</strong> hariap. Sapos yu<br />
laikim ol <strong>wel</strong> <strong>pam</strong> i karim gut planti prut bans. Skel <strong>bilong</strong> hamas<br />
fetelaisa long putim long <strong>wel</strong><strong>pam</strong> bai <strong>na</strong>rakain long ol wanwan hap<br />
we <strong>pam</strong> i gro long en.<br />
<strong>OPIC</strong> opis klostu we yu stap long en bai givim yu skul <strong>na</strong> soim yu<br />
hamas fetelaisa yu bai putim <strong>na</strong> tu long <strong>rot</strong> yu bai putim aninit long<br />
ol yanpela <strong>wel</strong><strong>pam</strong> <strong>bilong</strong> yu.<br />
Taim yu fetelaisim yanpela <strong>pam</strong> yu bai mas putim long <strong>wel</strong> <strong>pam</strong><br />
bai <strong>na</strong>rakain long ol wanwan hap we <strong>pam</strong> i gro long en.<br />
Taim yu fetelaisim yanpela <strong>pam</strong> yu bai mas putim long wankain<br />
skel arere long wided circle. Tambu tru long putim fetelaisa klostu<br />
tru long has <strong>bilong</strong> <strong>wel</strong><strong>pam</strong> <strong>na</strong> tu noken tru hipim olsem maunten<br />
long has <strong>bilong</strong> <strong>pam</strong>.<br />
33
Pasin <strong>bilong</strong> <strong>lukautim</strong> bikpela <strong>pam</strong><br />
Ol tuls yu mas gat long en:<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Savel long digim baret <strong>na</strong> <strong>rot</strong> <strong>bilong</strong> wokabaut taim yu havestim<br />
<strong>wel</strong> <strong>pam</strong> prut,<br />
Bus<strong>na</strong>ip long katim gras <strong>na</strong> <strong>wel</strong> bus,<br />
Rek long brumim ol sting prut <strong>na</strong> ol pipia lip aninit long <strong>wel</strong><br />
<strong>pam</strong>,<br />
Paip <strong>na</strong> Huk<strong>na</strong>ip <strong>bilong</strong> katim <strong>wel</strong><strong>pam</strong> prut i mao,<br />
Stonpail <strong>bilong</strong> sapim huk<strong>na</strong>ip <strong>na</strong> fail long bus<strong>na</strong>ip,<br />
Wilbaro <strong>na</strong> umben <strong>bilong</strong> putim prut arere long <strong>rot</strong>,<br />
Fetelaisa <strong>na</strong> tinpis tin long tromoi gut fetelaisa long has <strong>bilong</strong><br />
<strong>pam</strong>.<br />
Lukautim blok<br />
•<br />
•<br />
•<br />
. Rausim olpela pangal<br />
Ol bikpela <strong>wel</strong><strong>pam</strong> i mas gat pangal i<strong>na</strong>p long 4pela ten <strong>na</strong> 2 (42)<br />
<strong>na</strong> 4pela ten <strong>na</strong> eit (48) pangal,<br />
Sapos igat planti pangal long diwai em bai hatwok tumas long<br />
katim or daunim mao <strong>wel</strong><strong>pam</strong> bans,<br />
Na sapos <strong>pam</strong> ino gat planti pangal, <strong>pam</strong> ino <strong>na</strong>p long kisim <strong>na</strong><br />
usim lait <strong>bilong</strong> san long <strong>kamap</strong>im planti bans <strong>na</strong> <strong>wel</strong>.<br />
Planti pangal tumas<br />
no ol bans hait.<br />
<strong>Gutpela</strong>. Wanpela<br />
pangal istap a<strong>na</strong>nit<br />
long bans.<br />
Pangal i no i<strong>na</strong>p.<br />
34
2. Ol pangal bai go we<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Taim yu katim pangal yu mas putim gut long hip <strong>bilong</strong> pangal<br />
<strong>na</strong>mel long rabis lain,<br />
Ol pangal i save sting hariap <strong>na</strong> save <strong>kamap</strong>im planti <strong>gutpela</strong><br />
kompos. Dispela kompos i save givim bek gris igo long giraun<br />
<strong>na</strong> palm i usim or kaikai,<br />
Taim yu lainim ol pangal yu mas larim nilnil go daun long graun<br />
<strong>na</strong> bai ol wokman inoken kisim birua long en.<br />
Pangal ino <strong>na</strong>p stap klostu<br />
long a <strong>bilong</strong> <strong>pam</strong>.<br />
3. Wilbaro <strong>rot</strong><br />
Em i <strong>gutpela</strong> long hipim pangal<br />
olsem.<br />
Rot we yu wokabaut taim yu havest insait long blok mas klia<br />
olgeta taim. Na taim yu ronim wilbaro em bai isi tasol <strong>na</strong> yu no<br />
<strong>na</strong>p hatwok tumas.<br />
35
Rot <strong>bilong</strong> wilbero i pas. <strong>Gutpela</strong> <strong>rot</strong> <strong>bilong</strong> wilbero.<br />
Pangal i mas silip gut long <strong>rot</strong> <strong>bilong</strong> en <strong>na</strong> tu no ken putim<br />
karangi ol pangal <strong>na</strong>mel long lain <strong>pam</strong>.<br />
4. Ring raunim <strong>pam</strong><br />
•<br />
•<br />
•<br />
Taim yu klinim gut ol ring i raunim <strong>pam</strong> yu no <strong>na</strong>p lukim or painim<br />
birua o bi<strong>na</strong>tang i save <strong>kamap</strong>im long <strong>wel</strong> <strong>pam</strong>,<br />
Ol diwai gras i stap raunim <strong>pam</strong> <strong>na</strong> ol wail rop i save resis wantaim<br />
diwai <strong>wel</strong> <strong>pam</strong> long kisim kaikai long graun,<br />
Taim ring raunim palm i klin em isi long yu ken daunim prut <strong>na</strong><br />
tu ol gras nogut ino <strong>na</strong>p long resis wantaim <strong>wel</strong> <strong>pam</strong> long kaikai<br />
gris long graun. Dispela ol <strong>rot</strong> <strong>bilong</strong> wokabaut long havestim<br />
prut i samting we em mekim hat long usim. Bilong havest i klia<br />
<strong>na</strong> em i safe long wok.<br />
36
Dispela hap mas stap klin. <strong>Gutpela</strong>. Circle emi klin. Emi isi<br />
long katim bans <strong>na</strong> <strong>pam</strong> i<strong>na</strong>p<br />
long kisim olgeta fetelaisa.<br />
Rausim ol pikus <strong>na</strong> rop. Rausim ol pikus <strong>na</strong> rop.<br />
Ol strongpela gras, wail bus, <strong>na</strong> wail rop i save <strong>kamap</strong> or gro insait<br />
long diwai <strong>pam</strong> <strong>na</strong> resis wantaim <strong>pam</strong> long kisim gris kaikai <strong>na</strong><br />
wara long graun.<br />
Sapos aninit <strong>bilong</strong> <strong>pam</strong> i bus <strong>na</strong> yu wok long putim fetelaisa yumas<br />
save yu wok long westim moni.<br />
Taim yu rausim ol strongpela gras yu mas kamautim gut tru has<br />
37
aninint long graun. <strong>Gutpela</strong> tul long usim long dispela wok em sisel<br />
or stik <strong>bilong</strong> planim gaden kaikai. Ol <strong>na</strong>rapela wail diwau olsem<br />
pikas mas noken gro long diwai <strong>pam</strong>.<br />
38
Katim bans<br />
Bans emi mao long 4-5pela lus prut save stap long giraun.<br />
Noken katim blak bans. Ino gat<br />
<strong>wel</strong> long en <strong>na</strong> tu ol kampani<br />
bai no i<strong>na</strong>p long baim.<br />
4pela o 5pela lus prut long ring<br />
<strong>bilong</strong> <strong>pam</strong> i sain olsem bans<br />
emi mao <strong>na</strong> rere long katim.<br />
Moa long 20 lus prut i sain olsem bans emi mao tumas <strong>na</strong> klostu<br />
long sting.<br />
Wanpela man i katim bans wantaim paip <strong>na</strong> huk<strong>na</strong>ip.<br />
39
Trenspot<br />
. Toksave <strong>bilong</strong> havest<br />
Step . Kampani i givim toksave <strong>bilong</strong> havest,<br />
Step 2. <strong>OPIC</strong> o kampani givim toksave,<br />
Step 3. Ol smolholda i bihainim toksave,<br />
Step 4. Kampani o kontrakta i kisim prut.<br />
Smolholda mas katim <strong>pam</strong> pela dei bipo long dei <strong>bilong</strong> trak<br />
ikam long apim <strong>pam</strong>.<br />
40
2. Pasin <strong>bilong</strong> katim stok<br />
Itambu tru long lusim longpela stok long ol bans. Katim “V” <strong>na</strong><br />
rausim ol stok wantaim.<br />
3. Ol Trak i kisim FFB<br />
Long planti hap ol trak wantaim<br />
kren i kisim prut istap insait<br />
long umben.<br />
Long sampela hap ol i save<br />
usim han long tromoi prut igo<br />
insait long trak.<br />
4
4. Pasin <strong>bilong</strong> putim prut insait long umben<br />
Ol smolholda mas lainim prut insait long umben i<strong>na</strong>p tupela ring<br />
<strong>bilong</strong> umben i bung. Long dispela wei emi isi long trak i apim<br />
umben wantaim kren.<br />
5. Lus Prut<br />
Sapos Lus Prut Mama ino<br />
stap smolholda mas putim ol<br />
lus prut <strong>na</strong>mel long umben<br />
wantaim olgeta bans.<br />
Ol smolholda bai no i<strong>na</strong>p long<br />
kisim bikpela winmoni sapos<br />
planti lus prut istap <strong>na</strong> sting<br />
long has <strong>bilong</strong> <strong>pam</strong>.<br />
Lus Prut Mama i momotim lus prut long kisim moni <strong>bilong</strong> em.Emi<br />
tambu tru long putim ol sting bans insait long umben.<br />
42
6. Kwaliti <strong>bilong</strong> prut<br />
Ol smolholda mas putim ol <strong>gutpela</strong> mao bans tasol insait long<br />
umben. Ol kampani bai no i<strong>na</strong>p long baim ol sting bans.<br />
7. Pasin <strong>bilong</strong> skelim <strong>na</strong> raitim doket<br />
Papa <strong>bilong</strong> blok olgeta taim mas stap long taim trak ikam<br />
skelim <strong>na</strong> karim prut. Em tu imas lukaut long draiva i raitim<br />
doket.<br />
43
Lus Prut Mama Scheme<br />
Husat em memba <strong>bilong</strong> mama lus Prut?<br />
Sapos yu meri o pikinini meri <strong>bilong</strong> smolholda yu ken regista olsem<br />
Lus Prut Mama. Taim yu <strong>kamap</strong> olsem lus prut mama kampani bai<br />
baim moni igo long akaunt <strong>bilong</strong> yu yet. Ol lus prut yu bungim i<br />
mas stap long mekpas <strong>bilong</strong> em yet <strong>na</strong> ino wantaim ol bans.<br />
Bai prut kolekta i skelim long <strong>na</strong>rapela bilum or beg <strong>bilong</strong> em<br />
yet.<br />
Rot <strong>bilong</strong> <strong>kamap</strong> memba <strong>bilong</strong> Lus Prut Mama:<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Bai yu mas go <strong>na</strong> lukim ol Lus Prut Mama Opisa long <strong>OPIC</strong>. Ol<br />
opisa bai pulumapim nem <strong>na</strong> ol <strong>na</strong>rapela stori <strong>bilong</strong> yu long<br />
buk <strong>bilong</strong> ol. Sampela <strong>rot</strong> <strong>bilong</strong> <strong>na</strong>pim gut stori <strong>bilong</strong> yu em<br />
olsem,<br />
<strong>OPIC</strong> opisa bai sekim nem wantaim regista <strong>bilong</strong> papa smolholda<br />
<strong>na</strong> <strong>na</strong>mba <strong>bilong</strong> blok tu,<br />
Dispela ol nem <strong>OPIC</strong> opis bai salim i go long kampani,<br />
Bai <strong>OPIC</strong> i salim piksa luksave kat,<br />
Olgeta Lus Prut Mama i mas opim benk akaunt,<br />
44
•<br />
<strong>OPIC</strong> bai raitim benk akaunt <strong>na</strong>mba <strong>na</strong> givim kampani long<br />
mekim pei igo long akaunt <strong>bilong</strong> yu.<br />
45
Wanem fetelaisa i <strong>gutpela</strong> long blok <strong>bilong</strong><br />
smolholda?<br />
. Nitrogen<br />
Nitrogen isot long dispela <strong>pam</strong><br />
<strong>na</strong> ol lip I yelo <strong>na</strong> liklik.<br />
Nitrogen imekim ol lip i kampa<br />
grin <strong>na</strong> bikpela.<br />
Nitrogen i <strong>na</strong>mbawan kaikai <strong>bilong</strong> <strong>wel</strong> <strong>pam</strong>. Nitrogen i save<br />
<strong>kamap</strong>im p<strong>rot</strong>in <strong>na</strong> sapos ino gat yumi no <strong>na</strong>p long growim ol <strong>pam</strong><br />
we bai karim antap moa long mak <strong>bilong</strong> karim prut. Fopela (4)<br />
nitrogen fetelaisa yumi save usim moa em.<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Ammonium nitrate (AN)<br />
Ammonium sulphate (SOA)<br />
Ammonium chloride (AC) and<br />
Urea<br />
Nitrogen i stap insait long wanwan kain fetelaisa i no wankain<br />
wantaim <strong>na</strong>rapela olsem <strong>na</strong> <strong>OPIC</strong> bai halivim yu long wokim aut<br />
hamas fetelaisa long putim long has <strong>bilong</strong> wanwan <strong>pam</strong>.<br />
<strong>Gutpela</strong> <strong>rot</strong> long bihainim taim yu putim fetelaisa i olsem:<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Taim tasol yu pinis klinim aninit long has <strong>bilong</strong> <strong>pam</strong>,<br />
Putim long arere long ring raunim <strong>pam</strong>,<br />
Putim fetelaisa tupela taim long wanwan yia,<br />
•<br />
Noken tru putim felisa <strong>na</strong>mel long taim ren i wok long pondaun,<br />
46
2. Potassium<br />
Potassium i <strong>na</strong>mbatu kaikai <strong>bilong</strong> <strong>wel</strong> <strong>pam</strong> tasol yumi mas putim<br />
long sampela eria tasol. (lukim lokal <strong>OPIC</strong> opis long kisim moa<br />
save long dispela).<br />
Potassium isot:<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Orange makmak long lip <strong>bilong</strong> <strong>pam</strong>,<br />
Ol ko<strong>na</strong> <strong>bilong</strong> <strong>wel</strong> <strong>pam</strong> lip i go liklik <strong>na</strong> i go drai,<br />
Lip we i bagarap tru long potassium bai yu lukim pangal wantaim<br />
lip bai dai tasol.<br />
Wanpela kain potassium we ol man i usim planti em KCl (potassium<br />
chloride). Sampela taim ol i kolim muriate of potash or MOP. Yu<br />
ken putim wanpela dos long wanpela taim tasol long wanwan yia.<br />
Sapos yu usim yu mas putim tasol long hip <strong>bilong</strong> pangal.<br />
3. Phosphorus<br />
Phosphorus i <strong>na</strong>mba tri kaikai <strong>bilong</strong> <strong>wel</strong> <strong>pam</strong>, <strong>na</strong> yu nit long putim<br />
long sampela eria tasol (toktok wantaim <strong>OPIC</strong> opis long kisim moa<br />
save). I hat tru long luksave long <strong>wel</strong> <strong>pam</strong> i sot long phosphorus.<br />
Wanpela we long luksave long <strong>pam</strong> i sot long phosphorus em long<br />
lukluk long ol grass aninit long <strong>wel</strong> <strong>pam</strong>. Lip <strong>bilong</strong> gras bai liklik<br />
<strong>na</strong> tu bai i luk purple long kala. Sep <strong>bilong</strong> has Wel <strong>pam</strong> i nogat<br />
phosphorus bai i sep olsem pyramid long has <strong>bilong</strong> <strong>pam</strong> (pyramid<br />
47
shape trunk).<br />
Taim Phosphorous i sot long graun bai yu ken lukim klia tru long<br />
ol gaden kaiaki bipo yu ken lukim long <strong>wel</strong> <strong>pam</strong>. Tapioka em<br />
wanpela gaden kaikai bai soim klia sapos phosphorus i sot long<br />
graun. Bai yu lukim malumalum, ol lip bai go yelo <strong>na</strong> tu ol bai<br />
pundaun hariap tru. Sapos ol tapioka long gaden or aninit long<br />
<strong>pam</strong> <strong>bilong</strong> yu soim sampela kain sain olsem em bai yu save<br />
olsem giraun is sot long phosphorous. Na tu <strong>wel</strong> <strong>pam</strong> <strong>bilong</strong><br />
yu respon long P fetelaisa. Yu mas toktok wantaim <strong>OPIC</strong> opisa<br />
<strong>bilong</strong> yu.<br />
48
P fetelaisa yumi save usim moa em phosphate fetelaisa <strong>na</strong> i ol i<br />
kolim triple super phosphate (TSP). Yu mas putim long wanpela<br />
taim long wanwan yia antap long ol hip pangal.<br />
4. Magnesium<br />
Bai yu ken putim magnesium fetelaisa long ol hap i gat ol graun<br />
<strong>bilong</strong> volkeno (volcanic soil). Sapos yu planim <strong>pam</strong> long ol dispela<br />
kain hap orait yu bai lukim hap lip i pesim san i go yelo.<br />
Hap <strong>bilong</strong> lip i klostu long san i <strong>kamap</strong> yelo.<br />
Kieserite (magnesium sulphate) i wanpela kain magnesium fetelaisa<br />
ol man save usim moa long putim long <strong>wel</strong> <strong>pam</strong> or <strong>na</strong>rapela kes<br />
krop. Yu mas putim wanpela taim tasol long wanwan yia.<br />
49
5. Boron<br />
Boron i wanpela fetelaisa yu bai nidim taim yu planim (hybrid) <strong>pam</strong><br />
i save karim planti bans <strong>na</strong> prut (moa long 25t/ha). Sapos yu lukim<br />
ol liplet i paspas <strong>na</strong> i dai yu mas save olsem em i sot long kaikai ol<br />
kolim boron (boron deficiency).<br />
We ol lip ino stret olsem long piksa em soim olsem Boron ino<br />
<strong>na</strong>p.<br />
Calcium borate i wanpela kain boron fetelaisa ol man i save usim<br />
moa. Yu husat laik putim borate (boron fetelaisa) long <strong>pam</strong> yu mas<br />
putim long hip pangal wanpela taim tasol long wanwan yia.<br />
50
Bai putim wanem kain fetelaisa <strong>na</strong> hamas bai mi<br />
putim?<br />
Ol kain fetelaisa yu bai putim long <strong>pam</strong> <strong>bilong</strong> yu i dipen long kain<br />
graun <strong>na</strong> long hap yu planim <strong>wel</strong> <strong>pam</strong>.<br />
Tu, ol plentesen bai tokaut long hamas <strong>na</strong> wanem kain fetelaisa<br />
long putim bikos ol bai mas sek <strong>na</strong> testim ol hap mit (tissue) <strong>bilong</strong><br />
lip. Ol mas testim ol liplet <strong>na</strong> pangal long painim aut hamas gris<br />
kaikai (nutrient content) i stap long lip <strong>na</strong> bihain ol ken rereim<br />
fetelaisa program. Dispela pasin i gat bikpela wok long en, <strong>na</strong> tu<br />
em i save kostim bikpela moni stret.<br />
Ol smolholda i mas lukluk long dispela infomesen <strong>na</strong> recomendesen<br />
igo long plentesen field didiman. Dispela i halivim ol smalhoda<br />
long save long hamas wanwan fetelaisa yu nidim long putim<br />
long <strong>wel</strong><strong>pam</strong> blok <strong>pam</strong> <strong>bilong</strong> yu. Tingim gut sapos yu laikim <strong>pam</strong><br />
<strong>bilong</strong> yu i karim gut <strong>na</strong> i <strong>na</strong>pim mak <strong>bilong</strong> plentesen orait yu mas<br />
bihainim Field Guide <strong>bilong</strong> plentesen.<br />
Ol save lain olsem PNG OPRA, <strong>OPIC</strong> <strong>na</strong> ol plentesen kampani i<br />
wok long ol wanwan fetelaisa recomendesen <strong>bilong</strong> ol smolholda<br />
long wanwan eria we <strong>wel</strong> <strong>pam</strong> i gro long en. Yu mas go lukim <strong>na</strong><br />
toktok wantaim lokal <strong>OPIC</strong> opis long kisim moa save <strong>na</strong> <strong>gutpela</strong><br />
skul <strong>bilong</strong> fetelaisa.<br />
5
Fetelaisa <strong>na</strong> envaironment<br />
Use <strong>bilong</strong> fetelaisa em i mak i stap <strong>na</strong>mel long yu putim planti<br />
fetelaisa tumas o yu putim skel i liklik tru.<br />
Sapos yu putim lilklik petelisa:<br />
•<br />
•<br />
Wel <strong>pam</strong> ino <strong>na</strong>p karim gut,<br />
Planti gris (nutrient) bai raus long graun. Dispela ino sustenebel<br />
(ol i kolim “nutrient mining” long tok english).<br />
Sapos yu putim planti fetelaisa tumas sampela bai lus;<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Wara <strong>bilong</strong> ren taim em i ron <strong>na</strong>mel <strong>na</strong> insait long graun i holim<br />
o karim wantaim petelisa (ol kolim “leaching losses” long tok<br />
English),<br />
Lus wara (runoff) long taim <strong>bilong</strong> ren i hevi <strong>na</strong> tu,<br />
I lus long win (air) (ol kolim “volatilization” long tok English).<br />
Dispela ol inpomesen long fetelaisa i lus long graun i gat rekot insait<br />
long wok painim aut long PNG. Na sapos yu laik putim fetelaisa<br />
olsem nitrogen long taim <strong>bilong</strong> ren bai yu lukim olsem wara i save<br />
wasim fetelaisa i antap moa. Ol <strong>na</strong>rapela we i no antap tumas. Yu<br />
mas olgeta taim putim fetelaisa long stat <strong>na</strong> igo long pinis <strong>bilong</strong><br />
san taim (dry season).<br />
Ol fetelaisa i save lus long wara i karim giraun <strong>na</strong> long win. Dispela<br />
em liklik moa long ol <strong>na</strong>rapela. Sapos yu putim rait skel <strong>bilong</strong><br />
fetelaisa long graun bai <strong>gutpela</strong> gris i stap long mak <strong>bilong</strong> en<br />
olgeta taim.<br />
Dispela buklet i toktok long <strong>gutpela</strong> wei <strong>bilong</strong> usim fetelaisa insait<br />
long <strong>wel</strong> <strong>pam</strong> <strong>bilong</strong> yu. Na tu lukim ol <strong>OPIC</strong> lain long givim yu ol<br />
ret <strong>bilong</strong> fetelaisa. Sapos yu bihainim gut ol dispela step bai <strong>pam</strong><br />
<strong>bilong</strong> yu i karim gut <strong>na</strong> yu ken katim planti bans.<br />
52
Bihainim rait pasin <strong>bilong</strong> tromoi fetelaisa <strong>na</strong> bai Environmen<br />
stap orait <strong>na</strong> fetelaisa ino <strong>na</strong>p long bagarapim graun.<br />
53
Nogut bi<strong>na</strong>tang <strong>bilong</strong> <strong>wel</strong> <strong>pam</strong><br />
Ol bi<strong>na</strong>tang bai <strong>na</strong>p long mekim bikpela bagarap.<br />
Tupela kain bi<strong>na</strong>tang i planti <strong>na</strong> save mekim bikpela bagarap long<br />
<strong>wel</strong> <strong>pam</strong>.<br />
Sexava<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Sexava Stick insect<br />
Popela (4) kain long PNG,<br />
Bikpela grin or braun grashopa,<br />
Ol save kaikai lip long <strong>na</strong>it <strong>na</strong> hait long san taim,<br />
Ol save kaikai ol arere <strong>bilong</strong> lip, wanem kain bagarap bai soim<br />
wanem kain bi<strong>na</strong>tang.<br />
54
Sexava Stick Insect<br />
Taim i gat autbrek <strong>bilong</strong> bi<strong>na</strong>tang <strong>na</strong> inogat kontrol em i ken<br />
<strong>kamap</strong>im bikpela bagarap.<br />
Stick Bi<strong>na</strong>tang<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
I gat tupela stik bi<strong>na</strong>tang i save bagarapim <strong>pam</strong> long PNG,<br />
Em save mekim bikpela bagarap stret long lip <strong>bilong</strong> <strong>pam</strong>,<br />
Kala <strong>bilong</strong> dispela bi<strong>na</strong>tang i bilak, o em braun <strong>na</strong> em bikpela<br />
tu,<br />
Bi<strong>na</strong>tang i save kaikai long <strong>na</strong>it tasol <strong>na</strong> hait long san taim,<br />
Ol save kaikai ol raun hap <strong>bilong</strong> ol lip.<br />
Sexava bagarapim <strong>wel</strong> <strong>pam</strong> lip Stick insect bagarapim <strong>wel</strong><br />
<strong>pam</strong> lip.<br />
55
Pasin biilong kontrolim bi<strong>na</strong>tang<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Dispela tupela kain bi<strong>na</strong>tang i save putim kiau long has <strong>bilong</strong><br />
pangal <strong>na</strong> long graun aninit long <strong>pam</strong>. Sapos yu klinim gut has<br />
<strong>bilong</strong> <strong>pam</strong> bai ol bi<strong>na</strong>tang putim kiau long has <strong>bilong</strong> <strong>pam</strong>. Na<br />
tu sapos yu usim rek long klinim has <strong>bilong</strong> <strong>pam</strong> bai ol kiau i stap<br />
ples klia <strong>na</strong> bai ol <strong>na</strong>rapela bi<strong>na</strong>tang o pisin bai kam <strong>na</strong> kaikai<br />
kiau <strong>bilong</strong> stik bi<strong>na</strong>tang.<br />
Sapos igat bikpela bagarap tru long blok orait yu ken <strong>pam</strong>im<br />
marasin <strong>bilong</strong> bi<strong>na</strong>tang (insecticide) long ol bun <strong>bilong</strong> <strong>pam</strong>. (Yu<br />
mas lukim ol lokel <strong>OPIC</strong> opis long halivim yu. “Tingim gut” PNG<br />
OPRA tasol i save givim tok orait long yu ken <strong>pam</strong>im marasin long<br />
has bun <strong>bilong</strong> <strong>wel</strong> <strong>pam</strong>). Bihain long taim yu <strong>pam</strong>im marasin <strong>na</strong><br />
ol bi<strong>na</strong>tang i dai plis NOKEN traim long kaikaim ol.<br />
Bio-kontrol long sexava-Parasitic bi<strong>na</strong>tang i wanpela <strong>rot</strong> i wok<br />
gut, tasol ol ino traim yet long ol stik bi<strong>na</strong>tang.<br />
Narapela Bi<strong>na</strong>tang<br />
Rough and smooth<br />
bagworm<br />
Bagworm<br />
•<br />
•<br />
Rhinoceros beetle<br />
(Scapanes)<br />
Taro beetle<br />
Tripela kain (smooth, rough <strong>na</strong> “icecream cone” bagworm),<br />
Rough bagworm i save <strong>kamap</strong>im planti bagarap moa long ol<br />
tripela. Bai yu painim moa long ol neseri <strong>na</strong> ol liklik o yanpela<br />
<strong>pam</strong>,<br />
56
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Dispela wari i save <strong>kamap</strong> moa long taim ples i dry <strong>na</strong> longpela<br />
taim <strong>bilong</strong> win,<br />
Ol beg i save hangamap aninit long ol lip,<br />
snek i save kaikai lip <strong>na</strong> mekim “shot hole” pattern,<br />
Wanpela <strong>gutpela</strong> <strong>rot</strong> long kontrolim beg em long brukim beg long<br />
lip <strong>pam</strong>,<br />
Marasin <strong>bilong</strong> kilim bi<strong>na</strong>tang em mas laspela <strong>rot</strong> long traim<br />
steretim wari <strong>bilong</strong> bi<strong>na</strong>tang i bagarapim <strong>pam</strong>. Na tu PNG OPRA<br />
tasol bai givim tok orait long <strong>pam</strong>im marasin long <strong>pam</strong>.<br />
Rhinoceros Beetle<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Tupela kain bi<strong>na</strong>tang (Scapanes <strong>na</strong> Oryctes). i save <strong>kamap</strong> planti<br />
tru long ol niupela hap ol planim wantaim yanpela <strong>wel</strong> <strong>pam</strong>,<br />
Ol bikpela bi<strong>na</strong>tang i save wokim hol igo insait long lewa <strong>bilong</strong><br />
yanpela <strong>pam</strong> <strong>na</strong> bagarapim ol mit insait long niupela lip <strong>na</strong> pangal<br />
<strong>bilong</strong> <strong>pam</strong>,<br />
Long ol yanpela <strong>pam</strong> <strong>gutpela</strong> <strong>rot</strong> <strong>bilong</strong> rausim bi<strong>na</strong>tang em long<br />
subim hap waia (‘winkling’). Tasol yu mas lukaut gut long noken<br />
bagarapim ol mit <strong>bilong</strong> yanpela pangal <strong>na</strong> lip,<br />
Wanpela <strong>rot</strong> tu long <strong>lukautim</strong> <strong>pam</strong> em long planim gris gras (cover<br />
crop). Na tu yu mas rausim ol sting diwai i stap insait long lain<br />
<strong>pam</strong>. Dispela i wanpela <strong>gutpela</strong> <strong>rot</strong> long pasim (beetle) bi<strong>na</strong>tang<br />
long noken putim kiau.<br />
Taro beetle<br />
•<br />
•<br />
Dispela bi<strong>na</strong>tang i save bagarapim moa ol <strong>pam</strong> insait long neseri.<br />
Sampela taim em bai bagarapim ol niupela <strong>pam</strong> ol i planim insait<br />
long plantation o blok,<br />
Wanpela <strong>rot</strong> long rausim <strong>na</strong> daunim <strong>na</strong>mba <strong>bilong</strong> bi<strong>na</strong>tang em<br />
long rausim ol mama/papa bi<strong>na</strong>tang long neseri pot.<br />
57
Lukautim sik <strong>bilong</strong> diwai palm<br />
Basal Stem Rot i wanpela sik fungus Ganoderma o talinga i save<br />
<strong>kamap</strong>im long <strong>wel</strong> <strong>pam</strong>. Ino gat marasin o <strong>rot</strong> <strong>bilong</strong> stretim dispela<br />
sik Ganoderma o talinga. Olsem <strong>na</strong> yu mas rausim olgeta <strong>pam</strong> i<br />
kisim dispela kain sik. Sapos yu mekim olsem, bai ol <strong>na</strong>rapela <strong>pam</strong><br />
long blok bai i noken kisim sik tu.<br />
Ol <strong>pam</strong> i kisim sik Ganoderma o talinga bai gat braket olsem<br />
masrum (mushroom) gro long has <strong>bilong</strong> <strong>pam</strong>. Ol braket i save<br />
stap ples klia klostu long taim <strong>pam</strong> i laik dai. Sik i save gro <strong>na</strong><br />
<strong>kamap</strong> planti long has <strong>bilong</strong> <strong>pam</strong> olsem <strong>na</strong> i save daunim spit<br />
<strong>bilong</strong> <strong>bilong</strong> em kisim wara <strong>na</strong> <strong>gutpela</strong> gris kaikai long graun.<br />
Sik Ganoderma o Talinga igro<br />
long as <strong>bilong</strong> <strong>pam</strong>.<br />
Sik istap long mit <strong>bilong</strong> <strong>pam</strong><br />
<strong>na</strong> <strong>pam</strong> ino <strong>na</strong>p long kisim<br />
planti wara <strong>na</strong> gris long giraun.<br />
58
Sapos wanpela <strong>gutpela</strong> <strong>pam</strong> i kisim sik Garnoderma o talinga ol<br />
pangal bai putim lip i go daun <strong>na</strong> prut prodaktion bai stop long<br />
<strong>na</strong>mba 6 to 8 mun bihain long sik i bagarapim. Na tu bihain long<br />
dispela sain <strong>pam</strong> bai dai tasol.<br />
59
Kontrolim Ganoderma o Talinga<br />
. Painim<br />
Sapos yu lukim Ganoderma long wanpela <strong>pam</strong> insait long blok<br />
<strong>bilong</strong> yu plis go <strong>na</strong> tok save hariap long <strong>OPIC</strong> opis <strong>na</strong> ol i ken go<br />
<strong>na</strong> skelim gut.<br />
Sapos yu no rausim hariap ol <strong>pam</strong> i sik <strong>na</strong> igat masrum i gro long<br />
has <strong>bilong</strong> <strong>pam</strong> bai <strong>pam</strong> ino gat sik bai kisim sik tu.<br />
2. Rausim <strong>pam</strong> igat sik<br />
Taim yu laik rausim <strong>pam</strong> i gat sik, yu mas katim long has<br />
wantaim chisel <strong>na</strong> em mas pondaun i go long sait <strong>bilong</strong> ol<br />
pangal hip long en.<br />
60
3. Katim mit igo liklik<br />
Katim <strong>na</strong> rausim gut tru hap<br />
we masrum i gro long en.<br />
4. Rausim has <strong>bilong</strong> <strong>pam</strong><br />
Bungim gut ol liklik hap <strong>bilong</strong><br />
<strong>pam</strong> i bagarap <strong>na</strong> putim antap<br />
long hip pangal. (noken lainim<br />
ol long hip)<br />
Yu noken larim ol gras nogut i gro tasol yu mas planim sampela<br />
gras i gat gris <strong>bilong</strong> graun (Pueraria and Calopogonium, cover<br />
crop) klostu long graun yu karamapim.<br />
Yu mas katim gut tru ol hap i bagarap long bun <strong>bilong</strong> <strong>pam</strong> <strong>na</strong> tu ol<br />
hap rop i stap insait long graun. Bihain yu ken karamapim gut tru<br />
wantaim giraun.<br />
6
Yu mas katim gut tru diwai <strong>pam</strong> i gat sik <strong>na</strong> katim go liklik tru. Taim<br />
yu wok long katim <strong>na</strong> yu lukim i nogat moa bagarap insait long<br />
diwai <strong>pam</strong>, orait yu ken stop. ‘Tingim,’ yu mas putim ol pipia yu<br />
katim long hip <strong>bilong</strong> pangal tasol yu noken bungim long wanpela<br />
hip.<br />
Yu mas rausim gut tru ol pipia o rabis i gat sik wantaim chisel long<br />
dril hol hol <strong>na</strong> tu ol mit <strong>bilong</strong> rut tissue insait the ground. Taim yu<br />
mekim olsem pinis yu mas karamapim hul wantaim giraun. Natu em<br />
bai <strong>gutpela</strong> moa sapos yu planim gris bin (legume) olsem Pueraria<br />
<strong>na</strong> Calopogonium long graun we yu karamapim hul.<br />
“Tingim” katim ol hap bun <strong>bilong</strong> <strong>pam</strong> i gat sik long liklik sais. Yu<br />
mas katim tasol ol hap we i gat sik <strong>na</strong> yu noken katim ol hap <strong>bilong</strong><br />
<strong>pam</strong> i no gat sik. Yu mas lukaut gut long dispela bikos nogut yu no<br />
rausim gut ol bun <strong>bilong</strong> <strong>pam</strong> o nogut yu katim <strong>na</strong>ting bun <strong>bilong</strong><br />
<strong>pam</strong> i nogat sik.<br />
62
Pasin <strong>bilong</strong> <strong>lukautim</strong> <strong>rot</strong> <strong>na</strong> baret<br />
Kampani i gat toksave <strong>bilong</strong> kisim prut long wanwan dei kampani i<br />
makim. olsem <strong>na</strong> <strong>rot</strong> i impoten tru bikos trak i mas kisim ol prut stret<br />
long ol dispela dei. Kontrak o draiva i noken abrusim ol dispela dei.<br />
Ol smolholda tu i gat komitmen long halivim long <strong>lukautim</strong> <strong>rot</strong>. Ol tu<br />
mas klinim sait <strong>bilong</strong> <strong>rot</strong> <strong>na</strong> ol baret long sait <strong>bilong</strong> <strong>rot</strong>.<br />
•<br />
•<br />
Kalbet Paip (culverts) long ol baret mas klin <strong>na</strong> i noken gat pipia<br />
long en. Nogut ol pipia bai blokim <strong>rot</strong> <strong>bilong</strong> wara long baret.<br />
Sapos yupela ol blok lain i givim wanbel pasin <strong>bilong</strong> <strong>lukautim</strong><br />
<strong>rot</strong> bai yumi sevim planti moni. Na tu, tingim olgeta taim i mas<br />
gat trak <strong>bilong</strong> kampani o kontrak long kam <strong>na</strong> kisim prut <strong>bilong</strong><br />
yupela ol blok holda. “Tingim”.<br />
63
Klinpela <strong>rot</strong> bai halivim long <strong>rot</strong> i ken stap orait lonpela taim.<br />
Sapos kalbet paip i blok long pipia olgeta ino longpela taim bai<br />
bagarapim <strong>rot</strong>.<br />
64
Pasin <strong>bilong</strong> skelim moni<br />
Pasin <strong>bilong</strong> sindaun isi <strong>na</strong> plen em i <strong>na</strong>mbawan <strong>rot</strong> <strong>bilong</strong> mekim<br />
<strong>gutpela</strong> sindaun. Sapos yu plen long wanem samting yu nidim long<br />
blok <strong>na</strong> yu wokim budget <strong>bilong</strong> <strong>wel</strong><strong>pam</strong> blok em i soim olsem yu<br />
stat long halivim yu yet long mekim win moni (profit).<br />
Long stat <strong>bilong</strong> dispela buk yumi bin toktok pinis long sampela <strong>rot</strong><br />
long smolholda i ken mekim o <strong>lukautim</strong> blok <strong>na</strong> <strong>kamap</strong>im bikpela<br />
moa prut long blok. Tasol <strong>gutpela</strong> smolholda i mas gat plen wantaim<br />
budget <strong>na</strong> <strong>rot</strong> <strong>bilong</strong> usim moni long mekim moa win moni.<br />
Yumi olgeta i nidim moni <strong>bilong</strong> baim kaikai, kolos, skul fee, hausik<br />
<strong>na</strong> marasin, wok kastam (dai, marit, singsing <strong>na</strong> danis tumbu<strong>na</strong>),<br />
PMV <strong>na</strong> planti ol <strong>na</strong>rapela samting.<br />
<strong>Gutpela</strong> pasin long sindaun, plen <strong>na</strong> budget i save rereim yu long<br />
ol samting yu nidim so yu ken abrusim ol <strong>rot</strong> <strong>bilong</strong> di<strong>na</strong>u, <strong>na</strong><br />
<strong>rot</strong> we kampani mas stretim pas <strong>na</strong> bihain yu bekim. Na tu bai<br />
yu noken kisim long benk or ol <strong>na</strong>rapela lain i save givim lon eg<br />
microfi<strong>na</strong>nce.<br />
65
Skelim wok long blok olsem wanem?<br />
Dispela buk em givim yu planti <strong>rot</strong> <strong>bilong</strong> bihainim. Em i halivim yu<br />
long planim <strong>wel</strong><strong>pam</strong> blok <strong>bilong</strong> yu. Na tu mipela i bin putim planti<br />
taim <strong>bilong</strong> mipela long sindaun, plenim <strong>na</strong> raitim ol kaikain <strong>rot</strong><br />
<strong>na</strong> wok <strong>kamap</strong> long <strong>lukautim</strong> <strong>wel</strong><strong>pam</strong> <strong>bilong</strong> yu long wanwan yia.<br />
Example; wokim aut ol “Man Days” <strong>bilong</strong> wanwan 2 hekta blok,<br />
240 <strong>wel</strong><strong>pam</strong>s long blok.<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Hamas taim bai yu putim long wanwan wok?<br />
Hamas wokman bai yu nidim long wok long wanwan wok?<br />
Hamas wokman <strong>na</strong> taim bai yu nidim long wanpela yia?<br />
Tebel tambolo i soim man day <strong>bilong</strong> wanwan wok long 2hekta<br />
blok long wanpela yia.<br />
Wok Wanem taim<br />
<strong>bilong</strong> wok?<br />
Namba <strong>bilong</strong><br />
wokman long<br />
olgeta taim<br />
<strong>bilong</strong> wok<br />
Namba<br />
<strong>bilong</strong><br />
wokman<br />
long<br />
wanpela yia<br />
Katim bans 4 deis 3 78<br />
Klinim as <strong>bilong</strong> <strong>pam</strong> tripela mun 2 8<br />
Klinim blok tripela mun 2 8<br />
Katim pangar sikspela mun 3 6<br />
Putim fetelaisa sikspela mun 2 4<br />
Total taim blok holda i nidim long <strong>lukautim</strong> gut 2 hekta blok bai <strong>na</strong>p<br />
long 04 man days long wanpela yia. I gat samting olsem 4 pela<br />
man days long olgeta fort<strong>na</strong>it. (total <strong>na</strong>mba <strong>bilong</strong> man day long<br />
wanpela yia dividim long 26 fn/yr).<br />
Sapos yu gat 4 hekta (480 <strong>wel</strong><strong>pam</strong>) bai yu mas gat 8 pela man<br />
days long wok long wanwan fort<strong>na</strong>it. I <strong>gutpela</strong> moa sapos yu ken<br />
larim wanpela moa long wanwan mun long wokman long raun insait<br />
long blok <strong>na</strong> lukluk gut long <strong>pam</strong> <strong>na</strong> painim wanem kain bagarap ol<br />
bi<strong>na</strong>tang i mekim <strong>na</strong> tu sapos i gat sampela kain sik i <strong>kamap</strong> long<br />
<strong>wel</strong><strong>pam</strong>.<br />
66
Rot <strong>bilong</strong> kisim pei <strong>bilong</strong> <strong>wel</strong><strong>pam</strong>?<br />
I gat planti kainkain pei scheme <strong>na</strong> <strong>rot</strong> ol benk i givim long kastama.<br />
Wanpela <strong>rot</strong> olgeta man i save long en em long putim moni i go<br />
stret insait long benk akaunt (long BSP, Westpac or ANZ benk).<br />
Narapela <strong>rot</strong> em long kisim cheque long wanwan mun.<br />
Sapos yu putim moni long sevings olgeta taim yu <strong>na</strong>p long plen <strong>na</strong><br />
baim ol samtimg <strong>bilong</strong> bihain taim (olsem skul fee, fetelaisa, <strong>na</strong><br />
niupela <strong>pam</strong>). Sampela ol lain i save halivim long mekim sevings<br />
em:<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Ol benk i gat Interest Bearing Deposit (IBD) <strong>na</strong> Sevings<br />
akaunts,<br />
Microfi<strong>na</strong>nce Limited, <strong>na</strong><br />
NAS Fund (Eda Supa).<br />
Milling Kampani i save givim ol Credit Scheme long ol blok holda<br />
long halivim ol long baim tuls <strong>na</strong> fetelaisa. Yu mas putim oda<br />
wantaim opis <strong>bilong</strong> <strong>OPIC</strong>. <strong>OPIC</strong> yet bai bungim <strong>na</strong> salim olgeta<br />
oda i go long Smallholda Dipatmen long milling kampani <strong>bilong</strong> yu.<br />
<strong>OPIC</strong> yet bai kisim ol tuls long kampani field stoa <strong>na</strong> givim long<br />
ol smolholdas. Na tu milling kampani yet o kontrakta bai givin<br />
fetelaisa long ol smolholdas.<br />
Kampani yet bai rausim di<strong>na</strong>u moni <strong>bilong</strong> tuls <strong>na</strong> fetelaisa long ol<br />
FFB yu salim long milling kampani.<br />
67
Mekim Will <strong>na</strong> givim taital igo long ol pikinini<br />
<strong>OPIC</strong> i ken halivim yu long raitim will <strong>na</strong> mekim isi ol <strong>rot</strong> <strong>bilong</strong><br />
givim (transfer) giraun long ol lain pikinini <strong>bilong</strong> <strong>na</strong>u <strong>na</strong> ol tumbu<strong>na</strong><br />
pikinini i kam bihain (generation to the next). Opis <strong>bilong</strong> <strong>OPIC</strong> i<br />
ken <strong>lukautim</strong> Will <strong>bilong</strong> yu bikos em i gat <strong>gutpela</strong> <strong>na</strong> stronpela hait<br />
ples <strong>bilong</strong> putim ol Will <strong>bilong</strong> yu gut.<br />
•<br />
•<br />
Pasin <strong>na</strong> <strong>rot</strong> <strong>bilong</strong> givim Will <strong>na</strong> Giraun i mas <strong>kamap</strong> tasol long<br />
ol Land Settlement Scheme (LSS) bloks <strong>na</strong> Customary Rights<br />
(CR) i tok orait olsem lease <strong>bilong</strong> VOP,<br />
<strong>OPIC</strong> i no save givim Will <strong>na</strong> halivim long redim pepa long givim<br />
giraun long ol VOP blok.<br />
68
Husat i mekim wanem wok insait long Indastri?<br />
I gat planti lain oganisesens <strong>na</strong> wokman long Wel<strong>pam</strong> Indastri long<br />
PNG. Wanpela samting i mekim dispela lain i <strong>na</strong>rakain em, “olgeta<br />
lain grup i wok wantaim” long <strong>na</strong>pim has tinting <strong>bilong</strong> Indastri.<br />
Ol lain husat i gat <strong>na</strong>mba long Indastri i stat long smolholda i go<br />
<strong>na</strong>p long plentesen kampani. Ol dispela lain yet i <strong>kamap</strong>im <strong>gutpela</strong><br />
prodaktiviti, win moni <strong>na</strong> <strong>lukautim</strong> enviromen <strong>na</strong> sefti <strong>bilong</strong> ol<br />
wokman.<br />
Ol lain husat i has tru long indastri em:<br />
( i ) <strong>OPIC</strong> (Oil Palm Industry Corpration)<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Dispela Statutory Authority i stap aninit long Indastri Koperesen<br />
Act 992,<br />
Em i no save kisim moni long gavamen,<br />
Em i save kisim tasol K4.00 /ton levy long ol smolholdas <strong>na</strong><br />
kampani. Opic i save kisim moni long ronim ol wok <strong>bilong</strong> em<br />
long dispela <strong>rot</strong> tasol. i nogat moa <strong>na</strong>rapela <strong>rot</strong>. (long sampela<br />
taim i kam bai dispela levy bai senis),<br />
Bikpela wok <strong>bilong</strong> <strong>OPIC</strong> em long givim <strong>gutpela</strong> didiman tok<br />
skul <strong>na</strong> save long olgeta smolholdas. Has <strong>bilong</strong> ol tok skul <strong>na</strong><br />
teknikal save i mas kam long PNG OPRA,<br />
Ol <strong>OPIC</strong> opisas bai lukluk raun long ol blok olgeta dei. Ol mas<br />
holim planti field dei <strong>na</strong> mekim redio tok progrem long olgeta wik.<br />
Olgeta progrem i mas wokabaut wantaim ol has tingting <strong>na</strong> wok<br />
papainim <strong>bilong</strong> PNG OPRA,<br />
Narapela primari wok <strong>bilong</strong> <strong>OPIC</strong> em long registerim blok<br />
o<strong>na</strong>sip wantaim halivim <strong>bilong</strong> Lands Depatmen. <strong>OPIC</strong> i gat ol<br />
lands opisa <strong>bilong</strong> em yet husat i save halivim long stretim o<strong>na</strong>sip<br />
tokpait <strong>na</strong> i save wokim <strong>rot</strong> <strong>bilong</strong> givim taitel i go long <strong>na</strong>rapela<br />
(new blockholder) blok holda,<br />
<strong>OPIC</strong> i save <strong>lukautim</strong> <strong>na</strong> holim nem <strong>bilong</strong> ol lain i regista <strong>na</strong> i gat<br />
interes long statim <strong>wel</strong><strong>pam</strong> blok,<br />
•<br />
<strong>OPIC</strong> tu i save halivim ol smolholdas long opim ol benk akaut<br />
<strong>bilong</strong> ol,<br />
69
•<br />
•<br />
Ol opisas <strong>bilong</strong> <strong>OPIC</strong> i save kisim ol oda <strong>bilong</strong> ol smolholdas<br />
long kisim saplai <strong>bilong</strong> tuls <strong>na</strong> fetelaisa,<br />
Ol <strong>OPIC</strong> opisas i save givim taim tu long karim aut awenes <strong>bilong</strong><br />
HIV/Aids progrem long ol <strong>wel</strong><strong>pam</strong> komunities.<br />
( ii ) Milling Companies<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Papua New Guinea i gat 6 pela milling kampanis. Dispela ol<br />
milling kampanis em: Hargy Oil Palms Ltd, CTP Holdings Ltd<br />
(Milne Bay Estates, Higaturu Oil Palm and Poliamba Estate);<br />
New Britain Palm Oil Ltd, and Ramu Agri Indastri (Ramu Oil<br />
Palms Ltd),<br />
Namba wan wok <strong>bilong</strong> kampani em long baim <strong>na</strong> procesim pres<br />
prut bans (FFB) long ol smolholdas,<br />
Milling kampani yet i ronim ol trak o usim trak <strong>bilong</strong> ol kontrata<br />
long kisim ol FFB long olgeta fot<strong>na</strong>it. Ol trak draiva i mas bihainim<br />
yet kampani rosta long kisim FFB long smolholda bloks,<br />
Milling kampani yet i save lukluk <strong>na</strong> putim ol pomula <strong>bilong</strong> prais<br />
we gavamen yet i save sekim <strong>na</strong> givim tok orait. Milling kampani<br />
i givim prais long <strong>OPIC</strong> <strong>na</strong> ol opisa <strong>bilong</strong> <strong>OPIC</strong> i tok save long<br />
smolholda,<br />
Ol milling kampanies yet i save mekim <strong>na</strong> givim pei i go long<br />
smolholda <strong>na</strong> tu bai rausim di<strong>na</strong>u moni <strong>bilong</strong> benk <strong>na</strong> milling<br />
kampani,<br />
Ol milling kampanies i save baim <strong>na</strong> tilim fetelaisa long ol<br />
smolholdas,<br />
Ol milling kampanies yet i save ol <strong>rot</strong> we ol trak <strong>bilong</strong> kampani<br />
i save ron long en wantaim ol hap <strong>rot</strong> i stap aninit long lukaut<br />
<strong>bilong</strong> gavman,<br />
Ol miling kampani tu i save givim saplai <strong>bilong</strong> tuls i go long ol<br />
smolholda,<br />
Ol miling kampani i save givim sevis long skul <strong>na</strong> haus long ol<br />
wokman <strong>na</strong> ol famili <strong>bilong</strong> ol. Ol kampani tu i wok long apim<br />
moa ol stendet <strong>bilong</strong> edukesen long olgeta lain i wok long <strong>wel</strong><br />
<strong>pam</strong> indastri. Dispela em i wanpela bikpela has tingting (goal)<br />
70
•<br />
<strong>bilong</strong> kampani,<br />
Ol miling kampani i save givim tokaut <strong>na</strong> tok lukaut (awareness)<br />
progrem long HIV/AIDS long ol <strong>wel</strong> <strong>pam</strong> komuniti.<br />
(iii) PNG OPRA (PNG Oil Palm Research Association Inc.)<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
PNG OPRA i no save mekim win moni. Em i wanpela asosiasen<br />
i no stap aninit long umbrela <strong>bilong</strong> gavman (non government<br />
association),<br />
PNG OPRA i save wokim ol wok papainim (research) <strong>bilong</strong><br />
PNG <strong>wel</strong> <strong>pam</strong> indastri. Em save kisim moni long ronim asosiasen<br />
olsem <strong>OPIC</strong> tasol, i liklik moa long <strong>OPIC</strong>. Ol smolholdas i save<br />
givim K .77/tonne i go long OPRA. Na tu em i pulim ol lain <strong>bilong</strong><br />
<strong>na</strong>rapela kantri long givim moni long mekim ol wok papainim <strong>na</strong><br />
komunekesen <strong>bilong</strong> ol <strong>wel</strong> <strong>pam</strong> indastri,<br />
Wanpela bikpela has tingting <strong>bilong</strong> wok papainim <strong>bilong</strong> PNG<br />
OPRA em long,<br />
Karim bikpela <strong>na</strong> <strong>gutpela</strong> FFB long ol diwai <strong>wel</strong> <strong>pam</strong>. Sampela<br />
<strong>rot</strong> we OPRA i gat long bihainim long <strong>na</strong>pim dispela has tingting<br />
em long; bihainim ol <strong>gutpela</strong> <strong>rot</strong> <strong>bilong</strong> <strong>lukautim</strong> <strong>wel</strong><strong>pam</strong>. Moa<br />
yet long dispela smolholda i mas makim <strong>na</strong> putim gut skel <strong>bilong</strong><br />
fetelaisa, <strong>na</strong> tu mas lukluk long ol bi<strong>na</strong>tang nogut <strong>na</strong> ol kain kain<br />
sik <strong>bilong</strong> <strong>wel</strong> <strong>pam</strong>. Smolholda tu i mas putim ai gut tru long<br />
pasin <strong>bilong</strong> <strong>lukautim</strong> mama graun <strong>na</strong> ol sefti <strong>bilong</strong> operesen<br />
(environmental sustai<strong>na</strong>bility) <strong>bilong</strong> <strong>wel</strong> <strong>pam</strong> indastri,<br />
PNG OPRA i save givim tu wok trening (practical) <strong>na</strong> tok skul<br />
(advice) long ol wokman <strong>bilong</strong> <strong>OPIC</strong>, ol plentesen staff, <strong>na</strong> ol<br />
smolholdas,<br />
PNG OPRA i save monitorim ol helt <strong>bilong</strong> ol lip <strong>bilong</strong> <strong>pam</strong><br />
long ol smolholdas <strong>na</strong> bihain ol i save givim ol <strong>gutpela</strong> tingting<br />
(recommendations) i save <strong>kamap</strong> long wok papainim aut long<br />
wei <strong>bilong</strong> usim fetelaisa. Dispela i save <strong>kamap</strong> long ol stadi<br />
OPRA i save mekim long wanwan yia,<br />
•<br />
PNG OPRA tu i save lukluk <strong>na</strong> ronim (coordi<strong>na</strong>te) ol wei komuniti<br />
i save kisim moni (socio-economic) <strong>na</strong> ol wei komuniti i save<br />
sindaun long ples <strong>na</strong> ol <strong>na</strong>rapela lain <strong>bilong</strong> <strong>na</strong>rapela hap (socio-<br />
7
•<br />
cultural). Em i save mekim wok papainim long ol eria i save<br />
daunim mao prut (FFB) prodaksen,<br />
PNG OPRA i save halivim tu long ol smallholda husat i painim ol<br />
bi<strong>na</strong>tang nogut <strong>na</strong> sick nogut <strong>bilong</strong> <strong>wel</strong> <strong>pam</strong>.<br />
72
HIV/AIDS<br />
I nogat marasin bai ken stretim sik AIDS.<br />
Noken larim HIV/Aids i bagarapim femili <strong>bilong</strong> yu.<br />
Sampela <strong>rot</strong> <strong>bilong</strong> aburusim sik Aids:<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Noken koap,<br />
Yu mas koap wantaim wanpela man o wanpela meri tasol,<br />
Sapos yu koap <strong>na</strong>baut wantaim ol <strong>na</strong>rapela man o meri yu mas<br />
usim kondom olgeta taim,<br />
Taim yu usim kondom bai meri ken aburusim pasin <strong>bilong</strong> karim<br />
bel <strong>na</strong>ting o pikinini nogat papa long <strong>lukautim</strong>. Antap long dispela<br />
mama i gat sik aids pinis bai givim sik gen long nupela bebi.<br />
Yu mas lukim ol VCT klinik long kisim <strong>gutpela</strong> save long sik AIDS<br />
<strong>na</strong> tu long testim yu yet <strong>na</strong> lukim sapos yu gat o nogat sik AIDS.<br />
Em i no gat pei long testim blut. i gat ol marasin <strong>bilong</strong> HIV i stap<br />
long halivim ol man long kisim <strong>na</strong> ol i ken stap laip lonpela taim.<br />
Olgeta hap we projek <strong>bilong</strong> <strong>OPIC</strong> i stap, i gat ol lain i save gut long<br />
harim wari <strong>na</strong> givim <strong>gutpela</strong> tingting (counselors) husat i ken halivim<br />
yu long kisim save gut long ol kaikain birua HIV/AIDS i ken mekim<br />
long laip <strong>bilong</strong> wanwan man/meri. Yumi ken banisim ol wokman<br />
<strong>bilong</strong> indastri long HIV/AIDS sapos yumi olgeta i save gut long<br />
wei HIV/AIDS i save kalap kalap long ol man/meri. Olgeta wokman<br />
long indastri stat long kampani wokman, kontrakta, smolholda <strong>na</strong><br />
ol <strong>na</strong>rapela husat i wok wantaim indastri i mas save HIV/AIDS <strong>na</strong><br />
wei ol i mas <strong>lukautim</strong> ol yet <strong>na</strong> noken kisim sik (HIV/AIDS virus).<br />
73
Pasin <strong>bilong</strong> Pait <strong>na</strong>mel long femili<br />
Yu mas tok NOGAT long pasin <strong>bilong</strong> kirapim pait insait long<br />
wanwan haus <strong>bilong</strong> yumi (domestic violence).<br />
Pasin <strong>bilong</strong> soim respek long ol famili memba bai banisim pasin<br />
<strong>bilong</strong> pait long <strong>kamap</strong> long ol sosaiti <strong>na</strong> komuniti yumi stap long<br />
en.<br />
Ol femili i pilim sep bai stap hamamas tasol.<br />
Pasin <strong>bilong</strong> kirapim pait insait long femili i rong <strong>na</strong> i no <strong>gutpela</strong>. Lo<br />
i ken putim yu long kalabus. Mama lo tu i tok:<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Noken paitim ol meri,<br />
Noken paitim ol man,<br />
Noken paitim ol pikinini.<br />
74
Malaria<br />
Malaria emi mekim bikpela sik <strong>kamap</strong> long ol femili insait long PNG.<br />
Olgeta femili mas silip a<strong>na</strong>nit long taunim we ol mosquito ino i<strong>na</strong>p<br />
kaikaim yupela. Dispela taunim imas gat marasin long en i<strong>na</strong>p long<br />
kilim dai olgeta mosquito. Dispela marasin ol i putim long dispela<br />
taunim emi seif long ol manmeri <strong>na</strong> pikinini. Emi <strong>gutpela</strong> long kilim<br />
dai olgeta bi<strong>na</strong>tang husat i sindaun long dispela taunim.<br />
Slip a<strong>na</strong>nit long taunim <strong>na</strong> mosquito bai no i<strong>na</strong>p long kaikaim<br />
yupela <strong>na</strong> ol bai no i<strong>na</strong>p long kisim malaria.<br />
Ol mosquito i laikim wara long giraun we oli ken putim kiau <strong>bilong</strong><br />
em. Klinim gut arere long haus <strong>na</strong> digim barat i<strong>na</strong>p olgeta wara<br />
ino i<strong>na</strong>p sindaun longpela taim. Tu yu mas kapsaitim wara long<br />
olgeta tin <strong>na</strong> botol istap arere long haus.<br />
•<br />
•<br />
Silip a<strong>na</strong>it long taunim,<br />
Klinim arere long haus.<br />
75
Tok Tenkyu<br />
Dispela buk i<strong>kamap</strong> wantaim planti wokman <strong>na</strong> wokmeri long <strong>wel</strong><br />
<strong>pam</strong> indastri. Mi laik givim bikpela tenkyu long ol <strong>OPIC</strong> ofisa husat<br />
i raitim sampela toktok.<br />
•<br />
Leo Ruki (Popondetta), Steven Oiza, Frank Lewis (Hoskins),<br />
Ciyos We<strong>na</strong>ma (Milne Bay)<br />
Na tok tenkyu igo long sampela wokman <strong>bilong</strong> ol kampani:<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Mike Hoare, Gareth Disley – NBPOL<br />
Roger Benzie <strong>na</strong> Graham King – Hargy Oil Palms Ltd<br />
Joe Castle - Ramu Agri-Industries<br />
Thomas Fairhurst, Wiliam Griffiths <strong>na</strong> Colin Benton – CTP<br />
Holdings<br />
Na tu bikpela tenkyu igo long ol wokmanmeri <strong>bilong</strong> PNGOPRA:<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Charles Dewhurst, Carmel Pilotti <strong>na</strong> Murom Ba<strong>na</strong>bas –<br />
PNGOPRA<br />
Rocky Rowe – emi snepim olgeta piksa. ARDSF i givim moni<br />
long wokim dispela.<br />
Joanne Lim i wok long CTP long Singapore <strong>na</strong> emi wokim bikpela<br />
wok long taipim <strong>na</strong> rereim long printim.<br />
Joyceline King, Graham King <strong>na</strong> Otto Pukam emi tanim tok igo<br />
long tokpisin.<br />
Mi hamamas long olgeta had wok olgeta i mekim.<br />
Harm van Rees, editor, PNGOPRA<br />
76
Wel<strong>pam</strong> emi <strong>gutpela</strong> moa long ol smolholda. Emi no had<br />
tumas long planim <strong>na</strong> <strong>lukautim</strong>. Ol smolholda i ken kisim<br />
<strong>gutpela</strong> benefit wantaim <strong>wel</strong><strong>pam</strong> i<strong>na</strong>p long mekim <strong>gutpela</strong><br />
sindaun wantaim femili <strong>bilong</strong> em.