You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>2016</strong>-11-14<br />
Landstingets ledningskontor<br />
Jessica Bräck<br />
Tfn 018-611 60 41<br />
E-post jessica.brack@lul.se<br />
Landstingsfullmäktige m.fl.<br />
<strong>Landstingsfullmäktiges</strong> <strong>sammanträde</strong> <strong>den</strong> <strong>30</strong> <strong>november</strong> <strong>2016</strong><br />
Härmed översändes föredragningslista och handlingar till landstingsfullmäktiges<br />
<strong>sammanträde</strong>.<br />
Tid: Onsdagen <strong>den</strong> <strong>30</strong> <strong>november</strong> <strong>2016</strong> kl. 9.00<br />
Plats: Uppsala Konsert & Kongress, Vaksala torg 1, Uppsala<br />
Hålltider<br />
Kl. 11.50 Utdelning av Hälsofrämjandepriset <strong>2016</strong><br />
Kl. 12.00 – 12.45<br />
Lunch<br />
Med vänlig hälsning<br />
Jessica Bräck<br />
Sekreterare<br />
Regionkontoret<br />
Storgatan 27 │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ org nr 232100-0024<br />
www.lul.se
FÖREDRAGNINGSLISTA<br />
<strong>Landstingsfullmäktiges</strong> <strong>sammanträde</strong><br />
Onsdagen <strong>den</strong> <strong>30</strong> <strong>november</strong> <strong>2016</strong> kl. 09.00<br />
Uppsala Konsert & Kongress, Uppsala<br />
Nr Ärende Dnr<br />
1 Öppnande av <strong>sammanträde</strong>t<br />
2 Upprop<br />
3 Val av två justerare tillika rösträknare<br />
Tid för justering: torsdagen <strong>den</strong> 8 december kl. 15<br />
4 Fastställande av föredragningslista för <strong>sammanträde</strong>t<br />
5 Anmälan av interpellationer och frågor<br />
a) Interpellation: Stefan Olsson (M) – Hur många vårdplatser är<br />
stängda per dag?<br />
b) Interpellation: Annika Krispinsson (C) – Angående Östervåla<br />
vårdcentral<br />
c) Interpellation: Sara Sjödal (C) – Angående ojämställd<br />
sjukskrivningsprocess<br />
d) Interpellation: Lennart Hedquist (M) – Angående <strong>den</strong> så kallade<br />
tänkta Region Svealand<br />
e) Interpellation: Johan Örjes (C) – När får man åka till vår<strong>den</strong> på<br />
kallelsen?<br />
f) Interpellation: Johan Örjes (C) – Hur går det med fossilbränslefria<br />
ambulanser?<br />
g) Interpellation: Anna- Karin Klomp (KD) – Vad kommer<br />
patientmaten att kosta?<br />
h) Interpellation: Simon Alm (SD) – Brukshälsan i Söderfors<br />
i) Interpellation: Nina Lagh (M) – Vad görs åt oönskad omlistning på<br />
vårdcentralerna?<br />
j) Fråga: Simon Alm (SD) – Angående folkomröstning<br />
LS <strong>2016</strong>-0636<br />
LS <strong>2016</strong>-0644<br />
LS <strong>2016</strong>-0653<br />
LS <strong>2016</strong>-0656<br />
LS <strong>2016</strong>-0661<br />
LS <strong>2016</strong>-0662<br />
LS <strong>2016</strong>-0664<br />
LS <strong>2016</strong>-0666<br />
LS <strong>2016</strong>-0667<br />
LS <strong>2016</strong>-0631
k. Fråga: Sara Sjödal (C) – Behov av ytterligare<br />
direktinläggningsplatser i Tierp?<br />
l. Fråga: Anna-Karin Vaz Contreiras (KD) – Kan du tänka dig att<br />
återinföra målersättning nu när köerna växer?<br />
m. Fråga: Kajsa Dovstad (L) – Nya Karolinska hotar intensisvvår<strong>den</strong> i<br />
Uppsala<br />
LS <strong>2016</strong>-0674<br />
LS <strong>2016</strong>-0684<br />
LS <strong>2016</strong>-0686<br />
n. Fråga: Kajsa Dovstad (L) – Är <strong>den</strong> lasarettsanslutna hemsjukvår<strong>den</strong> LS <strong>2016</strong>-0687<br />
hotad?<br />
6 Landstingsstyrelsens ordförande informerar LS <strong>2016</strong>-0010<br />
7 Delårsrapport <strong>2016</strong> för Landstinget i Uppsala län LS <strong>2016</strong>-0001<br />
8 Delårsrapport för perio<strong>den</strong> <strong>2016</strong>-01-01 – <strong>2016</strong>-06-<strong>30</strong> – Kommunalförbundet<br />
Avancerad Strålbehandling<br />
9 Delårsrapport för perio<strong>den</strong> <strong>2016</strong>-01-01 – <strong>2016</strong>-08-31 – Gemensamma<br />
kostnämn<strong>den</strong><br />
LS <strong>2016</strong>-0581<br />
LS <strong>2016</strong>-0475<br />
10 Revideringar i Regionplan och budget 2017-2019 LS <strong>2016</strong>-0002<br />
11 Omfördelning av medel LS <strong>2016</strong>-0522<br />
12 Reglemente och arbetsordning för regionstyrelsen samt styrelser och<br />
nämnder i Region Uppsala (2017-2018)<br />
13 Revidering av Regler för ekonomiska ersättningar till förtroendevalda och<br />
partier i Region Uppsala (2015-2018)<br />
LS <strong>2016</strong>-0068<br />
LS <strong>2016</strong>-0192<br />
14 Avgift vid behandling på Skandionkliniken i Uppsala LS <strong>2016</strong>-0232<br />
15 Avtal och reglemente avseende gemensamma nämn<strong>den</strong> för<br />
kunskapsstyrning<br />
16 Revidering av förbundsordning, upphandling av helikoptrar samt<br />
godkännande av delårsrapport – Kommunalförbundet Svensk Luftambulans<br />
LS <strong>2016</strong>-0593<br />
LS <strong>2016</strong>-0258<br />
17 Genomförande av stadsbussdepå i Fyrislund LS <strong>2016</strong>-0165<br />
18 Distriktssköterskemottagningar i Länna och Knutby – svar på motion LS <strong>2016</strong>-0050<br />
19 Låt röntgen ta sig till patienterna – svar på motion LS <strong>2016</strong>-0029<br />
20 Ett helhetsgrepp mot äldres undernäring – svar på motion LS <strong>2016</strong>-0169<br />
21 Medborgardialog och folkvalda – svar på motion LS <strong>2016</strong>-0213<br />
22 Kungörelse om landstingsfullmäktiges <strong>sammanträde</strong>n 2017 LS <strong>2016</strong>-0569<br />
23 Valären<strong>den</strong> LS <strong>2016</strong>-0005<br />
24 Förteckning över inkomna obesvarade motioner LS <strong>2016</strong>-0011
25 Besvarande av interpellationer och frågor<br />
26 Avslutning
ÄRENDE 5
ÄRENDE 5<br />
Heby 9 <strong>november</strong> <strong>2016</strong><br />
Interpellation om Östervåla Vårdcentral ställd till<br />
Fastighetsnämn<strong>den</strong>s ordförande Johan Edstav (MP)<br />
På landstingsfullmäktige i april så ställde jag en fråga till dåvarande ordföran<strong>den</strong> Robert Damberg om<br />
när Östervåla vårdcentral kommer att kunna flytta in i permanenta lokaler igen och hur planeringen<br />
såg ut i nuläget? Svaret jag fick då var att:<br />
”Förstudien har redovisats för primärvår<strong>den</strong> och folktandvår<strong>den</strong> och behandlades av Fastighets- och<br />
servicenämn<strong>den</strong> i februari och beslutshandling är nu på väg till landstingsstyrelsen. Med planerat beslut i<br />
landstingsstyrelsen i maj så kan färdig byggnad, på samma plats, stå klar ungefär i maj 2018 som är<br />
anpassad för verksamheten och med rätt lokalyta för deras behov. ” (Robert Dambergs svar på LF i april<br />
<strong>2016</strong>)<br />
Men än har ingen information om varken beslut om detta eller någon ny information om när arbetet<br />
kan påbörjas synts till.Efter information från vår ledamot i fastighetsnämn<strong>den</strong> så finns inte heller<br />
<strong>den</strong>na fråga på agendan i nämn<strong>den</strong>, vilket jag också erfarit när jag gått igenom de handlingar som<br />
nämn<strong>den</strong> haft sedan i våras.<br />
Det gör mig och många andra oroliga. ”Tänker landstinget inte bygga någon ny vårdcentral i<br />
Östervåla?” ”Tänker man inte ha någon vårdcentral alls i Östervåla?” Är berättigade frågor många idag<br />
ställer sig.<br />
Så frågan kvarstår:<br />
− När kommer Östervåla vårdcentral att kunna flytta in i permanenta lokaler igen och hur<br />
ser planeringen ut i nuläget?<br />
BAKGRUND:<br />
Under 2014 upptäcktes en vattenläcka på Östervåla vårdcentral.<br />
I ett pressmeddelande från landstinget daterat <strong>den</strong> 14 <strong>november</strong> 2014 så meddelades det att hela<br />
vårdcentralen måste evakueras och verksamheten bedrivs i paviljonger. Och att det var en bra lösning<br />
för att kunna bedriva vårdcentralens ordinarie verksamhet parallellt med att lokalerna renoveras. Och<br />
lösningen med att bedriva vårdcentralen i paviljonger verkar fungera rätt bra, de Östervålabor jag är i<br />
kontakt med har i alla fall sagt till mig att det fungerar bra. Men det är ju ändå bara en tillfällig lösning.<br />
I nuläget är fastigheten utriven och sanerad. Det pågår ingen aktivitet i lokalerna alls och så har det<br />
varit nu under längre tid<br />
Annika Krispinsson (C )
ÄRENDE 5<br />
Till landstingsstyrelsens ordförande,<br />
interpellation:<br />
Bakgrund<br />
Följande citat är hämtat ur generaldirektörens, Maria Hemström-<br />
Hemmingsson, förord till Inspektionen för socialförsäkringens rapport<br />
<strong>2016</strong>:13, Läkares sjukskrivning av kvinnor och män:<br />
”Läkare sjukskriver i genomsnitt män längre tid än kvinnor i både<br />
det första och det andra läkarintyget som ligger till grund för en<br />
sjukskrivning. Skillnaderna kvarstår även efter kontroll för en lång<br />
rad potentiella förklaringsvariabler, däribland detaljerad information<br />
om sjukskrivningsorsak (diagnos). Detta innebär att män kan vara<br />
sjukskrivna längre tid än kvinnor för likartade åkommor, utan en<br />
förnyad läkarkontakt. Skillnaderna i sjukskrivningstid mellan kvinnor<br />
och män varierar mellan olika regioner och landsting, men de<br />
återfinns över hela landet.”<br />
Rapporten visar att i vårt landsting sjukskrivs kvinnor i medeltal 3,1 dagar<br />
kortare tid än män. Det är större skillnad än medeltalet av Sveriges<br />
landsting och regioner. Det föreligger en tydlig ojämställdhet på detta<br />
område i vårt landsting.<br />
Med given bakgrund ovan frågar jag landstingsstyrelsens ordförande:<br />
Varför har landstinget i Uppsala län en tydligt ojämställd<br />
sjukskrivningsprocess?<br />
Vad kommer du göra för att uppnå en jämställd sjukskrivningsprocess?<br />
Sara Sjödal (C), <strong>2016</strong>-11-11
ÄRENDE 5<br />
Fråga om folkomröstning<br />
Landstinget i Uppsala län har avgett ett yttrande om ett förslag med innebör<strong>den</strong> att vårt nuvarande län<br />
och landsting ska uppgå i en storregion. Svaret var ett positivt besked till förslaget. Däremot var inte alla<br />
partier överens om det förhållningssättet. Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna var helt emot förslaget<br />
och ytterligare två partier var inte beredda att ställa sig bakom yttrandet.<br />
Frågan om storregion är avgörande för hur väljarna ska kunna påverka de områ<strong>den</strong> som inryms inom<br />
vårt landsting. Såsom förslaget är utformat kommer väljarna inte ha någon möjlighet alls att påverka hur<br />
deras inflytande ska se ut.<br />
I grun<strong>den</strong> centraliseras makten till en gemensam sådan. Vårt nuvarande läns invånare kommer att kunna<br />
sättas på undantag i för dem viktiga frågor efter nästa val. Detta eftersom en majoritet då kommer att<br />
kunna bildas helt utan att ta hänsyn till hur man här har röstat.<br />
När väljarnas grundläggande inflytande radikalt ska förändras är det demokratiskt väsentligt att tillfråga<br />
dem genom en folkomröstning eller åtminstone låta ett allmänt val ske där frågan tillåts ta stort utrymme.<br />
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor till landstingsstyrelsens ordförande Börje<br />
Wennberg:<br />
<br />
<br />
<br />
Tycker du att det är viktigt att låta folket rösta i stora sakfrågor?<br />
Anser du att det skulle vara bra för demokratin om folket skulle få rösta i viktiga sakfrågor?<br />
Kan du under någon/några förutsättningar tänka dig att låta länets röstberättigade invånare rösta<br />
om huruvida vi ska uppgå i en storregion?<br />
Skyttorp <strong>den</strong> 18 oktober <strong>2016</strong><br />
Simon Alm<br />
Gruppledare (SD)
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 7
ÄRENDE 8
ÄRENDE 8
ÄRENDE 8<br />
1(17)<br />
Delårsrapport <strong>2016</strong><br />
Kommunalförbundet<br />
Avancerad Strålbehandling<br />
222000-2097<br />
Delårsrapport slutversion.docx
ÄRENDE 8<br />
Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling 222000-2094 2(17)<br />
Innehållsförteckning<br />
Sammanfattning .......................................................................................................... 3<br />
Förvaltningsberättelse Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling ..................... 3<br />
Verksamhetens art och inriktning ............................................................................ 3<br />
Händelser av väsentlig betydelse delår <strong>2016</strong>............................................................ 4<br />
Allmänt ............................................................................................................... 4<br />
Verksamhetsmål .................................................................................................. 5<br />
Väsentliga personalförhållan<strong>den</strong> .......................................................................... 6<br />
Ekonomi ..................................................................................................................... 7<br />
Löpande verksamhet Skandionkliniken ................................................................... 7<br />
Löpande verksamhet Hotel von Kraemer ................................................................. 8<br />
Balanskrav .............................................................................................................. 8<br />
Investeringar ........................................................................................................... 8<br />
Pensionsmedel ........................................................................................................ 9<br />
Utvärdering av mål för god ekonomisk hushållning................................................. 9<br />
Finansiella mål .................................................................................................... 9<br />
Redovisningsprinciper............................................................................................. 9<br />
Resultaträkning ....................................................................................................... 9<br />
Balansräkning ....................................................................................................... 10<br />
Finansieringsanalys ............................................................................................... 11<br />
Noter ..................................................................................................................... 12<br />
Ledamöter och ersättare i direktionen för Kommunalförbundet Avancerad<br />
Strålbehandling perio<strong>den</strong> 2015 – 2019 ..................................................................... 14<br />
Förtroendevalda revisorer i Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling för<br />
perio<strong>den</strong> 2015 – 2019 ................................................................................................ 14<br />
Ledamöter i Styrgrupp nationell protonterapi per <strong>den</strong> <strong>30</strong> juni <strong>2016</strong> .......................... 15<br />
Fördelning protonbehandlade patienter ..................................................................... 16<br />
Organisationsskiss .................................................................................................... 17<br />
Delårsrapport slutversion.docx
ÄRENDE 8<br />
Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling 222000-2094 3(17)<br />
Sammanfattning<br />
Under <strong>2016</strong> har Kommunalförbundet bedrivit reguljär klinisk verksamhet på<br />
Skandionkliniken och hotellverksamhet på Hotel Von Kraemer.<br />
Det slutliga hyresavtalet med Akademiska Hus undertecknades <strong>den</strong> 17 februari.<br />
Sammantaget låg Skandionklinikens produktion uttryck i antal behandlingsfraktioner<br />
på 60 % av budgeterat måltal. De huvudsakliga orsakerna till avvikelsen är att enbart<br />
ett av de två behandlingsrummen var i klinisk drift under större delen av perio<strong>den</strong> samt<br />
att <strong>den</strong> senarelagda kliniska starten 2015 påverkar upprampningen av patientvolymen<br />
även under <strong>2016</strong>. Om måltalet korrigeras för det senare låg produktionen på 76 %.<br />
Verksamheten har inte begränsats av bristande efterfrågan. Inremittering av patienter<br />
låg under perio<strong>den</strong> i nivå med tillgänglig behandlingskapacitet. Inga väntetider utöver<br />
planerad handläggningstid har funnits.<br />
Antalet tillsvidareanställda på Skandionkliniken och KAS administration ökade under<br />
året från 16 till 19. Sjukfrånvaron under perio<strong>den</strong> var 3,9 % av arbetad tid vilket är<br />
något lägre än helår 2015. Systemet med rotationstjänstgöring för onkologer och<br />
sjukhusfysiker tillämpades fortsatt under året.<br />
Antalet anställda på hotellet var per <strong>30</strong> juni totalt 20 st. Sjukfrånvaron under perio<strong>den</strong><br />
var 3,8 % av arbetad tid.<br />
Under perio<strong>den</strong> drev KAS, i avvaktan på nytt beslut om framtida driftsform, Hotel von<br />
Kraemer. Beläggningsgra<strong>den</strong> för hela perio<strong>den</strong> var 41 % jämfört med budgeterat 48 %.<br />
Beläggningen under maj och juni var 54 % respektive 50 %. Restaurangverksamheten<br />
nådde inte budgeterad nivå under perio<strong>den</strong> och antalet konferenser blev lägre än<br />
förväntat..<br />
Delårets resultat för KAS blev – 18,2 mkr jämfört med budgeterat -19,7 mkr.<br />
För Skandionkliniken blev resultatet –15,5 mkr jämfört med budgeterat –17,6 mkr.<br />
Fraktionsintäkterna från behandlingsverksamheten nådde inte upp till budgeterad nivå.<br />
Detta kompenseras av lägre kostnader för främst serviceavtal och avskrivningar.<br />
Hotellets resultat blev -2,7 mkr jämfört med budgeterat -2,1 mkr.<br />
Förvaltningsberättelse Kommunalförbundet Avancerad<br />
Strålbehandling<br />
Verksamhetens art och inriktning<br />
Enligt Kommunalförbundets styrande dokument är förbundets ändamål och uppgift att:<br />
- skapa förutsättningar för en nationell anläggning för avancerad strålbehandling,<br />
- att uppföra anläggningen,<br />
- att svara för driften av anläggningen och<br />
- att svara för annan verksamhet som har ett naturligt samband med<br />
verksamheten på Skandionkliniken<br />
Verksamheten ska vara nationell och ska för aktuella indikationer vara likvärdigt<br />
tillgänglig för alla medborgare i Sverige oavsett bostadsort.<br />
Delårsrapport slutversion.docx
ÄRENDE 8<br />
Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling 222000-2094 4(17)<br />
Eftersom patienter från hela landet kommer att få behandling på Skandionkliniken<br />
finns behov av boende under vistelsen i Uppsala. I byggna<strong>den</strong> ingår därför ett hotell<br />
med 84 rum och en restaurang.<br />
Patientverksamheten skall bedrivas så att alla förberedelser inför behandlingen på<br />
Skandionkliniken (diagnostik, behandlingsplanering, del av behandling och eftervård)<br />
utförs inom eller på uppdrag av varje sjukvårdsregion enligt principen delat ansvar och<br />
distribuerad kompetens.<br />
Förbundet skall svara för forskning och utveckling (FoU) relaterat till <strong>den</strong> verksamhet<br />
som bedrivs på kliniken.<br />
Kommunalförbundet är ett förbund med förbundsdirektion. Ledamöterna i direktionen<br />
redovisas i slutet av dokumentet.<br />
Enligt beslut av direktionen ska förbundet, i avvaktan på slutligt ställningstagande om<br />
driftsform, driva Hotel Von Kraemer.<br />
Händelser av väsentlig betydelse delår <strong>2016</strong><br />
Allmänt<br />
Verksamheten under första halvåret <strong>2016</strong> var fokuserad på att:<br />
- få Skandionkliniken och <strong>den</strong> nationella protonterapiprocessen etablerad och<br />
konsoliderad,<br />
- vidareutveckla och säkra alla kliniska och administrativa rutiner för en reguljär<br />
klinisk verksamhet baserad på gemensamt ägande och distribuerad kompetens<br />
- öka behandlingsverksamheten i enlighet med fastställd upprampningsplan,<br />
- bredda behandlingsindikationerna,<br />
- utvärdera systemet med rotationstjänstgöring,<br />
- driva Hotel von Kraemer.<br />
Leverans och installation av Skandionklinikens behandlingsutrustning slutgodkändes<br />
efter 6 månaders klinisk test <strong>den</strong> 12 april <strong>2016</strong>.<br />
Slutbetalning av utrustningen gjordes under perio<strong>den</strong>.<br />
Det andra behandlingsrummet och forskningsrummet driftsattes under perio<strong>den</strong>.<br />
Under perio<strong>den</strong> installerades ytskanningssystemet.<br />
Inremittering av patienter blev ungefär som förväntat och låg under perio<strong>den</strong> i nivå<br />
med tillgänglig kapacitet. Inga väntetider utöver planerad handläggningstid fanns.<br />
Antalet behandlingsfraktioner låg under perio<strong>den</strong> under nivån i upprampningsplanen,<br />
även efter korrektion för <strong>den</strong> försenade kliniska starten.<br />
Efter ca ett års klinisk verksamhet finns inga indikationer på att tidigare utredningar<br />
överskattat patientunderlaget i landet.<br />
Behandlingsstatistik sedan behandlingsstarten <strong>den</strong> 31 augusti 2015 per landsting<br />
redovisas i bilaga 1.<br />
Under perio<strong>den</strong> kom indikationer från universitetssjukhusen om bristande resurser för<br />
dosplanering och övriga förberedelser inför behandlingarna på Skandionkliniken vilket<br />
kan bli ett hot mot <strong>den</strong> fortsatta upprampningen av verksamheten.<br />
Delårsrapport slutversion.docx
ÄRENDE 8<br />
Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling 222000-2094 5(17)<br />
Det slutliga 25-åriga hyresavtalet med Akademiska hus undertecknades <strong>den</strong> 17<br />
februari.<br />
I avvaktan på nytt beslut om driftsform drev KAS under perio<strong>den</strong> Hotel von Kraemer.<br />
I princip har ett nytt hotell etablerats. Fokus har varit att säkra verksamhet, ett bra<br />
patientomhändertagande och en god patientsäkerhet. Beläggningsgra<strong>den</strong> för hela<br />
perio<strong>den</strong> var 41 % att jämföra med budgeterat 48 %. Under maj och juni låg<br />
beläggningen på 54 % respektive 50 %. Restaurangverksamheten nådde inte<br />
budgeterad nivå under perio<strong>den</strong> samtidigt som antalet konferenser blev färre än<br />
förväntat.<br />
Verksamhetsmål<br />
Eftersom flertalet av mål i verksamhetsplanen avser helår kommenteras inte alla i<br />
delårsrapporten.<br />
Process/verksamhet<br />
Mål<br />
Måltal delår<br />
<strong>2016</strong><br />
Utfall %<br />
Produktion<br />
Antal utförda<br />
behandlingsfraktioner<br />
3785 1 2262 60<br />
Kommentar:<br />
Orsakerna till avvikelsen var främst att det andra behandlingsrummet inte togs i drift<br />
förrän under slutet av perio<strong>den</strong>, svårigheterna att rekrytera onkologisjuksköterskor<br />
samt effekter av <strong>den</strong> senarelagda kliniska starten 2015 2 .<br />
Antalet fraktioner per patient blev väsentligt högre (28) än det antagna medelvärdet<br />
(15). Detta förklaras av <strong>den</strong> begränsade patientmixen, där med några undantag bara<br />
patienter med hjärntumörer behandlades.<br />
Produktionsnedgången under juli och augusti blev större än förväntat främst på grund<br />
av minskat patientinflöde från universitetssjukhusen. En begränsande faktor under<br />
resten av året kommer att vara tillgången på onkologisjuksköterskor. Prognosen för<br />
hela <strong>2016</strong> är ca 5500 behandlingar, vilket motsvarar ca 62 % av budgeterad volym.<br />
Om måltalet korrigeras för <strong>den</strong> försenade starten skulle motsvarande siffra bli 72 %.<br />
1<br />
Anger periodiserat produktionsmål för första halvåret (42 % av helårsbudgeten).<br />
2<br />
Senareläggningen av <strong>den</strong> kliniska starten 2015 medförde att hela upprampningskurvan försköts framåt<br />
i ti<strong>den</strong>. Om måltalet korrigeras för förskjutningen skulle det efter första halvåret <strong>2016</strong> ha varit 2 977<br />
behandlingar istället för 3785 vilket skulle ge ett utfall på 76% .<br />
Delårsrapport slutversion.docx
ÄRENDE 8<br />
Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling 222000-2094 6(17)<br />
Protokoll för behandling och kliniska studier<br />
Mål <strong>2016</strong>: Fortsatt arbete.<br />
Utfall: Arbetet fortsatte under perio<strong>den</strong>.<br />
Dosplanering och videokonferenser<br />
Mål <strong>2016</strong>: Nationella medicinska videokonferensronder med diagnostisk bildkvalitet.<br />
Utfall: Former och prestanda för de nationella medicinska videokonferensronderna<br />
utvecklades vidare under perio<strong>den</strong>. Bildkvaliteten uppfattas nu som tillfredställande.<br />
Ronderna hålls två till tre gånger per vecka med deltagande från samtliga<br />
universitetssjukhus.<br />
Ledningssystem<br />
Mål <strong>2016</strong>: Fortsatt arbete<br />
Utfall: Skandionklinikens ledningssystem utvecklades vidare under perio<strong>den</strong>. Arbetet<br />
med att konsolidera dokument-, ärende- och avvikelsehanteringssystemet RMT+<br />
fortsatte. Alla som medverkar i det nationella protonterapiarbetet kan ta del av<br />
publicerad information i systemet.<br />
IS/IT<br />
Mål <strong>2016</strong>: IS/IT infrastruktur konsoliderad.<br />
Utfall: Arbetet med konsolidering av IS/IT-infrastrukturen pågick under perio<strong>den</strong>.<br />
Bland annat säkrades verksamhetens behov av back-up samt inloggning i<br />
Skandionportalen.<br />
Väsentliga personalförhållan<strong>den</strong><br />
Bemanningsutvecklingen på Skandionkliniken ligger under bemanningsplanen.<br />
Speciellt svårigheterna att rekrytera onkologisjuksköterskor kan utgöra ett hot för<br />
Skandionklinikens verksamhet framöver.<br />
Sjukfrånvaron under första halvåret var 3,9 % på Skandionkliniken och 3,8 % på Hotel<br />
von Kraemer. Uppgift om andel av sjukfrånvaro över 60 dagar, könsuppdelning samt<br />
åldersfördelning lämnas inte då uppgifterna kan hänföras till enskild individ.<br />
Personal anställd på Skandionkliniken<br />
Per <strong>den</strong> <strong>30</strong> juni <strong>2016</strong> fanns 19 tillsvidareanställda, 3 visstidsanställda, samt 2<br />
timanställda (totalt 16 kvinnor och 8 män). Under våren anställdes 3<br />
onkologisjuksköterskor, 2 sjukhusfysiker samt 1 IT-tekniker på<br />
tillsvidareanställningar. 3 onkologisjuksköterskor slutade under perio<strong>den</strong>.<br />
Delårsrapport slutversion.docx
ÄRENDE 8<br />
Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling 222000-2094 7(17)<br />
Anställda per yrkeskategori:<br />
Kategori Antal tjänster <strong>30</strong>/6 <strong>2016</strong><br />
Förbundsdirektör 1<br />
Finanschef<br />
timanställning<br />
HR-specialist<br />
timanställning<br />
Kanslichef 1<br />
Verksamhetschef/Chefsfysiker 1<br />
Sjukhusfysiker 6<br />
IT-ansvarig 1<br />
IT-tekniker 1<br />
Vår<strong>den</strong>hetschef 1<br />
Onkologisjuksköterskor 8<br />
Vårdadministratör 1<br />
Undersköterska 1<br />
Rotationspersonal Skandionkliniken<br />
Systemet med rotationstjänstgöring för onkologer och sjukhusfysiker tillämpades<br />
fortsatt under året. En utvärdering av systemet genomfördes under perio<strong>den</strong>. Beslut<br />
togs efter detta att anställa fasta läkare i kombination med fortsatt<br />
rotationstjänstgöring. Annonsering gjordes under slutet av perio<strong>den</strong> och tillsättning<br />
under hösten.<br />
Personal anställd på Hotel von Kraemer<br />
Per <strong>den</strong> <strong>30</strong> juni <strong>2016</strong> fanns 11 tillsvidareanställda och 9 visstidsanställda (totalt 11<br />
kvinnor och 9 män).<br />
Ekonomi<br />
Löpande verksamhet Skandionkliniken<br />
Budget Utfall Avvikelse<br />
Intäkter 67 821 kkr 55 048 kkr -12 773 kkr<br />
Kostnader -85 482 kkr -70 554 kkr 14 928 kkr<br />
Resultat -17 661 kkr -15 506 kkr 2 155 kkr<br />
Delårsrapport slutversion.docx
ÄRENDE 8<br />
Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling 222000-2094 8(17)<br />
Resultatet för det första halvåret visar en positiv avvikelse mot budget. Avvikelserna<br />
orsakas främst av lägre fraktionsintäkter då behandlingsverksamheten inte kommit upp<br />
till budgeterad nivå. Detta kompenseras dock av lägre kostnader, främst när det gäller<br />
serviceavtal och avskrivningar då övertagandet av behandlingsutrustningen försenades.<br />
Prognosen för året är en negativ avvikelse mot budget på ca 8 mkr. Orsaken är att<br />
fraktionsintäkterna inte förväntas nå budgeterad nivå på grund av att upprampningen<br />
av patientvolymen försköts av <strong>den</strong> under 2015 senarelagda kliniska starten samt att<br />
bristen på främst onkologisjuksköterskor förväntas begränsa produktionen.<br />
Löpande verksamhet Hotel von Kraemer<br />
Budget Utfall Avvikelse<br />
Intäkter 8 455 kkr 7 972 kkr -483 kkr<br />
Kostnader -10 514 kkr -10 691 kkr -177 kkr<br />
Resultat -2 059 kkr -2 719 kkr -660 kkr<br />
Resultatet för det första halvåret visar en negativ avvikelse mot budget. Då det inte<br />
finns någon fastställd budget för hotellet görs jämförelsen med arbetsbudget.<br />
Avvikelserna orsakas av att hotellbeläggningen blev något lägre än budget (41 % mot<br />
budgeterat 48 %), samt att antal restauranggäster och antal konferenser blev lägre än<br />
förväntat.<br />
Utfallet i juli och augusti låg under budget. Strategin är att hotellet ska gå ihop<br />
ekonomiskt under det andra driftåret, dvs 2017. Prognosen för <strong>2016</strong> är att resultatet<br />
kommer att bli något sämre budgeterat -1 mkr.<br />
Balanskrav<br />
Enligt budget kommer kommunalförbundet under åren <strong>2016</strong> och 2017 att redovisa<br />
negativa resultat. Balanskravet planeras dock att vara uppfyllt senast 2020.<br />
Investeringar<br />
Budget Utfall Avvikelse<br />
Summa -19 500 kkr -74 194 kkr -54 694 kkr<br />
Den stora avvikelsen beror på att sista delbetalningen för behandlingsutrustningen,<br />
som skulle ha debiterats i slutet av 2015, betalades först <strong>2016</strong> p.g.a. det försenade<br />
övertagandet.<br />
Delårsrapport slutversion.docx
ÄRENDE 8<br />
Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling 222000-2094 9(17)<br />
Pensionsmedel<br />
Kommunalförbundet har inte gjort några placeringar för pensionsförpliktelser, vilket<br />
innebär att avsättningar och ansvarsförbindelser för pensioner om 6 484 kkr (löneskatt<br />
om 24,26 % ingår i beloppet) har återlånats i verksamheten. Aktualiseringsgra<strong>den</strong> är<br />
100 %.<br />
Utvärdering av mål för god ekonomisk hushållning<br />
Finansiella mål<br />
• Kommunalförbundets ekonomiska trygghet ska garanteras av ägarna tills dess<br />
att intäkter för behandlingar täcker förbundets kostnader.<br />
• Ett eget kapital motsvarande 10 % av omsättningen ska successivt byggas upp.<br />
Det negativa egna kapitalet som redovisas <strong>2016</strong> kommer att återställas inom 5 år efter<br />
driftstart. Ett eget kapital om 10 % av omsättningen ska byggas upp år 6-9 efter<br />
driftstart. Uppföljning av detta finansiella mål kommer att kommenteras mer i<br />
årsredovisningen för <strong>2016</strong>.<br />
Redovisningsprinciper<br />
Kommunalförbundet följer de redovisningsregler och lagar som gäller för<br />
kommunalförbund. Inga beloppsgränser tillämpas. Samma redovisningsprinciper och<br />
beräkningsmetoder har använts i delårsrapporten som i <strong>den</strong> senaste årsredovisningen.<br />
Avskrivningarna periodiseras under de fyra första åren beroende på att anläggningen<br />
då inte utnyttjas till sin fulla kapacitet, vilket innebär lägre förslitning. Detta gäller<br />
endast anläggningar med en avskrivningstid längre än 5 år.<br />
Resultaträkning<br />
Redovisning i kkr <strong>2016</strong>06 201506 Not<br />
Verksamhetens intäkter 63 020 44 465<br />
1<br />
Verksamhetens kostnader -57 405 -6 768<br />
2<br />
Avskrivningar -9 772 -520<br />
Verksamhetens nettoresultat -4 157 37 177<br />
Finansiella intäkter 20 0<br />
Finansiella kostnader -14 088 -34<br />
Perio<strong>den</strong>s resultat -18 225 37 143<br />
Delårsrapport slutversion.docx
ÄRENDE 8<br />
Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling 222000-2094 10(17)<br />
Balansräkning<br />
Redovisning i kkr <strong>2016</strong>06 201512 201506 Not<br />
Tillgångar<br />
Immateriella anläggningstillgångar 36 502 15 659 0 3<br />
Materiella anläggningstillgångar 567 591 523 873 11 <strong>30</strong>8 4<br />
Pågående investeringar 25 000 25 000 540 360<br />
Summa anläggningstillgångar 629 093 564 532 551 668<br />
Varulager hotellet 115 115 0<br />
Kortfristiga fordringar 87 052 29 360 27 013 5<br />
Kassa och bank 232 671 188 083 266 293 6<br />
Summa omsättningstillgångar 319 838 217 558 293 <strong>30</strong>6<br />
Summa tillgångar 948 931 782 090 844 974<br />
Eget kapital, avsättningar och skulder<br />
Eget kapital, ingående värde 11 409 -14 929 -14 929 7<br />
Perio<strong>den</strong>s resultat -18 225 26 422 37 143<br />
Summa eget kapital -6 816 11 493 22 214<br />
Avsättning pensioner 6 484 5 666 4 395 8<br />
Summa avsättningar 6 484 5 666 4 395<br />
Lån i banker och kreditinstitut 750 000 750 000 750 000<br />
Summa långfristiga skulder 750 000 750 000 750 000<br />
Kortfristiga skulder 199 263 14 931 68 365 9<br />
Summa kortfristiga skulder 199 263 14 931 68 365<br />
Summa eget kapital, avsättn. och skulder 948 931 782 090 844 974<br />
Delårsrapport slutversion.docx
ÄRENDE 8<br />
Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling 222000-2094 11(17)<br />
Finansieringsanalys<br />
Redovisning i kkr <strong>2016</strong>06 201512<br />
Den löpande verksamheten<br />
Perio<strong>den</strong>s resultat -18 225 26 422<br />
Minskning/ökning av kortfristiga fordringar -57 692 -14 774<br />
Minskning/ökning av kortfristiga skulder 184 332 -11 934<br />
Minskning/ökning av varulager 0 -115<br />
Förändring pensionsskuld 818 1 590<br />
Kassaflöde från <strong>den</strong> löpande verksamheten 109 233 1 189<br />
Investeringsverksamheten<br />
Egna nettoinvesteringar -64 561 -211 398<br />
Kassaflöde från investeringsverksamheten -64 561 -211 398<br />
Finansieringsverksamheten<br />
Minskning/ökning av långfristiga skulder 0 0<br />
Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 0<br />
Avrundningsdifferens / differens att reda ut -84 1<br />
Förändring av kassaflöde 44 588 -210 208<br />
Likvida medel vid årets början 188 083 398 291<br />
Likvida medel vid perio<strong>den</strong>s slut 232 671 188 083<br />
Delårsrapport slutversion.docx
ÄRENDE 8<br />
Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling 222000-2094 12(17)<br />
Noter<br />
Redovisning i kkr <strong>2016</strong>06 201506<br />
Not 1 – Verksamhetens intäkter<br />
Abonnemang – alla landsting 41 377 40 250<br />
Fraktionsintäkter 13 626 0<br />
Hyra, drift m.m. Hotel von Kraemer AB 0 4 207<br />
Övriga intäkter 45 8<br />
Hotellets verksamhet 7 972 0<br />
Summa 63 020 44 465<br />
Not 2 - Verksamhetens kostnader<br />
Personalkostnader -13 534 -1 375<br />
Köpta tjänster -1 743 -727<br />
Arvo<strong>den</strong> -236 -219<br />
Hyra, drift, energi -22 951 0<br />
Serviceavtal -7 328 -292<br />
Lägenheter -293 -293<br />
Förbrukningsinventarier, förbrukningsmaterial -464 -171<br />
Hotel von Kraemer AB 0 -4 207<br />
Övriga kostnader -193 -4<br />
Hotellets verksamhet -10 663 0<br />
Summa -57 405 -7 288<br />
Not 3 – Immateriella anläggningstillgångar<br />
Ingående värde 1/1 15 659<br />
Årets investeringar 194<br />
Omklassificering från materiella anläggningar 22 572<br />
Årets avskrivningar -1 923<br />
Utgående värde vid perio<strong>den</strong>s slut 36 502 0<br />
Not 4 – Materiella anläggningstillgångar<br />
Ingående värde 1/1 523 873 11 474<br />
Årets investeringar 74 139 354<br />
Omklassificering till immateriella anläggningar -22 572 0<br />
Årets avskrivningar -15 267 -520<br />
Periodiserade avskrivningar 7 418 0<br />
Utgående värde vid perio<strong>den</strong>s slut 567 591 11 <strong>30</strong>8<br />
Delårsrapport slutversion.docx
ÄRENDE 8<br />
Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling 222000-2094 13(17)<br />
Redovisning i kkr <strong>2016</strong>06 201506<br />
Not 5 - Kortfristiga fordringar<br />
Kundfordringar 10 188 5 447<br />
Skattekonto 388 1 0<strong>30</strong><br />
Redovisningskonto moms 60 775 4 583<br />
Förutbetalda kostnader, upplupna intäkter 15 568 15 953<br />
Övriga kortfristiga fordringar 133 0<br />
Summa 87 052 27 013<br />
Not 6 - Kassa och bank<br />
Handelsbanken 81 223 132 916<br />
Nordea 148 531 133 377<br />
Hotellets kassa och konton 2 917 0<br />
Summa 232 671 266 293<br />
Not 7 - Eget kapital<br />
Ingående värde 1/1 11 493 -14 929<br />
Differens hotellets resultat 2015 att reda ut -84<br />
Summa 11 409 -14 929<br />
Not 8 - Avsättning pensioner<br />
Ingående pensionsskuld 1/1 -5 666 -4 075<br />
Förändring under året<br />
- Nyintjänad pension -644 -243<br />
- Ränteuppräkning -18 -18<br />
- Förändring av löneskatt -156 -59<br />
Summa förändring -818 -320<br />
Pensionsskuld vid perio<strong>den</strong>s slut -6 484 -4 395<br />
Not 9 - Kortfristiga skulder<br />
Leverantörsskulder -132 324 -4 3<strong>30</strong><br />
Redovisningskonto moms 1 164 -36<br />
Upplupna semesterlöner och sociala avgifter -2 227 -1 384<br />
Upplupna pensionskostnader, avgiftsbestämd -337 -296<br />
Upplupen ränta obligationslån -20 9<strong>30</strong> -20 644<br />
Övriga upplupna kostnader, förutbetalda intäkter -44 423 -41 561<br />
Övriga skulder -186 -114<br />
Summa -199 263 -68 365<br />
Delårsrapport slutversion.docx
ÄRENDE 8<br />
Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling 222000-2094 14(17)<br />
Ledamöter och ersättare i direktionen för<br />
Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling<br />
perio<strong>den</strong> 2015 – 2019<br />
Namn Parti Landsting<br />
Ordförande<br />
Marie-Louise Forsberg-Fransson (S) Region Örebro län<br />
Vice ordförande<br />
Marie Ljungberg Schött (M) Stockholms läns landsting<br />
Ledamöter<br />
Börje Wennberg (S) Landstinget i Uppsala län<br />
Kaisa Karro (S) Region Östergötland<br />
Ingrid Lennerwald (S) Region Skåne<br />
Peter Olofsson (S) Västerbottens läns landsting<br />
Monica Selin (KD) Västra Götalandsregionen<br />
Ersättare<br />
Nina Lagh (M) Landstinget i Uppsala län<br />
Marie Morell (M) Region Östergötland<br />
Carl Johan Sonesson (M) Region Skåne<br />
Anders Lönnberg (S) Stockholms läns landsting<br />
Nicklas Sandström (M) Västerbottens läns landsting<br />
Håkan Linnarsson (S) Västra Götalandsregionen<br />
Ola Karlsson (M) Region Örebro län<br />
Förtroendevalda revisorer i Kommunalförbundet Avancerad<br />
Strålbehandling för perio<strong>den</strong> 2015 – 2019<br />
Namn Parti Landsting<br />
Anna Wiklund, ordförande (M) Landstinget i Uppsala län<br />
Anders Toll, (S) Landstinget i Uppsala län<br />
Berit Assarsson (M) Stockholms läns landsting<br />
Delårsrapport slutversion.docx
ÄRENDE 8<br />
Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling 222000-2094 15(17)<br />
Ledamöter i Styrgrupp nationell protonterapi<br />
per <strong>den</strong> <strong>30</strong> juni <strong>2016</strong><br />
Ledamöter<br />
Hans Hägglund<br />
Bengt Sandén<br />
Ditte Persson Lindell<br />
Måns Agrup<br />
Nils Wilking<br />
Rita Jedlert<br />
Mattias Hedman<br />
Annette Fransson-Andreo<br />
Elisabeth O Karlsson<br />
Anna Sundén<br />
Per Karlsson<br />
Marie Lindh<br />
Jan Olsson<br />
Johan Ahlgren<br />
Landstinget i Uppsala län<br />
Landstinget i Uppsala län<br />
Region Östergötland<br />
Region Östergötland<br />
Region Skåne<br />
Region Skåne<br />
Stockholms läns landsting<br />
Stockholms läns landsting<br />
Västerbottens läns landsting<br />
Västerbottens läns landsting<br />
Västra Götalandsregionen<br />
Västra Götalandsregionen<br />
Region Örebro län<br />
Region Örebro län<br />
Delårsrapport slutversion.docx
ÄRENDE 8<br />
Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling 222000-2094 16(17)<br />
Fördelning protonbehandlade patienter<br />
Tabellen visar ackumulerat antal patienter från respektive<br />
landsting<br />
Antal patienter<br />
150831-1606<strong>30</strong><br />
Andel<br />
patienter%<br />
Andel<br />
befolkning<br />
%<br />
1 Stockholm 25 22 23<br />
2 Uppsala 10 9 4<br />
3 Södermanland 3 3 3<br />
4 Östergötland 1 1 5<br />
5 Jönköping 0 0 4<br />
6 Kronoberg 0 0 2<br />
7 Kalmar 3 3 2<br />
8 Gotland 1 1 1<br />
9 Blekinge 0 0 2<br />
10 Skåne 8 7 13<br />
11 Halland 2 2 3<br />
12 Västra Götaland 16 14 17<br />
13 Värmland 5 4 3<br />
14 Örebro 2 2 3<br />
15 Västmanland 15 13 3<br />
16 Dalarna 6 5 3<br />
17 Gävleborg 6 5 3<br />
18 Västernorrland 2 2 2<br />
19 Jämtland 3 3 1<br />
20 Västerbotten 4 4 3<br />
21 Norrbotten 2 2 3<br />
Summa svenska patienter 114 100 100<br />
Danmark 6<br />
Finland 3<br />
Summa patienter totalt 123<br />
Antal fraktioner totalt 3 396<br />
Medelantal fraktioner 27,6<br />
Delårsrapport slutversion.docx
ÄRENDE 8<br />
Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling 222000-2094 17(17)<br />
Organisationsskiss<br />
Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling<br />
Delårsrapport slutversion.docx
ÄRENDE 8
ÄRENDE 9
ÄRENDE 9<br />
RAPPORT 1 (13)<br />
Giltigt fr.o.m.<br />
Dok.nummer-Utgåva<br />
31795-1<br />
Delårsrapport 2 <strong>2016</strong> - Förvaltningstotalt Kost<br />
SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING<br />
PATIENTMATSPROCESSEN<br />
Quality Innovation of the Year 2015<br />
Kost har återigen prisats för sitt unika 28-rätters à la cartesystem för mat till patienter dels med Quality<br />
Innovation of the year i Sverige och dels med priset Quality Innovation of the year Europé. Vid en<br />
prisutdelning i Tallinn blev Kost ”Pricewinner” i kategorin hälso- och sjukvård. Quality Innovation of the<br />
Year delas ut till organisationer som kunnat presentera innovativa lösningar med tydlig koppling till<br />
medveten systematik i sitt arbete och med utgångspunkt från ett klart i<strong>den</strong>tifierat kundbehov.<br />
Benchmarking <strong>2016</strong><br />
Kost deltar även <strong>2016</strong> i det benchmarkingprojekt som EY driver tillsammans med de flesta av Sveriges<br />
landsting. Där jämförs kundnöjdhet, ekonomi och servicenivå som sammanräknas till en Best Practice. Det<br />
är mycket glädjande att Kost för andra året i rad är rankade som nr 1 i Sverige gällande patientkost.<br />
Införande av 45-rätterssystem i juni<br />
I juni utökadess patientmatsmenyn till 45 olika rätter att välja på vid varje måltid. Det är 35 varma rätter, 2<br />
kalla rätter och 8 sallader i menyn. I samband med detta utgick önskekostmenyn och Rätt 21 då de inte<br />
längre fyller en funktion. Syftet med utökningen är att ytterligare öka kundnöjdheten genom högre<br />
valfrihet, effektivisera tillagningen genom att "baka in" rätt 21 och önskekost i <strong>den</strong> ordinarie menyn samt<br />
vara attraktivare som möjlig leverantör till nya kunder.<br />
Kost söker nya kunder eller samarbetspartners<br />
Sveaköket i Västerås har kapacitet att tillaga och distribuera matportioner till fler kunder. Kost har en<br />
ambition att söka nya kunder eller samarbetspartners i landsting, kommuner eller andra offentliga enheter.<br />
Avtalet med Uppsala är förlängt till och med 31 december 2017.<br />
Ny resultatenhet – VNS Kost<br />
I januari utökades Kost med resultatenheten VNS Kost där följande ingår:<br />
<br />
<br />
Tjänsten avdelningskök - Medarbetare från Kost bemannar avdelningsköken. From maj finns<br />
tjänsten på 10 avdelningskök i Västerås och 4 avdelningskök i Köping.<br />
Egenkontroll - Enligt uppdrag i planeringsförutsättningarna, inför Kost digital egenkontroll på<br />
samtliga avdelningar som serverar mat till patienter. Införandet sker under <strong>2016</strong> och därefter sker<br />
en kontinuerlig uppföljning. Enheten ansvarar även för Kost interna egenkontroll.<br />
Utfärdad av: Jan Hallberg, Gunilla Uvhagen, Claes Becker Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet<br />
Godkänd av:
ÄRENDE 9<br />
RAPPORT 2 (13)<br />
Giltigt fr.o.m.<br />
Dok.nummer-Utgåva<br />
31795-1<br />
Delårsrapport 2 <strong>2016</strong> - Förvaltningstotalt Kost<br />
Utmaningar<br />
Sedan samarbetet med Uppsala läns landsting började 2009 har antalet patientmatsportioner minskat från<br />
drygt 1 000 000 portioner till dagens nivå på 795 000 portioner. Detta innebär mycket stora svårigheter för<br />
Kost att ha ett balanserat resultat. För att möta upp detta är Kost i stort behov av nya kunder och<br />
samarbeten.<br />
Patientmatsprocessen har trimmats enormt mycket gällande tillagning och distribution under de senaste<br />
åren i och med införandet av framti<strong>den</strong>s patientmat i september 2014. Dock består hela processen av så<br />
mycket mer än bara tillagning och distribution. Ti<strong>den</strong> som läggs på vårdavdelningarna för övriga måltider<br />
som frukost, mellanmål och kvällsmål är stor. Dessutom läggs mycket tid och kraft på beställningar,<br />
servering, undanplockning mm. Benchmarkingsamarbetet mellan Sveriges landsting visar att LTV har en av<br />
de högsta kostnaderna för vårdpersonalens arbete med patientkost. Det är därför viktigt att Kost och<br />
vår<strong>den</strong> samarbetar i projektform för att flytta fram positionerna och bli ledande även här. Kost har idag<br />
ingen bra "speaking partner" mot vår<strong>den</strong> för att samarbeta, informera och ha dialoger med. Här finns det<br />
ett stor behov av att skapa en referensgrupp eller liknande.<br />
Kost ser ett ökat behov från avdelningarna att kunna servera patientmaten på flexibla mattider. Idag har<br />
alla avdelningar en mattid då samtliga patienter måste äta samtidigt. De som inte kan det får en matlåda<br />
uppvärmd men måltidsupplevelsen blir inte tillräckligt bra. Av <strong>den</strong> anledningen drivs just nu ett projekt<br />
intern på Kost för att försöka ta fram en kompletterande leveransmöjlighet för att möte behovet.<br />
FÖRSÄLJNINGEN<br />
Restaurang Nyckeln på Köpings sjukhus<br />
Den 1 mars <strong>2016</strong> tog Kost tillbaka driften av restaurang Nyckeln på sjukhuset i Köping. Utbudet i<br />
restaurangen är likvärdigt det som finns på Bigarrå. Vissa uppstartskostnader påverkar årets resultat<br />
negativt. Dessutom är försäljningen betydligt lägre än väntat utifrån de uppgifter tidigare leverantör<br />
uppgett.<br />
Avtalsansvar för kaffemaskiner inom LTV<br />
Kost har tagit över fulla ansvaret för inköp och drift av kaffemaskiner efter beslut från<br />
ekonomichefsgruppen. Tidigare fanns verksamheten under VNS Kost men flyttas till försäljningen i<br />
samband med en översyn av organisationen som gäller from oktober.<br />
Utfärdad av: Jan Hallberg, Gunilla Uvhagen, Claes Becker Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet<br />
Godkänd av:
ÄRENDE 9<br />
RAPPORT 3 (13)<br />
Giltigt fr.o.m.<br />
Dok.nummer-Utgåva<br />
31795-1<br />
Delårsrapport 2 <strong>2016</strong> - Förvaltningstotalt Kost<br />
Bigarrå<br />
I juni togs beslut om att det inte kommer att byggas om i huvu<strong>den</strong>trén och därmed blir Bigarrå kvar i de<br />
nuvarande lokalerna. Bigarrå har fortsatt stort behov av utökade lokaler och för nu en diskussion med<br />
fastighet om detta. Befintliga lokaler behöver också renoveras<br />
Livsmedel<br />
I juni delades packningen av livsmedel upp och finns nu i både Västerås (för leverans till Västmanland) och i<br />
Uppsala (för leverans till Akademiska sjukhuset). Syftet med detta är att minska antalet transporter mellan<br />
orterna från tre till två dagar i veckan (enbart patientmat) samt öka kundservicen mot avdelningarna. I<br />
Västmanland kan nu beställning av livsmedel ske på morgonen för leverans efter lunch samma dag. Detta<br />
system förväntas införas även i Uppsala under hösten.<br />
Utmaningar<br />
Övertagandet av Nyckeln kom till då <strong>den</strong> tidigare driftansvariga leverantören var tvungen att stänga på<br />
grund av ekonomiska skäl. Inga andra externa intressenter fanns för driften. Kost kommer också ha<br />
svårigheter att få <strong>den</strong>na enhet att balansera på egna ben då kundunderlaget är betydligt lägre än uppgivet.<br />
Här behövs nya tankar och nya idéer för att förbättra resultatet. Till skillnad mot när Kost tidigare drev<br />
Nyckeln används nu lokalerna till fullo då de delas med avdelningskök och kaffemaskiner.<br />
Höjdpunkten<br />
Kundantalet har ökat kraftigt i restaurangen och behov finns av utökade sittplatser. Resultatet har i <strong>den</strong><br />
takten även förbättrats men det är fortfarande för lite för att nå en ekonomi i balans. En satsning kommer<br />
genomföras på helt nya möbler och därmed fler sittplatser. Det i kombination med att Länsstyrelsens<br />
medarbetare flyttar in hoppas vi ger ytterligare besökare och därmed förbättrat resultat.<br />
KUNDPERSPEKTIV<br />
PERSPEKTIVETS KUND - MÅL OCH LÖPANDE UPPFÖLJNING OMFATTAR FÖLJANDE MÅTT:<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Kost skall årligen uppdatera kostpärmen och matpolicyn med inriktning att följa livsmedelsverkets<br />
näringsrekommendationer, socialstyrelsens rekommendationer och Landstingets program för<br />
bättre hälsa<br />
Öka andelen patienter som är nöjda med patientmatsprocessen<br />
Öka andelen kunder som är nöjda med restaurangerna<br />
Öka andelen kunder som är nöjda med cateringverksamheten<br />
I samband med <strong>den</strong> nya menyn för patienter med 45 rätter kommer matpolicyn att uppdateras och en ny<br />
kostpärm anpassad till <strong>den</strong> nya menyn kommer att tas fram under hösten.<br />
Utfärdad av: Jan Hallberg, Gunilla Uvhagen, Claes Becker Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet<br />
Godkänd av:
ÄRENDE 9<br />
RAPPORT 4 (13)<br />
Giltigt fr.o.m.<br />
Dok.nummer-Utgåva<br />
31795-1<br />
Delårsrapport 2 <strong>2016</strong> - Förvaltningstotalt Kost<br />
I mitten av februari genomfördes en kundundersökning som riktade sig till patienterna på alla sjukhus som<br />
Kost levererar mat till. Resultatet från <strong>den</strong> undersökningen visar på en stor ökning av kundnöjdheten.<br />
Fråga: Hur nöjd är du generellt med maten (samtliga måltider) som serveras på sjukhuset<br />
2009 2010 2011 2012 2013 2014 <strong>2016</strong><br />
Västerås 66 60 70 73 73 78 81<br />
Uppsala 67 46 64 61 67 70 79<br />
TOTALT 66 50 66 64 68 73 80<br />
Fråga: Hur nöjd är du med smaken på lunch/middag?<br />
2009 2010 2011 2012 2013 2014 <strong>2016</strong><br />
Västerås 64 56 66 67 68 82 86<br />
Uppsala 63 45 60 58 62 76 84<br />
TOTALT 63 48 62 59 68 73 80<br />
Fråga: Hur nöjd är du med utseendet på lunch och middag ?<br />
2009 2010 2011 2012 2013 2014 <strong>2016</strong><br />
Västerås 62 62 69 69 80 83 86<br />
Uppsala 65 46 61 59 64 79 88<br />
TOTALT 66 50 64 62 68 73 80<br />
Enkät gällande kundnöjdhet på catering och i restaurangerna kommer att genomföras under december<br />
<strong>2016</strong>.<br />
Åtgärder<br />
Förvaltningen följer uppsatta mål gällande kundperspektivet i Förvaltningsplanen. Inga avvikelser till<br />
Delårsbokslut 2.<br />
Samlad bedömning<br />
Starkt ökad kundnöjdhet hos patienterna.<br />
PROCESSPERSPEKTIVET<br />
Perspektivets processmål och löpande uppföljning omfattar följande mått:<br />
<br />
<br />
<br />
Öka andelen ekologiska livsmedel<br />
Minska avdelningarnas matsvinn (bricksvinn)<br />
Skapa och genomföra en utvecklingsplan med verksamhetsförbättringar<br />
Utfärdad av: Jan Hallberg, Gunilla Uvhagen, Claes Becker Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet<br />
Godkänd av:
ÄRENDE 9<br />
RAPPORT 5 (13)<br />
Giltigt fr.o.m.<br />
Dok.nummer-Utgåva<br />
31795-1<br />
Delårsrapport 2 <strong>2016</strong> - Förvaltningstotalt Kost<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Utveckla ett 40–rätterssystem för mat till patienter och äldrevård<br />
Uppdatera kontinuitetsplanen<br />
Ta fram en plan för hur tjänsten avdelningskök ska kunna hjälpa vår<strong>den</strong> med fler arbetsmoment<br />
Kost ska verka för att införa egen personal i alla avdelningskök inom LTV<br />
Ta fram en meny och sortiment för frukost och mellanmål på avdelningarna<br />
Kost ska införa ett tjänsteutbud och rutiner runt hantering av kaffemaskiner och kaffe inom LTV<br />
Kost ska införa digital egenkontroll på alla avdelningar som har patientmat och/eller avdelningskök<br />
Kost deltar även <strong>2016</strong> i det benchmarkingprojekt som EY driver tillsammans med de flesta av<br />
Sveriges landsting där man jämför kundnöjdhet, ekonomi och servicenivå som sammanräknas till<br />
en Best Practice. Resultatet baserat på 2015 års resultat presenterades i juni.<br />
Ekologiska livsmedel<br />
Enhet EU-Ekologisk Andel i % KRAV Andel i % Totalt inköp<br />
Patientmat 4 317 973 kr 32,43% 3 450 216 kr 25,92% 13 313 110 kr<br />
Livsmedel 4 <strong>30</strong>8 140 kr 56,82% 3 801 368 kr 50,14% 7 581 954 kr<br />
Totalt 6 137 695 kr 43,42% 5 495 944 kr 38,88% 14 134 807 kr<br />
Kost har fram till augusti en total ekologisk andel på 43,42%. Målet enligt landstingsplanen är en andel på<br />
45% vid utgången av 2017.<br />
I ett samarbete med vår<strong>den</strong> i Västerås håller Kost VNS just nu på med att ta fram rutiner för att Kost<br />
medarbetare ska få utökade arbetsuppgifter i avdelningskök. Bland annat ska beställningar och servering av<br />
patientmat utföras av Kost medarbetare. Dessutom ska så många patienter som möjligt äta tillsammans<br />
dagrummet för att få en trevligare matmiljö och sällskap under målti<strong>den</strong>.<br />
Kost införde i juni ett system med 45 olika rätter att välja på vid varje måltid.<br />
Prissättningen av avdelningskök ses just nu över för att möjliggöra en prissänkning mot vår<strong>den</strong>. Detta är en<br />
viktig del i förutsättningarna för att Kost ska kunna driva samtliga avdelningskök inom LTV.<br />
Kost har tagit över kaffemaskinsavtalet och har levererat <strong>30</strong> nya maskiner inom LTV.<br />
Kost rankades för andra året i rad som nr 1 i Sverige i <strong>2016</strong> års benchmarking som EY genomfört i<br />
samarbete med Sveriges alla landsting.<br />
Åtgärder<br />
Förvaltningen följer till största delen uppsatta mål gällande processperspektivet i Förvaltningsplanen. Inga<br />
avvikelser till Delårsbokslut 2.<br />
Utfärdad av: Jan Hallberg, Gunilla Uvhagen, Claes Becker Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet<br />
Godkänd av:
ÄRENDE 9<br />
RAPPORT 6 (13)<br />
Giltigt fr.o.m.<br />
Dok.nummer-Utgåva<br />
31795-1<br />
Delårsrapport 2 <strong>2016</strong> - Förvaltningstotalt Kost<br />
Samlad bedömning<br />
Kost stärkte sin organisation from <strong>den</strong> 1 januari med nya enheten VNS Kost i syfte att möta de allt större<br />
behoven av hjälp med servicetjänster i vår<strong>den</strong>. Det innebär att de hanterar följande:<br />
<br />
<br />
Alla avdelningskök som Kost hittills driver på uppdrag av vår<strong>den</strong> i Västerås. Med start i mars tog<br />
Kost över driften av alla avdelningskök på Köpings sjukhus.<br />
Införandet av digital egenkontroll på samtliga avdelningar inom Landstinget som hanterar mat<br />
enligt det uppdrag Kost har från landstingsstyrelsen. Införandet sker under <strong>2016</strong> och därefter sker<br />
en kontinuerlig uppföljning.<br />
Kost arbetar med ständiga förbättringar och för att möta nya/ökade behov samt stärka förvaltningen av<br />
redan befintliga verksamheter kommer en nyorganisation att träda i kraft under oktober månad enligt<br />
nedan:<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Avtalsansvar för inköp, installation och service av kaffemaskiner flyttas från VNS Kost till<br />
Försäljning.<br />
Ansvaret för dietköket i Uppsala flyttas till Clarakökets ledning.<br />
Ledningen i Claraköket förstärks med en egen enhetschef för att stäkra upp i samband med att de där numer<br />
har ansvaret för disk, dukning, dietkök och packning av livsmedel. Rekryteringen av en ny chef har påbörjats.<br />
Kost Administration upplöses. Medarbetarna hamnar istället direkt under enhetscheferna i syfte att komma<br />
närmare verksamheterna.<br />
Enheten kundservice införs där två medarbetare kommer ansvara för reception i Sveaköket samt Kost växel.<br />
Bemanningspoolen får utökade arbetsuppgifter för att underlätta och spara tid till cheferna.<br />
MEDARBETARPERSPEKTIV<br />
Perspektivets processmål och löpande uppföljning omfattar följande mått:<br />
Öka andelen nöjda medarbetare<br />
Implementera medarbetarpolicyn<br />
Minska sjukfrånvaron<br />
Implementera Landstingets lönestrategi<br />
Ta fram ett styrdokument för kompetensförsörjning, anställningar, introduktion och<br />
stationsutbildning av medarbetare<br />
Åtgärder<br />
Implementeringen av medarbetarpolicyn har genomförts på arbetsplatsträffar under våren för att nå ut till<br />
samtliga medarbetare.<br />
Förvaltningen följer uppsatta mål gällande medarbetarperspektivet i Förvaltningsplanen. Inga avvikelser till<br />
Delårsbokslut 2.<br />
Utfärdad av: Jan Hallberg, Gunilla Uvhagen, Claes Becker Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet<br />
Godkänd av:
ÄRENDE 9<br />
RAPPORT 7 (13)<br />
Giltigt fr.o.m.<br />
Dok.nummer-Utgåva<br />
31795-1<br />
Delårsrapport 2 <strong>2016</strong> - Förvaltningstotalt Kost<br />
Samlad bedömning<br />
En arbetsgrupp har arbetat med analys och utvärdering av medarbetarenkäten. Samtliga enheter var<br />
representerade och en åtgärdsplan togs fram i syftet att öka medarbetarnöjdheten. Planen genomförs<br />
under sommar/höst.<br />
I samband med att <strong>den</strong> nya patientmenyn med 45 rätter infördes i juni startade ett nytt schema som<br />
arbetats fram av en grupp med representanter från arbetsgivare och arbetstagare. Inför förändringen togs<br />
en tidsplan fram som arbetsgivare och medarbetare var överens om och för att säkerställa möjligheten till<br />
medbestämmande.<br />
Under <strong>2016</strong> kommer mycket fokus att ligga på medarbetarna och trivsel på arbetsplatsen. Kost Hälsoteam<br />
har gjort en plan för <strong>2016</strong> med inriktning att alla medarbetare ska hitta någonting man kan delta i.<br />
EKONOMIPERSPEKTIV<br />
Ekonomisk uppföljning<br />
Perio<strong>den</strong>s resultat och helårsprognos – översikt<br />
Förvaltningens ackumulerade ekonomiska resultat t.o.m. augusti är – 2,5 mkr. Helårsresultatet<br />
prognostiseras till -3,6 mkr. Kostnämn<strong>den</strong>s budget för <strong>2016</strong> är satt till -4,3 mkr.<br />
Utfärdad av: Jan Hallberg, Gunilla Uvhagen, Claes Becker Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet<br />
Godkänd av:
ÄRENDE 9<br />
RAPPORT 8 (13)<br />
Giltigt fr.o.m.<br />
Dok.nummer-Utgåva<br />
31795-1<br />
Delårsrapport 2 <strong>2016</strong> - Förvaltningstotalt Kost<br />
Intäkts- och bruttokostnadsutveckling och avvikelse helårsprognos<br />
Intäkter<br />
Intäkter<br />
Förändring<br />
intäkter jmf fg år,<br />
mkr. (Plus:<br />
Ökning av intäkter,<br />
Minus: Minskning)<br />
Förändring<br />
intäkter jmf fg år,<br />
procent.<br />
Proc ökning, Minus:<br />
Proc minskning )<br />
(Plus:<br />
Avvik mot ack<br />
budget, mkr.<br />
(Plus: Överskott,<br />
Minus:Underskott )<br />
Avvik helårsprognos/helårsbudget,<br />
mkr.<br />
(Plus: Överskott,<br />
Minus:Underskott)<br />
Försäljning tjänster 3,6 56,3% 2,7 4,6<br />
Försäljning av material och varor 4,9 12,9% 2,4 3,4<br />
Försäljning av material... Patientmat 1,3 3,0% 0,3 1,1<br />
Övriga intäkter 0,3 3,6% -0,1 -0,4<br />
Budgetjustering för budget i balans 0,0 -2,7 -4,1<br />
Totalt intäkter 10,1 10,5% 2,6 4,6<br />
Kostnader<br />
Förändring<br />
kostnader jmf fg<br />
år, mkr.<br />
(Plus:Ökning av<br />
kostnader, Minus:<br />
Minskning)<br />
Förändring<br />
kostnader jmf fg<br />
år, procent.<br />
(Plus: Proc ökning,<br />
Minus: Proc<br />
minskning)<br />
Avvik mot ack<br />
budget, mkr.<br />
(Plus: Överskott,<br />
Minus: Underskott)<br />
Avvik helårsprognos/helårsbudget,<br />
mkr.<br />
(Plus: Överskott,<br />
Minus: Underskott)<br />
Personalkostnader totalt 5,9 18,2% -2,9 -5,1<br />
Varav lönekostnader egen personal 3,7 16,2% -2,2 -3,6<br />
Varav sociala avgifter 2,0 21,7% -0,5 -1,5<br />
Varav övr pers.kostn. egen personal 0,2 50,0% -0,2 0,0<br />
Lokalkostnader 0,4 5,6% -0,1 -0,2<br />
Livsmedel 4,7 14,7% -0,9 -2,3<br />
IT 0,0 0,0% 0,2 -0,2<br />
Transporter 0,1 1,6% -0,1 0,0<br />
Reparation och underhåll 0,0 0,0% 0,0 0,0<br />
Avskrivningar 0,2 8,0% 0,0 0,0<br />
Övriga kostnader 0,1 0,7% -1,3 -0,4<br />
0,0 0,0 0,0<br />
Totalt bruttokostnader 11,4 11,7% -5,1 -8,2<br />
Ack resultatavvik/Prognostiserat resultat -2,5 -3,6<br />
Förändring arbetad tid<br />
Förändring utfall<br />
jmf fg år, timmar<br />
Analys av intäkts- och bruttokostnadsutveckling<br />
Förändring utfall<br />
jmf fg år, procent<br />
Motsv antal<br />
årsarbetare<br />
Förändring arbetad tid totalt -7 607 -0,8% -4,32<br />
Varav arbetad tid egen personal -7 990 -0,9% -4,54<br />
Intäkter<br />
Total intäktsförändring jämfört med motsvarande period föregående år är 10,1 mkr och 10,5%<br />
(exkluderat teknisk budgetjustering för ekonomi i balans).<br />
<br />
<br />
Av total intäktsförändring på 10,1 mkr är 5,3 mkr obudgeterade (exkluderat teknisk budgetjustering<br />
för ekonomi i balans).<br />
Patientmat - Den obudgeterade förändringen beror framför allt på högre försäljning av dagens rätt<br />
från Tillagningen till Försäljningen (Bigarrå, Höjdpunkten, Nyckeln och catering).<br />
Utfärdad av: Jan Hallberg, Gunilla Uvhagen, Claes Becker Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet<br />
Godkänd av:
ÄRENDE 9<br />
RAPPORT 9 (13)<br />
Giltigt fr.o.m.<br />
Dok.nummer-Utgåva<br />
31795-1<br />
Delårsrapport 2 <strong>2016</strong> - Förvaltningstotalt Kost<br />
<br />
Övriga enheter - <strong>den</strong> obudgeterade förändringen beror framför allt på högre intäkter i samband<br />
med övertagande av drift av avdelningskök i Köping (ej budgeterade).<br />
Tillkomsten av Nyckeln i Köping och medförande försäljning som ej är budgeterad.<br />
Kostnader<br />
Total bruttokostnadsförändring jämfört med föregående år är 11,4 mkr och 11,7%<br />
Av total bruttokostnadsförändring på 11,4 mkr är 5,1 mkr obudgeterad.<br />
Den obudgeterade förändringen beror främst på högre personalkostnader för ej planerade<br />
avdelningskök, högre livsmedelskostnader i samband med ökad försäljning på Försäljningen samt<br />
högre övriga kostnader.<br />
Analys av helårsprognosens avvikelse mot helårsbudget – händelseöversikt<br />
Prognosen baseras på följande förutsättningar:<br />
<br />
Förutsättningen för prognostiserat resultat är att antalet sålda patientmatsportioner följer budget.<br />
Antalet patientmatsportioner har under året minskat med 15 000 portioner fram till augusti.<br />
Det prognostiserade underskottet beror framförallt på följande händelser<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Patientmatspriset är inte i balans med volymen av patientmatsportioner. Det gör att Kost fasta<br />
kostnader inte täcks fullt ut av priset. Orsaken till detta är att behovet av extra prishöjning inte<br />
kommunicerades av Kostnämn<strong>den</strong> i tid inför <strong>2016</strong>. Till 2017 har kommunikationen skett i tid vilket<br />
gett möjligheten till en extra höjning av patientmatspriset 2017. Efter höjningen förväntas en<br />
ekonomi i balans förutsatt att antalet patientmatsportioner bibehålls på nuvarande nivå.<br />
Kostnämn<strong>den</strong> tog beslut om en budget i obalans motsvarande -4,4 Mkr varav 4,1 Mkr rör<br />
patientmat och 0,3 Mkr rör försäljningen (Höjdpunkten). En teknisk budgetjustering på -4,4 mkr är<br />
inlagd i bugetfilen vid inläsning i LTV´s system.<br />
För patientmaten visar prognosen nu ett förbättrat resultat mot av Kostnämn<strong>den</strong> tagna budget<br />
motsvarande 2 Mkr<br />
Uppstartskostnader i samband med övertagande av Nyckeln i Köping.<br />
Uppstartskostnader av ny enhet VNS Kost. Uppdragen att "införa digital egenkontroll på samtliga<br />
avdelningar som serverar mat till patienter" och att Kost ska ta över kaffemaskinsansvaret kräver<br />
stärkt organisation. Införandet sker succesivt under året och beräknas vara i balans 2017.<br />
Genomförda och planerade åtgärder för att hantera avvikelsen mot budget<br />
Den stora utmaningen för Kost inför <strong>2016</strong> var att bedöma en rimlig nivå för antalet patientmatsportioner<br />
då antalet portioner hittills minskat varje månad. Planeringsprocessen inför framti<strong>den</strong> försvåras av att<br />
priset på en portion patientmat 2017 kommunicerades ut redan i slutet av 2015. I <strong>den</strong> prissättningsmodell<br />
som används idag med en procentuell höjning varje år finns inget utrymme att ta igen varken tappade<br />
volym eller det underskott verksamheten har med sedan tidigare.<br />
Utfärdad av: Jan Hallberg, Gunilla Uvhagen, Claes Becker Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet<br />
Godkänd av:
ÄRENDE 9<br />
RAPPORT 10 (13)<br />
Giltigt fr.o.m.<br />
Dok.nummer-Utgåva<br />
31795-1<br />
Delårsrapport 2 <strong>2016</strong> - Förvaltningstotalt Kost<br />
Förvaltningen har hittills arbetat med<br />
Uppstart av det nya resultatområdet VNS KOST. Inom resultatområdet finns de avdelningskök som Kost<br />
driver på uppdrag av vår<strong>den</strong> som tidigare fanns under resultatenhet försäljning. Antalet avdelningskök som<br />
Kost driver ökar successivt. Med start <strong>den</strong> 7 mars tog Kost över driften av alla avdelningskök på Köpings<br />
sjukhus. Rekrytering av enhetschef, sektionsledare och medarbetare till de olika verksamheterna har<br />
slutförts och alla har påbörjat sin anställning.<br />
Den 1 mars tog Kost över driften av restaurang Nyckeln på Köpings sjukhus. Ytterligare en verksamhet som<br />
finns under Försäljning är uppdraget att vara avtalsansvariga för inköp, installation och service av<br />
kaffemaskiner i hela Landstinget.<br />
Avtalet med Uppsala är förlängt till och med <strong>den</strong> 31 december 2017.<br />
En ny meny med 45 olika rätter har införts 1 juni i enligt med målet att vidareutveckla Kost prisbelönade<br />
patientmatssystem. Syftet är förbättrad ekonomi samt att vara ett nytt spännande alternativ för mat till<br />
äldreboen<strong>den</strong> av olika typer. Kost ser stor potential till samarbete med kommuner och Landsting runt<br />
Mälardalen.<br />
Förvaltningen planerar bl.a. att arbeta med:<br />
Kost har fått i uppdrag från landstingsstyrelsen att införa digital egenkontroll på samtliga avdelningar inom<br />
Landstinget som hanterar mat under <strong>2016</strong>. Efter införandet ska uppföljning ske kontinuerligt och även<br />
<strong>den</strong>na verksamhet finns under VNS Kost.<br />
Kost har en ambition att söka nya samarbetspartners i landsting och kommuner.<br />
Utfärdad av: Jan Hallberg, Gunilla Uvhagen, Claes Becker Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet<br />
Godkänd av:
ÄRENDE 9<br />
RAPPORT 11 (13)<br />
Giltigt fr.o.m.<br />
Dok.nummer-Utgåva<br />
31795-1<br />
Delårsrapport 2 <strong>2016</strong> - Förvaltningstotalt Kost<br />
Investeringsredovisning<br />
6254110 Kassasystem Nyckeln 28 055,25<br />
6254110 Kassasystem Nyckeln 28 213,50<br />
56 268,75<br />
6254110 Städmaskin 42 500,00<br />
6254110 Kaffemaskin Nyckeln 47 320,00<br />
6254110 Kylmonter Dalux restauran Nyckeln 105 884,00<br />
6254120 Kylbänk Bigarrå 59 135,25<br />
6254140 Transportback till packning i Clara 2*<strong>30</strong> st 45 <strong>30</strong>0,00<br />
6254155 Kaffemaskiner 758 506,50<br />
6254210 Förpackningsmaskin patientmat DU-UPP15-0124 1 223 038,00<br />
6254210 Ettikettmaskin för märkning av matlådor till patientmat 77 967,25<br />
6254210 Samsung tvättmaskin och torktumlare till Sveaköket 2*3 st 40 199,20<br />
6254610 Rostfria dukningsvagnar patientmat VEKAB 55 543,00<br />
6254620 Portioneringsmaskin Unifiller Inv 108 63 100,00<br />
6254620 Rostfria dukningsvagnar patientmat VEKAB 55 543,00<br />
2 574 036,57<br />
2 6<strong>30</strong> <strong>30</strong>5,32<br />
Resultat, analys och åtgärd<br />
Kassasystem inköpta i samband med uppstart av restaurang Nyckeln på köpings sjukhus var ej<br />
budgeterade. Inköp av kaffemaskiner går via Kost i samband med att Kost är avtalsansvariga för<br />
kaffemaskiner inom LTV.<br />
Kost räknar med att under <strong>2016</strong> köpa in utrustning enligt plan 5 mkr för <strong>2016</strong>. Från 2015 finns ej utnyttjade<br />
medel som kommer att aktiveras under <strong>2016</strong> i samband med övergången till 45 rätters patientmeny samt<br />
en mer effektiv tillagningsmetod. Utrustning som köps in för att effektivisera och underlätta tillagning och<br />
dukning är bl a stekmaskin och portioneringsmaskin för att underlätta arbetet i tillagningsköket. För att<br />
45-rätterssystemet ska fungera effektivt har man köpt in en förpackningsmaskin. Viss mindre utrustning har<br />
köpts in i samband med att packning av livsmedel startades upp i Uppsala.<br />
Tvättmaskiner och tumlare är inköpta till <strong>den</strong> sedan länge planerade tvättstugans som färdigställdes inför<br />
sommaren <strong>2016</strong>.<br />
Utfärdad av: Jan Hallberg, Gunilla Uvhagen, Claes Becker Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet<br />
Godkänd av:
ÄRENDE 9<br />
RAPPORT 12 (13)<br />
Giltigt fr.o.m.<br />
Dok.nummer-Utgåva<br />
31795-1<br />
Delårsrapport 2 <strong>2016</strong> - Förvaltningstotalt Kost<br />
INTERN KONTROLL<br />
Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Berörda Väsentlighet o risk<br />
bedömning<br />
Bisyssla<br />
Efterlevnad av<br />
riktlinje och<br />
instruktion för<br />
bisyssla<br />
Kontroll av att bisyssla<br />
hanteras enligt fastställd<br />
riktlinje och instruktion.<br />
Alla<br />
Kännbar/möjlig<br />
(Centuri 5446 och<br />
5<strong>30</strong>2)<br />
Kontroll av<br />
löneutbetalningar<br />
Att utanordningslistan<br />
i Heroma har<br />
kontrollerats och<br />
signerats av ansvarig<br />
chef i systemet.<br />
Kontroll av att signering<br />
sker av utanordningslistan i<br />
Heroma.<br />
Alla<br />
Allvarlig/möjlig<br />
Externt finansierade<br />
projekt<br />
Att nytillkomna<br />
projekt följer riktlinje<br />
och instruktion för<br />
externt finansierade<br />
projekt.<br />
Kontroll av nytillkomna<br />
projekt gällande<br />
efterlevnad av<br />
dokumentation,<br />
redovisning och<br />
uppföljning.<br />
Alla<br />
Lindrig/möjlig<br />
Efterlevnad av riktlinje och instruktion för bisyssla<br />
Vid rekrytering ställs frågan om personen som söker tjänsten har någon bisyssla enligtfastställd riktlinje och<br />
instruktion.<br />
Kontroll av löneutbetalningar<br />
Beställning av utanordningslistor finns för samtliga enheter med när revisionen genomfördes i maj<br />
hade signering av chef ej skett.<br />
Åtgärd: Information på ledningsgruppen för Kost att signering per enhet skall ske varje månad.<br />
Externt finansierade projekt<br />
Inga redovisningsprojekt redovisade på Kost<br />
Utfärdad av: Jan Hallberg, Gunilla Uvhagen, Claes Becker Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet<br />
Godkänd av:
ÄRENDE 9<br />
RAPPORT 13 (13)<br />
Giltigt fr.o.m.<br />
Dok.nummer-Utgåva<br />
31795-1<br />
Delårsrapport 2 <strong>2016</strong> - Förvaltningstotalt Kost<br />
Sammanfattning av resultat och åtgärder på verksamhetsnivå<br />
Kost har <strong>2016</strong> inte några internkontroll punkter förutom de landstingsövergripande.<br />
T. f Förvaltningschef<br />
Marcus Jonasson<br />
INTERN REFERENS<br />
Denna rapport behandlas av Kostnämn<strong>den</strong> <strong>2016</strong>-09-29<br />
Diarienummer KOST 160017<br />
BILAGOR<br />
DUVA verksamhetsrapport<br />
Duva Driftredovisning, Lönekostnader och kostnader, inhyrd personal<br />
Investeringsbilaga<br />
Utfärdad av: Jan Hallberg, Gunilla Uvhagen, Claes Becker Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet<br />
Godkänd av:
ÄRENDE 9
ÄRENDE 9
ÄRENDE 9
ÄRENDE 9
ÄRENDE 9
ÄRENDE 9<br />
Kost<br />
Intäkter<br />
Personalkostnader<br />
Material, varor och tjänster<br />
Övriga kostnader<br />
Redovisningstjänster<br />
IT<br />
Stabsfunktioner LTV<br />
Övriga verksamhetskostnader<br />
TOTALA KOSTNADER<br />
RESULTAT<br />
Chefer Kundservice Vikariepool Utbildning TOTALT<br />
5 658 1 068 1 411 642 8 779<br />
2 351 994 1 335 538 5 218<br />
145 0 0 10 155<br />
600 74 76 94 844<br />
232 0 0 0 232<br />
1 354 0 0 0 1 354<br />
976 0 0 0 976<br />
3 162 74 76 94 3 406<br />
5 658 1 068 1 411 642 8 779<br />
0 0 0 0 0<br />
Kost Försäljning<br />
Intäkter<br />
Personalkostnader<br />
Livsmedelskostnader<br />
Färdiglagade livsmedel<br />
Papper och plast<br />
Övrigt material<br />
Material, varor och tjänster<br />
Lokaler<br />
Arbetskläder<br />
Reparationer och underhåll<br />
Transportkostnader<br />
IT<br />
Tidningar<br />
OH-kostnader internt<br />
Övriga kostnader<br />
Avskrivningar<br />
Övriga verksamhetskostnader<br />
Finansiella kostnader<br />
TOTALA KOSTNADER<br />
RESULTAT<br />
Nyckeln Bigarrå Höjdpunkten TOTALT<br />
Livsmedel<br />
LTV<br />
Livsm<br />
edel<br />
LUL<br />
Kaffemaskiner Catering TOTALT<br />
3 214 18 800 3 009 25 023 16 158 18 039 1 874 6 026 67 120<br />
1 108 5 402 848 7 358 1 744 0 572 2 192 11 866<br />
1 148 3 867 250 5 265 9 292 13 500 3 1 400 29 460<br />
944 3 905 1 500 6 349 1 950 1 036 0 750 10 085<br />
35 1<strong>30</strong> 14 179 150 207 0 70 606<br />
96 525 19 640 165 117 10 77 1 009<br />
2 223 8 427 1 783 12 433 11 557 14 861 13 2 297 41 161<br />
102 791 475 1 368 1 500 500 34 595 3 402<br />
28 60 2 90 <strong>30</strong> 0 1 4 125<br />
25 150 20 195 20 28 0 20 263<br />
0 21 0 21 245 <strong>30</strong>4 0 0 570<br />
15 92 19 126 185 210 161 0 682<br />
0 900 0 900 0 0 0 0 900<br />
157 828 154 1 139 408 449 87 356 2 440<br />
59 456 35 550 264 1 688 404 363 3 863<br />
53 383 86 522 192 0 574 180 1 468<br />
439 3 681 791 4 911 2 844 3 179 1 262 1 518 13 713<br />
31 253 38 322 13 0 27 19 381<br />
3 801 17 763 3 460 25 024 16 158 18 039 1 874 6 026 67 120<br />
- 587 1 037 - 451 0 0 0 0 0 0<br />
Kost VNS<br />
Intäkter<br />
Personalkostnader<br />
Material, varor och tjänster<br />
Lokaler<br />
Arbetskläder<br />
Intern OH-kostnad<br />
7699 Övriga kostnader<br />
Övriga verksamhetskostnader<br />
TOTALA KOSTNADER<br />
RESULTAT<br />
Avdelningsk<br />
ök Västerås<br />
Avdelningsk<br />
ök Länet<br />
Matsäkerhet<br />
TOTALT<br />
VNS<br />
11 619 4 310 686 16 615<br />
9 783 3 193 570 13 546<br />
49 0 20 69<br />
298 205 0 503<br />
128 48 2 178<br />
1 145 425 0 1 570<br />
366 290 93 749<br />
1 937 968 95 3 000<br />
11 769 4 161 685 16 615<br />
- 150 150 0 0<br />
Kost Patientmat<br />
Försäljning tjänster<br />
Försäljning catering, dagens rätt,<br />
Försäljning patientmat (dukade brickor)<br />
Försäljning salladslådor<br />
Försäljning vita lådor<br />
Frukostdisk<br />
TOTALA INTÄKTER<br />
Personalkostnader<br />
Livsmedelskostnader<br />
Färdiglagade livsmedel (vita lådor)<br />
Köks- och serveringsmaterial<br />
Tvätt- och rengöringsmaterial<br />
Pappers- och plastvaror<br />
Övrigt material<br />
Material, varor och tjänster<br />
Lokaler<br />
Arbetskläder<br />
Reparationer och underhåll<br />
Transportkostnader<br />
Tillagning<br />
Distribution Distribution<br />
LTV LUL<br />
TOTALT<br />
0 0 1 406 1 406<br />
3 581 1 920 0 5 501<br />
0 28 143 38 844 66 987<br />
0 840 0 840<br />
33 953 18 313 0 52 266<br />
0 858 0 858<br />
37 534 50 074 40 250 127 857<br />
6 105 8 834 10 687 25 626<br />
18 740 49 20 18 809<br />
0 33 953 18 313 52 266<br />
185 170 150 505<br />
145 0 100 245<br />
990 10 35 1 035<br />
255 0 36 291<br />
20 315 34 182 18 654 73 151<br />
5 603 0 1 386 6 989<br />
149 80 80 <strong>30</strong>9<br />
420 650 1 000 2 070<br />
29 4 154 4 710 8 893
ÄRENDE 9<br />
IT<br />
940 35 80 1 055<br />
OH-kostnad internt<br />
1 255 1 420 1 772 4 448<br />
Övriga kostnader 883 60 275 1 218<br />
Avskrivningar<br />
Övriga verksamhetskostnader<br />
Finansiella kostnader<br />
TOTALA KOSTNADER<br />
RESULTAT<br />
Kost Totalt<br />
1 734 601 1 359 3 694<br />
11 014 7 000 10 663 28 676<br />
100 58 0 158<br />
37 534 50 074 0 87 607<br />
0 0 0 0<br />
Intäkter<br />
Personalkostnader<br />
Material, varor och tjänster<br />
Övriga verksamhetskostnader<br />
Finansiella kostnader<br />
RESULTAT<br />
Gemensa Försäljni<br />
Patientm<br />
VNS<br />
mt ng<br />
at<br />
TOTALT<br />
8 779 67 120 16 615 127 857 220 372<br />
5 218 11 866 13 546 25 626 56 256<br />
155 41 161 69 73 151 114 536<br />
3 406 13 713 3 000 28 676 48 795<br />
0 381 0 158 538<br />
0 0 0 0 0
ÄRENDE 9
ÄRENDE 10
ÄRENDE 10
ÄRENDE 10
ÄRENDE 10
REGIONPLAN<br />
OCH<br />
BUDGET<br />
2017-2019<br />
Reviderad<br />
Beslutad av landstingsfullmäktige <strong>2016</strong>-11-<strong>30</strong>
INNEHÅLL<br />
REGIONPLAN OCH BUDGET 2017-2019 ..................................................................................................4<br />
REGION UPPSALAS VISION ......................................................................................................................4<br />
REGION UPPSALAS STRATEGISKA UTVECKLINGSOMRÅDEN ....................................................4<br />
STRATEGISKA UTVECKLINGSOMRÅDEN OCH MÅL .........................................................................................5<br />
POLITISK HUVUDINRIKTNING ...............................................................................................................6<br />
REGIONAL UTVECKLING ................................................................................................................................6<br />
HÄLSO- OCH SJUKVÅRD MED HÖG KVALITET OCH GOD TILLGÄNGLIGHET .....................................................6<br />
EN EFFEKTIVARE KOLLEKTIVTRAFIK .............................................................................................................7<br />
KULTUR BERIKAR ..........................................................................................................................................7<br />
KOMPETENTA OCH MOTIVERADE MEDARBETARE ..........................................................................................7<br />
EKONOMI I BALANS .......................................................................................................................................7<br />
REGIONENS POLITISKA ORGANISATION OCH STYRNING ...........................................................8<br />
STYRMODELL ................................................................................................................................................9<br />
ANSVAR OCH BEFOGENHETER, EKONOMI ......................................................................................................9<br />
INTERN KONTROLL ........................................................................................................................................9<br />
PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR ......................................................................................................10<br />
HÅLLBAR UTVECKLING ...............................................................................................................................10<br />
DEMOGRAFISKA FÖRUTSÄTTNINGAR ...........................................................................................................10<br />
HÄLSOUTVECKLING ....................................................................................................................................10<br />
DEN MEDICINSKA UTVECKLINGEN ...............................................................................................................11<br />
DIGITALISERING ..........................................................................................................................................11<br />
KOMPETENSFÖRSÖRJNING ...........................................................................................................................12<br />
EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR ...............................................................................................................12<br />
Skatteintäkter .........................................................................................................................................12<br />
Statsbidrag .............................................................................................................................................13<br />
Patientavgifter .......................................................................................................................................13<br />
Riks- och regionvårdsintäkter ................................................................................................................14<br />
Kostnader generellt ................................................................................................................................14<br />
Personalkostnader .................................................................................................................................14<br />
Pensionskostnader .................................................................................................................................14<br />
Läkemedelskostnader .............................................................................................................................14<br />
Ökade fastighetskostnader .....................................................................................................................15<br />
Nettokostnad och finansieringen ............................................................................................................15<br />
Intäkter och kostnader för kollektivtrafiken ...........................................................................................15<br />
Likviditet ................................................................................................................................................16<br />
Investeringar ..........................................................................................................................................16<br />
HÄLSO- OCH SJUKVÅRD .........................................................................................................................17<br />
STRATEGISKA MÅL ......................................................................................................................................17<br />
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS INRIKTNING .....................................................................................................17<br />
KVALITET GENOM GOD VÅRD ......................................................................................................................17<br />
Patientfokuserad hälso- och sjukvård ....................................................................................................17<br />
Hälso- och sjukvård i rimlig tid .............................................................................................................18<br />
Säker hälso- och sjukvård ......................................................................................................................19<br />
Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård ....................................................................20<br />
Effektiv hälso- och sjukvård ...................................................................................................................21<br />
Jämlik hälso- och sjukvård ....................................................................................................................22<br />
Hälsoinriktad hälso- och sjukvård .........................................................................................................23<br />
NÄRVÅRD ....................................................................................................................................................24<br />
Närvård – äldre .....................................................................................................................................25<br />
Närvård - Barn och unga .......................................................................................................................25<br />
Närvård - psykisk hälsa .........................................................................................................................25<br />
UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING ...............................................................................................................26<br />
EHÄLSA - EN DEL AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN ..........................................................................................27<br />
1
SAMVERKAN INOM SJUKVÅRDSOMRÅDET .....................................................................................28<br />
FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN ............29<br />
STRATEGISKA MÅL.........................................................................................................................................29<br />
REGIONAL UTVECKLING .......................................................................................................................31<br />
STRATEGISKA MÅL.........................................................................................................................................31<br />
NÄRINGSLIV OCH INNOVATIONER ...............................................................................................................32<br />
SAMVERKAN INOM FOLKHÄLSOOMRÅDET ...................................................................................................32<br />
FOU-STÖD TILL SOCIALTJÄNST OCH ANGRÄNSANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD ..............................................33<br />
INFRASTRUKTUR .........................................................................................................................................33<br />
KOLLEKTIVTRAFIK .................................................................................................................................35<br />
STRATEGISKA MÅL.........................................................................................................................................35<br />
TÅGTRAFIKEN .............................................................................................................................................35<br />
REGIONBUSSTRAFIKEN ................................................................................................................................35<br />
Anropsstyrd trafik ..................................................................................................................................36<br />
STADSTRAFIKEN I UPPSALA ........................................................................................................................36<br />
FOSSILFRI KOLLEKTIVTRAFIK ......................................................................................................................36<br />
KULTUR OCH BILDNING .........................................................................................................................37<br />
STRATEGISKA MÅL.........................................................................................................................................37<br />
ETT RIKARE KONSTLIV ................................................................................................................................37<br />
ÖKAD KULTURELL DELAKTIGHET ................................................................................................................37<br />
EN ATTRAKTIVARE LIVSMILJÖ .....................................................................................................................37<br />
LIVSLÅNGT LÄRANDE ..................................................................................................................................37<br />
REGION UPPSALA SOM ARBETSGIVARE ..........................................................................................38<br />
STRATEGISKA MÅL.........................................................................................................................................38<br />
KOMPETENS FÖR VERKSAMHETENS BEHOV .................................................................................................38<br />
Medveten lönebildning ...........................................................................................................................39<br />
ENGAGERADE MEDARBETARE .....................................................................................................................39<br />
Trygga och säkra anställningsförhållan<strong>den</strong> ..........................................................................................39<br />
En hälsofrämjande arbetsplats ..............................................................................................................40<br />
CHEFER MED ETT KOMMUNIKATIVT OCH COACHANDE LEDARSKAP .............................................................40<br />
FASTIGHETS- OCH SERVICEFUNKTIONER .......................................................................................41<br />
MINSKAD MILJÖPÅVERKAN .................................................................................................................41<br />
UPPDRAG FRÅN FULLMÄKTIGE TILL STYRELSER OCH NÄMNDER .......................................43<br />
INDIKATORER .............................................................................................................................................46<br />
EN REGION FÖR ALLA ....................................................................................................................................46<br />
EN NYSKAPANDE REGION ..............................................................................................................................51<br />
EN VÄXANDE REGION ....................................................................................................................................54<br />
SAMMANSTÄLLNING PATIENTAVGIFTER ........................................................................................57<br />
BUDGET 2017 OCH PLAN 2018-2019 .......................................................................................................58<br />
RESULTATRÄKNING .....................................................................................................................................58<br />
RESULTATRÄKNING, DETALJ .......................................................................................................................58<br />
ANSLAGSRAMAR .........................................................................................................................................59<br />
REGIONSTYRELSENS FINANSIELLA VERKSAMHET ........................................................................................59<br />
GENERELLA STATSBIDRAG OCH KOMMUNAL UTJÄMNING ...........................................................................59<br />
FINANSIELLA NYCKELTAL ...........................................................................................................................59<br />
KASSAFLÖDESBUDGET ................................................................................................................................60<br />
INVESTERINGSPLANER 2017–2019 ..............................................................................................................60<br />
Investeringsplan fastigheter ...................................................................................................................60<br />
Investeringsplan utrustning och immateriellt ........................................................................................63<br />
Investeringsplan konst ...........................................................................................................................63<br />
BESLUT .........................................................................................................................................................64<br />
2
3
Regionplan och budget 2017-2019<br />
Regionplan och budget är ett politiskt styrdokument som talar om inriktningen för Region Uppsala,<br />
dels för det närmaste budgetåret, dels för <strong>den</strong> kommande treårsperio<strong>den</strong>. Planen utgår från <strong>den</strong> politiska<br />
viljan, de statliga uppdragen, befolkningens behov, de förutsättningar som råder i landet och i länet<br />
samt våra lagar och förordningar.<br />
Det är landstingsfullmäktige som beslutar om innehållet i regionplan och budget. Det fungerar sedan<br />
som Region Uppsalas övergripande styrande dokument och anger inriktningen för verksamheterna och<br />
för utvecklingsarbetet.<br />
I Region Uppsala strävar vi efter att ständigt förbättra och förnya verksamheten utifrån medborgarnas<br />
behov. Regionplan och budget lyfter fram de viktigaste områ<strong>den</strong>a där det behövs förbättring och förnyelse.<br />
Regionplanens primära målgrupper är regionens politiker och tjänstemän som ska genomföra besluten.<br />
Länsinvånarna, länets kommuner och andra regionala aktörer som i samverkan med Region Uppsala<br />
gemensamt ska driva och genomföra länets utvecklingsarbete är andra målgrupper.<br />
Region Uppsalas vision<br />
Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft<br />
Region Uppsalas strategiska utvecklingsområ<strong>den</strong><br />
En region för alla – Region Uppsala ska främja hälsa och förbättra livskvaliteten hos invånarna.<br />
Alla invånare ska känna trygghet och tillit till en jämlik hälso- och sjukvård som präglas av hög<br />
kvalitet, god tillgänglighet och gott bemötande.<br />
Vi skapar goda möjligheter för en hälsosam, trygg och hållbar livs- och arbetsmiljö.<br />
Våra resurser ska användas på bästa möjliga sätt som gör att invånarna känner sig delaktiga.<br />
En nyskapande region – Region Uppsala tar fasta på förmågan till förnyelse och tar ansvar för en<br />
hållbar utveckling.<br />
Vår samverkan med Uppsalas två universitet, näringslivet och internationella kontakter ger oss ny<br />
kunskap som kan användas i våra verksamheter och för att utveckla Region Uppsala.<br />
En växande region – Region Uppsala utvecklas med fokus på ekologisk hållbarhet.<br />
Vi skapar förutsättningar för ett gott liv och en hållbar utveckling. Regionen bidrar till att utveckla<br />
en hållbar besöksnäring och erbjuder ett rikt och stimulerande kulturliv med stor mångfald. Vi utvecklar<br />
kollektivtrafik och infrastruktur för att tillgodose invånarnas behov och för att förenkla allas<br />
vardag.<br />
4
Strategiska utvecklingsområ<strong>den</strong> och mål<br />
Region Uppsalas strategiska mål är kopplade till de strategiska utvecklingsområ<strong>den</strong>a. De är mål av<br />
väsentlig vikt för regionens arbete.<br />
En Region för alla - Region Uppsala ska främja hälsa och förbättra livskvaliteten hos invånarna.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Har en vård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med indivi<strong>den</strong>s delaktighet<br />
i fokus.<br />
Bedriver hälso- och sjukvård där både <strong>den</strong> akuta och planerade vår<strong>den</strong> utmärks av god tillgänglighet.<br />
Bedriver vård med hög patientsäkerhet.<br />
Ger vård på bästa effektiva omhändertagan<strong>den</strong>ivå (BEON).<br />
Synliggör och stärker psykiatrin som vårdområde.<br />
Har en kollektivtrafik som gör att allt är nära i en växande region.<br />
Utvecklar kultur- och kunskapsregionen genom ett konst- och kulturliv som präglas av mod,<br />
bildning och delaktighet.<br />
Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar<br />
för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö.<br />
En nyskapande Region – Region Uppsala tar fasta på förmågan till förnyelse och tar ansvar för en<br />
hållbar utveckling.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Levererar vård och innovationer i världsklass genom samarbete mellan sjukvår<strong>den</strong>, Uppsalas<br />
två universitet och näringslivet.<br />
Är ledande inom eHälsa.<br />
Är ledande inom kunskapsstyrd vård.<br />
Bidrar till att skapa förutsättningar för näringslivet att fortsätta växa, med särskilt fokus på life<br />
science, energisektorn och gröna näringar.<br />
Bidrar till att utveckla en hållbar besöksnäring.<br />
En växande Region – Region Uppsala utvecklas med fokus på ekologisk hållbarhet.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Fördubblar antalet resor till år 2020 och kollektivtrafikens andel av det motoriserade resandet<br />
till 20<strong>30</strong> jämfört med 2006.<br />
Har en kollektivtrafik som är det naturliga valet för resor till och från arbete, studier och fritidsaktiviteter.<br />
Har en natur som är en tillgänglig arena och mötesplats för fysisk aktivitet och social gemenskap.<br />
Bidrar till en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling., där fossilfri kollektivtrafik<br />
är en hörnsten.<br />
Utvecklar infrastruktur som skapar förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande och en hållbar<br />
utveckling av länet.<br />
Finansiella mål Utgångspunkten är kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning, både<br />
ur ett verksamhets- och ett finansiellt perspektiv. För att säkra långsiktig god ekonomisk hushållning<br />
ur ett finansiellt perspektiv har Region Uppsala följande finansiella mål:<br />
Årets resultat ska uppgå till minst två procent av skatter och generella statsbidrag.<br />
Nettokostnaderna ska inte öka snabbare än skatteintäkter och generella statsbidrag.<br />
Det egna kapitalet inklusive ansvarsförbindelse för pensionsförpliktelser ska förbättras jämfört<br />
med föregående år.<br />
För att bedöma om de finansiella målen uppnåtts bör effekterna av konjunkturvariationer beaktas.<br />
5
Politisk huvudinriktning<br />
Regional utveckling<br />
Den 1 januari 2017 övergår Landstinget i Uppsala<br />
län till att bli Region Uppsala, inom<br />
samma fysiska gränser men med fler uppgifter<br />
och ansvarsområ<strong>den</strong>. När Regionen tar över<br />
det regionala utvecklingsansvaret innebär det<br />
ett större ansvar för näringslivsfrågor, infrastruktur,<br />
naturvård och besöksnäring. Det ger<br />
oss goda möjligheter att i samverkan med länets<br />
kommuner, näringsliv, myndigheter och<br />
civilsamhälle utveckla regionen. Därmed kan<br />
Region Uppsala ge invånarna grun<strong>den</strong> för ett<br />
gott liv i en nyskapande kunskapsregion med<br />
internationell lyskraft.<br />
Sedan valet 2014 har frågan om en sammanslagning<br />
av landets nuvarande regioner och<br />
landsting till större regioner återigen blivit<br />
högaktuell för hela Sverige. För Region Uppsala<br />
är det viktigt att vara aktiv i dessa diskussioner.<br />
En större region måste ha förutsättningar<br />
att underlätta invånarnas liv, oavsett om det<br />
handlar om näringslivets förutsättningar, kollektivtrafik<br />
eller god tillgång till högspecialiserad<br />
vård.<br />
Hälso- och sjukvård med hög<br />
kvalitet och god tillgänglighet<br />
Invånarna i Uppsala län ska erbjudas en hälsooch<br />
sjukvård i världsklass. Vår<strong>den</strong> ska ges efter<br />
behov och vara jämlik och jämställd. Kvaliteten<br />
i vår<strong>den</strong> ska förutom medicinsk kvalitet,<br />
även mätas i vär<strong>den</strong> som är av betydelse för<br />
patienten och närstående. Det kan till exempel<br />
vara gott bemötande, god kontinuitet, stärkt<br />
samverkan och samordning genom hela vårdkedjan.<br />
Patienterna ska erbjudas god tillgänglighet<br />
både vad gäller väntetider till besök och<br />
behandling samt även geografiskt, genom närvård<br />
i hela länet. Patienter och närståendes inflytande<br />
och delaktighet behöver stärkas och<br />
de måste involveras mer i vår<strong>den</strong>.<br />
Hälso-och sjukvård ska ges på effektivaste<br />
nivå både avseende kompetens och vårdnivå.<br />
Det leder till en högre effektivitet i vår<strong>den</strong> och<br />
bättre kvalitet för patienten. Regionen ska arbeta<br />
för en långsiktig förändring där primärvår<strong>den</strong>s<br />
uppdrag och resurser stärks för att få en<br />
större roll som första linjens vård. Tidiga vårdinsatser<br />
och förebyggande hälso- och sjukvård<br />
möjliggör en omställning och resursomfördelning<br />
från sjukhusvård till primärvård. Då kan<br />
primärvår<strong>den</strong> ta ett större ansvar för första linjens<br />
vård. Vi ska arbeta aktivt för stärkt samverkan<br />
och samordning mellan vårdgivare,<br />
kommuner och andra aktörer för att skapa<br />
trygghet i vår<strong>den</strong>.<br />
Tillsammans med kommunerna i länet vill<br />
Regionen arbeta med att stärka närvår<strong>den</strong> med<br />
fokus på äldre, barn och unga och personer<br />
med psykisk ohälsa. Vi har förstärkt hemsjukvår<strong>den</strong><br />
med mobila team som kan genomföra<br />
diagnostisering, behandling eller rehabilitering<br />
i hemmet. Genom ökad tillgång till geriatrisk<br />
kompetens på alla vårdnivåer och möjlighet till<br />
direktinläggningar på sjukhus undviks väntetider<br />
på akuten, vilket skapar en trygg och säker<br />
vård för patienten.<br />
Digitalisering och e-hälsa ska utvecklas som<br />
viktiga verktyg för snabbare och enklare kontakt<br />
i vår<strong>den</strong>, både för patienter och personal.<br />
Redan idag är Region Uppsala ledande inom e-<br />
hälsa i Sverige, med både journal på nätet och<br />
möjlighet får <strong>den</strong> vårdsökande att sköta mycket<br />
av sina vårdkontakter via internet. Det rör allt<br />
från receptförnyelse, tidsbokning och enklare<br />
frågor. Detta frigör tid som kan användas till<br />
annat. Genom telemedicin ska specialiserad<br />
vård kunna erbjudas även utanför sjukhusen<br />
och samarbetet mellan olika professioner och<br />
vårdnivåer stärkas. Med bra utbud av funktionella<br />
e-hälsotjänster kan hälso- och sjukvår<strong>den</strong><br />
bli mer tillgänglig, behovsanpassad och effektiv<br />
samtidigt som patienten blir mer delaktig. I<br />
arbetet med att utveckla e-hälsa är delaktighet<br />
från patientföreningarna av mycket stor vikt.<br />
Det är viktigt att både Akademiska sjukhuset<br />
och Lasarettet i Enköping hålls samman som<br />
landstingsdrivna enheter med sammanhängande<br />
vårdkedjor för en bättre utveckling av<br />
specialistvår<strong>den</strong> samt för forskning och utveckling.<br />
Inom en så kunskapsintensiv verksamhet<br />
som hälso- och sjukvård spelar forskning<br />
och utveckling en central roll. Vår utmaning<br />
är att sätta forsknings- och utvecklingsfrågorna<br />
i fokus för att nå målen i <strong>den</strong> Regionala<br />
utvecklingsstrategin. Uppsala Universitet ansvarar<br />
för utbildning av flertalet vårdprofessioner<br />
och forskning inom dessa områ<strong>den</strong>. I<br />
6
samverkan med dem ska Region Uppsala utveckla<br />
arbetet kring innovationer inom Life<br />
Science.<br />
En effektivare kollektivtrafik<br />
Arbetet med ett nytt trafikförsörjningsprogram,<br />
som är grun<strong>den</strong> för all trafik i länet, samt en ny<br />
strategi för regiontrafik och glesbygdstrafik pågår<br />
för fullt. Under 2017 skapar vi också förutsättningar<br />
för att kunna utveckla anropsstyrd<br />
trafik. Arbetet med att kollektivtrafiken ska<br />
vara fossilbränslefri 2020 kommer att intensifieras.<br />
Två viktiga förutsättningar för att Region<br />
Uppsala ska fortsätta utvecklas är en utbyggnad<br />
av två nya spår Uppsala-Stockholm<br />
och en ny spårförbindelse mellan Enköping-<br />
Uppsala. Under 2017 sjösätts ett nytt linjenät<br />
för stadsbussarna, som skapar bättre möjligheter<br />
att resa inom Uppsala. För att korta restiderna<br />
är framkomligheten för kollektivtrafiken<br />
helt avgörande. Detta arbete sker i nära samverkan<br />
med Uppsala kommun. Målet är att<br />
skapa en stadstrafik som är ett snabbt, enkelt<br />
och bekvämt alternativ för <strong>den</strong> som vill förflytta<br />
sig i Uppsala.<br />
Kultur berikar<br />
Kulturen är en viktig del av Region Uppsalas<br />
verksamhet. Den är en kraft som förebygger<br />
och motverkar sjukdomar, skapar trivsel och<br />
glädje samt är en byggsten för gemenskap och<br />
utveckling. Kulturen stödjer både <strong>den</strong> regionala<br />
och lokalsamhällets utveckling. Länets och<br />
kommunernas framtida attraktionskraft handlar<br />
om möjligheten till återhämtning, bra uppväxtmiljö<br />
för barnen och rik tillgång till upplevelser.<br />
De fortsatta satsningar som görs på till exempel<br />
Kultur i vår<strong>den</strong>, Kulturbussar, Scenkonstkarusellen<br />
och folkbildningen är att satsa<br />
på framti<strong>den</strong>.<br />
Kompetenta och motiverade<br />
medarbetare<br />
Region Uppsalas verksamhet är beroende av<br />
kompetenta och motiverade medarbetare.<br />
Kompetensförsörjningen handlar om att rekrytera,<br />
utveckla och behålla medarbetare. För att<br />
vi ska klara av detta krävs att vi utvecklar och<br />
förbättrar arbetsmiljön samt att ledarskapet blir<br />
tydligare och mer lyhört. Region Uppsala ska<br />
vara en attraktiv arbetsgivare som tar fram det<br />
bästa hos sina medarbetare, oavsett om det<br />
handlar om busschaufförer, sjuksköterskor, läkare<br />
eller alla andra som varje dag gör ett viktigt<br />
arbete och i förlängningen är ambassadörer<br />
för Region Uppsala.<br />
Samtidigt som personalförsörjningen under<br />
<strong>den</strong> kommande tjugoårsperio<strong>den</strong> kommer bli<br />
ett allt större problem för hela <strong>den</strong> offentliga<br />
sektorn, finns det många människor som kommer<br />
till Sverige med både utbildning och arbetslivserfarenhet<br />
från vårdyrken från andra<br />
länder. Att ta tillvara <strong>den</strong>na kompetens är bra<br />
både för Region Uppsala, för <strong>den</strong> enskilde och<br />
för hela Sverige. Initiativ på detta område har<br />
redan startat och kommer utvecklas under<br />
kommande år. Det handlar om validering av<br />
utländsk utbildning, hitta praktikplatser och att<br />
snabbutbilda i sjukvårdssvenska och andra<br />
kompletteringsutbildningar som behövs för att<br />
snabbare komma ut i arbetslivet.<br />
Ekonomi i balans<br />
För att kunna uppfylla Region Uppsalas uppgifter,<br />
måste det vara ordning på ekonomin.<br />
Under mandatperio<strong>den</strong>s första år har främsta<br />
fokus varit att få kontroll på kostnadsutvecklingen.<br />
Till exempel har Region Uppsalas<br />
största enhet, Akademiska sjukhuset, brutit<br />
kostnadsutvecklingen och kommer i år gå med<br />
ett planerat underskott på 100 miljoner kronor<br />
för att nästa år göra ett nollresultat. Samma positiva<br />
ten<strong>den</strong>s ser vi i andra av Region Uppsalas<br />
verksamheter. Framti<strong>den</strong>s Akademiska<br />
Sjukhus (FAS) ska hanteras på ett ekonomiskt<br />
klokt sätt. Byggandet av ett halvt nytt sjukhus<br />
är nödvändigt för att skapa förutsättningar för<br />
en vård i världsklass. Våra uppdragsgivare,<br />
skattebetalarna i Uppsala län, har rätt att kräva<br />
att de skattepengar vi använder, används till<br />
rätt saker. Därför ska Region Uppsala även i<br />
fortsättningen ha ekonomin i skarpt fokus.<br />
7
Regionens politiska organisation och styrning<br />
De förtroendevaldas roll är att besluta om regionens<br />
övergripande mål, fördela resurser och<br />
följa resultaten i förhållande till de uppsatta<br />
målen. De specifika verksamhetsområ<strong>den</strong> och<br />
uppgifter regionstyrelsen samt övriga styrelser<br />
och nämnder i Region Uppsala har framgår av<br />
”Reglemente för regionstyrelsen samt styrelser<br />
och nämnder i Region Uppsala”.<br />
Regionfullmäktige är regionens högsta beslutande<br />
organ. Fullmäktiges uppdrag regleras i<br />
kommunallagen. Regionfullmäktige beslutar i<br />
principiella ären<strong>den</strong> och andra ären<strong>den</strong> av<br />
större vikt för regionen, exempelvis mål och<br />
riktlinjer för verksamheten, budget, skatt och<br />
andra viktiga ekonomiska frågor och styrelsernas<br />
och nämndernas organisation och verksamhetsformer.<br />
Regionstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen<br />
av regionens angelägenheter och ha<br />
uppsikt över övriga styrelsers och nämnders<br />
verksamhet. Uppsikten avser såväl verksamhet<br />
som ekonomi.<br />
Sjukhusstyrelsen ska leda och samordna sjukhusvår<strong>den</strong><br />
och <strong>den</strong> specialiserade vår<strong>den</strong> som<br />
bedrivs vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet<br />
i Enköping. Detta görs genom en uppdragsstyrning<br />
från styrelsen till respektive förvaltning.<br />
Vidare är sjukhusstyrelsen ansvarig för<br />
upphandling av specialistvård från andra aktörer.<br />
Vårdstyrelsen ska leda och samordna primärvår<strong>den</strong>,<br />
Folktandvår<strong>den</strong> samt Hälsa- och habilitering.<br />
Detta görs genom en uppdragsstyrning<br />
från styrelsen till respektive förvaltning. Vidare<br />
är vårdstyrelsen ansvarig för upphandling<br />
av vård, främst primärvård, från andra aktörer.<br />
Regional utvecklingsnämnds uppdrag är att<br />
hanterar infrastrukturfrågor, samhällsplanering,<br />
näringslivsutveckling och andra frågor som rör<br />
regional utveckling.<br />
Fastighets- och servicenämn<strong>den</strong>s uppdrag är<br />
att handha frågor som rör Region Uppsalas<br />
8
ägande och förvaltning av fastigheter samt frågor<br />
som rör utveckling inom fastighets-, teknik-<br />
och serviceområ<strong>den</strong>.<br />
Kollektivtrafiknämn<strong>den</strong> utgör regional kollektivtrafikmyndighet<br />
och ansvarar för beställarstyrning<br />
av regional kollektivtrafik. Kollektivtrafikförvaltningen<br />
och UL, lyder under Kollektivtrafiknämn<strong>den</strong>.<br />
Kulturnämn<strong>den</strong> leder regionens kulturverksamhet<br />
och ansvarar för driften och förvaltningen<br />
av Wiks folkhögskola. Kulturnämn<strong>den</strong><br />
leder Kultur och bildning.<br />
Enligt lagen om patientnämndsverksamhet har<br />
regionen en patientnämnd. Patientnämn<strong>den</strong>s<br />
kansli är en egen förvaltning.<br />
Styrmodell<br />
Sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen tar dessutom<br />
fram verksamhetsuppdrag. Utgångspunkten<br />
för verksamhetsuppdragen är inriktningen i<br />
regionplan och budget.<br />
Styrelser och nämnder ska löpande följa upp<br />
och utvärdera sina respektive verksamheter avseende<br />
måluppfyllelse och ekonomi samt återrapportera<br />
detta till regionfullmäktige främst i<br />
tertialbokslut och årsredovisning.<br />
Ansvar och befogenheter, ekonomi<br />
Regionfullmäktige fattar beslut om ekonomiska<br />
anslagsramar per styrelse och nämnd.<br />
Anslagsram för regionens övergripande verksamheter<br />
går till regionstyrelsen som beslutar<br />
om fördelningen av anslagsramar inom regionens<br />
övergripande verksamheter.<br />
Anslagsramar för hälso- och sjukvård går till<br />
sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen. Styrelserna<br />
beslutar sedan om fördelningen av medel inom<br />
sina respektive ansvarsområ<strong>den</strong>.<br />
Anslagsram för övriga verksamheter går till respektive<br />
nämnd.<br />
Styrelse och nämnd ansvarar för att verksamheten<br />
bedrivs med anvisade medel och att<br />
medlen disponeras så effektivt som möjligt<br />
Fullmäktige antar regionplan och budget med<br />
vision, strategiska utvecklingsområ<strong>den</strong>, strategiska<br />
mål samt uppdrag till styrelser och<br />
nämnder som ska genomföras under 2017.<br />
Styrelser och nämnder har dessutom i uppdrag<br />
att ta fram åtgärder som stärker regionen inom<br />
de strategiska utvecklingsområ<strong>den</strong>a. Inför<br />
2017 har respektive styrelse och nämnd att ta<br />
fram tre uppdrag inom vart och ett av de strategiska<br />
utvecklingsområ<strong>den</strong>a.<br />
Intern kontroll<br />
En god intern kontroll är en viktig förutsättning<br />
för att säkerställa styrningen av en verksamhet.<br />
Det är regionfullmäktige som beslutar<br />
kring regelverket och regionstyrelsen har det<br />
övergripande ansvaret för att tillse att det finns<br />
en god intern kontroll. Varje nämnd och styrelse<br />
har ansvar för <strong>den</strong> interna kontrollen<br />
inom sitt område och ska varje år anta en plan<br />
för <strong>den</strong> interna kontrollen.<br />
Uppdragen inom de strategiska utvecklingsområ<strong>den</strong>a<br />
redovisas i samband med årsbokslut<br />
och styrelsers och nämnders uppfyllelse av de<br />
strategiska målen redovisas i samband med<br />
delårs- och årsbokslut.<br />
9
Planeringsförutsättningar<br />
Hållbar utveckling<br />
Region Uppsala ska bidra till en hållbar utveckling.<br />
Socialt hållbar utveckling har Region Uppsala<br />
valt att tolka som ett gott liv i en nyskapande<br />
kunskapsregion.<br />
En ekonomiskt hållbar utveckling är medlet för<br />
att kunna uppnå långsiktig hållbar utveckling.<br />
För att regionen ska ha en hållbar ekonomi på<br />
längre sikt måste intäkter och kostnader balansera.<br />
Förutsättningarna för en hållbar utveckling är<br />
att vi håller oss inom de ekologiska ramarna.<br />
Arbetet för en ekologiskt hållbar utveckling<br />
fortsätter därför under planperio<strong>den</strong> genom<br />
regionens miljöarbete.<br />
Demografiska förutsättningar<br />
Befolkningsutvecklingen i länet bedöms öka<br />
med drygt en och en halv procent per år, vilket<br />
är en väsentligt större ökningstakt än tidigare<br />
år. Vid slutet av planperio<strong>den</strong> bedöms antalet<br />
länsinvånare uppgå till drygt 376 000.<br />
De 4 000 asylsökande som idag finns i länet<br />
ingår varken i det bedömda antalet länsinvånare<br />
eller i statistiken nedan. Befolkningsökningen<br />
ställer ökade kraven på samtliga verksamheter<br />
Region Uppsala bedriver.<br />
Tabell 1: Befolkningsprognos <strong>2016</strong>-2019<br />
Ålder <strong>2016</strong> 2019 Förändr.<br />
0 - 34 år 163 201 171 950 5,36 %<br />
35 - 64 år 129 942 133 239 2,53 %<br />
65 - 80 år 52 833 56 321 6,61 %<br />
81 - 100 år 14 000 14 982 7,01 %<br />
Totalt 359 976 376 492 4,58 %<br />
Källa: Statisticon<br />
Åldersfördelningen i Uppsala län visar på en<br />
mindre andel personer 60 år och äldre jämfört<br />
med riket. I gengäld så är andelen personer i<br />
åldern 20–29 år betydligt högre i länet jämfört<br />
med riket. Det finns också stora skillnader mellan<br />
länsdelarna.<br />
De äldsta åldersgrupperna ökar mest och det är<br />
också dessa grupper som behöver mest hälsooch<br />
sjukvård.<br />
I och med att flertalet sjukdomar är starkt åldersrelaterade<br />
och att ca 42 procent av alla<br />
sjukhusrelaterade kostnader kommer från patienter<br />
över 65 år, får det till följd att sjukhuskostnaderna<br />
ökar. Detta innebär, för Uppsala<br />
län, att hälso- och sjukvår<strong>den</strong> och samhället i<br />
övrigt kommer att ställas inför ett ökande sjukvårdsbehov.<br />
Hälsoutveckling<br />
Hälsoutvecklingen i länet fortsätter att vara<br />
god. Befolkningsenkäterna Hälsa på lika villkor<br />
och Liv och hälsa ung ger en god anvisning<br />
om befolkningens hälsa. Variationen i<br />
upplevt hälsotillstånd mellan kommunerna i länet<br />
är däremot mycket stor i båda undersökningar.<br />
Generellt kan man säga att god hälsa<br />
samvarierar starkt med utbildningsnivåerna i<br />
länet.<br />
Psykisk ohälsa står för över en tredjedel av all<br />
sjukfrånvaro och <strong>den</strong> fortsätter att öka i hela<br />
landet, speciellt bland kvinnor. Dubbelt så<br />
många kvinnor som män får en psykisk diagnos.<br />
Den vanligaste diagnosen för kvinnor<br />
inom psykiska besvär är reaktion på svår<br />
stress. För män är <strong>den</strong> vanligaste diagnosen depressiv<br />
episod.<br />
Sjukdomar i cirkulationsorganen är <strong>den</strong> vanligaste<br />
anledningen till att länsborna läggs in på<br />
sjukhus eller besöker specialist. Vanligast därefter<br />
är rörelseorganens sjukdomar, tumörer<br />
och psykiska sjukdomar. Av det totala antalet<br />
vårddagar svarar psykiska sjukdomar för en<br />
fjärdedel, följt av cirkulationsorganens sjukdomar,<br />
tumörer och skador.<br />
Barn och ungdomar i länet har en bra tandhälsa.<br />
86 procent av sexåringarna har kariesfria<br />
mjölktänder och 34 procent av 19-åringarna<br />
har kariesfria tänder.<br />
Andelen dagligrökare ligger kvar på samma<br />
nivå som 2008. Totalt är det elva procent av<br />
kvinnorna och tio procent av männen som röker<br />
dagligen. Bland gymnasieelever är det<br />
cirka 40 procent som aldrig rökt. En av tio har<br />
provat narkotika. Inga markanta skillnader<br />
mellan könen förekommer.<br />
10
Hög alkoholkonsumtion ökar risken för sjuklighet<br />
och tidig död. Andelen som angav att de<br />
druckit så mycket alkohol att de varit berusade<br />
uppgick 2012 till 27 procent bland männen och<br />
13 procent bland kvinnorna i länet. Det är ungefär<br />
samma nivå sedan 2004.<br />
Den medicinska utvecklingen<br />
Forskningen och utvecklingen inom medicinen<br />
och det medicintekniska området påverkar<br />
kontinuerligt <strong>den</strong> hälso- och sjukvård som bedrivs.<br />
I begreppet utveckling innefattas många<br />
områ<strong>den</strong> som förbättrade läkemedel, ny teknik,<br />
förbättrade operationsmetoder och organisatoriska<br />
förändringar.<br />
Det ökande vårdbehovet som bland annat kommer<br />
av en växande andel äldre utgör en utmaning<br />
för hälso- och sjukvår<strong>den</strong>. Den demografiska<br />
faktorn spelar dock en mindre roll för<br />
kostnadsutvecklingen än vad tidigare beräkningar<br />
pekat på. De stora kostnadsökningarna<br />
för vår<strong>den</strong> genereras inom läkemedelsområdet<br />
och i form av nya kostsamma behandlingsformer.<br />
Den stora utmaningen ligger i att ge alla<br />
del av de möjligheter som <strong>den</strong> medicinska utvecklingen<br />
skapar.<br />
I flera studier dras slutsatsen att satsningar på<br />
ny teknik inom sjukvår<strong>den</strong> ger välfärdsvinster<br />
som kan motivera de ökade kostnader som<br />
satsningarna innebär, exempelvis fler levnadsår<br />
med god hälsa. Möjligheterna att utnyttja<br />
ny teknik för att övervaka och behandla<br />
patienter i öppenvård och i hemmet ökar.<br />
Den medicinska forskningen och <strong>den</strong> medicintekniska<br />
utvecklingen går hand i hand. Vi<br />
kommer att se fortsatt ökade möjligheter att<br />
förutsäga, diagnostisera och behandla olika<br />
sjukdomstillstånd. Genteknologin är ett exempel<br />
på ett kunskapsområde vars nya landvinningar<br />
i dag bara kan anas, men troligen kommer<br />
kunskaperna att i grun<strong>den</strong> förändra behandlingen<br />
av många sjukdomar.<br />
Det är svårt att förutsäga vilka framsteg <strong>den</strong><br />
medicinska forskningen kommer att medföra.<br />
Det innebär att hälso- och sjukvår<strong>den</strong> måste<br />
vara beredd på att flexibelt arbeta med införande<br />
av nya metoder, parallellt med en utfasning<br />
av metoder med bristande kostnadseffektivitet.<br />
Den tekniska utvecklingen och e-hälsoutvecklingen<br />
fortsätter och både öppen vård och inneliggande<br />
vård påverkas. Utvecklingen där utredningar<br />
och behandlingar överförs från sluten<br />
till öppen vård kommer att fortskrida.<br />
För att kunna kunskapsstyra vår<strong>den</strong> behövs system<br />
för både värdering och rangordning av<br />
nya metoder, teknologier och läkemedel samt<br />
en struktur för införande och utvärdering.<br />
Digitalisering<br />
Region Uppsala ska fortsätta utvecklingen av<br />
smarta, säkra och lättanvända e-tjänster. Arbetet<br />
med att skapa och vidareutveckla förutsättningarna<br />
för e-tjänster och annan infrastruktur<br />
fortgår för att erbjuda, dels invånarna enklare<br />
tillgång till regionens tjänster, dels medarbetarna<br />
tillgång till lättanvända och funktionella<br />
arbetsplatser.<br />
Det är en förutsättning för säker, effektiv och<br />
modern hälso- och sjukvård att personal och<br />
verksamhetsföreträdare har tillgång till användarvänliga<br />
IT-system som enkelt kommunicerar<br />
med varandra. Aktiviteter för att förbättra<br />
användarvänligheten kommer att vara ett prioriterat<br />
område. Åtgärder kommer att vidtas för<br />
att bättre ta vara på medarbetarnas förbättringsförslag<br />
och synpunkter.<br />
Användandet av mobil informationsteknik<br />
kommer att medföra nya lösningar och arbetssätt.<br />
Med hjälp av gemensam arkitektur kan information<br />
tillgängliggöras för rätt person i rätt<br />
tid och på så sätt bidra till god och säker vård<br />
och omsorg. För brukare kan mobila lösningar<br />
inom hemtjänst och hemsjukvård bidra till<br />
ökad säkerhet och höjd kvalitet.<br />
Arbetet med att etablera förutsättningar och<br />
lösningar för mobila lösningar och arbetssätt<br />
för hemtjänst och hemsjukvård fortgår, bland<br />
annat genom projektet Patientens monitorering<br />
i hemmet.<br />
IT och digitalisering skapar förutsättningar för<br />
innovation och utveckling i länet och skapar<br />
också möjligheter att effektivisera och förnya<br />
hälso- och sjukvår<strong>den</strong>. Även samverkan på<br />
regional och nationell nivå underlättas genom<br />
digitala tjänster.<br />
11
Kompetensförsörjning<br />
Under planperio<strong>den</strong> beräknas runt 950 medarbetare<br />
gå i pension och efterföljande år bedöms<br />
pensioneringstakten ligga på samma nivå. Till<br />
detta kommer en ökad konkurrens om arbetskraften.<br />
Regionen arbetar sedan länge med att nå målet<br />
att vara en attraktiv arbetsgivare för nuvarande<br />
och framtida medarbetare. Det gäller bland annat<br />
åtgärder för att underlätta för personer med<br />
utländsk utbildning att arbeta i Region Uppsala,<br />
studielön för vidareutbildning av grundutbildade<br />
sjuksköterskor samt ett kliniskt utvecklingsår<br />
för nyutbildade sjuksköterskor.<br />
Ekonomiska förutsättningar<br />
Svensk ekonomi har under 2015 växt med nästan<br />
4 procent. Från <strong>2016</strong> och framåt beräknas<br />
tillväxten bli något lägre. Det som driver på<br />
tillväxten är kraftiga investeringar i form bostadsbyggande<br />
och infrastruktur men även <strong>den</strong><br />
offentliga konsumtionen bidrar till ökad BNP.<br />
Den ökade tillväxten bidrar till att skatteunderlaget<br />
växer men då tillväxten till stor del<br />
ligger inom <strong>den</strong> offentliga sektorn så bedöms<br />
kostnadsökningstakten för regionens verksamheter<br />
öka snabbare än tillväxttakten. Förutsättningarna<br />
för svensk ekonomi ser trots det fortsatt<br />
gynnsamma ut. Anledningen är en fortsatt<br />
stark utveckling av inhemsk efterfrågan. En<br />
försvagad krona tillsammans med en förbättrad<br />
tillväxt i omvärl<strong>den</strong> innebär också att exporten<br />
väntas få bättre fart framöver.<br />
Ekonomin inom landstings- och regionsektorn<br />
har under senare år präglats av en mycket hög<br />
kostnadsökningstakt. Inför 2017 förväntas<br />
kostnaderna fortsätta att öka till följd av en<br />
ökad befolkning och ökade kostnader inom<br />
hälso- och sjukvård och kollektivtrafik. Det är<br />
en utmaning att nå de finansiella målen och<br />
samtidigt förbättra tillgänglighet och servicen<br />
för invånarna.<br />
Region Uppsala har stora ekonomiska utmaningar<br />
framför sig de kommande åren. Pågående<br />
fastighetsinvesteringar med ökade hyror<br />
som följd och ökade pensionskostnader bidrar<br />
till en kraftig belastning på resultatet. Därtill<br />
kvarstår tidigare års utmaningar gällande<br />
kostnadsökningstakten för personal, läkemedel,<br />
medicinskt material och trafik. För att<br />
kunna möta kostnadsutvecklingen höjdes<br />
landstingsskatten <strong>2016</strong>. Under planperio<strong>den</strong><br />
läggs därför årliga effektiviseringskrav på regionens<br />
verksamheter för att på sikt kunna ha en<br />
hållbar ekonomi.<br />
De senaste årens höga kostnadsutveckling för<br />
regionens verksamheter måste brytas varför det<br />
kommer att krävas åtgärder inom ett antal<br />
verksamheter.<br />
Det finansiella målet om ett resultat på 2 procent<br />
av skatter och statsbidrag beräknas nås är<br />
möjligt att nå år 2017 och 2018, men det blir<br />
svårt att nå är en utmaning att klara det målet<br />
2019.<br />
Skatteintäkter<br />
Skatteunderlagstillväxten är hög <strong>2016</strong> och <strong>den</strong><br />
höga ökningstakten beräknas bestå 2017. Från<br />
2018 beräknas skatteunderlagstillväxten avta,<br />
vilket beror på att arbetsmarknadsläget leder<br />
till svagare sysselsättningstillväxt.<br />
Skatteunderlaget växer väsentligt mer än genomsnittligt<br />
under <strong>2016</strong> och 2017. Orsaken till<br />
detta är en stark konjunktur. Med ekonomins<br />
återgång till konjunkturell balans mattas<br />
sysselsättningsökningen efter 2017 samtidigt<br />
som grundavdragen ökar snabbare. Detta<br />
medför att skatteunderlagstillväxten faller tillbaka<br />
till svagare utvecklingstal än vi sett sedan<br />
2010.<br />
För Region Uppsala beräknas <strong>den</strong> genomsnittliga<br />
skatteutvecklingen under planperio<strong>den</strong> bli<br />
4,7 procent 4,3 procent.<br />
Diagram 1: Skatteutveckling 2015–2019<br />
Procent<br />
12,0%<br />
10,0%<br />
8,0%<br />
6,0%<br />
4,0%<br />
2,0%<br />
0,0%<br />
10,3%<br />
5,1% 5,1% 4,9%<br />
4,1% 3,9%<br />
2015 <strong>2016</strong> 2017 2018 2019<br />
Skatteutveckling i %<br />
Skatteutveckling i % exkl skattehöjning <strong>2016</strong><br />
12
Statsbidrag<br />
Statens bidrag till regionen består i huvudsak<br />
av generella statsbidrag (utjämning och läkemedelsförmån)<br />
och specialdestinerade statsbidrag.<br />
Utjämning<br />
Regionen kommer att erhålla 1 892 1 883 miljoner<br />
kronor under planperio<strong>den</strong> i utjämningsbidrag.<br />
Det ger en genomsnittlig intäkt om 631 628<br />
miljoner kronor årligen.<br />
Pengar till välfär<strong>den</strong><br />
I vårpropositionen <strong>2016</strong> gör regeringen en satsning<br />
på 10 miljarder till kommuner och landsting.<br />
Fördelningen inom landstingen sker dels<br />
utifrån befolkning och dels utifrån en fördelningsmodell<br />
kopplad till flyktingmottagandet i<br />
respektive län. Region Uppsala kommer att erhålla<br />
206 miljoner kronor under planperio<strong>den</strong>.<br />
En del av dessa ingår dock i utjämningsbidraget.<br />
Läkemedelsförmånen<br />
Det finns inget långsiktigt avtal mellan staten<br />
och SKL. Istället sker en årlig förhandling<br />
kring nivån på läkemedelsförmånsbidraget. I<br />
och med att kostnaderna inom förmånen har<br />
ökat har regeringen i vårbudgeten <strong>2016</strong> aviserat<br />
en höjning av läkemedelsbidraget. Det är<br />
fortfarande osäkert vad detta innebär för åren<br />
2017-2019. Budgeten för 2017-2019 utgår från<br />
årsprognosen <strong>2016</strong> men med en nedjustering<br />
för engångseffekter <strong>2016</strong>. För 2018 och 2019<br />
görs en årlig uppräkning på 2 procent årligen.<br />
Total intäkt för planperio<strong>den</strong> uppskattas till<br />
2 441 miljoner kronor.<br />
Specialdestinerade statsbidrag<br />
Förväntade förändringar jämfört med föregående<br />
år är att det specialdestinerade statsbidraget<br />
för särskilt angelägna satsningar på en miljard<br />
kronor sänks till 500 miljoner och övergår<br />
till att bli ett generellt statsbidrag. Osäkerhet<br />
finns kring statsbidraget för en kvalitetssäker<br />
och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess.<br />
I regeringens budgetproposition<br />
<strong>2016</strong> saknas information om en eventuell fortsättning<br />
2017 för <strong>den</strong> del som avser sjukskrivning.<br />
I <strong>den</strong> del som avser rehabilitering finns<br />
500 miljoner kronor årligen avsatta under perio<strong>den</strong><br />
<strong>2016</strong>-2018. Bedömningen i budgeten är<br />
att statsbidraget för en kvalitetssäker och effektiv<br />
sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess<br />
kommer att finnas kvar i någon form framöver.<br />
Sammantaget förväntas intäkterna från specialdestinerade<br />
statsbidrag bli lägre jämfört med<br />
föregående år.<br />
Patientavgifter<br />
I landstingsplan och budget 2012-2014 beslutades<br />
att patientavgifter ska justeras vart<br />
fjärde år med landstingsprisindex för de senaste<br />
fyra åren. I linje med detta beslut höjdes<br />
patientavgifterna senast <strong>2016</strong>.<br />
Det finns ett behov av att modernisera patientavgifterna<br />
inom primärvår<strong>den</strong>. Patientavgiften<br />
ska också ha en styreffekt och vara en möjlighet<br />
för Landstinget att styra flödet av patienter<br />
till rätt vårdnivå och till rätt profession. Av<br />
tradition har avgifterna delats upp i läkarbesök,<br />
sjukvårdande behandling och sjuksköterske-<br />
och distriktssköterskebesök. Vårdcentralerna<br />
ska arbeta enligt principen om bästa<br />
effektiva omhändertagande nivå (BEON). Genom<br />
triagering på vårdcentralen får patienten<br />
komma till rätt vårdnivå som kan vara yrkeskategorier<br />
så som till exempel sjukgymnast,<br />
psykolog, läkare eller sjuksköterska. För att<br />
anpassa patientavgiften till detta arbetssätt inför<br />
landstinget från och med 1 januari 2017 en<br />
professionsobun<strong>den</strong> patientavgift inom vårdcentralerna<br />
i länet.<br />
Avgiften för ett besök inom primärvår<strong>den</strong> uppgår<br />
från och med 1 januari 2017 till 150 kronor<br />
oavsett yrkeskategori. Denna avgift gäller<br />
även för distrikts- och sjuksköterskor inom primärvår<strong>den</strong>.<br />
Från och med 1 januari 2017 är öppenvård,<br />
som omfattas av högkostnadsskyddet avgiftsfritt,<br />
för personer som är 85 år eller äldre. Syftet<br />
är att förbättra hälsan hos äldre som kan<br />
ha ett mer omfattande behov av hälso- och<br />
sjukvård.<br />
Det är viktigt att det tydliggörs att även ambulanssjukvår<strong>den</strong><br />
är en vårdnivå där patienten<br />
bedöms och behandlas. För att ytterligare<br />
skapa förutsättningar för en effektiv hälso- och<br />
sjukvård och vård på rätt vårdnivå inför därför<br />
13
landstinget från 1 januari 2017 en patientavgift<br />
för ambulanssjukvård. En patientavgift på<br />
150 kronor utgår oavsett om patienten bedöms<br />
och behandlas på plats eller bedöms och transporteras<br />
vidare till sjukhus. Särskilda undantag<br />
från avgift gäller hemtransport, överflyttningar<br />
mellan landstingets sjukvårdsinrättningar<br />
samt avlidna.<br />
Riks- och regionvårdsintäkter<br />
Efterfrågan från Akademiska sjukhusets regionkunder<br />
bedöms vara stabil och växande under<br />
<strong>den</strong> kommande treårsperio<strong>den</strong>.<br />
Region Uppsala eftersträvar en förtroendefull<br />
samverkan mellan regioner och landsting i<br />
Uppsala-Örebro sjukvårdsregion. För att säkra<br />
framti<strong>den</strong>s högspecialiserade vård vid Akademiska<br />
sjukhuset krävs en långsiktighet och<br />
trygghet avseende planeringsförutsättningar<br />
och patientunderlag. Förutom landstingen i<br />
sjukvårdsregionen har regionen andra viktiga<br />
kunder, som Norrlandstingens regionförbund,<br />
Stockholms läns landsting och Åland. Totalt<br />
beräknas Akademiska sjukhuset tillhandahålla<br />
vård för drygt 2 miljarder kronor.<br />
Kostnader generellt<br />
Landstingsprisindex exklusive läkemedel<br />
(LPIK) används för generell uppräkning i regionens<br />
verksamheter. Bedömning görs dock utifrån<br />
behov och prioritering vid uppräkning av<br />
ett specifikt verksamhetsområde. Regionens<br />
verksamheter har i budget 2017 fått en uppräkning<br />
med 3,1 procent, vilket motsvarar det<br />
LPIK (exklusive läkemedel) som SKL presenterade<br />
i april. Per oktober har LPIK exklusive<br />
läkemedel sänkts till 2,6 procent. LPIK exklusive<br />
läkemedel beräknas till 3,1 procent för<br />
2017.<br />
För verksamheternas rörliga kostnader sker<br />
även en demografisk uppräkning för 2017.<br />
Övriga resursförändringar som görs sker utifrån<br />
särskilda krav eller behov som finns i<br />
verksamheten och politiska satsningar.<br />
Under 2017 kommer alla verksamheter ha ett<br />
effektiviseringskrav på 1 procent. Målsättningen<br />
är att effektiviseringskravet ska nås genom<br />
nya arbetssätt.<br />
Personalkostnader<br />
Personalkostnaderna uppgår till drygt 7 miljarder<br />
kronor och storleksmässigt motsvarar det<br />
knappt 50 procent av Region Uppsalas kostnader.<br />
En procent i löneöversyn motsvarar en<br />
kostnadsökning om 65 miljoner. Ökningstakteten<br />
av antalet årsarbetare har under de senaste<br />
åren varit hög. Under <strong>2016</strong> har <strong>den</strong> planat<br />
ut och målsättningen under planperio<strong>den</strong> är att<br />
nivån ska vara fortsatt stabil.<br />
Pensionskostnader<br />
Under planperio<strong>den</strong> kommer pensionskostnaderna<br />
öka kraftigt. Den årliga genomsnittliga<br />
pensionskostna<strong>den</strong> under planperio<strong>den</strong> är<br />
1 287 1 279 miljoner kronor.<br />
Den huvudsakliga anledningen till <strong>den</strong> kraftiga<br />
ökningen av pensionskostna<strong>den</strong> under planperio<strong>den</strong><br />
beror på att en ny beräkningsmodell införs<br />
för inkomstbasbeloppet från <strong>2016</strong>. Detta<br />
innebär att inkomstbasbeloppet beräknas bli<br />
lägre under planperio<strong>den</strong>. Detta medför att fler<br />
anställda kommer att uppfylla nivån för förmånsbestämd<br />
pension varför skul<strong>den</strong> ökar och<br />
därmed pensionskostna<strong>den</strong>. Det lägre inkomstbasbeloppet<br />
medför även att <strong>den</strong> finansiella delen<br />
i pensionskostna<strong>den</strong> ökar.<br />
Diagram 2: Pensionskostnader och utveckling i %<br />
2000<br />
1500<br />
1000<br />
500<br />
0<br />
996 966<br />
6%<br />
‐3%<br />
17%<br />
1133<br />
1189<br />
Läkemedelskostnader<br />
5%<br />
2015 <strong>2016</strong> 2017 2018 2019<br />
Pensionskostnad<br />
Utveckling pensionskostnad i %<br />
27%<br />
<strong>30</strong>%<br />
1512 20%<br />
10%<br />
0%<br />
‐10%<br />
Utvecklingen av kostnaderna för läkemedel<br />
kommer att vara fortsatt hög under planperio<strong>den</strong>.<br />
Under perio<strong>den</strong> förutses fortsatt hög kostnad<br />
avseende läkemedel mot hepatit C.<br />
14
Utöver detta kommer ett antal nya, dyra och<br />
högspecialiserade läkemedel att lanseras<br />
och/eller öka i användning under de närmaste<br />
åren. Det enskilt största terapiområdet vad gäller<br />
dessa ökningar kommer att vara onkologi<br />
och hematologi. Mot bakgrund av detta förväntas<br />
kostnaderna att öka då regionen i möjligaste<br />
mån bör erbjuda sina patienter en god och<br />
evi<strong>den</strong>sbaserad behandling. Kostnadsökning<br />
för Akademiska sjukhuset uppskattas till 4-8<br />
procent. 2017 räknas läkemedelskostnaderna<br />
för Akademiska sjukhuset upp med 5,1 procent.<br />
Inom primärvår<strong>den</strong> syns ökade kostnader under<br />
<strong>2016</strong> och kostnaderna väntas öka med 4-6<br />
procent årligen under 2017-2019 även öka under<br />
planperio<strong>den</strong>. För 2017 väntas kostnaderna<br />
öka med cirka 9 procent 2017 och 6 procent<br />
i snitt per år 2018 och 2019. Ökningen är<br />
kopplad till nya diabetesläkemedel och nya<br />
blodförtunnande läkemedel. Inom primärvår<strong>den</strong><br />
sker en uppräkning med 5,0 9 procent<br />
2017.<br />
Ökade fastighetskostnader<br />
Från 2018 kommer kostnader kopplade till nyinvesteringar<br />
i fastigheter att öka kraftigt. De<br />
ökade kostnaderna är främst hänförliga till<br />
byggnationer på Akademiska sjukhuset och att<br />
en ny stadsbussdepå tas i bruk.<br />
Diagram 3: Utveckling av fastighetskostnader, mnkr<br />
500<br />
400<br />
<strong>30</strong>0<br />
200<br />
100<br />
0<br />
20<br />
58 61<br />
216<br />
403<br />
2015 <strong>2016</strong> 2017 2018 2019<br />
Total ack kostnadsökning<br />
Nettokostnad och finansieringen<br />
För 2017 förväntas utvecklingen av skatter och<br />
statsbidrag bli 5,5 4,8 procent samtidigt som<br />
nettokostnadsutvecklingen förväntas ligga på<br />
4,7 procent jämfört med ursprunglig budget<br />
<strong>2016</strong> och 3,0 procent jämfört med justerad<br />
budget <strong>2016</strong> prognostiserad nettokostnad<br />
<strong>2016</strong>. I och med ökningarna av pensions- och<br />
hyreskostnader så är nettokostnadsutvecklingen<br />
relativt hög 2019 samtidigt som skatteoch<br />
statsbidragsutvecklingen minskar.<br />
Diagram 4: Utveckling av skatter och statsbidrag<br />
respektive nettokostnadsutveckling<br />
Procent<br />
10%<br />
8%<br />
6%<br />
4%<br />
2%<br />
0%<br />
5,8%<br />
4,7%<br />
9,5%<br />
5,0% 4,8%<br />
4,2% 4,7%<br />
4,0%<br />
3,9%<br />
4,1%<br />
3,2%<br />
2015 <strong>2016</strong> 2017 2018 2019<br />
Utveckling skatter och generella statsbidrag<br />
Utveckling nettokostnad<br />
Utveckling skatter och statsbidrag exkl skattehöjn <strong>2016</strong><br />
Intäkter och kostnader för kollektivtrafiken<br />
Vi har de senaste åren sett ett ökat resande i<br />
samtliga våra trafikslag. Den stora utmaningen<br />
under de kommande åren blir att nå hela vägen<br />
fram när det gäller målen om ökat resande. För<br />
att klara det krävs en förstärkning och utveckling<br />
av alla delar av vårt trafiksystem. Samtidigt<br />
har vi starkt kostnadsdrivande trafikavtal med<br />
entreprenörer, vilket gör att det kostar mer ju<br />
fler som åker. Förstärkningar i både stadsbusslinjenätet<br />
och tågtrafiken samt utveckling av<br />
regionbusstrafiken kräver ökade resurser. Därför<br />
föreslås en del prisjusteringar, så att priset<br />
på ett månadskort höjs från 750 kronor till 795<br />
kronor, priset på förköpta enkelbiljetter höjs<br />
från 27 kronor till 28 kronor och enkelbiljetter<br />
betalda via reskassa från 20 kronor till 22 kronor.<br />
Fler aktiviteter genomförs under <strong>2016</strong> för att<br />
uppnå en effektivisering av kollektivtrafiken i<br />
länet. Den tidigare effektiviseringsutredningen<br />
ligger till grund för beslut om inriktning för<br />
kollektivtrafikens framtida planering. Diskussioner<br />
om vad som kan göras för en bättre trafik<br />
ska också föras med de trafikföretag som har<br />
uppdrag att utföra trafiken.<br />
15
Likviditet<br />
De stora investeringar som regionen planerar<br />
medför en påfrestning på de likvida medlen. I<br />
budgeten görs bedömningen att målet om 100<br />
procents självfinansiering kvarstår. Dock kommer<br />
regionen vid vissa tillfällen behöva utnyttja<br />
<strong>den</strong> beviljade checkräkningskrediten om<br />
600 miljoner kronor. Ett eventuellt utnyttjande<br />
av checkräkningskrediten är en medveten strategi<br />
för att undvika inlåningsränta. Detta innebär<br />
att Region Uppsala kommer ha begränsade<br />
likvida medel under planperio<strong>den</strong>.<br />
planperio<strong>den</strong> så uppstår dessa kostnadsökningar<br />
2018 och 2019.<br />
Investeringar<br />
Regionens målsättning är att alla investeringar<br />
ska självfinansieras under planperio<strong>den</strong>.<br />
Fastighetsinvesteringar<br />
Regionens behov av fastighetsinvesteringar är<br />
stort under planperio<strong>den</strong>. Totalt finns önskemål<br />
om fastighetsinvesteringar på 4 694 miljoner<br />
kronor under planperio<strong>den</strong>. Landstingets<br />
ekonomi tillåter dock inte så stora investeringar<br />
därför har prioriteringar gjorts. Basen<br />
för fastighetsinvesteringsplanen består därför<br />
av hyresgästinitierade investeringar med prioritet<br />
0-2 och fastighetsägarinitierade investeringar<br />
med prioritet 0-1. Investeringsramen är<br />
då totalt 3 844 miljoner kronor. Omprioriteringar<br />
kan dock göras inom investeringsplanen<br />
då behoven kan förändras över tid.<br />
De totala fastighetsinvesteringarna uppgår för<br />
planperio<strong>den</strong> till 4 145 miljoner kronor varav<br />
2 610 miljoner kronor avser Akademiska sjukhuset<br />
och 659 miljoner avser ny stadsbussdepå.<br />
Investeringarna under planperio<strong>den</strong> är historiskt<br />
sett höga.<br />
Utrustnings- och immateriella investeringar<br />
Utrustnings- och immateriella investeringar<br />
uppgår för planperio<strong>den</strong> till 1 669 miljoner<br />
kronor. De stora volymerna beror främst på att<br />
Akademiska sjukhuset planerar för både nyoch<br />
ersättningsinvesteringar som en följd av<br />
fastighetsinvesteringarna.<br />
Utrustnings- och immateriella investeringar finansieras<br />
av förvaltningarna med undantag<br />
för utrustning i framti<strong>den</strong>s Akademiska. Dessa<br />
finansieras delvis genom ägartillskott. Under<br />
16
Hälso- och sjukvård<br />
Strategiska mål<br />
Region Uppsala:<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Har en vård som planeras och ges<br />
utifrån behov, allas lika värde och<br />
med indivi<strong>den</strong>s delaktighet i fokus.<br />
Bedriver hälso- och sjukvård där<br />
både <strong>den</strong> akuta och planerade vår<strong>den</strong><br />
utmärks av god tillgänglighet.<br />
Bedriver vård med hög patientsäkerhet.<br />
Ger vård på bästa effektiva omhändertagan<strong>den</strong>ivå<br />
(BEON).<br />
Synliggör och stärker psykiatrin som<br />
vårdområde.<br />
Är ledande inom eHälsa.<br />
Är ledande inom kunskapsstyrd vård.<br />
Hälso- och sjukvår<strong>den</strong>s inriktning<br />
Region Uppsala ska bidra till god hälsa och<br />
livskvalitet. Både <strong>den</strong> akuta som planerade<br />
vår<strong>den</strong> ska utmärkas av vård på lika villkor,<br />
tillgänglighet och korta väntetider samt hög<br />
patientsäkerhet.<br />
En grundläggande utgångspunkt för Region<br />
Uppsala är att uppfylla hälso- och sjukvårdslagens<br />
portalparagraf, att målet för hälso- och<br />
sjukvår<strong>den</strong> ska vara en god hälsa och vård på<br />
lika villkor för hela befolkningen. Vår<strong>den</strong><br />
ska ges med respekt för alla människors lika<br />
värde och för <strong>den</strong> enskilda människans värdighet.<br />
Den som har det största behovet av<br />
hälso- och sjukvård ska ges företräde till vår<strong>den</strong>.<br />
En annan viktigt lagstiftning som styr<br />
hälso-och sjukvår<strong>den</strong> är patientlagen. Målet<br />
med lagen är att stärka och tydliggöra patientens<br />
ställning samt att främja patientens integritet,<br />
självbestämmande och delaktighet.<br />
Hälso- och sjukvår<strong>den</strong> ska organiseras så att<br />
bättre förutsättningar och möjlighet ges för<br />
att sammanlänka vår<strong>den</strong>. Detta för att vår<strong>den</strong><br />
ska uppfattas som meningsfull ur ett medborgar-<br />
och patientperspektiv.<br />
Vård ska ges på bästa effektiva omhändertagan<strong>den</strong>ivå<br />
(BEON), både vad avser vår<strong>den</strong>het<br />
och kompetensnivå. För att kunna tillgodose<br />
de växande vårdbehoven ska BEONprincipen<br />
vara vägledande och tillämpas konsekvent.<br />
Det leder till en högre effektivitet i<br />
vårdsystemet och därmed kostnadsbesparingar<br />
och bättre kvalitet för patienten.<br />
Regionen ska arbeta för en långsiktig förändring<br />
där primärvår<strong>den</strong> får en större roll vad<br />
gäller första linjens vård. Resursomfördelning<br />
från sjukhusvård till primärvård möjliggör<br />
en lättillgänglig vård med BEON i fokus.<br />
Kvalitet genom god vård<br />
Regionens samtliga verksamheter ska bedriva<br />
ett aktivt kvalitetsutvecklingsarbete i enlighet<br />
med Socialstyrelsens föreskrifter om<br />
god vård. Följande områ<strong>den</strong> vill Region<br />
Uppsala lyfta fram som viktiga förutsättningar<br />
för god vård.<br />
Patientfokuserad hälso- och<br />
sjukvård<br />
En patientfokuserad hälso- och sjukvård innebär<br />
att vår<strong>den</strong> ges med respekt och lyhördhet<br />
för indivi<strong>den</strong>s specifika behov, förväntningar<br />
och värderingar, och att dessa vägs in<br />
i de kliniska besluten.<br />
För att patienterna ska känna sig trygga med<br />
<strong>den</strong> vård regionen erbjuder, och för att skapa<br />
bra förutsättningar för ett gott tillfrisknande,<br />
är det viktigt med ett gott bemötande och ett<br />
stort mått av delaktighet i <strong>den</strong> egna vår<strong>den</strong>s<br />
utformande. Vår<strong>den</strong> ska arbeta systematiskt<br />
med bemötandefrågor. En del av bemötandet<br />
är <strong>den</strong> information som patienterna får vid<br />
och inför en vårdkontakt. Patienten ska, snarast<br />
efter diagnos, få besked om fortsatt behandling<br />
och besök, tidplan för fortsatt vård<br />
samt råd kring vad hen själv kan göra för att<br />
påverka sin egen hälsa. Patienten ska även få<br />
information om vart hen kan vända sig vid<br />
eventuella frågor.<br />
Personcentrerad vård är att involvera patienten<br />
i sin egen vård. Patienter som känner sig<br />
delaktig i sin egen vård har bättre förutsättningar<br />
för bästa möjliga behandlingsutfall<br />
och bästa möjliga livskvalité. Delat beslutsfattande<br />
kring behandling ska därför eftersträvas<br />
i möjligaste mån, speciellt vad gäller<br />
17
sjukdomstillstånd av mer kronisk karaktär.<br />
Psykiatri är exempel på ett område där det är<br />
viktigt att utveckla ett personcentrerat arbetssätt<br />
genom framför allt delat beslutsfattande.<br />
För att öka tryggheten och säkerheten kring<br />
patienten bör anhörigas kunskap om patienten<br />
efterfrågas samt anhörigas delaktighet eftersträvas.<br />
Anhöriga är patientens nätverk eller<br />
de relationer patienten väljer och behöver<br />
inte innebära juridiskt släktskap. För att förebygga<br />
ohälsa hos anhöriga bör anhörigas<br />
eget behov av information, råd och stöd uppmärksammas.<br />
Syftet är att dessa grupper ska<br />
känna sig trygga och välinformerade och<br />
uppleva ett bra bemötande och stöd inom<br />
vår<strong>den</strong>. Barn till patienter med svåra sjukdomar,<br />
särskilt psykiatriska diagnoser, är en<br />
särskilt utsatt grupp. Under planperio<strong>den</strong> ska<br />
även information och bemötande av anhöriga<br />
barn och vuxna utvecklas och förbättras.<br />
Uppdrag<br />
Den information som ges vid utskrivning<br />
ska tydliggöras under<br />
2017. Likaså information till patienten<br />
om sjukhusvistelsen och kommande<br />
besök och behandlingar.<br />
<br />
Aktiviteterna i Handlingsplanen för<br />
stöd till anhöriga barn och vuxna ska<br />
genomföras.<br />
Hälso- och sjukvård i rimlig tid<br />
Hälso- och sjukvård i rimlig tid innebär att<br />
ingen patient ska behöva vänta oskälig tid på<br />
de vårdinsatser som hon eller han har behov<br />
av.<br />
Region Uppsala ska bedriva hälso- och sjukvård<br />
där både <strong>den</strong> akuta och <strong>den</strong> planerade<br />
vår<strong>den</strong> utmärks av god tillgänglighet och<br />
korta väntetider. God tillgänglighet är en viktig<br />
förutsättning för att upprätthålla förtroendet<br />
för vår<strong>den</strong>. För att regionen ska leva upp<br />
till vårdgarantins krav under planperio<strong>den</strong><br />
krävs ett systematiskt och förstärkt utvecklingsarbete<br />
med att korta väntetiderna.<br />
Ökad samverkan mellan Akademiska sjukhuset<br />
och Lasarettet i Enköping skapar förutsättningar<br />
för en mer effektiv resursplanering.<br />
Samarbetet mellan sjukhusen ska därför<br />
utvecklas, särskilt kring operationsverksamheten,<br />
i syfte att utnyttja resurser optimalt<br />
och därigenom bidra till att kösituationen<br />
förbättras.<br />
Produktionsstyrning är ett verktyg som bidrar<br />
till bättre tillgänglighet och vård för patienterna,<br />
bättre arbetsmiljö och ett effektivare<br />
resursnyttjande. Syftet med produktionsstyrning<br />
är först och främst att säkra att alla resurser<br />
finns på plats i rätt tid för att kunna ge<br />
patienterna en vård av god kvalitet.<br />
Region Uppsala har en gemensam modell för<br />
produktionsstyrning vilken samtliga förvaltningar<br />
ska tillämpa. Modellen består i korthet<br />
av fyra steg:<br />
1. Systematiskt fånga behov<br />
2. Produktionsplanera efter behov<br />
3. Resursplanera utifrån produktionsplan<br />
4. Uppföljning av produktionsplan<br />
Behoven ska systematiskt fångas upp och<br />
verksamheten ska planeras efter behoven.<br />
Produktionsplanering ska skapas utifrån såväl<br />
produktion som forskning och utbildning.<br />
Resursplaneringen handlar därefter om att organisera<br />
resurserna så att rätt resurs finns tillgänglig<br />
på rätt plats i rätt tid för att klara produktionsplanen.<br />
För bästa möjliga resursanvändning<br />
och effektivisering av verksamheten<br />
ska utvecklingen av produktions- och<br />
resursplanering intensifieras under planperio<strong>den</strong>.<br />
Att utveckla verksamheten för att<br />
minska behovet av sjukhusbaserad vård,<br />
både genom BEON, e-tjänster, gruppverksamhet<br />
och hälsofrämjande insatser är en förutsättning<br />
för att balansera efterfrågan och<br />
behov av befintliga resurser.<br />
Patienter med kroniska sjukdomar är en<br />
grupp med särskilda behov där regionen<br />
måste säkerställa tillgången till vård och behandling.<br />
Arbetet ska därför fortsätta med att<br />
följa upp väntande på återbesök och behandling.<br />
Det är även av vikt att utveckla indikatorer<br />
för att mäta patientens hela tid i vårdkedjan.<br />
För <strong>den</strong>na grupp patienter är personcentrerad<br />
vård, patientutbildning och delaktighet<br />
särskilt viktigt.<br />
Vår<strong>den</strong> ska anpassa sina kontaktvägar avseende<br />
e-hälsa, telefon-, öppethållande- och<br />
mottagningstider efter medborgarnas behov<br />
inom alla vårdområ<strong>den</strong> och vårdnivåer. För<br />
att underlätta för länets medborgare ska<br />
18
också <strong>den</strong> senaste informationstekniken användas,<br />
till exempel för bokning av besök,<br />
receptförnyelse och information om behandlingsresultat,<br />
och finnas tillgänglig för patienten.<br />
Samtidigt är tillgänglighet i vår<strong>den</strong> större än<br />
frågan om väntetider eller möjligheten att<br />
skicka e-post till vårdgivaren. Det handlar<br />
även om geografisk tillgänglighet, att vår<strong>den</strong><br />
ska finnas där människorna finns. Att ha ett<br />
socioekonomiskt perspektiv på tillgänglighet<br />
innebär att vår<strong>den</strong> måste vara tillgänglig för<br />
alla oavsett utbildning, inkomst eller bakgrund.<br />
Det handlar även om kulturell tillgänglighet,<br />
att bemöta människor utifrån deras<br />
sociala och kulturella utgångspunkter och<br />
deras behov.<br />
Uppdrag<br />
Som ett led i arbetet med att korta<br />
väntetiderna ska Akademiska sjukhusets<br />
och Lasarettet i Enköpings<br />
samarbete utvecklas under året.<br />
<br />
Särskild analys och riktade åtgärder<br />
ska under 2017 genomföras inom<br />
områ<strong>den</strong> och verksamheter som över<br />
tid uppvisat problem i tillgänglighet.<br />
Säker hälso- och sjukvård<br />
Säker hälso- och sjukvård innebär att vårdskador<br />
förhindras genom ett riskförebyggande<br />
arbete.<br />
Hög patientsäkerhet är grundläggande för en<br />
hälso- och sjukvård av god kvalitet. Region<br />
Uppsala har en beslutad nollvision för undvikbara<br />
vårdskador och målet är att regionen<br />
ska vara bland de bästa i Sverige när det gäller<br />
patientsäkerhet. Det är ett ambitiöst mål<br />
som visar att regionen tar frågan på allvar<br />
och arbetar aktivt för att förbättra patientsäkerheten.<br />
Ansvar och engagemang för utveckling av<br />
regionens patientsäkerhetsarbete åligger alla<br />
nivåer: region-, förvaltnings- och verksamhetsnivå.<br />
Handlingsplaner för patientsäkerhet<br />
och förstärkning av uppnådda resultat kommer<br />
att vara i fokus under planperio<strong>den</strong>.<br />
För att nå målet behöver antalet vårdskador<br />
minimeras i samtliga vårdprocesser inom ramen<br />
för en kostnadseffektiv hälso- och sjukvård.<br />
Detta kräver ett kontinuerligt, systematiskt<br />
och övergripande patientsäkerhetsarbete<br />
i enlighet med Patientsäkerhetslagen och<br />
SOSFS 2011:9. Regelverkets krav har konkretiserats<br />
i regionens strategi och handlingsplan<br />
för patientsäkerhet, <strong>2016</strong>-2018. Där det<br />
bland annat framgår vårdgivarens ansvar att<br />
utreda negativa händelser och bedriva systematiskt<br />
förebyggande arbete för att minska<br />
vårdskador.<br />
Ett annat styrande dokument är strategin och<br />
handlingsplanen för att minska vårdrelaterade<br />
infektioner (VRI) inom regionen, <strong>2016</strong>-<br />
2018. Viktiga delar i infektionsbekämpningen<br />
är Stramas arbete, användning av Infektionsverktyget<br />
(IV) i slutenvår<strong>den</strong> och ett<br />
effektivt vårdhygienarbete.<br />
För att säkerställa en läkemedelsanvändning<br />
som främjar hälsa behöver många äldre personer<br />
återkommande genomgångar av sina<br />
läkemedel exempelvis vid inskrivning på<br />
vårdavdelning, och vid läkarbesök i öppenvård.<br />
Så kallad polyfarmaci (många olika<br />
mediciner samtidigt på daglig basis) innebär<br />
en ökad risk för biverkningar och sjukhusinläggningar.<br />
I öppna jämförelser uppmärksammas<br />
att regionen har hög andel äldre med<br />
tio eller fler läkemedel.<br />
I syfte att förebygga influensainfektioner pågår<br />
ett arbete med att öka andelen medborgare<br />
över 65 år som vaccinerar sig mot säsongsinfluensa.<br />
För att minska risken för smittspridning inom<br />
vår<strong>den</strong> har beslut tagits om komplettering av<br />
vissa vaccinationer för vårdpersonal. Ytterligare<br />
arbete ska göras med hälsodeklaration<br />
och kompletterande vaccinationer av nyanställd<br />
personal. Ett arbete pågår även med<br />
målsättningen att öka andelen vårdpersonal<br />
som får erbjudande om vaccinering mot säsongsinfluensa.<br />
Under en lång tid har antalet självmord i<br />
Sverige minskat, men <strong>den</strong>na utveckling bör<br />
stärkas. Regionen ska därför arbeta med suicidprevention,<br />
speciellt inom psykiatrin.<br />
19
Uppdrag<br />
Under 2017 ska alla berörda verksamheter<br />
vidta åtgärder i syfte att<br />
minska andelen vårdrelaterade infektioner.<br />
<br />
<br />
Under 2017 ska alla berörda verksamheter<br />
vidta åtgärder i syfte att<br />
minska antalet patienter som drabbas<br />
av undvikbara vårdskador.<br />
Under 2017 ska det suicidpreventiva<br />
arbetet utvecklas, speciellt inom<br />
verksamhetsområdet psykiatri.<br />
Kunskapsbaserad och ändamålsenlig<br />
hälso- och sjukvård<br />
Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälsooch<br />
sjukvård innebär att vår<strong>den</strong> ska bygga på<br />
vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas<br />
för att bemöta <strong>den</strong> individuella patientens<br />
behov på bästa möjliga sätt.<br />
Region Uppsala ska vara bland de ledande i<br />
utvecklingen mot en mer kunskapsstyrd vård.<br />
Vår<strong>den</strong> ska bedrivas utifrån vetenskap och<br />
beprövad erfarenhet. Kunskapsstyrning är att<br />
utifrån befintlig evi<strong>den</strong>sbaserad kunskap<br />
uppnå tillämpning inom regionens verksamheter<br />
och vara ett förbättringsstöd för verksamheterna.<br />
En kunskapsbaserad och ändamålsenlig<br />
hälso- och sjukvård kräver att strategiska<br />
regionövergripande frågor hålls samman,<br />
dels på en övergripande politisk nivå och<br />
dels på en övergripande tjänstemannanivå.<br />
Exempel på sådana strategiska områ<strong>den</strong> är<br />
arbetet med patientsäkerhet, arbetet med kliniska<br />
processer för Nationella riktlinjer, arbetet<br />
med vårdkedjor och arbetet med läkemedelsfrågor<br />
och smittskyddsfrågor. Tjänstemannaansvaret<br />
för dessa frågor samordnas av<br />
regionens ledningskontor.<br />
Arbetet med att införa ett evi<strong>den</strong>sbaserat<br />
kunskapsmaterial i regionens verksamheter<br />
ska utvecklas under planperio<strong>den</strong>. Fokus ligger<br />
på Socialstyrelsens nationella riktlinjer,<br />
Läkemedelskommitténs rekommendationer,<br />
försäkringsmedicin och Vår<strong>den</strong> i siffror.<br />
Även nyare forskningsresultat som visar signifikant<br />
förbättrade medicinska resultat, men<br />
inte hunnit bli nationella riktlinjer, ska beaktas.<br />
Vår<strong>den</strong> i siffror, som tas fram av SKL och<br />
Socialstyrelsen, ska användas som ett strategiskt<br />
verktyg vid kvalitetsutveckling och<br />
uppföljning av hälso- och sjukvår<strong>den</strong> i Region<br />
Uppsala. Tillsammans med Nationella<br />
riktlinjer, kunskapscentra och andra satsningar<br />
utgör Vår<strong>den</strong> i siffror en viktig del i<br />
regionens fokusering på förbättringsarbete.<br />
För att uppnå förbättringar krävs även ett<br />
systematiskt förbättringsarbete där verksamheten<br />
utifrån sina resultat, i exempelvis Vår<strong>den</strong><br />
i siffror, strävar efter att bli bättre. Att<br />
lära av andra som förbättrat processer och system<br />
är en framgångsfaktor. Att personal har<br />
både kunskaper i och förutsättningar för systematiskt<br />
förbättringsarbete är avgörande.<br />
Det är viktigt att i samverkan med övriga<br />
regioner och landsting inom Uppsala–Örebro<br />
sjukvårdsregion nå förbättrad effektivitet och<br />
synergier i processen för kunskapsstyrning.<br />
Det görs genom arbetet med analys och val<br />
av indikatorområ<strong>den</strong>.<br />
Inför implementering av aktuella nationella<br />
riktlinjer fortsätter arbetet med att skapa lokala<br />
programråd för respektive sjukdomsområde.<br />
De lokala programrå<strong>den</strong> kommer att<br />
mer direkt ha ett ansvar för implementering<br />
– bland annat genom utarbetande av kliniska<br />
vårdprocesser och ansvarsfördelning<br />
utifrån de Nationella riktlinjerna. Programrå<strong>den</strong><br />
är viktiga arenor för kvalitetsutvecklingen<br />
inom hälso- och sjukvår<strong>den</strong>.<br />
Regionens arbete med ordnat införande av<br />
nya dyra läkemedel sker i nationell samverkan<br />
och syftar till att ge patienter med behov<br />
tillgång till nya läkemedel. Viktiga delar är<br />
att följa upp insatta nya läkemedel på ett i<br />
förväg bestämt sätt samt att tydliggöra och<br />
skapa utrymme för medicinskt motiverade<br />
kostnadsökningar genom att koppla arbetet<br />
med ordnat införande till budgetprocessen.<br />
Arbetet med att vidta åtgärder för en optimerad<br />
rehabiliteringsprocess och en obruten<br />
vårdkedja mellan region och kommun fortsätter<br />
under 2017. Patienterna ska ha rätt till<br />
en plan som visar hur och när rehabiliteringen<br />
ska genomföras. Under planperio<strong>den</strong><br />
ska länsgemensamma riktlinjerna för rehabilitering<br />
och habilitering implementeras.<br />
20
För att regionen ska nå målen inom ramen<br />
för <strong>den</strong> nationella satsningen ”en kvalitetssäkrad<br />
och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess”<br />
krävs bland annat fortsatt<br />
arbete med rehabiliteringskoordinatorer på<br />
vårdcentraler, försäkringsmedicinsk kompetensutveckling,<br />
analyser ur ett jämställdhetsperspektiv<br />
samt att regionen tillgodoser evi<strong>den</strong>sbaserad<br />
rehabilitering till sjukdomsgrupperna<br />
långvarig smärta och psykisk ohälsa.<br />
Här är ett samarbete med kommunerna, försäkringskassan,<br />
arbetsförmedling och arbetsgivare<br />
centralt.<br />
Donation och tillvaratagande av organ, vävnader<br />
och celler för transplantation utgör en<br />
allt viktigare del av högspecialiserad vård.<br />
Den begränsade tillgången hämmar dock<br />
möjligheterna att erbjuda regionens patienter<br />
sådan vård. Regionen ska arbeta donationsfrämjande<br />
i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter.<br />
Uppdrag<br />
Programråd ska upprättas inom områ<strong>den</strong><br />
där nationella riktlinjer publiceras<br />
under året.<br />
<br />
Under 2017 ska det, inom varje programråd,<br />
utvecklas indikatorer för<br />
uppföljning och förbättringsarbete<br />
inom respektive sjukdomsgrupp.<br />
Effektiv hälso- och sjukvård<br />
Med effektiv hälso- och sjukvård avses att<br />
tillgängliga resurser utnyttjas på bästa sätt för<br />
att uppnå uppsatta mål. Detta innebär att vår<strong>den</strong><br />
utformas och ges i samverkan mellan<br />
vår<strong>den</strong>s aktörer baserat på tillståndets svårighetsgrad<br />
och kostnadseffektiviteten för åtgärderna.<br />
Verksamhetsuppdrag och ersättningssystem<br />
ska utformas på ett sätt som främjar målet<br />
med hälso- och sjukvår<strong>den</strong>. Ett mål för regionen<br />
är att kunna erbjuda en mer komplett<br />
första linjens vård.<br />
Åtgärder ska genomföras i syfte att minska<br />
antalet återinläggningar. Utvecklingen av<br />
mobila vår<strong>den</strong>heter med uppdrag att utföra<br />
specialiserad palliativ vård för patienter, i<br />
alla åldrar, i livets slutskede ska fortsätta under<br />
året. I delar av länet finns även mobil<br />
hemsjukvård som genomför annan behandling,<br />
diagnostisering eller rehabilitering i<br />
hemmet, framförallt för patienter som är 65<br />
år och äldre. Mobila sjukvårdsteam på specialistvårdsnivå<br />
ska utvecklas under planperio<strong>den</strong>.<br />
Primärvår<strong>den</strong>s ansvar för vår<strong>den</strong> av äldre ska<br />
utvecklas och kompetensen kring äldre ska<br />
stärkas under planperio<strong>den</strong>.<br />
Akutsjukvår<strong>den</strong> ska utvecklas så att god tillgänglighet<br />
och effektivitet uppnås. För att nå<br />
effektivitet krävs ersättningsystem och uppföljning<br />
som främjar bästa effektiva omhändertagan<strong>den</strong>ivå.<br />
Primärvår<strong>den</strong>s och specialistvår<strong>den</strong>s<br />
uppdrag för det akuta omhändertagandet<br />
ska vara tydligt för både vårdverksamheter<br />
och patienter. För de patienter som<br />
söker sig till akutsjukvår<strong>den</strong> ska behovet<br />
vara styrande för <strong>den</strong> vård som ges samt om<br />
vår<strong>den</strong> ska ges på primärvårds- eller specialistvårdsnivå.<br />
Akademiska sjukhuset ska se<br />
över och under planperio<strong>den</strong> presentera ett<br />
förslag till en effektiv akutmottagningsverksamhetmed<br />
hög patientsäkerhet.<br />
Tillgänglig, kvalitativ och sammanhållen rehabilitering<br />
är avgörande för att patienterna<br />
ska ges förutsättningar till ett gott liv efter<br />
sjukdom och behandling. Vid Akademiska<br />
sjukhuset ska etablering av ett rehabiliteringscentrum<br />
stärka en samlad rehabilitering<br />
och samarbetet mellan flera aktörer.<br />
Region Uppsala ska fortsätta arbetet med<br />
standardiserade vårdförlopp inom cancervår<strong>den</strong>.<br />
Vårdförloppen beskriver patientens<br />
vårdprocess avseende utredningar och behandlingar<br />
som görs från primärvård, specialiserad<br />
vård och akutsjukvård. Det standardiserade<br />
vårdförloppet ska individuellt planeras<br />
för varje enskild patient som får en cancerdiagnos.<br />
Insatserna ska minska regionala<br />
skillnader, skapa en mer jämlik cancervård<br />
och korta väntetiderna. Arbetet med att förbättra<br />
tillgängligheten inom cancervår<strong>den</strong><br />
kommer att ske tillsammans med Regionalt<br />
cancercentrum (RCC).<br />
21
Uppdrag<br />
Arbetet med värdebaserad vård ska<br />
utökas under 2017 och innehålla<br />
minst ett psykiatriskt område.<br />
<br />
<br />
Tillgången till geriatrisk kompetens<br />
och direktinläggning ska förstärkas<br />
under 2017 i syfte att undvika långa<br />
väntetider på akuten.<br />
Hembesöksverksamheten i form av<br />
mobila team för äldre och multisjuka<br />
ska under 2017 utökas i omfattning<br />
och geografisk spridning över länet.<br />
Jämlik hälso- och sjukvård<br />
Jämlik hälso- och sjukvård innebär att vår<strong>den</strong><br />
tillhandahålls och fördelas på lika villkor för<br />
alla.<br />
Sjukvår<strong>den</strong> ska präglas av en god kvalitet<br />
och hög tillgänglighet oberoende av socioekonomiska<br />
eller andra faktorer. Faktorer som<br />
bland annat kön, etnicitet, sexuell läggning<br />
och socioekonomiska förhållan<strong>den</strong> ska inte<br />
påverka kvalitén på vår<strong>den</strong> och bemötandet<br />
som patienterna erhåller. Hälso- och sjukvår<strong>den</strong><br />
ska också präglas av en god kvalitet och<br />
hög tillgänglighet oberoende av var i länet<br />
patienten bor.<br />
Hälso- och sjukvår<strong>den</strong> ska utveckla uppdrag<br />
och prioriteringar utifrån en behovsstyrd vård<br />
Det finns idag kunskap kring vilka bestämningsfaktorer<br />
som är relaterade till ohälsa<br />
och dess omfattning i länet. Utifrån kunskapen<br />
om utvecklingen av hälsans bestämningsfaktorer<br />
i länet och dess hälsoeffekter,<br />
går det att förutse att vissa folksjukdomar<br />
kommer att fortsätta att öka de närmaste åren<br />
och därmed ojämlikheten i hälsan. Även<br />
ojämlikheten i vår<strong>den</strong> tilltar i meningen att<br />
vissa grupper söker och får sjukvård i mindre<br />
utsträckning än andra. Faktorer som hindrar<br />
patienterna att söka och få bästa möjliga<br />
sjukvård är exempelvis dåligt bemötande, genus<br />
och personliga förhållan<strong>den</strong>.<br />
Genom regionens likabehandlingsarbete ska<br />
lika rättigheter och möjligheter främjas, oavsett<br />
kön, könsöverskridande i<strong>den</strong>titet eller uttryck,<br />
etnisk tillhörighet, religion eller annan<br />
trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell<br />
läggning eller ålder.<br />
Regionen har under <strong>2016</strong> tagit fram ett funktionshinderpolitiskt<br />
program. Funktionshinder<br />
är en begränsning som en funktionsnedsättning<br />
innebär för en person i relation till omgivningen.<br />
Det är samhällets ansvar att säkerställa<br />
att barriärer och hinder ständigt motverkas.<br />
Regionen har en viktig del i det ansvaret<br />
och har goda möjligheter att motverka<br />
barriärer och hinder.<br />
Patienter med psykiatriska sjukdomar har<br />
kortare förväntad livslängd, på grund av<br />
kroppsliga sjukdomar, jämfört med befolkningen<br />
i övrigt. Ur ett jämlikhetsperspektiv<br />
är det därför viktig att se över hur <strong>den</strong>na patientgrupps<br />
kroppsliga hälsa kan förbättras<br />
samt hur livsläng<strong>den</strong> för gruppen kan ökas.<br />
Regionen ska inleda ett långsiktigt och systematiskt<br />
arbete med att integrera jämställdhetsfrågorna<br />
i samtliga verksamheter. Regionen<br />
ska arbeta aktivt för att kvinnor och<br />
män ska erbjudas och få jämställd vård. Ett<br />
led i att nå detta mål är god kunskap om både<br />
kvinnors och mäns typiska symptom vad gäller<br />
olika sjukdomar. Män och kvinnor kan ha<br />
samma sjukdom men med olika symptom.<br />
Ovanstående ska beaktas vid medicinska bedömningar,<br />
läkemedelsförskrivningar och<br />
forskning.<br />
Barnrättsperspektivet har en central roll i<br />
regionens styrning och ska beaktas i alla beslut<br />
både på politisk och verksamhetsnivå.<br />
Arbetet fortgår med att genomföra <strong>den</strong> av<br />
fullmäktige antagna handlingsplanen. Till<br />
stöd för genomförandet har regionen under<br />
perio<strong>den</strong> tecknat avtal med en länsbarnombudsman.<br />
Handlingsplanen består av nio delmål<br />
och många verksamheter har antagit<br />
egna lokala genomförandeplaner. Största<br />
satsningen under handlingsplanens sista år<br />
blir att så många medarbetare och chefer som<br />
möjligt får tillräckliga kunskaper om barnets<br />
rättigheter.<br />
Tandvår<strong>den</strong> har en viktig roll i arbetet mot<br />
våld i nära relation och mot barn. Eftersom<br />
tandvår<strong>den</strong> har ansvar för att barn får regelbun<strong>den</strong><br />
och fullständig tandvård ända upp i<br />
vuxen ålder har de en unik möjlighet att<br />
komma i nära kontakt med alla barn. Tandvår<strong>den</strong><br />
kan därmed spela en viktig roll i att<br />
förebygga och uppmärksamma omsorgsbrist,<br />
våld och övergrepp mot barn.<br />
22
Med <strong>den</strong> internationella oron ökar antalet<br />
asylsökande och nyanlända till Sverige och<br />
därmed Region Uppsala. Detta ställer krav på<br />
hälso- och sjukvår<strong>den</strong> och folktandvår<strong>den</strong><br />
som ska erbjuda hälsoundersökningar/-samtal<br />
och tandvård till asylsökan<strong>den</strong>. Hälsoundersökningar<br />
av nyanlända migranter är en<br />
viktig åtgärd för att upptäcka sjuklighet inom<br />
<strong>den</strong>na grupp. Framförallt när det gäller smittsamma<br />
sjukdomar, psykisk ohälsa samt för<br />
att se över barnens vaccinationsskydd. Hälsoundersökningen<br />
ska göras så snart som<br />
möjligt efter ankomsten till Sverige, dock<br />
senast två månader efter ankomst. Cosmos<br />
asyl- och integrationshälsan ansvarar för hälsoundersökningar<br />
av länets asylsökande och<br />
nyanlända, och även för utlänningar som vistas<br />
i landet utan tillstånd.<br />
Hälsan har en stor betydelse under asylti<strong>den</strong><br />
och för integrationen av nyanlända, exempelvis<br />
ensamkommande barn och personer som<br />
kommer som anhöriginvandrare. Centrum för<br />
hälsa och integration fyller en viktig funktion<br />
för att samla och utveckla kompetens inom<br />
migrationshälsa, men det är också viktigt att<br />
regionens samordnande funktion på området<br />
utvecklar samarbetet med externa aktörer, för<br />
att därigenom kunna samla och optimera resurserna<br />
för insatser mot ohälsa. Regionen<br />
behöver utveckla och fördjupa samarbetet<br />
mer med Migrationsverket, Arbetsförmedlingen,<br />
kommunerna och frivilligorganisationerna,<br />
för att tidigt kunna få in hälsoperspektivet<br />
i mottagandet.<br />
Uppdrag<br />
Patientnämn<strong>den</strong> ska under 2017 anpassa<br />
och utöka sin verksamhet utifrån<br />
det nya statliga uppdraget.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Åtgärder och aktiviteter utifrån likabehandlingsplanen<br />
ska genomföras<br />
under 2017.<br />
Åtgärder och aktiviteter utifrån det<br />
funktionshinderpolitiska programmet<br />
ska genomföras under 2017.<br />
För att kunna följa upp att Region<br />
Uppsala bedriver en jämställd vård<br />
ska, där det är relevant, statistik redovisas<br />
könsuppdelad.<br />
I syfte att tidigt kunna få in hälsoperspektivet<br />
i mottagandet ska Centrum<br />
för hälsa och integration under 2017<br />
utveckla och fördjupa samarbetet<br />
med Migrationsverket, Arbetsförmedlingen,<br />
kommunerna och frivilligorganisationerna.<br />
Hälsoinriktad hälso- och sjukvård<br />
Hälsobegreppet i lagstiftningen utgår från<br />
WHO:s hälsodefinition. Hälsoinriktad hälsooch<br />
sjukvård handlar om de processer som<br />
ger indivi<strong>den</strong> möjligheter att öka kontrollen<br />
över sin egen hälsa.<br />
Genom medlemskapet i WHO-nätverket för<br />
hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS)<br />
vill Region Uppsala förstärka det hälsoinriktade<br />
arbetet i länet.<br />
Som medlem i nätverket åtar sig regionen att<br />
följa konstitutionen för det internationella<br />
nätverket Health Promoting Hospitals and<br />
Health Services. Det innebär att regionen ska<br />
arbeta i enlighet med <strong>den</strong>na konstitution och<br />
dess strategier och riktlinjer samt att arbetet<br />
ska vara prioriterat och integreras i ordinarie<br />
verksamhet. Det innebär också att regionen<br />
deltar i nationell samverkan inom HFSnätverket.<br />
Inom regionen ligger Socialstyrelsens riktlinjer<br />
för sjukdomsförebyggande metoder till<br />
grund för det hälsoinriktade arbetet. Arbetet<br />
med levnadsvanor är långsiktigt och blir effektivt<br />
om utvecklingen av arbetet integreras<br />
med ordinarie verksamhet för att stärka patientens<br />
hälsa. Ett bra bemötande med ett hälsofrämjande<br />
förhållningssätt är avgörande<br />
för patientens välmående. Hälso- och sjukvårdspersonalens<br />
roll i samtal om levnadsvanor<br />
är framför allt att ge patienterna kunskap,<br />
verktyg och stöd i sin hälsoutveckling.<br />
Implementeringen av de nationella riktlinjerna<br />
för sjukdomsförebyggande metoder innebär<br />
en stor satsning på ett strukturerat och<br />
enhetligt arbetssätt inom regionen. Den kvalitet<br />
regionen eftersträvar i arbetet med levnadsvanor<br />
är att nå prioriterade patientgrupper<br />
med rätt åtgärder. Evi<strong>den</strong>sbaserade hälsofrämjande<br />
och sjukdomsförebyggande insatser<br />
ska vara naturliga inslag i de kliniska<br />
processerna.<br />
23
Socialstyrelsen följer årligen resultaten av arbetet<br />
med riktlinjerna för sjukdomsförebyggande<br />
metoder och hur det kommer patienterna<br />
till nytta. Utdata ska kunna levereras<br />
under planperio<strong>den</strong> enligt önskemål från Socialstyrelsen.<br />
För att säkerställa implementering av en hälsoinriktad<br />
hälso- och sjukvård inom länet har<br />
ett regionövergripande programråd för hälsoinriktad<br />
hälso- och sjukvård bildats. I uppdraget<br />
ligger att samverka med övriga programråd<br />
för ett systematiskt arbetssätt och en<br />
välstrukturerad organisation i vilken levnadsvanearbetet<br />
är integrerat med implementering<br />
av diagnosspecifika riktlinjer. Under<br />
planperio<strong>den</strong> ska hälso- och sjukvår<strong>den</strong>s<br />
insatser och aktiviteter ha ett ökat fokus<br />
på samt uppnå en högre kompetens<br />
kring hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande<br />
vård.<br />
Den nationella strategin för att förebygga<br />
och behandla kroniska sjukdomar förstärker<br />
arbetet med en hälsoinriktad hälso- och sjukvård<br />
genom att förbättringsområ<strong>den</strong> som patientcentrerad<br />
och kunskapsbaserad vård, tidig<br />
upptäckt och rekommenderad åtgärd<br />
lyfts fram. Genom programrådsarbetet som<br />
regionen påbörjat kan nu de hälsoinriktade<br />
insatserna tydliggöras i de kliniska processerna,<br />
vilket i större utsträckning än i dag<br />
möjliggör att rekommenderade åtgärder erbjuds<br />
patienten. Genom detta arbete blir det<br />
tydligare på olika enheter vad som bör erbjudas,<br />
till vem och av vem.<br />
Uppdrag<br />
Levnadsvanearbetet ska integreras i<br />
de regionövergripande kliniska processer<br />
som arbetas fram i programrå<strong>den</strong><br />
under 2017.<br />
Närvård<br />
Närvård är ett samarbetskoncept som syftar<br />
till att mer av vår<strong>den</strong> ska kunna utföras nära<br />
patienten. Ett annat syfte är att minimera patientströmmarna<br />
till sjukhusen. För att få ett<br />
välfungerande närvårdsarbete måste området<br />
ses som en regionövergripande fråga och inte<br />
en fråga för enskilda förvaltningar. Konceptet<br />
bygger på att regionen och kommuner var<br />
för sig fullföljer sin uppgift på bästa möjliga<br />
sätt, att regionen och kommuner hjälper och<br />
stärker varandra för att öka förmågan samt<br />
att vid behov organisera sig tillsammans för<br />
att lösa gemensamma problem. Meto<strong>den</strong> för<br />
samverkan inom närvård är att arbeta processinriktat,<br />
skapa rutiner för samverkan och<br />
implementera dessa.<br />
Närvår<strong>den</strong> ska utvecklas så att medborgarna,<br />
i så stor utsträckning som möjligt, kan få tillgång<br />
till vård där de bor. Regionen ska driva<br />
närvårdsfrågor utifrån en helhetsbild med<br />
strävan att uppnå en jämlik vård och en vård<br />
på rätt nivå. Detta kräver en god samverkan<br />
mellan regionen och länets kommuner. Regionen<br />
måste ha ett likartat förhållningssätt till<br />
alla kommuner men <strong>den</strong> lokala lösningen kan<br />
komma att se olika ut. Regionen och kommunerna<br />
ska ha en god kommunikation och<br />
kunskap om varandras uppdrag och verksamhet.<br />
Det ska finnas etablerade kontaktytor<br />
och strategier där man kan hjälpa och stärka<br />
varandra. I vissa fall kan man samorganisera<br />
sig så att regionen och kommunerna gemensamt<br />
kan klara mer av vårdbehoven lokalt,<br />
till exempel genom närvårdsavdelningar.<br />
Närvårdsstrategin lägger grun<strong>den</strong> för det<br />
fortsatta arbetet under mandatperio<strong>den</strong>. Där<br />
pekas tre prioriterade områ<strong>den</strong> ut; äldre, barn<br />
och unga samt personer med psykisk ohälsa.<br />
Inom ramen för närvårdsstrategin tar regionen<br />
fram årsvisa prioriterade aktiviteter.<br />
Närvårdsarbetet behöver anpassas dels efter<br />
kommunernas olika förutsättningar och dels<br />
efter regionala arbetssätt som ska stärka patientsäkerheten<br />
och vara resurseffektiva.<br />
Närvårdsutvecklingen samordnas genom särskilt<br />
utsedda politiker, närvårdsstrateger på<br />
regionens ledningskontor och genom de närvårdskoordinatorer<br />
som finns i länet. Koordinatorerna<br />
är samfinansierade mellan regionen<br />
och respektive kommun och deras uppdrag<br />
är att stödja och vara drivande i det lokala<br />
samarbetet. Koordinatorerna är en framgångsfaktor<br />
och bör därför finnas i samtliga<br />
kommuner i länet. Regionen ser gärna att<br />
närvårdssamarbetet och närvårdsverksamheterna<br />
regleras i regionala och lokala avtal.<br />
Oavsett fysisk eller psykisk ohälsa har indivi<strong>den</strong><br />
en lagstadgad rätt att vid behov av insatser<br />
från både kommun och region bli erbju<strong>den</strong><br />
Samordnad individuell planering<br />
(SIP). SIP utgår från patientens behov och är<br />
24
ett arbetsverktyg som tydliggör ansvarsfördelningen.<br />
År 2017 kommer sannolikt en ny betalansvarslag<br />
att införas. Bakgrun<strong>den</strong> är en statlig<br />
utredning om trygg utskrivning från slutenvår<strong>den</strong><br />
som konstaterade att patienter blir<br />
kvar onödigt länge i slutenvård innan kommunala<br />
insatser tar vid. Det medför patientsäkerhetsrisker,<br />
bidrar till överbeläggningsproblematik<br />
och är samhällsekonomiskt ineffektivt.<br />
Den nya lagen innebär omfattande<br />
förändringar för både regioner, landsting och<br />
kommuner. Regionen behöver stärka samarbetet<br />
med kommunerna för att nå hållbara<br />
och långsiktiga lösningar vid utskrivning från<br />
slutenvår<strong>den</strong>. Patientens perspektiv och behov<br />
ska alltid vara styrande i samarbetet mellan<br />
kommun och Region Uppsala.<br />
Närvård – äldre<br />
Under planperio<strong>den</strong> kommer antalet personer<br />
över 65 år att öka med nästan 9 procent. Idag<br />
kommer ca 40 procent av alla sjukhusrelaterade<br />
kostnader från patienter över 65 år.<br />
Varje sjukhusinläggning som skulle ha kunnat<br />
undvikas innebär en onödig påfrestning<br />
för patienten och en kostnad. Det finns all<br />
anledning att aktivt arbeta för förbättrade<br />
vårdkedjor för att förhindra akutbesök och<br />
sjukhusinläggningar. I regionens närvårdsstrategi<br />
prioriteras arbete med förberedelse<br />
för ny betalansvarslag och ökade mobila insatser.<br />
I länet finns redan idag mobila team, palliativa<br />
team och annan sjukhusanknuten hemsjukvård.<br />
Det pågår en utveckling mot att<br />
mer av sjukhusvår<strong>den</strong> kommer att bedrivas i<br />
dagvård, vård i hemmet och vård på distans.<br />
I Östhammar, Enköping och Uppsala finns<br />
idag närvårdsenheter.<br />
Folktandvår<strong>den</strong> ansvarar för uppdraget om<br />
all uppsökande verksamhet gällande munhälsobedömningar<br />
och munhälsoutbildningar.<br />
Verksamhetens samarbete med kommunala<br />
verksamheter behöver förbättras för att fler<br />
äldre ska få ta del av <strong>den</strong> uppsökande tandvår<strong>den</strong>.<br />
Närvård - Barn och unga<br />
Samverkan inom närvår<strong>den</strong> gällande barn<br />
och unga omfattar förebyggande arbete, tidiga<br />
insatser samt barn och unga som är i behov<br />
av mer omfattande insatser. Den nationella<br />
psykiatrisatsningen, ligger som grund för<br />
en del av arbetet i hela länet. Den handlingsplan<br />
för barn och ungas psykiska hälsa som<br />
togs fram under <strong>2016</strong> ska implementeras under<br />
2017.<br />
Under 2017 ska en ny riktlinje implementeras<br />
för samverkan avseende barn och unga i<br />
behov av särskilt stöd. Ett annat exempel på<br />
samverkan med kommunerna är projektet Intensiv<br />
familjebehandling (IFB) som riktas till<br />
barn och unga med sammansatt neuropsykiatrisk<br />
och social beteendeproblematik samt<br />
deras familjer.<br />
Förutom de länsgemensamma prioriteringarna<br />
sker ett arbete lokalt i varje kommun<br />
med de problemområ<strong>den</strong> som i<strong>den</strong>tifierats.<br />
Det kan till exempel gälla barn med neuropsykiatrisk<br />
problematik, ogiltig frånvaro i<br />
skolan, barn och unga som riskerar att fara<br />
illa och ensamkommande flyktingbarn. Här<br />
samverkar förskola, skola och elevhälsa, socialtjänst,<br />
primärvård, barnspecialistmottagningen,<br />
barn- och ungdomspsykiatri och habiliteringen.<br />
Arbetet med ungdomsmottagningar och familjecentraler,<br />
i bred samverkan, är grundläggande<br />
för möjligheten att fånga barn och<br />
ungas behov.<br />
Närvård - psykisk hälsa<br />
Psykisk ohälsa är numera <strong>den</strong> främsta orsaken<br />
till sjukskrivning och människor med<br />
psykisk sjukdom är bland de mest sårbara<br />
inom sjukvår<strong>den</strong>. Personer med psykisk<br />
ohälsa ska ha samma tillgång till en jämlik,<br />
kunskapsbaserad, säker och tillgänglig vård<br />
och omsorg av god kvalitet som personer<br />
med somatisk ohälsa. Tidiga åtgärder är av<br />
avgörande betydelse. Det måste bli enklare<br />
för patienter att få tillgång till vård och det<br />
ska finnas medicinsk och psykologisk kompetens<br />
i primärvår<strong>den</strong>. I syfte att uppfylla<br />
detta arbetar regionen med en handlingsplan<br />
mot psykisk ohälsa. För att når resultat inom<br />
området behöver primärvår<strong>den</strong> få bättre förutsättningar<br />
för att kunna möta <strong>den</strong> ökande<br />
psykiska ohälsan.<br />
25
Den nationella överenskommelsen inom området<br />
psykisk ohälsa syftar till att öka tillgängligheten<br />
till vård och behandling av god<br />
kvalitet och att förebygga och motverka psykisk<br />
ohälsa. I länet kommer ett arbete att ske<br />
bland annat med överenskommelsens fokusområ<strong>den</strong>;<br />
förebyggande arbete, tillgängliga<br />
tidiga insatser, enskildas delaktighet, utsatta<br />
grupper samt ledning, styrning och organisation.<br />
Öppen- och slutenvår<strong>den</strong> ska hållas ihop för<br />
att skapa en bättre vård. För patienten måste<br />
de vara två delar av en sammanhållen kedja<br />
där kunskapen om patienten följer med oavsett<br />
vårdform.<br />
En del av <strong>den</strong> psykiska ohälsan beror på riskbruk<br />
och missbruk i olika former. Samordningen<br />
och utvecklingen av regionens missbruks-<br />
och beroendevård sker i samarbete<br />
med länets kommuner, polisen och Länsstyrelsen<br />
genom Styrgruppen för missbruk och<br />
beroende, RIM:s styrgrupp. Styrgruppen har<br />
också samordnat framtagandet av en länsöverenskommelse<br />
som presenterades under<br />
<strong>2016</strong>. Syftet med överenskommelsen är att<br />
stärka samverkan genom att tydliggöra en<br />
övergripande ansvarsfördelning mellan kommuner<br />
och region inom missbruksområdet i<br />
Uppsala län. Samtliga kommuner har lokala<br />
samverkansgrupper med ett tydligt brukaroch<br />
familjeperspektiv, som utifrån länsöverenskommelsen<br />
tar fram lokala överenskommelser.<br />
I de nationella riktlinjerna för missbruk<br />
och beroende är ungdomar, samsjuklighet<br />
samt läkemedelsberoende och psykosociala<br />
stödinsatser nya insatsområ<strong>den</strong>.<br />
När det gäller missbruk och beroende är det<br />
viktigt att arbeta förebyggande, men också<br />
att snabbt sätta in insatser när problem uppstår.<br />
Regionen ska bli bättre på att ta hand<br />
om barn och ungdomar med missbruksproblem.<br />
Det görs bäst genom ett gott samarbete<br />
med socialtjänst och familjer.<br />
Uppdrag<br />
Under 2017 ska Region Uppsala, i<br />
samverkan med kommunernas elevhälsa<br />
och socialtjänst, utveckla och<br />
förstärka tidiga insatser mot psykisk<br />
ohälsa hos barn och unga.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Under 2017 ska Region Uppsala utveckla<br />
sitt samarbete med kommunernas<br />
elevhälsa och socialtjänst<br />
kring barn och ungdomar med missbruksproblem.<br />
Under 2017 ska en närvårdsverksamhet<br />
öppnas i Tierp.<br />
Åtgärder för att stärka barn och<br />
ungas psykiska hälsa ska genomföras<br />
under 2017.<br />
Under 2017 ska det erbjudas ett<br />
kvalitetssäkrat utbud på ungdomsmottagningarna<br />
i alla länets<br />
kommuner.<br />
Uppföljning och utvärdering<br />
Regionen kommer fortsätta utvecklingsarbetet<br />
med att systematiskt följa upp offentliga<br />
och privata vårdgivare i syfte att förbättra<br />
såväl hälso- och sjukvår<strong>den</strong>s kvalitet<br />
som kontrollen av utbetald ersättning. Ett arbete<br />
kommer även att initieras för att årligen<br />
i särskild ordning återrapportera till regionstyrelsen<br />
och regionfullmäktige hur uppföljningsarbetet<br />
fortlöpt under året i enlighet<br />
med det beslutade programmet.<br />
Med anledning av det förstärkta kravet på<br />
uppföljning av privata vårdgivare i kommunallagen<br />
kommer arbetet att fortsätta med att<br />
fullfölja Region Uppsalas program för uppföljning<br />
av privata utförare. Av programmet<br />
framgår bland annat vilka mål och riktlinjer<br />
som ska gälla för styrelsernas och nämndernas<br />
uppföljning. Programmet innebär att styrelserna<br />
och nämnderna årligen ska arbeta<br />
fram en plan som beskriver hur uppföljningsarbetet<br />
ska prioriteras och genomföras.<br />
Regionen ska även fortsätta arbetet med strategin<br />
för fördjupad uppföljning och utvärdering<br />
av hälso- och sjukvård, som beslutas av<br />
landstingsstyrelsen. Strategin kommer att<br />
ligga till grund för planeringsarbetet på tjänstemannanivå<br />
för perio<strong>den</strong> <strong>2016</strong>-2018.<br />
När det gäller <strong>den</strong> löpande avtalsuppföljningen<br />
kommer även <strong>den</strong> att fortsätta att utvecklas<br />
och förbättras under planperio<strong>den</strong>.<br />
Med start 2017 ska regionstyrelsen och regionfullmäktige<br />
årligen få en återrapportering<br />
kring hur uppföljningsarbetet fortlöpt under<br />
26
året, i enlighet med det beslutade programmet<br />
för uppföljning av privata utförare.<br />
Det är viktigt att medborgare och patienter<br />
får information och insyn i de verksamheter<br />
som bedrivs inom hälso- och sjukvår<strong>den</strong>.<br />
Regionen kommer därför att utöka informationen<br />
på regionens webbplats om resultaten<br />
från genomförda fördjupade uppföljningar<br />
och utvärderingar.<br />
Uppdrag<br />
Utvecklingen av arbetet med systematisk<br />
fördjupad uppföljning av<br />
offentliga och privata vårdgivare, i<br />
syfte att förbättra såväl hälso- och<br />
sjukvår<strong>den</strong>s kvalitet såsom kontrollen<br />
av utbetald ersättning, ska fortsätta<br />
under 2017.<br />
<br />
Den löpande avtalsuppföljningen ska<br />
fortsätta att utvecklas och förbättras<br />
under 2017.<br />
eHälsa - en del av hälso- och<br />
sjukvår<strong>den</strong><br />
Begreppet eHälsa innefattar verksamhetsutveckling<br />
av vård, hälsa och omsorg för en<br />
ökad effektivitet, nytta och kvalitet för invånare,<br />
patienter, brukare och vård- och omsorgspersonal.<br />
E-hälsa är ett strategiskt och<br />
viktigt verktyg för att möta framti<strong>den</strong>s utmaningar<br />
inom hälso- och sjukvår<strong>den</strong>.<br />
Prognosen för Sverige är en ökande befolkning<br />
där allt fler blir allt äldre och det ökar i<br />
sin tur hälsoutmaningarna. Teknikutvecklingen<br />
ger regionen möjligheter att hantera utmaningarna<br />
bland annat genom att ge indivi<strong>den</strong><br />
möjlighet att ta ett större ansvar för sin<br />
egen hälsa och att vara delaktig i sin egen<br />
vård men också genom att ge vår<strong>den</strong> större<br />
förmåga att förutse, diagnostisera och behandla<br />
sjukdomar.<br />
eHälsa i form av e-tjänster är redan nu, men<br />
ännu mer i framti<strong>den</strong>, en självklar del av<br />
hälso- och sjukvår<strong>den</strong> för såväl indivi<strong>den</strong>,<br />
medarbetaren i vår<strong>den</strong> som för beslutsfattarna.<br />
I <strong>den</strong> nationellt framtagna handlingsplanen<br />
för landsting, regioner och kommuners<br />
samarbete inom eHälsoområdet, 2013-<br />
2018, står följande: ”Indivi<strong>den</strong> ska kunna nå<br />
alla uppgifter om sig själv och därmed aktivt<br />
kunna medverka i sin vård och omsorg. Medarbetarna<br />
ska ha rätt arbetsverktyg och information<br />
tillgänglig, medan beslutsfattare<br />
ska ha tillgång till faktabaserade underlag”.<br />
Mycket bra är gjort och mer ska göras.<br />
Landstinget i Uppsala län var först i Sverige<br />
med att göra det möjligt för patienten att ta<br />
del av sin journal via nätet. Målsättningen är<br />
att fortsätta ligga i framkant och att utveckla<br />
smarta och lättanvända e-tjänster som ska<br />
underlätta invånarens, patientens och anhörigas<br />
kontakt med hälso- och sjukvår<strong>den</strong> såväl<br />
före, under som efter vårdbesök och behandling.<br />
Under planperio<strong>den</strong> ska arbetet inom eHälsoområdet<br />
intensifieras. I första hand ska regionen<br />
införa och öka användningen av redan<br />
befintliga e-tjänster för såväl verksamhet<br />
som invånare och patienter. Fokus ska ligga<br />
på tjänster som stöder verksamheterna och<br />
som bidrar till ökad effektivitet, kvalitet, tillgänglighet<br />
och patientsäkerhet. Regionen ska<br />
också utveckla nya kommunikationskanaler<br />
och tjänster för att underlätta i kontakten<br />
och/eller i behandlingen mellan patienten och<br />
vår<strong>den</strong>. Exempel är virtuella och mobila<br />
vårdmöten, lösningar för hemmonitorering<br />
och internetbaserade behandlingsalternativ.<br />
En del av e-hälsa är telemedicin som bland<br />
annat ger möjlighet till vård på distans. Telemedicin<br />
kan underlätta både för patienter<br />
som har långt till vår<strong>den</strong> och för professionen<br />
att på ett enklare sätt få tillgång till erfarenhetsutbyte.<br />
Regelbun<strong>den</strong> rådgivande specialistverksamhet<br />
kan ge kompetensutveckling<br />
och utgöra ett kollegialt stöd som lockar fler<br />
medarbetare att arbeta på vårdcentraler med<br />
långa avstånd till länets större orter och sjukhus.<br />
Region Uppsala ska under planperio<strong>den</strong> utveckla<br />
en internetbaserad evi<strong>den</strong>sbaserad<br />
modell för behandling av psykisk ohälsa på<br />
<strong>den</strong> nationella plattformen för stöd och behandling,<br />
inom vårdcentralsuppdraget. Det<br />
pågående arbetet med plattformen för vård<br />
och behandling inom ramen för specialistpsykiatri<br />
ska fortgå och utvecklas.<br />
Uppdrag<br />
Under 2017 ska arbetet påbörjas med<br />
att implementera <strong>den</strong> regionsövergripande<br />
eHälsostrategin.<br />
27
Under 2017 ska Region Uppsala införa<br />
och öka användningen av redan<br />
befintliga e-tjänster för såväl verksamhet<br />
som invånare och patienter.<br />
Samverkan inom sjukvårdsområdet<br />
För att Region Uppsala ska vara ledande<br />
inom olika hälso- och sjukvårdsområ<strong>den</strong><br />
krävs samverkan på både internationell, nationell<br />
och regional nivå.<br />
Akademiska sjukhuset är en stor exportör av<br />
högspecialiserad sjukvård. Genom Uppsala<br />
Care vid Akademiska sjukhuset erbjuds patienter<br />
från hela värl<strong>den</strong> att få tillgång till specialistvård.<br />
På nationell nivå arbetar rikssjukvårdsnämn<strong>den</strong><br />
med att definiera vilka områ<strong>den</strong> som ska<br />
betraktas som rikssjukvård, samt besluta<br />
vilka enheter inom hälso- och sjukvår<strong>den</strong><br />
som ska få tillstånd att bedriva vår<strong>den</strong>. Region<br />
Uppsala deltar aktivt i nämn<strong>den</strong>s arbete,<br />
både på politisk- och tjänstemannanivå.<br />
Om Akademiska sjukhuset även i framti<strong>den</strong><br />
ska vara ett av de ledande universitetssjukhusen<br />
i landet är det viktigt att det vid sjukhuset<br />
bedrivs en bred verksamhet inom alla specialiteter<br />
i nära samarbete med Uppsala universitet.<br />
För att klara detta behöver samarbetet<br />
med andra sjukhus utvecklas, främst med<br />
Universitetssjukhuset Örebro och Karolinska<br />
sjukhuset.<br />
Region Uppsala har som ägare av ett universitetssjukhus<br />
ett ansvar för att stärka <strong>den</strong><br />
högspecialiserade vår<strong>den</strong> samt för undervisningens<br />
och forskningens ställning vid Akademiska<br />
sjukhuset. Regionen ska därför eftersträva<br />
en förtroendefull samverkan mellan<br />
parterna i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion<br />
för att säkra framti<strong>den</strong>s högspecialiserade<br />
vård och skapa långsiktighet och trygghet för<br />
sjukhuset.<br />
Det pågår ett arbete med en ny regional indelning.<br />
För Region Uppsala är det viktigt att<br />
Akademiska sjukhusets roll som högspecialiserat<br />
sjukhus och dess betydelse för det<br />
svenska sjukvårdssystemet, Uppsala universitets<br />
forskning och utbildning inom medicin<br />
och farmaci liksom för Life science sektorn,<br />
särskilt beaktas. En framtida regionbildning i<br />
Mellansverige bör baseras på <strong>den</strong> samverkan<br />
som idag sker inom Uppsala-Örebro sjukvårdsregion.<br />
Tillsammans med landstingen i Dalarna,<br />
Sörmland, Västmanland och Region Örebro<br />
län ingår regionen i en gemensam varuförsörjningsnämnd,<br />
som ansvarar för upphandling<br />
av förbrukningsmaterial till hälso- och<br />
sjukvård samt tandvård i de berörda landstingen.<br />
Regionen ska verka för att fler gemensamma<br />
upphandlingar genomförs inom<br />
sjukvårdsregionen.<br />
Ett samarbete pågår mellan Akademiska<br />
sjukhuset och Karolinska universitetssjukhuset<br />
inom vissa specialiteter, och detta samarbete<br />
bör både breddas och fördjupas. Inom<br />
området molekylär biovetenskap och medicin<br />
finns i dag det nationella forskningscentrumet<br />
Science for Life Laboratory. Verksamheten<br />
är organiserad i två delar, där <strong>den</strong> ena<br />
har sitt säte i Stockholm och <strong>den</strong> andra i<br />
Uppsala. Under mandatperio<strong>den</strong> ska verksamheten<br />
fortsätta att utvecklas och samverkan<br />
mellan de bägge organisationerna öka.<br />
Regionen har tillsammans med Dalarna och<br />
Gävleborg ett samverkansavtal inom området<br />
arbets- och miljömedicin. Syftet är att samverkan<br />
ska bidra till god arbets- och miljörelaterad<br />
hälsa. Samverkan med Arbets- och<br />
miljömedicin inom Region Örebro län ska<br />
förstärkas under planperio<strong>den</strong>.<br />
Skandionkliniken är Nor<strong>den</strong>s första kliniska<br />
anläggning för protonterapi. Det är också<br />
första gången som Sveriges sju landsting<br />
med universitetssjukhus har gjort en gemensam<br />
investering i ett nationellt centrum för<br />
behandling av cancer.<br />
Regionen deltar i kommunalförbundet<br />
Svenskt Ambulansflyg, som från 2018 ska<br />
sköta all ambulansflygverksamhet i landet.<br />
En viktig del i samarbetet är att landstingen<br />
och regionerna gemensamt upphandlar ambulansflygplan.<br />
Under planperio<strong>den</strong> ska arbetet med att utöka<br />
samverkan inom sjukvårdsregionen vad avser<br />
helikopterverksamheten intensifieras,<br />
28
främst genom det gemensamma kommunalförbundet<br />
med Landstinget i Värmland,<br />
Landstinget Dalarna och Västra Götalandsregionen.<br />
I arbetet med att förbättra strukturen för kunskapsstyrning<br />
är det viktigt att <strong>den</strong> regionala<br />
samverkan inom kunskapsstyrningen stärks,<br />
bland annat genom utökat uppdrag för specialitetsrå<strong>den</strong><br />
inom Uppsala–Örebro sjukvårdsregion.<br />
Inom sjukvårdsregionen finns två nationella<br />
registercentrum, Uppsala Clinical Research<br />
center (UCR) och ett centrum inom Regionalt<br />
Cancercentrum (RCC). Med en nära samverkan<br />
med dessa registercentrum finns möjligheter<br />
att stödja utveckling av kunskapsstyrningen<br />
inom regionen. Genom etableringen<br />
av RCC har det skapats förutsättningar<br />
för en ökad samverkan både regionalt<br />
och nationellt inom cancersjukvår<strong>den</strong>.<br />
Uppdrag<br />
Under 2017 ska initiativ tas för att<br />
utveckla samarbetet mellan Arbetsoch<br />
miljömedicin vid Akademiska<br />
sjukhuset och Universitetssjukhuset<br />
Örebro.<br />
Forskning, utveckling<br />
och utbildning inom<br />
hälso- och sjukvår<strong>den</strong><br />
Strategiska mål<br />
Region Uppsala<br />
<br />
Levererar vård och innovationer i<br />
världsklass genom samarbete mellan<br />
sjukvår<strong>den</strong>, Uppsalas två universitet<br />
och näringslivet.<br />
Region Uppsala står bakom det positionspapper<br />
SKL antagit gällande klinisk forskning. I<br />
dokumentet framhålls vikten av aktivt deltagande<br />
från landsting och regioner inom patientnära<br />
forskning och utveckling. Denna höjning<br />
av ambitionsnivån när det gäller klinisk<br />
forskning stämmer väl överens med regionens<br />
forskningsstrategi. Genom ett flertal åtgärder<br />
kommer Region Uppsala under de<br />
kommande åren att intensifiera engagemanget<br />
inom klinisk forskning och utveckling<br />
såväl lokalt, regionalt som nationellt. Ett<br />
annat område av central betydelse för Region<br />
Uppsala är att tillhandahålla kliniks utbildning<br />
av god kvalitet för att säkra kompetensförsörjning.<br />
På lokal nivå kommer det långvariga samarbete<br />
som finns med Uppsala universitet att<br />
ytterligare förstärkas. Detta kommer bland<br />
annat att ske genom utökat samarbete med<br />
vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap.<br />
Ett centrum för medicinteknik ska<br />
bildas där forskning inom områ<strong>den</strong> av stor<br />
betydelse för <strong>den</strong> högspecialiserade vår<strong>den</strong><br />
ska bedrivas. Avsikten är att via detta centrum<br />
även skapa gynnsamma förutsättningar<br />
för industriell samverkan. Forskning som<br />
bygger på samarbete mellan olika kompetenser<br />
samt aktörer skapar möjlighet till goda<br />
förutsättningar för kreativitet och nyskapande.<br />
En utveckling som Region Uppsala till<br />
fullo vill medverka till.<br />
Region Uppsala kommer att intensifiera arbetet<br />
med att på olika sätt bidra till en sammanhållande<br />
infrastruktur där samtliga delar<br />
av sjukvårdsregionen kan känna delaktighet.<br />
Via Regionala forskningsrådet kanaliseras<br />
redan nu medel avsedda till patientnära<br />
forskning inom sjukvårdsregionen. För att<br />
stimulera forskningssamverkan prioriteras<br />
projekt som bygger på samarbete mellan<br />
olika delar av sjukvårdsregionen. Biobankverksamhet<br />
där blodprover men även vävnader<br />
samlas in på ett systematiskt sätt utgör<br />
tillsammans med tillhörande patientdata en<br />
allt viktigare del av modern forskningsinfrastruktur.<br />
Inom regionen kommer arbetet med<br />
att bygga en infrastruktur där insamling av<br />
prover liksom logistik, förvaring och regelverk<br />
för uttag av prover för forskningsändamål<br />
att fortsätta. I detta arbete är regionala<br />
forskningsrådet tillsammans med Regionalt<br />
biobankscentrum (RBC) betydelsefulla aktörer.<br />
Under 2015 bildades efter beslut i samverkansnämn<strong>den</strong><br />
en nod för samordning av kliniska<br />
prövningar. No<strong>den</strong> knöts till Uppsala<br />
Clinical Research Center (UCR) i form av en<br />
självständig ekonomisk och funktionell enhet.<br />
Dess övergripande uppgift är att bidra<br />
till infrastruktur inom sjukvårdsregionen som<br />
leder till ökat antal kliniska prövningar Den<br />
regionala no<strong>den</strong> ingår i en nationell infrastruktur<br />
bestående av nationellt center i Gö-<br />
29
teborg samt en regional nod i varje sjukvårdsregion.<br />
Hela satsningen har tillkommit<br />
som resultat av regeringsbeslut och med delvis<br />
statlig finansiering. Satsningen syftar till<br />
att öka antalet kliniska prövningar i landet<br />
för att bryta <strong>den</strong> fleråriga nedåtgående tren<strong>den</strong>.<br />
Region Uppsalas engagemang inom fon<strong>den</strong><br />
för klinisk behandlingsforskning ska fortgå.<br />
En förutsättning är att utvärderingen av de<br />
första årens verksamhet visar tillfredsställande<br />
process samt val av relevanta projekt.<br />
En ytterligare förutsättning är att övriga<br />
landsting och regioner samt staten fortsätter<br />
stödja fon<strong>den</strong>. Genom <strong>den</strong>na fond, som finansieras<br />
via lika delar från staten och landets<br />
landsting och regioner, är avsikten att<br />
specifikt stödja patientnära klinisk forskning<br />
där tidsspannet till förväntad patientnytta bedöms<br />
ligga inom en femårsperiod.<br />
Region Uppsala tillfrågas ofta i egenskap av<br />
vårdgivare om intresse för deltagande i EUprojekt.<br />
Dessutom alstras inom regionen<br />
flera uppslag som lämpligen skulle kunna utvecklas<br />
inom ramen för <strong>den</strong>na typ av projekt.<br />
Men brister i EU-kompetens utgör tyvärr ett<br />
betydande hinder för deltagande även i högt<br />
prioriterade projekt. Avsikten är därför att<br />
från 2017 bygga upp EU-kompetens som underlättar<br />
deltagande i projekt relaterade till<br />
hälso- och sjukvård.<br />
Ordnat införande av nya metoder liksom utsortering<br />
av gamla metoder är av central betydelse<br />
för att säkerställa en positiv utveckling<br />
av hälso- och sjukvård. Samtidigt är det<br />
känt att ordnat införande och utsortering utgör<br />
en betydande utmaning inom <strong>den</strong> kunskapsintensiva<br />
och snabbt föränderliga verksamhet<br />
som hälso- och sjukvård utgör. För<br />
att skapa bättre förutsättningar för ordnat införande<br />
har det efter förebild från Storbritannien<br />
skapats några så kallade HTA-enheter<br />
(Health Technology Assessment) inom landet.<br />
I Uppsala-Örebroregionen finns sedan<br />
några år en enhet i Örebro, Camtö, som har<br />
<strong>den</strong>na uppgift. Ett mer organiserat samarbete<br />
kommer under de närmaste åren att byggas<br />
upp med <strong>den</strong>na enhet.<br />
Utbildning utgör en central del av regionens<br />
uppgifter. Ett prioriterat område kommer att<br />
vara tillhandahållande av platser för klinisk<br />
utbildning för stu<strong>den</strong>ter inom olika vårdprogram.<br />
Dessa platser måste hålla en hög kvalitet<br />
som ligger minst i nivå med det avtalsreglerade<br />
åtagande som finns gentemot Uppsala<br />
universitet och andra utbildande organisationer.<br />
En väl genomtänkt och genomförd<br />
klinisk utbildning ska ge stu<strong>den</strong>ten en god<br />
praktisk utbildning. En väl genomförd klinisk<br />
utbildning utgör också en god bas för<br />
framtida rekrytering av medarbetare.<br />
Övergripande målsättning är att deltagare ska<br />
tillgodogöra sig kompletterande kunskaper<br />
och färdigheter för att kunna arbeta med <strong>den</strong><br />
komplexa vård som ges inom Region Uppsala.<br />
För att säkra framtida kompetensförsörjning<br />
av läkare är det synnerligen betydelsefullt<br />
med tillräckligt antal platser för allmäntjänstgörande<br />
AT-läkare samt därefter specialisttjänstgörande<br />
ST-läkare för att motsvara förväntat<br />
behov inom varje specialitet. Eftersom<br />
det tar många år från anställning av ATläkare<br />
fram till dess att vederbörande blir färdig<br />
specialist är långsiktig planering helt avgörande.<br />
När det gäller AT finns enligt utvärderingar<br />
gjorda av Sveriges yngre läkares förening en<br />
betydande skillnad mellan de båda sjukhusen<br />
inom Region Uppsala. Eftersom målsättningen<br />
är att tillhandahålla en jämn och bra<br />
kvalitet på all utbildning, inklusive AT, finnas<br />
skäl att överväga en mer sammanhållen<br />
struktur för AT inom Region Uppsala.<br />
I början av <strong>2016</strong> fattade landstingsfullmäktige<br />
beslut gällande ST-läkare i allmänmedicin<br />
som innebär att dessa ska anställas direkt<br />
av vårdcentral/vårdgivare. Samtidigt infördes<br />
en ny finansieringsmodell med delat ansvar<br />
mellan vårdcentral/vårdgivare och Region<br />
Uppsala. Avsikten med dessa förändringar<br />
var att skapa tydlighet när det gäller arbetsgivarroll<br />
och arbetsledning, men även att möjliggöra<br />
fler ST-tjänster inom primärvår<strong>den</strong>.<br />
Inom en nära framtid förväntas ett betydande<br />
antal läkare som söker arbete i Sverige ha<br />
fått sin utbildning i annat land. Det kan röra<br />
sig om svenska medborgare som utbildat sig<br />
inom EU eller utländska medborgare som av<br />
olika skäl söker sig till Sverige. För att underlätta<br />
steget in i <strong>den</strong> svenska vår<strong>den</strong> finns<br />
avsikten att genomföra ett pilotprojekt kallat<br />
<strong>30</strong>
Klinisk introduktions tjänst (KIT) med början<br />
2017. Enligt förslaget ska läkare med<br />
<strong>den</strong>na bakgrund kunna söka tidsbestämd<br />
tjänst inom Region Uppsala.<br />
Uppdrag<br />
Ett centrum för medicinteknik ska<br />
bildas tillsammans med Uppsala<br />
Universitet under 2017.<br />
<br />
Under 2017 intensifiera arbetet med<br />
att bygga en infrastruktur för samordning<br />
av kliniska studier inom<br />
sjukvårdsregionen.<br />
Region Uppsala ska under 2017<br />
bygga upp EU-kompetens som underlättar<br />
deltagande i projekt relaterade<br />
till hälso- och sjukvård.<br />
<br />
<br />
Region Uppsala ska utveckla AToch<br />
ST-utbildningarna under 2017.<br />
Under 2017 ska Region Uppsala utveckla<br />
introduktionstjänst för utlandsutbildade<br />
läkare<br />
Regional utveckling<br />
Strategiska mål<br />
Region Uppsala<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Bidrar till att skapa förutsättningar<br />
för näringslivet att fortsätta växa,<br />
med särskilt fokus på life science,<br />
energisektorn och gröna näringar.<br />
Bidrar till att utveckla en hållbar besöksnäring.<br />
Utvecklar infrastruktur som skapar<br />
förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande<br />
och en hållbar utveckling<br />
av länet.<br />
Har en natur som är en tillgänglig<br />
arena och mötesplats för fysisk aktivitet<br />
och social gemenskap.<br />
Region Uppsala har det regionala utvecklingsansvaret<br />
i Uppsala län. Uppdraget kommer<br />
från riksdag och regering och arbetet<br />
sker i samverkan och i dialog med parter som<br />
på olika sätt arbetar för utvecklingen i länet.<br />
Det innebär att Region Uppsala arbetar tillsammans<br />
med kommunerna i länet, näringslivsorganisationer,<br />
ideell sektor, länsstyrelsen,<br />
universiteteten och andra regionala aktörer<br />
för att genomföra utvecklingsarbetet.<br />
Region Uppsalas roll är att både vara en del<br />
av genomförandet men också att samordna<br />
och följa upp detsamma.<br />
Den regionala utvecklingsstrategin (RUS)<br />
anger inriktningen. Strategin utgår från hur<br />
regionens aktörer ska kunna möta viktiga<br />
samhällsutmaningar och sikta mot gemensamma<br />
mål. I detta arbete är Akademiska<br />
sjukhuset en mycket viktig aktör och samarbetet<br />
mellan Region Uppsala och Uppsalas<br />
två universitet en betydelsefull faktor.<br />
Genom det statliga regionala utvecklingsansvaret<br />
har Region Uppsala uppdraget att företräda<br />
länet i EUs strukturfondspartnerskap,<br />
både gällande socialfon<strong>den</strong> och regionalfon<strong>den</strong>.<br />
I detta ingår att mobilisera aktörer,<br />
stödja utveckling av projekt som ligger i linje<br />
med programmens intentioner och vara programmens<br />
kontaktpunkt i länet.<br />
I det regionala utvecklingsansvaret ingår<br />
också att hantera det statliga anslaget för regionala<br />
tillväxtåtgärder, som genom uppväxling<br />
av exempelvis EU-fonder, kan få betydande<br />
genomslag. Prioriteringen av vilka<br />
projekt som ska få medel sker utifrån hur de<br />
uppfyller intentionerna i <strong>den</strong> regionala utvecklingsstrategin.<br />
Internationella kontakter blir allt fler och får<br />
allt större betydelse för samhällsutvecklingen.<br />
Erfarenhetsutbyte med andra regioner<br />
ger nya idéer och insikter som tillför ökad<br />
kunskap och inspiration i regionens utvecklingsarbete.<br />
Omvärldskontakter spelar därför<br />
en viktig roll i utvecklingsarbetet för en stor<br />
och kunskapsintensiv organisation som Region<br />
Uppsala. Arbetet bedrivs främst genom<br />
politisk påverkan och genom arbete i olika<br />
internationella och regionala nätverk som exempelvis<br />
Assembly of European Regions<br />
(AER) där Region Uppsala också har en styrelsepost.<br />
Upplandsstiftelsen har det regionala ansvaret<br />
för att främja naturvård och friluftsliv. Genom<br />
stiftelsen arbetar Region Uppsala för att<br />
31
naturen ska vara en tillgänglig arena och mötesplats<br />
för fysisk aktivitet och social gemenskap.<br />
Upplandsstiftelsen har fått ett utvidgat<br />
folkhälsouppdrag att till 2018 presentera utvecklade<br />
arbetsmodeller för regelbun<strong>den</strong> fysisk<br />
aktivitet i natur för personer med funktionsnedsättning.<br />
En stor del av verksamheten<br />
finansieras genom externa projektmedel.<br />
Näringsliv och Innovationer<br />
Inom ramen för det regionala utvecklingsuppdraget<br />
har Region Uppsala till uppgift att<br />
förbättra och utveckla näringslivsklimatet<br />
och skapa förutsättningar för fler och växande<br />
företag genom ekonomiskt stöd till och<br />
genom att samverka med olika näringslivsfrämjande<br />
aktörer som exempelvis STUNS<br />
och ALMI. I uppdraget ingår också att förstärka<br />
länet som innovationsområde.<br />
I Uppsala län prioriteras stödet till näringslivets<br />
utveckling genom att kraftsamla kring<br />
utbildning och forskning i världsklass och<br />
genom att utveckla Akademiska sjukhuset<br />
som motor för regional utveckling. Vidare<br />
prioriteras stöd för framväxten av nya bolag<br />
bland annat genom en varaktig infrastruktur<br />
för innovation. Tillsammans med kommunerna<br />
i länet arbetar Region Uppsala med insatser<br />
för att stärka det lokala företagsklimatet.<br />
När det gäller företag i behov av expertråd<br />
för utveckling av produkter avsedda för<br />
hälso- och sjukvård liksom för kliniska utvärderingar<br />
av produkter och tekniska lösningar<br />
för att förbättra vår<strong>den</strong> har framförallt<br />
Akademiska sjukhuset och dess medarbetare<br />
en betydelsefull roll. Tillgång till sjukvår<strong>den</strong>s<br />
infrastruktur, inklusive patienter, utgör<br />
en nödvändig förutsättning för <strong>den</strong>na typ av<br />
forskning och utveckling. För att ytterligare<br />
stärka möjligheterna att fullgöra detta åtagande<br />
gentemot life science-industrin kommer<br />
Innovation Akademiska att stödjas.<br />
Upplevelser och destinationer stärker möjligheterna<br />
till en hållbar besöksnäring som har<br />
betydelse för utveckling och livskraft på<br />
landsbyg<strong>den</strong> och för storstäderna som besöksmål,<br />
centrum för evenemang, mässor<br />
och möten. Region Uppsala har ansvar för<br />
länsturismen, vilken bedrivs under namnet<br />
Visit Uppland. Visit Uppland ska bidra till<br />
att stärka länets attraktivitet och konkurrenskraft,<br />
i<strong>den</strong>tifiera besökaren, driva på produktoch<br />
affärsutveckling och etablera nätverk<br />
samt stärka gemensam marknadskommunikation.<br />
Region Uppsala arbetar för att säkra framtida<br />
kompetensförsörjning och för att tydliggöra<br />
kopplingen mellan utbildningssystemet och<br />
arbetslivet. Den regionala kompetensplattformen<br />
Kompetensforum Uppsala län utgör mötesplats<br />
för utbildningsanordnare och arbetslivet<br />
kring kompetensförsörjningsfrågor.<br />
Uppdrag<br />
För att stärka åtagandet gentemot life<br />
science-industrin ska Innovation<br />
Akademiska stärkas och utvecklas.<br />
Samverkan inom folkhälsoområdet<br />
Den regionala utvecklingspolitiken har en<br />
tydlig inriktning mot en hållbar utveckling i<br />
vilken en god hälsa i befolkningen är en förutsättning.<br />
Regionen är medlem i WHOnätverket<br />
hälsofrämjande hälso- och<br />
sjukvård, HFS. Det innebär att regionen<br />
ska implementera ett hälsoinriktat arbete<br />
i enlighet med <strong>den</strong>na konstitution och<br />
dess strategier och riktlinjer utifrån de<br />
fyra perspektiven styrning och ledning,<br />
patient, befolkning och medarbetare. För<br />
att arbetet ska vara framgångsrikt och en<br />
del av strategin för hållbar utveckling ska<br />
kopplingen mellan befolkningens hälsa<br />
och regional utveckling stärkas. Det<br />
krävs en plattform på ledningsnivå som<br />
håller ihop, använder och utvecklar kompetensen<br />
inom hela folkhälsoområdet och<br />
som också kan stödja länets aktörer i<br />
långsiktiga samverkansinsatser. På strategisk<br />
nivå samlas även regionens resurser<br />
när det gäller analys och uppföljning av<br />
det hälsoinriktade arbetet.<br />
En gemensam plattform ger synergieffekter,<br />
till exempel när det gäller ökad fysisk och<br />
psykisk hälsa genom en bra och tillgänglig<br />
kollektivtrafik eller genom kulturupplevelser,<br />
folkbildning eller möjligheten att utöva kultur.<br />
32
Den regionala utvecklingsstrategin utgör en<br />
grund för det strategiska och systematiska arbetet<br />
med att skapa samhälleliga förutsättningar<br />
för en god och jämlik hälsa i länet.<br />
Utifrån strategin ska regionen under 2017 ta<br />
fram en handlingsplan för hur hälsan i länets<br />
befolkning ska förbättras samt en modell för<br />
en länsgemensam uppföljning av hälsans utveckling<br />
och fördelning. Arbetet med uppföljningsmodellen<br />
ska vara nära kopplat till<br />
arbetet med socioekonomiskt investeringsperspektiv<br />
som pågår i flera av länets kommuner.<br />
Hälsokalkylatorn och Cancerpreventionskalkylatorn<br />
är två verktyg som Region Uppsala<br />
ska använda sig av som stöd för att ta fram<br />
säkrare prognoser för hur ett aktivt preventionsarbete<br />
för bättre och mer jämlik hälsa<br />
kan minska samhällets kostnader. Det är<br />
Regionalt cancercentrum som i samarbete<br />
med Uppsala universitet tagit initiativ till en<br />
cancerpreventionskalkylator. Syftet är att tillhandahålla<br />
ett instrument för att belysa hur<br />
förändrade levnadsvanor kan påverka insjuknande<br />
i cancer och därmed kostnadsförändringen<br />
på samhällsnivå. Genom dessa två instrument<br />
får regionen möjlighet att beräkna<br />
kostnadsförändringar relaterat till de preventiva<br />
satsningar man önskar genomföra.<br />
Uppdrag<br />
Region Uppsala ska under 2017 ta<br />
fram en handlingsplan för organisering<br />
och insatser för förbättrad och<br />
mer jämlik hälsa i befolkningen samt<br />
en modell för uppföljning av hälsans<br />
utveckling och fördelning.<br />
FoU-stöd till socialtjänst och<br />
angränsande hälso- och sjukvård<br />
Det övergripande syftet med FoU-stödsverksamhet<br />
är att verka för en evi<strong>den</strong>sbaserad<br />
praktik inom socialtjänsten och angränsande<br />
delar av hälso- och sjukvår<strong>den</strong> för en god<br />
kvalitet och effektivitet till nytta för brukare/patient/invånare.<br />
Med ”angränsande<br />
hälso- och sjukvård” menas de delar där<br />
hälso- och sjukvår<strong>den</strong> och socialtjänsten har<br />
gemensamma frågor och där samverkan ger<br />
ett mervärde. Verksamheten bygger dels på<br />
de behov som i<strong>den</strong>tifieras lokalt och dels på<br />
nationella initiativ till kunskapsbaserad utveckling.<br />
FoU-stödverksamheten har i<strong>den</strong>tifierats<br />
som ett nav i <strong>den</strong> regionala samverkans-<br />
och stödstrukturen för kunskapsutveckling<br />
inom detta område. Stödstrukturen<br />
som helhet innefattar många olika verksamheter<br />
och organisationer med ansvar för kunskapsutveckling.<br />
Uppdraget från Socialdepartementet<br />
och SKL för <strong>den</strong> regionala samverkans-<br />
och stödstrukturen, sammanfaller<br />
med FoU-stöds inriktning för arbetet.<br />
FoU-stöd och <strong>den</strong> regionala stödstrukturen<br />
kompletterar varandra och hanteras därmed<br />
gemensamt.<br />
Infrastruktur<br />
I och med regionbildningen ansvarar Region<br />
Uppsala för länstransportplanen. Under 2017<br />
fortsätter och intensifieras arbetet med revideringen<br />
av planen. Revideringen sker i samverkan<br />
med kommunerna i länet, Trafikverket<br />
och övriga län i Östra Mellansverige<br />
Länstransportplanen skall möjliggöra ett ökat<br />
kollektivtrafikresande, särskilt i stadstrafiken<br />
i Uppsala och längs de stora stråken, ökad<br />
andel resande med cykel och till fots, hållbara<br />
godstransporter samt ökat utbyte med<br />
kringliggande regioner. Länstransportplanen<br />
ska möjliggöra att det nationella målet om att<br />
minska utsläppen av växthusgaser med 40<br />
procent till år 2020 uppnås.<br />
På <strong>den</strong> regionala agendan står framför allt en<br />
utbyggnad av spårkapaciteten från Uppsala<br />
till Stockholm och en förbindelse från västra<br />
Mälardalen via Uppsala till Arlanda – Aroslänken.<br />
Under 2017 slutförs en förstudie om<br />
ny järnväg mellan Enköping och Uppsala.<br />
Region Uppsala deltar, tillsammans med övriga<br />
län i Mälardalen, i skapandet av ett storregionalt<br />
stomlinjenät för tågtrafik. Dess<br />
uppgift är att fungera som bastrafik för arbets-<br />
och vardagsresande mellan större orter<br />
inom och mellan länen i Stockholm-Mälarregionen<br />
samt till orter i angränsande län.<br />
Samarbetet inom ABC-stråket har återupptagits.<br />
Huvudinriktningen för arbetet är att på<br />
sikt få två ytterligare spår på Ostkustbanan,<br />
hela sträckan Stockholm–Uppsala.<br />
Under 2017 kommer två stora kapacitetshöjande<br />
järnvägsbyggen att vara klara. Det är<br />
Citybanan i Stockholm och dubbelspåret i<br />
33
Gamla Uppsala som båda kommer att påverka<br />
trafikkapaciteten för tågtrafiken söder<br />
och norr om Uppsala. I samverkan med Trafikverket<br />
bör ett investeringsprogram för förlängning<br />
av plattformar längs ostkustbanan<br />
arbetas fram inför att nya längre tåg införs.<br />
Nästa steg bör vara att bygga ut spårkapaciteten<br />
på sträckan Uppsala–Arlanda och därmed<br />
möjliggöra byggandet av stationer i<br />
första hand i Bergsbrunna samt eventuellt i<br />
Alsike. Region Uppsala ska därför bevaka<br />
och på alla sätt påverka att ekonomiska medel<br />
avsätts för <strong>den</strong>na tågsträcka.<br />
Upptågstrafiken på sträckan Uppsala–Sala<br />
har utvecklats mycket positivt. Dalabanan är<br />
i stort behov av upprustning om trafiken ska<br />
kunna fortsätta utvecklas. En dialog förs med<br />
Trafikverket om att snarast få ett tåguppehåll<br />
i Vänge och eventuellt också i Järlåsa och<br />
Vittinge i ett längre perspektiv. Dialog förs<br />
också med Uppsala kommun om ökad bostadsproduktion<br />
och de byggnationer som<br />
krävs att kommunen genomför i anslutning<br />
till en stationsanläggning i Vänge.<br />
Det är angeläget att säkerställa funktionaliteten<br />
i befintlig spårinfrastruktur så att tillkommande<br />
infrastruktur verkligen blir en kapacitetshöjning.<br />
Därför måste Region Uppsala<br />
inom ramen för Länstransportplanen,<br />
tillsammans med Trafikverket, fortsätta och<br />
intensifiera arbetet med trimningsåtgärder,<br />
byte av växlar, signalsystem och kontaktledningar.<br />
<strong>2016</strong> påbörjade Trafikverket tillsammans<br />
med Sjöfartsverket en studie om väg 55 med<br />
fokus på Hjulstabron som idag har brister<br />
och inte är optimalt anpassad för de inre vattenvägarna.<br />
Region Uppsala ska vara delaktig<br />
i studien och bevaka att en eventuell<br />
ombyggnation av bron ska ske på ett sådant<br />
sätt att väg 55 och Hjulstabron kan fylla en<br />
storregional funktion.<br />
Inom ramen för En Bättre sits, formas en gemensam<br />
storregional bild och prioriteringar<br />
för framtida investeringar i infrastruktur och<br />
planering för hela Stockholm-Mälarregionen.<br />
Samarbetet överblickar bland annat vägar,<br />
sjövägar, järnvägar och flyget i ett internationellt,<br />
nationellt, regionalt och inomregionalt<br />
perspektiv med avseende på funktion, kapacitet,<br />
standard och framtida mål för godsoch<br />
persontransporter.<br />
God infrastruktur är en förutsättning för utveckling<br />
i hela länet. Det gäller inte bara<br />
transportinfrastruktur utan även ITinfrastruktur.<br />
För att åstadkomma goda kommunikationer<br />
i hela länet krävs en väl utbyggd<br />
infrastruktur för både transporter och<br />
elektroniska kommunikationer. Uppsala län<br />
var först i landet att besluta om en regional<br />
digital agenda som förverkligas genom utbyggd<br />
IT-infrastruktur och kanalisation av<br />
bredband, men också av en gemensam ambition<br />
mellan kommuner och Region Uppsala<br />
att införa nya e-tjänster. Dessa olika typer av<br />
infrastruktur kompletterar varandra och kan<br />
med fördel samplaneras. Vid åtgärder längs<br />
vägar, cykelvägar eller liknande bör man därför<br />
sträva efter att samtidigt lägga ner bredband<br />
om behov finns. Fram till 2020 har<br />
Region Uppsala i samverkan med länsstyrelsen<br />
möjlighet erbjuda en ny funktion för att<br />
koordinera utbyggna<strong>den</strong> av bredband i länet,<br />
finansierat inom ramen för landsbygdsprogrammet.<br />
Region Uppsala arbetar för att stärka sambandet<br />
och utveckla samordningen mellan<br />
det regionala tillväxt- och utvecklingsarbetet<br />
och kommunernas översiktsplanering samt<br />
för att skapa goda förutsättningar för att kollektivtrafiken<br />
ska finnas med från början i<br />
samhällsplaneringen. Det arbetet omfattar<br />
bland annat att utveckla regionalt planeringsunderlag<br />
och stöd till regionalt samarbete<br />
inom rumslig/fysisk planering.<br />
Uppdrag<br />
Region Uppsala ska under 2017 intensifiera<br />
arbetet med revidering av<br />
länstransportplanen.<br />
<br />
<br />
Region Uppsala ska under 2017 bevaka<br />
och på alla sätt påverka att ekonomiska<br />
medel avsätts för ytterligare<br />
två spår för tågsträckan Uppsala -<br />
Arlanda.<br />
Region Uppsala ska under 2017 fullfölja<br />
arbetet med åtgärdsvalsstudie<br />
för Aroslänken med sikte på ny järnvägsförbindelse<br />
Uppsala-Enköping.<br />
34
Region Uppsala ska under 2017 fortsatt<br />
föra dialog med Trafikverket om<br />
att snarast få ett tåguppehåll i Vänge.<br />
Region Uppsala ska under 2017 fortsatt<br />
föra dialog med Uppsala kommun<br />
om en stationsanläggning i<br />
Vänge.<br />
Tågtrafiken<br />
Trafiken med Upptåget utökas så långt det är<br />
möjligt med nuvarande fordonsflotta. För att<br />
säkerställa kapaciteten på längre sikt har ett<br />
fordonsanskaffningsprojekt inletts. Syftet är<br />
att ersätta de nuvarande tågen med nya tåg<br />
med plats för fler resenärer. I avvaktan på de<br />
nya tågen planeras för att hyra in tillfälliga<br />
fordon in i mån av tillgång.<br />
<br />
<br />
Region Uppsala ska under 2017 vara<br />
delaktig i studien och bevaka att en<br />
eventuell ombyggnation av bron ska<br />
ske på ett sådant sätt att väg 55 och<br />
Hjulstabron kan fylla en storregional<br />
funktion.<br />
Region Uppsala ska under 2017 fortsätta<br />
arbetet med att utveckla regionalt<br />
planeringsunderlag och stöd till<br />
regionalt samarbete inom rumslig/fysisk<br />
planering.<br />
Kollektivtrafik<br />
Strategiska mål<br />
Region Uppsala<br />
<br />
Har en kollektivtrafik som gör att<br />
allt är nära i en växande region.<br />
Fördubblar antalet resor till år 2020<br />
och kollektivtrafikens andel av det<br />
motoriserade resandet till 20<strong>30</strong> jämfört<br />
med 2006.<br />
<br />
<br />
Har en kollektivtrafik som är det naturliga<br />
valet för resor till och från<br />
arbete, studier och fritidsaktiviteter.<br />
Bidrar till en socialt, ekonomiskt och<br />
ekologiskt hållbar utveckling., där<br />
fossilfri kollektivtrafik är en hörnsten.<br />
Kollektivtrafiken är viktig för att arbetsmarknadsregionen<br />
ska kunna växa. Störst befolkningstillväxt<br />
förväntas i de stora trafikstråken<br />
där buss- och tågtrafik behöver följa med <strong>den</strong><br />
ökade efterfrågan. Samspelet mellan kollektivtrafiken<br />
och kommunernas fysiska planering<br />
ska utvecklas.<br />
Inom Mälab-samarbetet planeras förändringar<br />
av trafiken mellan Uppsala och Stockholm<br />
vilket kan få effekt 2018. Dessutom<br />
finns en osäkerhet över hur SJ väljer att trafikera<br />
sträckan från 2018 och framåt varför beredskap<br />
för eventuell kompletterande trafik<br />
behövs. Tillsammans med Mälab och Trafikförvaltningen<br />
inom Stockholms läns landsting<br />
säkerställs nödvändig trafik mellan<br />
främst Uppsala och Stockholms län.<br />
Uppdrag<br />
Trafiken med Upptåget ska under<br />
2017 utökas och utvecklas.<br />
<br />
Under 2017 ska underlag tas fram<br />
för att säkerställa långsiktig tillgång<br />
på tåg.<br />
Regionbusstrafiken<br />
Inom regionbusstrafiken finns potential att nå<br />
nya resenärer i vissa starka stråk där trafiken<br />
idag inte helt möter de behov som finns. Därför<br />
behöver trafiken utvecklas för att få ökad<br />
attraktivitet och därmed få fler bilister att<br />
välja kollektivtrafiken.<br />
En strategi ska utarbetas för regionbusstrafikens<br />
utveckling. Den ska bygga på två delstrategier,<br />
dels för hur regionbusstrafiken ska<br />
användas, dels vilken kollektivtrafik som ska<br />
kunna förväntas på landsbyg<strong>den</strong>. I <strong>den</strong> senare<br />
ska också ingå hur kollektivtrafik ska realiseras<br />
där busstrafik inte kan motiveras. Med<br />
grund i de nya strategierna kan sedan en effektivisering<br />
och omprioritering ske när det<br />
gäller omfattningen och utbudet av regionbusstrafik.<br />
Uppsala kommun önskar att reglerplatsen för<br />
bussar som idag finns intill Lindvalls kafferosteri<br />
i centrala Uppsala flyttas senast till<br />
2018. Detta innebär en omfattande ökning av<br />
tomkörningar med högre kostnader och mil-<br />
35
jöbelastning som följd. Kollektivtrafikförvaltningen,<br />
UL, för dialog med Uppsala<br />
kommun med syfte att minimera konsekvenserna<br />
av att flytta reglerplatsen.<br />
Kollektivtrafiknämn<strong>den</strong> kommer under året<br />
att fortsätta med att erbjuda bilister att delta<br />
testresenärsprojekt, där de får prova på kollektivtrafiken<br />
i en månad. Tidigare försök har<br />
visat sig mycket lyckosamma och har fått fler<br />
att välja kollektivtrafiken framför bilen.<br />
Uppdrag<br />
Under 2017 ska en strategi för regionbusstrafikens<br />
utveckling utarbetas.<br />
<br />
Region Uppsala ska under 2017 fortsätta<br />
att erbjuda bilister att delta i<br />
testresenärsprojekt, där de får prova<br />
på kollektivtrafiken i en månad.<br />
Anropsstyrd trafik<br />
Under 2017 kommer Kollektivtrafiknämn<strong>den</strong><br />
att ha nya ramavtal för anropsstyrd trafik att<br />
tillgå och därmed en möjlighet att utveckla<br />
detta som del av det samlade kollektivtrafiksystemet.<br />
Det möjliggör att ha trafik med<br />
mindre fordon i beredskap för att köra på<br />
sträckor där det är ett lågt resande.<br />
Uppdrag<br />
Region Uppsala ska inom ramen för<br />
regionbusstrategin skapa förutsättningar<br />
för anropsstyrd trafik.<br />
Stadstrafiken i Uppsala<br />
Stadstrafiken behöver utvecklas i takt med<br />
att Uppsala stad växer. Ett förbättrat busslinjenät<br />
införs 2017. Beslut fattas under sommaren<br />
<strong>2016</strong> för att alla förberedelser ska hinnas<br />
med inför starten av det nya linjenätet. Vilket<br />
utbud det nya linjenätet ska ha kommer att<br />
påverka kostnaderna för stadsbusstrafiken.<br />
Just nu utreds olika vägar för att utveckla kapacitetsstark<br />
kollektivtrafik i Uppsala kommun,<br />
genom antingen Bus Rapid Transit<br />
(BRT) eller spårväg. I båda fallen bygger<br />
eventuellt förverkligande på att Uppsala<br />
kommun bygger och finansierar infrastrukturen.<br />
I utredningen ingår också att se över<br />
möjligheten till statlig (t ex Länstransportplanen)<br />
eller annan medfinansiering. Region<br />
Uppsalas del är trafikeringen.<br />
Både BRT och spårväg kan erbjuda energieffektiv<br />
och fossilbränslefri kollektivtrafik och<br />
bidra till att vi når målet om att fördubbla<br />
kollektivtrafikens marknadsandel. Samtidigt<br />
är det förknippat med höga kostnader, varför<br />
det är viktigt att det utreds noggrant och att<br />
finansieringsansvaret är tydligt.<br />
Ett fortsatt nära samarbete med Uppsala<br />
kommun krävs för att aktivt arbeta för en<br />
bättre framkomlighet för kollektivtrafiken<br />
inom Uppsala stad. Det är viktigt för att kollektivtrafiken<br />
ska bli både rationell att driva<br />
och attraktiv att resa med. Förbättrad framkomlighet<br />
i Uppsala ger positiva effekter för<br />
både stadstrafik och regiontrafik.<br />
Uppdrag<br />
Ett förbättrat busslinjenät ska införas<br />
i Uppsala 2017.<br />
<br />
Region Uppsala ska under 2017 fortsätta<br />
utredningen rörande kapacitetsstark<br />
kollektivtrafik i Uppsala kommun.<br />
Fossilfri kollektivtrafik<br />
Region Uppsalas största klimatpåverkan<br />
kommer från kollektivtrafikens bussar. Kollektivtrafiken<br />
är samtidigt en mycket viktig<br />
aktör i omställningen till ett hållbart samhälle.<br />
En strategi är beslutad för hur fossilfrihet ska<br />
uppnås år 2020. Strategin bygger på att i huvudsak<br />
ha biogas, biodiesel och el som drivmedel.<br />
Denna strategi ska under perio<strong>den</strong><br />
omsättas i praktiskt genomförande på alla delar<br />
av trafiken vars avtal löper till och förbi<br />
år 2020.<br />
Uppdrag<br />
Strategin för fossilfri kollektivtrafik<br />
ska under 2017 omsättas i praktiskt<br />
genomförande i alla delar av trafiken.<br />
36
Kultur och bildning<br />
Strategiska mål<br />
Region Uppsala<br />
<br />
Utvecklar kultur- och kunskapsregionen<br />
genom ett konst- och kulturliv<br />
som präglas av mod, bildning och<br />
delaktighet.<br />
Ett starkt och fritt kulturliv är en viktig del av<br />
välfär<strong>den</strong> och kulturell infrastruktur är avgörande<br />
för <strong>den</strong> regionala utvecklingen. Målet<br />
är en stark kultur- och kunskapsregion med<br />
internationell lyskraft där konst- och kulturlivet<br />
präglas av mod, bildning, nytänkande och<br />
delaktighet. Medlet är samverkan, där resurser<br />
samordnas och insatser effektiviseras.<br />
Uppsala län ingår sedan 2013 i <strong>den</strong> nationella<br />
Kultursamverkansmodellen. Detta innebär att<br />
landstinget tilldelas och Kulturnämn<strong>den</strong> beslutar<br />
om fördelning av statliga medel till länets<br />
kulturinstitutioner samt ansvarar för att i<br />
samverkan med länets kommuner, i samråd<br />
med det professionella kulturlivet och civilsamhället,<br />
ta fram en regional kulturplan.<br />
Nuvarande plan omfattar 2015-2018. Under<br />
2017 påbörjas arbetet med en ny regional<br />
Kulturplan för åren 2019-2022.<br />
Ett rikare konstliv<br />
Regionens kulturinstitutioner utgör tillsammans<br />
med de fria professionella kulturskaparna<br />
navet för ett rikt konstliv i regionen.<br />
Kartläggning av kulturskapare pågår och utifrån<br />
<strong>den</strong> framtas handlingsplaner för arbetet<br />
med att skapa goda villkor och förutsättningar<br />
för att kulturskaparna ska kunna leva<br />
och verka i länet.<br />
Satsningen ämnad att stärka <strong>den</strong> professionella<br />
nutida dansen, utveckla dansen som<br />
konstform samt nå ny publik, fortsätter under<br />
planperio<strong>den</strong>. Uppsala Stadsteater och Musik<br />
i Uppland gör kompetenshöjande insatser,<br />
särskilt på dansområdet. Scenkonst-karusellen<br />
byggs ut för att nå så många som möjligt<br />
av länets invånare.<br />
Det internationella perspektivet är viktigt för<br />
att kunna se <strong>den</strong> egna verkligheten i ett<br />
större, globalt sammanhang. Region Uppsala<br />
stödjer initiativ som ökar de internationella<br />
kontaktytorna.<br />
Ökad kulturell delaktighet<br />
Alla regioninvånare ska ges möjlighet att ta<br />
del av och delta i en mångfald av kulturyttringar.<br />
Insatser för att nå nya grupper och ta<br />
tillvara mångspråkighet, mångkultur och nationella<br />
minoriteter, kommer att göras. Det<br />
strategiska arbetet på dessa områ<strong>den</strong> kommer<br />
att stärkas, för att på bästa sätt kunna främja<br />
och stödja det arbete som görs i kommuner<br />
och civilsamhälle.<br />
Konst och kultur kan spela en viktig roll för<br />
ökat välbefinnande, utgöra en resurs inom<br />
vår<strong>den</strong> och i arbetet med förebyggande folkhälsa.<br />
Satsningar kommer fortsatt att göras<br />
inom området kultur och hälsa, där Kultur i<br />
vår<strong>den</strong> är exempel på en uppskattad och etablerad<br />
verksamhet.<br />
Barn och unga är en prioriterad målgrupp.<br />
Genom att uppleva konst och kultur samt<br />
ägna sig åt eget skapande kan barn och unga<br />
behålla och utveckla sin fantasi. Forskning<br />
visar också ökad inlärningsförmåga vid användandet<br />
av estetiska lärprocesser. Region<br />
Uppsala stödjer och samverkar med länets<br />
kommuner och kulturaktörer kring barn och<br />
ungdomskultur.<br />
En attraktivare livsmiljö<br />
Samhällsplanering handlar om att skapa en<br />
hållbar utveckling, socialt och kulturellt, ekologiskt<br />
och ekonomiskt. Genom att se konst<br />
och kultur som en integrerad del av samhället<br />
och betrakta de professionella kulturskaparna<br />
som en tillväxtfaktor, kan en attraktiv och levande<br />
livsmiljö uppnås. Ett rikt konstliv har<br />
ett egenvärde, men skapar också förutsättningar<br />
för kreativitet, innovation och entreprenörskap.<br />
Regionens rika kultur och dess<br />
kulturmiljöer möjliggör en god livsmiljö för<br />
länets invånare och utgör en utvecklingsmöjlighet<br />
för besöksnäringen. Redan initierade<br />
samverkande satsningar på kulturella och<br />
kreativa näringar och besöksnäringen kommer<br />
att utvecklas.<br />
Livslångt lärande<br />
Folkbildningens aktörer såsom folkhögskolor,<br />
biblioteksväsendet och studieförbun<strong>den</strong>,<br />
utgör en plattform för det demokratiska samtalet<br />
och det livslånga lärandet. Bibliotek,<br />
studiecirklar och folkhögskolekurser, är<br />
37
verksamheter där människor med olika förutsättningar<br />
och bakgrund ges möjlighet att<br />
mötas.<br />
Unga arbetslösa och nyanlända, är några av<br />
de målgrupper som fått ökat fokus under senare<br />
år, vilket innebär nya uppdrag för folkbildningen.<br />
För att skapa en stabil infrastruktur<br />
och nå nya grupper i samhället krävs såväl<br />
ökad samverkan som nytänkande, särskilt<br />
då de ekonomiska ramarna oftast inte ökat i<br />
takt med förnyade uppdrag.<br />
Att biblioteksrummet är en viktig mötesplats<br />
blir allt tydligare, inte minst genom att<br />
många nyanlända länsinvånare söker sig dit.<br />
Rummet och dess möjligheter behöver dock<br />
vidareutvecklas. Biblioteken är också en viktig<br />
aktör i utvecklingen av digital delaktighet.<br />
Den regionala nivån, samordnar och leder arbetet<br />
med ökad samverkan mellan bibliotek<br />
och folkbildning. Det gäller även arbetet med<br />
att höja läsförmågan hos barn och unga. Här<br />
är idrotts- och ungdomsorganisationer viktiga<br />
samarbetsparter.<br />
Uppdrag<br />
Region Uppsala ska, under 2017, i<br />
samverkan med länets kommuner<br />
och i samråd med det professionella<br />
kulturlivet och civilsamhället inleda<br />
arbetet med att ta fram en regional<br />
kulturplan för åren 2019-2022.<br />
Region Uppsala som<br />
arbetsgivare<br />
Strategiska mål<br />
Region Uppsala<br />
<br />
Har en aktiv arbetsgivarpolitik och<br />
ett tydligt och lyhört chefskap som<br />
skapar förutsättningar för nytänkande<br />
och säkerställer en långsiktigt<br />
god kompetensförsörjning samt en<br />
god arbetsmiljö.<br />
Kompetens för verksamhetens<br />
behov<br />
Kompetensförsörjning och en strategi för<br />
detta på såväl kort som lång sikt är helt avgörande<br />
för Region Uppsalas förmåga att erbjuda<br />
en verksamhet av god kvalitet. Region<br />
Uppsala ska vara en god och attraktiv arbetsgivare<br />
för både chefer och medarbetare.<br />
Mot bakgrund av <strong>den</strong> allt mer hårdnande<br />
konkurrensen om arbetskraften är det av stor<br />
betydelse att arbeta strategiskt och bedriva<br />
ett effektivt kompetensförsörjningsarbete.<br />
För detta ändamål infördes en landstingsgemensam<br />
process för kompetensförsörjning<br />
under <strong>2016</strong>. Processen kommer att utvecklas<br />
under planperio<strong>den</strong> som ett led i att säkra rätt<br />
kompetens på kort och lång sikt. Huvudfokus<br />
i kompetensförsörjningsarbetet kommer att<br />
vara att attrahera och behålla rätt kompetens.<br />
Möjlighet till intern rörlighet och utvecklingsmöjligheter<br />
är viktiga faktorer för detta.<br />
Kompetensutvecklingen ska systematiseras<br />
och omfatta alla medarbetare utifrån verksamhetens<br />
behov. Möjligheter till finansieringen<br />
av insatser av kompetensutveckling<br />
behöver systematiseras på en mer övergripande<br />
nivå.<br />
Utbildningsstrategin för hälso- och sjukvårdsyrken<br />
kommer att vara vägledande för<br />
kompetensutvecklingsinsatser.<br />
Arbetet med att öka kännedomen om Region<br />
Uppsala som arbetsgivare fortsätter, tillsammans<br />
med arbetet att öka intresset för vårdyrken<br />
hos yngre.<br />
Det är angeläget att ta god hand om stu<strong>den</strong>ter<br />
och nyutexaminerade medarbetare. Region<br />
Uppsala ska erbjuda högkvalitativ verksamhetsförlagd<br />
utbildning. Den verksamhetsförlagda<br />
utbildningen ska utvecklas, liksom formerna<br />
för introduktion av nyutexaminerade.<br />
Region Uppsala fortsätter att satsa på kliniskt<br />
utvecklingsår för nyexaminerade sjuksköterskor,<br />
ett exempel på hur Region Uppsala utvecklar<br />
sin introduktion av nya medarbetare.<br />
Klinisk utbildningsavdelning är ett viktigt<br />
komplement när stu<strong>den</strong>ter praktiskt övar teamarbete<br />
med olika yrkesgrupper.<br />
Utlandsutbildade personers kompetens måste<br />
tas tillvara. De med legitimationsyrken ska få<br />
hjälp och stöd i processen mot en svensk legitimation.<br />
Det kommer att vara av avgörande<br />
betydelse att Region Uppsala skapar<br />
praktikplatser i verksamheterna för att integrationen<br />
ska fungera. Samverkan pågår med<br />
Arbetsförmedlingen och kommunerna för att<br />
ta fram en skräddarsydd SFI-utbildning för<br />
38
läkare och sjuksköterskor. Även kompetens<br />
och erfarenheter hos fler yrkesgrupper med<br />
utländsk utbildning måste tas tillvara för att<br />
få till stånd en fungerande integration.<br />
Det etablerade samarbetet med universitet,<br />
högskolor och gymnasieskolor behöver fördjupas<br />
och intensifieras för att även fortsättningsvis<br />
utgöra en god rekryteringsbas för<br />
Region Uppsala. Det är viktigt att Region<br />
Uppsala finns representerat i de olika grupperingar<br />
som planerar och genomför utbildning<br />
i huvudsak inom hälso- och sjukvård<br />
men även inom teknik. Region Uppsala ska<br />
medverka till att kapaciteten för utbildning<br />
av vårdpersonal ökar där det är möjligt och<br />
behov finns.<br />
Det regionala samarbetet i sjukvårdsregionen<br />
Uppsala-Örebro i kompetensförsörjningsfrågor<br />
säkerställs genom representation i Regionala<br />
utbildnings- och kompetensrådet<br />
(RUR).<br />
Uppdrag<br />
Kompetensutvecklingen ska under<br />
2017 systematiseras och omfatta<br />
samtliga medarbetare utifrån verksamhetens<br />
behov.<br />
<br />
<br />
Kliniskt utvecklingsår för nyexaminerade<br />
sjuksköterskor ska vara fullt<br />
ut integrerat i introduktionen under<br />
2017.<br />
Metoder för att bättre ta tillvara utlandsutbildades<br />
kompetens ska utvecklas<br />
under 2017.<br />
Region Uppsala ska under 2017<br />
medverka till att kapaciteten för utbildning<br />
av vårdpersonal ökar där det<br />
är möjligt och behov finns.<br />
Medveten lönebildning<br />
Region Uppsala arbetar med lönebildningsfrågorna<br />
på ett strukturerat sätt där lönebildningen<br />
ses som en del av kompetensförsörjningen.<br />
Målsättningen är att Region Uppsala<br />
ska ha en stabil och medveten lönebildning<br />
där långsiktighet står i fokus. Region Uppsala<br />
tillämpar individuell och differentierad<br />
lönesättning och lönesättningen ska bidra till<br />
att arbetsgivaren når målen för verksamheten.<br />
Lönen ska stimulera till förbättringar<br />
av verksamhetens effektivitet, produktivitet<br />
och kvalitet.<br />
Region Uppsala ska ha jämställda och rättvisa<br />
löner utifrån prestation samt säkerställa<br />
förutsättningar för löneutveckling för alla.<br />
Lönekartläggningar ska regelbundet genomföras<br />
och osakliga löneskillnader ska rättas<br />
till. Nya kunskaper som medför nya arbetsuppgifter<br />
ska beaktas i kommande löneöversyn.<br />
Utgångspunkter i Region Uppsalas lönebildning<br />
är lönepolicyn, budgetramen, löneavtal<br />
och marknadskrafternas påverkan. Inför <strong>den</strong><br />
årliga löneöversynen ska behovet av justeringar<br />
av lönebil<strong>den</strong> analyseras. Den årliga<br />
löneöversynen ska bidra till att eventuella<br />
skillnader mellan nuvarande lönebild och arbetsgivarens<br />
önskade lönebild minskas.<br />
Dialogen mellan chef och medarbetare är av<br />
stor betydelse för att kopplingen mellan<br />
verksamhetens mål, arbetsinsats och löneutveckling<br />
ska bli tydlig. Genom individuella<br />
mål och verksamhetsanpassade lönekriterier<br />
blir bedömningsgrunderna transparenta i<br />
syfte att skapa förståelse för lönesättningen<br />
där utgångspunkten är hela lönen. Region<br />
Uppsala ska förbättra kommunikationen rörande<br />
analys av lönebild inför löneöversyn<br />
för att skapa en mer transparent lönebildningsprocess.<br />
Uppdrag<br />
Region Uppsala ska under 2017 öka<br />
tydligheten och transparensen i lönebildningsprocessen<br />
för en långsiktig<br />
och hållbar kompetensförsörjning.<br />
Engagerade medarbetare<br />
Trygga och säkra anställningsförhållan<strong>den</strong><br />
Region Uppsala ska kännetecknas av trygga<br />
och säkra anställningsförhållan<strong>den</strong>. Region<br />
Uppsala är en stor arbetsgivare och det är<br />
viktigt att det finns möjligheter och förutsättningar<br />
för intern rörlighet i syfte att utveckla<br />
medarbetarna och nyttja resurserna på bästa<br />
sätt i verksamheterna. Heltid ska vara en rättighet<br />
för <strong>den</strong> medarbetare i Region Uppsala<br />
som önskar <strong>den</strong>na omfattning på sin anställning.<br />
Huvudinriktningen vid anställning ska<br />
vara tillsvidareanställning.<br />
39
Region Uppsala ska ha ändamålsenliga, konkreta<br />
och systematiska aktiviteter för att säkerställa<br />
att lagar, föreskrifter och kollektivavtal<br />
aktivt bidrar till utvecklingen av verksamheterna.<br />
Region Uppsala ser vikten av att arbeta för<br />
en arbetsmarknad som omfattar alla. Det är<br />
viktigt för såväl samhället i stort som för<br />
Region Uppsala i egenskap av attraktiv arbetsgivare.<br />
För att minska risken för diskriminering<br />
och öka möjligheten att hitta nya<br />
medarbetare, ska kompetensbaserade rekryteringsprocesser<br />
genomföras.<br />
Uppdrag<br />
Under 2017 ska kompetensbaserad<br />
rekryteringsprocess användas vid<br />
samtliga rekryteringar för att minska<br />
risken för diskriminering och öka<br />
möjligheten att hitta nya medarbetare.<br />
En hälsofrämjande arbetsplats<br />
För att Region Uppsala ska nå goda resultat<br />
är det av stor betydelse att medarbetarna<br />
trivs, är engagerade och ansvarstagande samt<br />
har verksamhet, kvalitet och resultat i fokus.<br />
För att skapa förutsättningar för ett hållbart<br />
arbetsliv är det viktigt att värna om medarbetarnas<br />
arbetsmiljö och hälsa.<br />
Region Uppsala ska bedriva ett aktivt systematiskt<br />
arbetsmiljöarbete och skapa förutsättningar<br />
för att uppnå en bra arbetsmiljö<br />
som främjar hälsa, förebygger ohälsa och<br />
stödjer rehabilitering, det vill säga en hälsofrämjande<br />
arbetsplats som är hållbar över tid.<br />
Ett aktivt arbete ska ske för att sprida kunskap<br />
och medvetenhet om hur arbetsmiljön<br />
påverkar medarbetarnas hälsa, trivsel på arbetsplatsen<br />
och kvalitén i utförda tjänster,<br />
samt hur de olika delarna interagerar med<br />
varandra.<br />
Utvecklingen av arbetsmiljön på arbetsplatserna<br />
bygger på nära samverkan med chefer<br />
och medarbetare samt fackliga företrädare på<br />
alla nivåer i organisationen och kräver allas<br />
delaktighet och engagemang. Det aktiva<br />
medarbetarskapet behöver tydliggöras och<br />
utvecklas. Arbetsplatsen och dess behov är<br />
utgångspunkten för förbättrings- och utvecklingsarbetet<br />
som är en ständigt pågående process.<br />
Förutom det dagliga mötet är medarbetarsamtalet,<br />
arbetsplatsträffar och samverkansmöten<br />
forum för delaktighetsfrågorna. En väl<br />
fungerande samverkan och dialog med de<br />
fackliga organisationerna är viktig för verksamhetens<br />
utveckling. Samverkansprocessen<br />
i Region Uppsala ska stärkas och utbildningsinsatser<br />
genomföras.<br />
Uppdrag<br />
Region Uppsala ska under 2017 bedriva<br />
ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete<br />
och skapa förutsättningar<br />
för att uppnå hälsofrämjande arbetsplatser.<br />
<br />
Samverkansprocessen i Region Uppsala<br />
ska stärkas och utbildningsinsatser<br />
genomföras under 2017.<br />
Chefer med ett kommunikativt<br />
och coachande ledarskap<br />
Region Uppsala ska ha kommunikativa chefer<br />
som utövar ett coachande ledarskap, där<br />
medarbetare ges möjlighet att kunna påverka<br />
sin egen arbetssituation. Med ökad valfrihet<br />
inom allt fler av Region Uppsalas olika verksamheter<br />
står patient- och kundbemötande i<br />
fokus. Det coachande ledarskapet skapar förutsättningar<br />
för större delaktighet och medinflytande<br />
för samtliga personalkategorier i arbetet<br />
med det goda patient- och kundmötet.<br />
Inom ramen för Region Uppsalas gemensamma<br />
utbildningssatsningar ska samtliga<br />
chefsprogram på strategisk så väl som operativ<br />
nivå tydliggöra inriktningen på det<br />
coachande ledarskapet. I <strong>den</strong> långsiktiga<br />
chefsförsörjningsprocessen ska Region Uppsala<br />
tidigt i<strong>den</strong>tifiera medarbetare som är intresserade<br />
av ett framtida chefsuppdrag med<br />
personliga egenskaper som främjar dialog,<br />
delaktighet och ett gott kund- och patientbemötande.<br />
Alla chefer ska ha ett chefsuppdrag med tydliga<br />
ansvarsområ<strong>den</strong> och mandat samt goda<br />
organisatoriska förutsättningar. Chefsuppdraget<br />
ligger till grund för att chefer och ledare<br />
ska kunna utveckla verksamheten mot uppställda<br />
mål, driva en kostnadseffektiv verksamhet<br />
med hög tillgänglighet, god kvalitet<br />
och främjande av ett gott bemötande.<br />
40
För att tydliggöra arbetsgivaransvaret över<br />
chefsfrågorna ska <strong>den</strong> processorienterade<br />
ledningsplattformen användas så väl vid introduktion<br />
av nya chefer som i utveckling<br />
och uppföljning av befintliga chefer och ledare.<br />
Via ledningsplattformen ges en systematisk<br />
bild över de krav, stöd och förutsättningar<br />
som ligger till grund för ledning och<br />
styrning av Region Uppsalas olika verksamheter.<br />
Att vara chef i en politiskt styrd organisation<br />
ställer särskilda krav. Chefer i Region Uppsala<br />
ska därför rekryteras utifrån de ledaregenskaper<br />
som tydliggörs i en chefspolicy.<br />
Ledarskapet ska på alla nivåer genomsyras<br />
av jämställdhet och mångfald. Vid tillsättning<br />
av nya chefer och ledare ska jämställdhet<br />
och mångfald särskilt beaktas.<br />
Uppdrag<br />
Region Uppsalas samtliga chefsprogram<br />
på strategisk så väl som operativ<br />
nivå ska tydliggöra inriktningen<br />
på det coachande ledarskapet.<br />
<br />
Den processorienterade ledningsplattformen<br />
ska användas såväl vid<br />
introduktion av nya chefer som i utveckling<br />
och uppföljning av befintliga<br />
chefer och ledare.<br />
Fastighets- och servicefunktioner<br />
För att regionens kärnverksamheter såsom<br />
hälso- och sjukvård, kollektivtrafik och kultur<br />
ska kunna bedrivas på ett professionellt<br />
och effektivt sätt krävs utöver verksamhetskompetens<br />
en mängd resurser och tjänster i<br />
form av olika processer som stödjer dessa.<br />
En samlande benämning för dessa processer<br />
är Facility management, vilket avser strategisk<br />
ledning och styrning av de resurser och<br />
tjänster som krävs för att en byggnad eller<br />
fastighet ska fungera så att <strong>den</strong> verksamhet<br />
som bedrivs i lokalerna ska kunna bedrivas<br />
på bästa möjliga sätt.<br />
Inom de fastighetsanknutna tjänsterna är <strong>den</strong><br />
viktigaste uppgiften att fullfölja de beslutade<br />
fastighetsinvesteringarna såsom Framti<strong>den</strong>s<br />
Akademiska sjukhus. Budget för beslutade<br />
investeringar ska hållas. Vid utformningen<br />
av byggnadsinvesteringarna ska målet vara<br />
att finna så ändamålsenliga och kostnadseffektiva<br />
lösningar som möjligt. Medborgarnas<br />
tillgänglighet och energieffektivisering är två<br />
andra viktiga aspekter att beakta i det arbetet.<br />
Arbetet med att energioptimera regionens<br />
fastighetsbestånd genom energisparprogram<br />
2015-2018 fortgår och är en viktig del i att<br />
uppnå Region Uppsalas miljömål.<br />
Under planperio<strong>den</strong> kommer ett nytt kök för<br />
patientmat projekteras vid Akademiska sjukhuset.<br />
Parallellt med detta ska också arbetet<br />
med att utveckla arbetet med beslutade produktions-<br />
och distributionsmetoder fortgå<br />
Konceptet måltidsvärdar som kommit fram<br />
som en framgångsfaktor för en bättre patientmat<br />
i <strong>den</strong> fördjupade utredning som genomfördes<br />
under 2015 ska fullt ut integreras och<br />
vara en del av <strong>den</strong> vårdnära servicen.<br />
Arbetet med att implementera vårdnära service<br />
på Akademiska sjukhuset ska fortgå under<br />
planperio<strong>den</strong>.<br />
Inom området Shared service ska fokus vara<br />
på att utveckla och förädla tjänsteutbudet utifrån<br />
de behov och förväntningar som kärnverksamheterna<br />
har.<br />
Uppdrag<br />
Energieffektiviseringar och översyn<br />
av energikällor till transporter och<br />
energiförsörjning ska under 2017 genomföras.<br />
<br />
Arbetet med att implementera vårdnära<br />
service och måltidsvärdar på<br />
Akademiska sjukhuset ska fortsätta<br />
under 2017.<br />
Minskad miljöpåverkan<br />
Arbetet för en ekologiskt hållbar utveckling i<br />
länet fortsätter under planperio<strong>den</strong>. De tre<br />
övergripande ekologiska målen är en minskad<br />
klimatpåverkan, en hälsosam och giftfri<br />
miljö samt en hållbar och effektiv resursanvändning.<br />
Energieffektiviseringar och översyn av energikällor<br />
till transporter och energiförsörjning<br />
sker för att minska regionens klimatpåverkan.<br />
För att bidra till en hälsosam och giftfri<br />
miljö minskas spridningen av farliga ämnen<br />
41
genom en minskad användning av kemikalier,<br />
såväl kemiska produkter som ämnen i<br />
förbrukningsvaror och byggmaterial, och läkemedel<br />
med farliga egenskaper. Vid upphandlingar<br />
ställs krav för att minimera miljöpåverkan<br />
under hela livscykeln, ett exempel<br />
på arbete som bidrar till en effektiv resursanvändning.<br />
Uppdrag<br />
Region Uppsala ska under 2017 fortsätta<br />
minska spridningen av farliga<br />
ämnen genom en minskad spridning<br />
av kemikalier och läkemedel med<br />
farliga egenskaper.<br />
<br />
<br />
Under 2017 ska Region Uppsala utreda<br />
hur resistensutvecklingen av antibiotika<br />
kan minskas.<br />
Vid upphandlingar ska krav ställas<br />
för att minimera miljöpåverkan under<br />
hela livscykeln.<br />
42
Uppdrag från fullmäktige till styrelser och nämnder<br />
Den information som ges vid utskrivning ska tydliggöras under 2017, likaså information till patienten<br />
om sjukhusvistelsen och kommande besök och behandlingar. X X<br />
Aktiviteterna i Handlingsplanen för stöd till anhöriga barn och vuxna ska genomföras. X X<br />
Som ett led i arbetet med att korta väntetiderna ska Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping<br />
samarbete utvecklas under året.<br />
X<br />
Särskild analys och riktade åtgärder ska under 2017 genomföras inom områ<strong>den</strong> som över tid uppvisat<br />
problem i tillgänglighet. X X<br />
Under 2017 ska alla berörda verksamheter vidta åtgärder i syfte att minska andelen vårdrelaterade<br />
infektioner. X X<br />
Under 2017 ska alla berörda verksamheter vidta åtgärder i syfte att minska antalet patienter som<br />
drabbas av undvikbara vårdskador. X X<br />
Under 2017 ska det suicidpreventiva arbetet utvecklas, speciellt inom verksamhetsområdet psykiatri. X X<br />
Programråd ska upprättas inom områ<strong>den</strong> där nationella riktlinjer publiceras under året.<br />
X<br />
Under 2017 ska det, inom varje programråd, utvecklas indikatorer för uppföljning och<br />
förbättringsarbete inom respektive sjukdomsgrupp. X X X<br />
Arbetet med värdebaserad vård ska utökas under 2017 och innehålla minst ett psykiatriskt område. X<br />
Tillgången till geriatrisk kompetensen och direktinläggning ska förstärkas under 2017 i syfte att undvika<br />
långa väntetider på akuten. X X<br />
Hembesöksverksamheten i form av mobila team för äldre och multisjuka ska under 2017 utökas i<br />
omfattning och geografisk spridning över länet. X X<br />
RS RN SHS VS FSN KTN KN PN<br />
Patientnämn<strong>den</strong> ska under 2017 anpassa och utöka sin verksamhet utifrån det nya statliga uppdraget.<br />
Åtgärder och aktiviteter utifrån likabehandlingsplanen ska genomföras under 2017. X X<br />
X<br />
Åtgärder och aktiviteter utifrån det funktionshinderpolitiska programmet ska genomföras under 2017. X X<br />
För att kunna följa upp att Region Uppsala bedriver en jämställd vård ska, där det är relevant, statistik<br />
redovisas könsuppdelad. X X X<br />
I syfte att tidigt kunna få in hälsoperspektivet i mottagandet ska Centrum för hälsa och integration<br />
under 2017 utveckla och fördjupa samarbetet med Migrationsverket, Arbetsförmedlingen,<br />
kommunerna och frivilligorganisationerna.<br />
X<br />
Levnadsvanearbetet ska integreras i de landstingsövergripande kliniska processer som arbetas fram i<br />
programrå<strong>den</strong> under 2017. X X<br />
Under 2017 ska Region Uppsala, i samverkan med kommunernas elevhälsa och socialtjänt, utveckla<br />
och förstärka tidiga insatser mot psykisk ohälsa hos barn och unga. X X<br />
Under 2017 ska Region Uppsala utveckla sitt samarbete med kommunernas elevhälsa och<br />
socialtjänsten kring barn och ungdomar med missbruksproblem. X X<br />
Under 2017 ska en närvårdsverksamhet öppnas i Tierp.<br />
X<br />
Åtgärder för att stärka barn och ungas psykiska hälsa ska genomföras under 2017. X X<br />
Under 2017 ska det erbjudas ett kvalitetssäkrat utbud på ungdomsmottagningarna i alla länets<br />
kommuner. X X<br />
43
Utvecklingen av arbetet med systematisk fördjupad uppföljning upp offentliga och privata vårdgivare, i<br />
syfte att förbättra såväl hälso- och sjukvår<strong>den</strong>s kvalitet som kontrollen av utbetald ersättning, ska<br />
fortsätta under 2017.<br />
X<br />
Den löpande avtalsuppföljningen ska fortsätta att utvecklas och förbättras under 2017. X X<br />
RS RN SHS VS FSN KTN KN PN<br />
Under 2017 ska arbetet påbörjas med att implementera <strong>den</strong> landstingsövergripande eHälsostrategin. X<br />
Under 2017 ska Region Uppsala införa och öka användningen av redan befintliga e-tjänster för såväl<br />
verksamhet som invånare och patienter. X X X X<br />
Under 2017 ska initiativ tas för att utveckla samarbetet mellan Arbets- och miljömedicin vid<br />
Akademiska sjukhuset och Universitetssjukhuset Örebro.<br />
X<br />
Ett centrum för medicinteknik ska bildas tillsammans med Uppsala Universitet under 2017. X<br />
Under 2017 intensifiera arbetet med att bygga en infrastruktur för samordning av kliniska studier inom<br />
sjukvårdsregionen.<br />
Region Uppsala ska under 2017 bygga upp EU kompetens som underlättar deltagande i projekt<br />
relaterade till hälso- och sjukvård.<br />
Region Uppsala ska utveckla AT och ST utbildning under 2017.<br />
Under 2017 ska Region Uppsala utveckla introduktionstjänst för utlandsutbildade läkare.<br />
För att stärka åtagandet gentemot life science industrin ska Innovation Akademiska stärkas och<br />
utvecklas.<br />
Region Uppsala ska under 2017 ta fram en handlingsplan för organisering och insatser för förbättrad<br />
och mer jämlik hälsa i befolkningen samt en modell för uppföljning av hälsans utveckling och<br />
fördelning.<br />
Region Uppsala ska under 2017 intensifiera arbetet med revidering av länstransportplanen.<br />
Region Uppsala ska under 2017 bevaka och på alla sätt påverka att ekonomiska medel avsätts för<br />
yttreligare två spår för tågsträckan Uppsala - Arlanda.<br />
RegionUppsala ska under 2017 fullfölja arbetet med åtgärdsvalsstudie för Aroslänken med sikte på ny<br />
järnvägsförbindelse Uppsala-Enköping.<br />
Region Uppsala ska under 2017 fortsatt föra dialog med Trafikverket om att snarast få ett tåguppehåll<br />
i Vänge.<br />
Region Uppsala ska under 2017 fortsatt föra dialog med Uppsala kommun om en stationsanläggning i<br />
Vänge.<br />
Region Uppsala ska under 2017 vara delaktig i studien och bevaka att en eventuell ombyggnation av<br />
bron ska ske på ett sådant sätt att väg 55 och Hjulstabron kan fylla en storregional funktion.<br />
Region Uppsala ska under 2017 fortsätta arbetet med att utveckla regionalt planeringsunderlag och<br />
stöd till regionalt samarbete inom rumslig/fysisk planering.<br />
X<br />
X<br />
X<br />
X<br />
X<br />
X<br />
X<br />
X<br />
X<br />
X<br />
X<br />
X<br />
X<br />
44
Trafiken med Upptåget ska under 2017 utökas och utvecklas.<br />
Under 2017 ska underlag tas fram för att säkerställa långsiktigt tillgången på tåg.<br />
Under 2017 ska en strategi utarbetas för regionbusstrafikens utveckling.<br />
Region Uppsala ska under 2017 fortsätta att erbjuda bilister att delta i testresenärsprojekt, där de får<br />
prova på kollektivtrafiken i en månad.<br />
Region Uppsala ska utifrån regionbusstrategin öka möjligheterna till anropsstyrda trafiken.<br />
Ett förbättrat busslinjenät ska införs i Uppsala 2017.<br />
Region Uppsala ska under 2017 fortsätta utredningen för att utveckla kapacitetsstark kollektivtrafik i<br />
Uppsala kommun.<br />
Strategin för fossilfri kollektivtrafik ska under 2017 omsättas i praktiskt genomförande i alla delar av<br />
trafiken.<br />
Region Uppsala ska, under 2017, i samverkan med länets kommuner och i samråd med det<br />
professionella kulturlivet och civilsamhället inleda arbetet med att ta fram en regional kulturplan för<br />
åren 2019-2022.<br />
Kompetensutvecklingen ska under 2017 systematiseras och omfatta samtliga medarbetare utifrån<br />
verksamhetens behov.<br />
X<br />
Kliniskt utvecklingsår för nyexaminerade sjuksköterskor ska vara integrerat i introduktionen under<br />
2017. X<br />
Utlandsutbildades kompetens ska tas tillvara under 2017.<br />
X<br />
Region Uppsala ska under 2017 medverka till att kapaciteten för utbildning av vårdpersonal ökar där<br />
det är möjligt och behov finns.<br />
X<br />
Region Uppsala ska under 2017 öka tydligheten och transparensen i lönebildningsprocessen för en<br />
långsiktig och hållbar kompetensförsörjning.<br />
X<br />
Under 2017 ska kompetensbaserad rekryteringsprocess ska användas vid samtliga rekryteringar för<br />
att minska risken för diskriminering och öka möjligheten att hitta nya medarbetare.<br />
X<br />
Region Uppsala ska under 2017 bedriva ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete och skapa<br />
förutsättningar för att uppnå hälsofrämjande arbetsplatser.<br />
Samverkansprocessen i Region Uppsala ska stärkas och utbildningsinsatser genomföras under 2017.<br />
Region Uppsalas samtliga chefsprogram på strategisk så väl som operativ nivå ska tydliggöra<br />
inriktningen på det coachande ledarskapet.<br />
Den processorienterade ledningsplattformen ska användas såväl vid introduktion av nya chefer som i<br />
utveckling och uppföljning av befintliga chefer och ledare.<br />
RS RN SHS VS FSN KTN KN PN<br />
X<br />
Energieffektiviseringar och översyn av energikällor till transporter och energiförsörjning ska under<br />
2017 genomföras. X<br />
Arbetet med att implementera vårdnära service och måltidsvärdar på Akademiska sjukhuset ska<br />
fortsätta under 2017.<br />
X<br />
Region Uppsala ska under 2017 fortsätta minska spridningen av farliga ämnen genom en minskad<br />
spridning av kemikalier och läkemedel med farliga egenskaper. X X X<br />
Under 2017 ska Region Uppsala utreda hur resistensutvecklingen av antibiotika kan minskas. X<br />
Vid upphandlingar ska krav ställas för att minimera miljöpåverkan under hela livscykeln. X X X X X X X X<br />
X<br />
X<br />
X<br />
X<br />
X<br />
X<br />
X<br />
X<br />
X<br />
X<br />
X<br />
X<br />
45
Indikatorer<br />
En region för alla<br />
Har en vård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med indivi<strong>den</strong>s<br />
delaktighet i fokus<br />
2014 2015 2017<br />
Delaktighet och involvering ‐ ‐<br />
Värdet ska<br />
öka<br />
Motivering: Att som patient känna sig delaktig i sin vård är en viktig del av tillfrisknandet. Denna<br />
indikator mäts genom ett antal frågor i <strong>den</strong> Nationella patientenkäten som tillsammans bildar ett<br />
index.<br />
*Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvår<strong>den</strong> och Hälsa och habilitering.<br />
Respekt och bemötande* ‐ ‐<br />
Värdet ska<br />
öka<br />
Motivering: Att som patient känna sig bra bemött är en viktig del av tillfrisknandet. Denna indikator<br />
mäts genom ett antal frågor i <strong>den</strong> Nationella patientenkäten som tillsammans bildar ett index.<br />
*Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvår<strong>den</strong> och Hälsa och habilitering.<br />
Andel av patienter med kroniska sjukdomar som<br />
tillfrågats om levnadsvanor*<br />
‐ ‐<br />
Värdet ska<br />
öka<br />
Motivering: Att tillfråga patienterna om levnadsvanor är en viktig del av behandlingen för patienter<br />
med kroniska sjukdomar. Detta index omfattas av 10 indikatorer för astma, KOL, diabetes,<br />
hjärtsvikt och recidiv depression.<br />
*Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och Primärvår<strong>den</strong>.<br />
Andelen undersökta patienter som får en riskbedömning<br />
hos Folktandvår<strong>den</strong>*<br />
96 % 97 %<br />
Motivering: Alla Folktandvår<strong>den</strong>s patienter ska få tillgång till likvärdig vård och likvärdig<br />
Bedömning.<br />
Värdet ska<br />
öka<br />
Bedriver hälso- och sjukvård där både <strong>den</strong> akuta och planerade vår<strong>den</strong> utmärks av<br />
god tillgänglighet<br />
2014 2015 2017<br />
Andelen patienter som får telefonkontakt med<br />
vårdcentralen samma dag 90 % 92 %<br />
Värdet ska<br />
öka<br />
Motivering: Samma dag som patienten söker hjälp för ett hälsoproblem ska patienten få kontakt<br />
med primärvår<strong>den</strong>, Vårdgarantin säger att 100 procent av patienterna ska kunna få kontakt med<br />
vår<strong>den</strong> samma dag. Målet för 2017 är ett delmål.<br />
46
2014 2015 2017<br />
Andelen patienter som får ett läkarbesök inom<br />
7 dagar på vårdcentral (vid bedömt vårdbehov)<br />
90 % 85 %<br />
Värdet ska<br />
öka<br />
Motivering: Bedömer vårdpersonal att det finns behov av att träffa en läkare ska patienten få en<br />
tid inom högst sju dagar, exempelvis på en vårdcentral. Vårdgarantin säger att 100 procent av patienterna<br />
ska få en tid inom 7 dagar. Målet för 2017 är ett delmål.<br />
Andelen väntande patienter som får sitt förstabesök<br />
inom 90 dagar*<br />
86 % 74 %<br />
Värdet ska<br />
öka<br />
Motivering: Vid en remiss till <strong>den</strong> planerade specialiserade vår<strong>den</strong> ska patienten få en tid för besök<br />
inom 90 dagar. Vårdgarantin säger att 100 procent av patienterna ska få en tid inom 90 dagar.<br />
Målet för 2017 är ett delmål.<br />
*Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping.<br />
Andelen väntande patienter som får sin behandling/operation<br />
påbörjad inom 90 dagar*<br />
86 % 81 %<br />
Värdet ska<br />
öka<br />
Motivering: Efter beslut om behandling, till exempel en operation, ska patienten få en tid till detta<br />
inom 90 dagar. Vårdgarantin säger att 100 procent av patienterna ska få en tid inom 90 dagar.<br />
Målet för 2017 är ett delmål.<br />
*Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping.<br />
Andelen patienter inom allmäntandvår<strong>den</strong> som<br />
får planerad vård inom tre månader<br />
Motivering: Vänteti<strong>den</strong> speglar tillgängligheten till vård.<br />
‐ ‐ 95 %<br />
God strokesjukvård ‐ Tid från ankomst till sjukhus<br />
till start av trombolysbehandling vid stroke<br />
(mediantid i minuter)*<br />
Motivering: Mäter tillgång till <strong>den</strong> specialiserade strokesjukvår<strong>den</strong>.<br />
*Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping.<br />
Bedriver vård med hög patientsäkerhet<br />
50 minuter 43 minuter 40 minuter<br />
2014 2015 2017<br />
Antalet vårdrelaterade infektioner i somatisk<br />
slutenvård i relation till antalet vårdtillfällen* 6,7 % 6,5 % 6,4 %<br />
Motivering: Vårdrelaterade infektioner är en undvikbar vårdskada som skapar onödigt personligt<br />
lidande och höga kostnader i vår<strong>den</strong>.<br />
*Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping och mäts med data från Infektionsverktyget.<br />
47
2014 2015 2017<br />
Andelen vårdrelaterade infektioner* 11,8 % 12,1 %<br />
Minskad förekomst<br />
Motivering: Vårdrelaterade infektioner är en undvikbar vårdskada som skapar onödigt personligt<br />
lidande och höga kostnader i vår<strong>den</strong>.<br />
*Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping och mäts genom SKL:s punktprevalensmätning.<br />
Följsamhet till basala hygienrutiner 84,9 % 84,4 % 90 %<br />
Motivering: Det finns evi<strong>den</strong>s för att hög följsamhet till basala hygienrutiner leder till lägre förekomst<br />
av VRI.<br />
*Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvår<strong>den</strong>, Hälsa och habilitering och mäts genom<br />
SKL:s punktprevalensmätning.<br />
Följsamhet till klädregler* 98,7 % 96,8 % 97 %<br />
Motivering: Det finns evi<strong>den</strong>s för att hög följsamhet till klädregler leder till lägre förekomst av VRI.<br />
*Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Hälsa och habilitering och mäts genom SKL:s punktprevalensmätning.<br />
Antalet förskrivna och på apotek uthämtade recept<br />
på antibiotika<br />
63 439 61 423<br />
Antalet ska<br />
minska<br />
Motivering: Antibiotika ska användas klokt för att motverka uppkomst och spridning av resistenta<br />
bakterier.<br />
*Denna indikator gäller förskrivningar gjorda vid Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvår<strong>den</strong> och Folktandvår<strong>den</strong>.<br />
Antalet uthämtade definierade dygnsdoser av<br />
”olämpliga läkemedel till äldre” som är förskrivna<br />
till patienter 75 år och äldre<br />
605 658 577 950<br />
Antalet ska<br />
minska<br />
Motivering: En del läkemedel är direkt olämpliga för äldre personer och har en hög risk för biverkningar.<br />
*Denna indikator gäller förskrivningar gjorda vid Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvår<strong>den</strong> och Hälsa<br />
och habilitering.<br />
Andelen definierade dygnsdoser av smalspektrumantibiotika<br />
i relation till totala förbrukningen<br />
av antibiotika.<br />
6 % 5,3 %<br />
Andelen ska<br />
öka<br />
Motivering: Antibiotika ska användas klokt för att motverka uppkomst och spridning av resistenta<br />
bakterier.<br />
*Denna indikator gäller förskrivningar gjorda vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping.<br />
48
Ger vård på bästa effektiva omhändertagan<strong>den</strong>ivå (BEON)<br />
2014 2015 2017<br />
Undvikbar slutenvård vid hjärtsvikt och diabetes<br />
för patienter 65 år och äldre 19,15 15,55 14<br />
Motivering: Indikatorn utgår från antagandet att det går att förebygga inläggningar för patienter<br />
med de sjukdomstillstånd som ingår i indikatorn. Minskningen kan ske om patienten får en samordnad<br />
och optimal vård.<br />
Undvikbar slutenvård vid astma och KOL för patienter<br />
65 år och äldre<br />
6,09 5,57 4,5<br />
Motivering: Indikatorn utgår från antagandet att det går att förebygga inläggningar för patienter<br />
med de sjukdomstillstånd som ingår i indikatorn. Minskningen kan ske om patienten får en samordnad<br />
och optimal vård.<br />
Antal utskrivningsklara patienter på sjukhus 2198 2192<br />
Motivering: Måttet avspeglar hur vårdkedjan fungerar.<br />
Minskad förekomst<br />
Utskrivningsklara patienter på sjukhus, vårddygn<br />
i genomsnitt för patienter som är 65 år<br />
och äldre<br />
Motivering: Måttet avspeglar hur vårdkedjan fungerar.<br />
7,04 7,34<br />
Minskat antal<br />
Oplanerad återinskrivningar inom <strong>30</strong> dagar för<br />
patienter som är 65 år och äldre<br />
13,9 % 13,3 %<br />
Motivering: Indikatorn belyser kvaliteten i sammanhållen vård och omsorg.<br />
Minskad förekomst<br />
Synliggör och stärker psykiatrin som vårdområde<br />
2014 2015 2017<br />
Andelen väntande patienter som får sitt förstabesök<br />
inom 90 dagar 95 % 86 %<br />
Andelen ska<br />
öka<br />
Motivering: Vid en remiss till <strong>den</strong> planerade specialiserade vår<strong>den</strong> ska patienten få en tid för besök<br />
inom 90 dagar. Vårdgarantin säger att 100 procent av patienterna ska få en tid inom 90 dagar.<br />
Målet för 2017 är ett delmål.<br />
Återinskrivning inom 28 dagar efter psykiatrisk<br />
vård<br />
Motivering: Ett kvalitetsmått för <strong>den</strong> psykiatriska slutenvår<strong>den</strong>.<br />
Andelen ska<br />
minska<br />
49
2014 2015 2017<br />
Andel besök hos kurator och psykolog relaterat<br />
till det totala antalet besök på vårdcentral<br />
3,4 % 3,8 %<br />
Andelen ska<br />
öka<br />
Motivering: Vårdcentralerna ska vid behov erbjuda patienterna besök hos kurator och psykolog.<br />
Andelen väntande barn och ungdomar som berörs<br />
av <strong>den</strong> förstärkta vårdgarantin och som har<br />
fått en första bedömning inom <strong>30</strong> dagar<br />
Motivering: Vänteti<strong>den</strong> speglar tillgängligheten till vård.<br />
93 % 97 %<br />
Andelen ska<br />
öka<br />
Har en kollektivtrafik som gör att allt är nära i en växande region<br />
Resmöjligheter:<br />
Tillgänglighet till storregional kärna<br />
Tillgänglighet till kommuncentra<br />
Tillgänglighet till central Uppsala<br />
2014 2015 2017<br />
Under framtagande<br />
Under framtagande<br />
Under framtagande<br />
Det går snabbt att resa med UL‐trafiken<br />
Allmänhetens uppfattning<br />
Resenärens uppfattning<br />
51 % 50 % 51 %<br />
59 % 57 % 58 %<br />
Motivering: Relevanta och snabba resmöjligheter är avgörande för att regionen ska upplevas som<br />
tillgänglig.<br />
Utvecklar kultur- och kunskapsregionen genom ett konst- och kulturliv som<br />
präglas av mod, bildning och delaktighet<br />
Antal aktiviteter för/med:<br />
kommunala aktörer<br />
professionella kulturskapare<br />
det civila samhällets aktörer<br />
barn och unga<br />
2014 2015 2017<br />
Motivering: Ett starkt och fritt kulturliv där alla kan delta är en viktig del av välfär<strong>den</strong>.<br />
Under framtagande<br />
Under framtagande<br />
Under framtagande<br />
Under framtagande<br />
50
Livslångt lärande:<br />
Antal vuxna invånare/1000 som deltar i kurser inom<br />
folkbildning<br />
2014 2015 2017<br />
Under framtagande<br />
Motivering: Folkbildningens aktörer, folkhögskolor och studieförbund, utgör en plattform för det<br />
demokratiska samhället och det livslånga lärandet.<br />
Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar<br />
för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning<br />
samt en god arbetsmiljö<br />
2014 2015 2017<br />
Hållbart medarbetarengagemang, index 4,1 4,0 Öka<br />
Ledarskap<br />
Styrning<br />
Motivation<br />
4,1 4,0 Öka<br />
3,9 4,0 Öka<br />
4,2 4,0 Öka<br />
Motivering: Engagerade medarbetare är en förutsättning för att Region Uppsala ska erbjuda invånarna<br />
tjänster med hög kvalitet och gott bemötande.<br />
En nyskapande region<br />
Levererar vård och innovationer i världsklass genom samarbete mellan sjukvår<strong>den</strong>,<br />
Uppsalas två universitet och näringslivet<br />
2014 2015 2017<br />
Antalet nystartade kliniska läkemedelsprövningar<br />
i form av samarbete med företag*<br />
72 74 91<br />
Motivering: Syftar till att utveckla framti<strong>den</strong>s läkemedel.<br />
*Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset.<br />
Antalet nystartade akademiskt initierade kliniska<br />
studier*<br />
_<br />
_<br />
Skapar ett<br />
basvärde<br />
Motivering: Syftar till att utveckla framti<strong>den</strong>s behandlingar exempelvis bättre operationsmetoder.<br />
*Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset.<br />
Akademiska sjukhusets och Lasarettet i Enköpings<br />
respektive placering i Sveriges yngre läkarförenings<br />
(SYLF) AT‐ranking<br />
11 och 67 13 och 63<br />
Motivering: Region Uppsala ska vara ett attraktivt val för AT‐tjänstgöring.<br />
Förbättrad<br />
placering<br />
51
Är ledande inom E-hälsa<br />
Antalet enheter som är anslutna till 1177 vårdgui<strong>den</strong>s<br />
e‐tjänster*<br />
2014 2015 2017<br />
Antalet ska<br />
öka<br />
Motivering: Fler anslutna enheter ger ökad service och tillgänglighet.<br />
*Denna indikator gäller alla hälso‐ och sjukvårdsförvaltningar.<br />
Antalet enheter som använder <strong>den</strong> införda<br />
webbtidboken (steg ett, visa bokad tid)*<br />
Antalet ska<br />
öka<br />
Motivering: Fler anslutna enheter ger ökad service och tillgänglighet.<br />
*Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping.<br />
Antalet länsinvånare som har användarkonton<br />
på 1177 vårdgui<strong>den</strong>s e‐tjänster 81 727 121 784<br />
Antalet ska<br />
öka med 10<br />
%<br />
Motivering: Att länets invånare har konton är en förutsättning för att de digitala tjänsterna ska gå<br />
att använda.<br />
Andel kallelser till undersökningar inom Folktandvår<strong>den</strong><br />
som sker via sms<br />
Motivering: Denna tjänst sparar miljömässiga och personalmässiga resurser samtidigt som Folktandvår<strong>den</strong><br />
använder sig av ett kommunikationssätt som allt fler efterfrågar.<br />
70 %<br />
Antal vårdcentraler hos Primärvår<strong>den</strong> som erbjuder<br />
videomöten mellan patient och vårdgivare<br />
Antalet ska<br />
öka<br />
Motivering: Ger ökad service och tillgänglighet.<br />
Är ledande inom kunskapsstyrd vård<br />
Antal påbörjade Health Technology Assesments‐samarbeten<br />
(HTA) med Centrum för evi<strong>den</strong>sbaserad<br />
medicin och utvärdering av medicinska<br />
metoder i Region Örebro (CAMTÖ)*<br />
2014 2015 2017<br />
_ _ 4<br />
Motivering: Meto<strong>den</strong> (HTA) underlättar arbetet med att på ett systematiskt sätt få med olika<br />
aspekter och konsekvenser innan ny teknik och utrustning införs.<br />
*Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset.<br />
52
2014 2015 2017<br />
Antal kliniska processer som införts på Primärvår<strong>den</strong>s<br />
vårdcentraler _ _ 6<br />
Motivering: Införandet av kliniska processer säkerställer att verksamheten bedrivs enligt vetenskap<br />
och beprövad erfarenhet.<br />
Kvalitetsindex inom området kunskapsstyrning _ _ 50 %<br />
Motivering: Detta index omfattas av 10 indikatorer som speglar viktiga områ<strong>den</strong> för kroniskt sjuka<br />
patienter.<br />
Bidrar till att skapa förutsättningar för näringslivet att fortsätta växa, med särskilt<br />
fokus på life science, energisektorn och gröna näringar<br />
2014 2015 2017<br />
Antal företag som har fått stöd att starta eller<br />
växa 1 950 1 000 1 350<br />
Antal nystartade företag per 1 000 invånare 11,6 % 11,8 12,2 %<br />
Utlånade medel från Almi Företagspartner Uppsala<br />
103 122 175<br />
Motivering: Aktiviteter till befintliga och nystartade företag bidrar till ökad tillväxt.<br />
Bidrar till att utveckla en hållbar besöksnäring<br />
Indikator: Under beredning<br />
2014 2015 2017<br />
Motivering<br />
53
En växande region<br />
Fördubblar antalet resor till år 2020 och kollektivtrafikens andel av det motoriserade<br />
resandet till 20<strong>30</strong> jämfört med 2006<br />
Resande<br />
Totalt antal resor<br />
Antal resor/invånare<br />
2014 2015 2017<br />
40 miljoner Öka<br />
113 Öka<br />
Kollektivtrafikens marknadsandel av det motoriserade<br />
resandet 27 % Öka<br />
Motivering: Viktigt att skapa en attraktiv kollektivtrafik så att fler väljer buss/tåg istället för egen<br />
bil.<br />
Har en kollektivtrafik som är det naturliga valet för resor till och från arbete, studier<br />
och fritidsaktiviteter<br />
Kundnöjdhet<br />
Nöjdhet bland allmänheten<br />
Nöjdhet bland resenärer<br />
Nöjdhet med senaste resan<br />
2014 2015 2017<br />
54 % Öka<br />
68 % Öka<br />
83 % Öka<br />
Upplevd trygghet<br />
Allmänheten<br />
Resenären<br />
74 % 76 % 77 %<br />
81 % 84 % 85 %<br />
Motivering: Nöjda resenärer som talar väl om kollektivtrafiken bidrar till att fler väljer<br />
Kollektivtrafiken.<br />
Har en natur som är en tillgänglig arena och mötesplats för fysisk aktivitet och<br />
social gemenskap<br />
Långsiktigt (av Region Uppsala) fredade och förvaltade<br />
naturområ<strong>den</strong>, antal resp. areal<br />
2014 2015 2017<br />
41 resp.<br />
8 118<br />
42 resp.<br />
8 137<br />
45 resp.<br />
9 171<br />
Motivering: För att långsiktigt vårda och bevara biologisk mångfald för nuvarande och framtida<br />
generationer.<br />
Uppmärkta leder och naturstigar, km 496 500 512<br />
54
Besöksmål i naturen som är iordningsställda för<br />
att vara tillgängliga för alla, antal 5 6 9<br />
Motivering: För att tillgängliggöra naturen behövs uppmärkta leder och stigar samt besöksmål<br />
som är iordningsställda.<br />
Naturskoleverksamhet i länets kommuner, antal<br />
kommuner 5 6 6<br />
Motivering: Genom att ge barn upplevelser och fördjupade kunskaper om naturen skapas förståelse<br />
för det ekologiska samspelet.<br />
Bidrar till en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling<br />
Indikator 2014 2015 2017<br />
Andel fossilfritt bränsle i busstrafiken 18,0 % 21,47 % 60 %<br />
Energiförbrukning Kwh/fordonskilometer (bussar)<br />
3,73 Minska<br />
Energianvändning per kvadratmeter (Regionägda<br />
fastigheter) 268,3 249,1 Minska<br />
Andel ekologiska livsmedel 44 % 45 % 48 %<br />
Användande av ftalatinnehållande* förbrukningsartiklar<br />
ska minska i förhållande till 2014 100 % 98,6 % 86 %<br />
* Ftalater är en grupp kemiska föreningar som används som mjukgörare i plaster som visat sig innebära hälso‐ och miljöeffekter<br />
i olika utsträckning.<br />
Förskrivning av substanser med hög miljöpåverkan,<br />
Mäts på regionövergripande nivå som definierade<br />
dygnsdoser/ tusen invånare och dag =<br />
DDD/TIND<br />
Diklofenak*<br />
5,11<br />
Kinoloner<br />
**0,74<br />
Diklofenak<br />
4,35<br />
Kinoloner<br />
0,68<br />
Minska<br />
*Diklofenak tillhör läkemedelsgruppen NSAID‐preparat (Non‐Steroide Anti‐Inflammatoric DRugs) är en grupp milt smärtstillande<br />
läkemedel, som också är inflammationsdämpande och febernedsättande. Flera NSAID har kända negativa miljöeffekter.<br />
**En grupp bredspektrumsantibiotika som är helt syntetiska och extremt svårnedbrytbara i miljön. Sambandet mellan<br />
användning av antibiotika och antibiotikaresistens är väl belagt.<br />
55
2014 2015 2017<br />
Andel material återvunnet avfall 31,1 % 31,9 % 33 %<br />
Motivering: För att säkerställa nuvarande och framtida generationers miljömässiga förhållan<strong>den</strong>.<br />
Kollektivtrafik som är tillgänglig för alla<br />
Tillgängliga fordon<br />
Tillgängliga hållplatser<br />
90 % Öka<br />
0 % Öka<br />
Motivering: Hållbar utveckling inom alla områ<strong>den</strong> utgör grun<strong>den</strong> för att kollektivtrafiken är ett<br />
långsiktigt verktyg i samhällsutvecklingen.<br />
Utvecklar infrastruktur som skapar förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande<br />
och en hållbar utveckling av länet<br />
2014 2015 2017<br />
Trafikverkets investerade medel* i länets transportinfrastruktur<br />
71 % 105 % 108 %<br />
Motivering: Investeringar i infrastruktur är en förutsättning för hållbar utveckling av länet.<br />
* Ackumulerad investering i relation till Trafikverkets ram 1 580 MSEK 2014‐2025.<br />
56
Sammanställning patientavgifter<br />
Avgifter år <strong>2016</strong> 2017 Anmärkning<br />
Besök primärvård/vårdcentral<br />
Enhetstaxa oavsett besökstyp* 110/170 150<br />
Om en patient har flera besök under samma dag till olika<br />
professioner så betalar patienten endast för ett besök.<br />
Övrig vård<br />
Läkarbesök 3<strong>30</strong> 3<strong>30</strong><br />
Akutmottagning<br />
Akademiska sjh/Enköping 420 420<br />
Tierp/Östhammar 250 250<br />
Uppsala Närakut<br />
Läkarbesök 250 250<br />
Sjuksköterskebesök/sjukvårdande behandling 110 110<br />
Besök efter remiss till specialistläkare<br />
Remiss (1: a besök): 110 110<br />
Labundersökning efter remiss<br />
Vid eller inför ett läkarbesök 0 0<br />
Vid annan tidpunkt 110 110<br />
Sjukvårdande behandling 110 110 exkl. psykoterapi, naprapati och kiropraktik<br />
Psykolog, psykoterapi, kiropraktik och naprapati 170 170<br />
Röntgenundersökning efter remiss<br />
Vid akutbesök på akutmottagning 0 0<br />
Vid annan tidpunkt 110 110<br />
Förlängning av telefonrecept 0 0<br />
Sjukintyg per telefon 110 110<br />
Mammografi 170 0<br />
Riktad gynekologisk hälsokontroll 170 0<br />
Ultraljudsscreening vid graviditet 0 0 vid mödrahälsovår<strong>den</strong><br />
Förebyggande vård 90 x antal träffar 90 x antal träffar t ex i rökavvänjning, viktminskning och diabetes - skolor<br />
Dagsjukvård<br />
Besöksavgift 110 110 ej läkarbesök<br />
Graviditetstester 110 110<br />
Patientavgift ambulanstransport 0 150<br />
Faktureringsavgift 70 70<br />
Hembesökstillägg/reseersättning 110 110<br />
Högkostnadsskydd<br />
Högkostnadsskydd för sjukvård 1 100 1 100<br />
Högkostnadsskydd för sjukresor 1 500 1 500<br />
Högkostnadsskydd för hjälpmedel 1 100 1 100<br />
Samordnat högkostnadsskydd 2 600 2 600<br />
Timtaxa vid hälsokontroller och intygsskrivning 1 <strong>30</strong>0 1 <strong>30</strong>0<br />
Återbetalning av avgift vid lång väntan 15 min 15 min<br />
Avgift i sluten vård 100 kr/dygn 100 kr/dygn<br />
Steriliseringar 2 500 2 500<br />
Förskrivning av Hjälpmedel<br />
1 hjälpmedel <strong>30</strong>0 <strong>30</strong>0<br />
2 hjälpmedel 450 450<br />
3 hjälpmedel 600 600<br />
Egenavgift sjukresor 125 125<br />
* Ett besök kan även definieras som ett digitalt vårdmöte<br />
För fullständig information om patientavgifter se www.lul.se<br />
57
Budget 2017 och plan 2018-2019<br />
Resultaträkning<br />
Mnkr<br />
Utfall<br />
2015<br />
Budget<br />
<strong>2016</strong><br />
Prognos<br />
<strong>2016</strong><br />
Budget<br />
2017<br />
Plan<br />
2018<br />
Plan<br />
2019<br />
Verksamhetens intäkter 4 944 4 944 4 985 5 097 5 291 5 508<br />
Verksamhetens kostnader -13 931 -14 322 -14 422 -14 921 -15 479 -16 074<br />
Avskrivningar -400 -532 -462 -544 -581 -640<br />
Verksamhetens nettokostnad -9 387 -9 910 -9 899 -10 368 -10 769 -11 207<br />
Skatteintäkter 7 996 8 849 8 803 9 247 9 629 10 008<br />
Generella statsbidrag 1 319 1 <strong>30</strong>3 1 397 1 446 1 494 1 473<br />
Finansiella intäkter 68 82 28 13 <strong>30</strong> <strong>30</strong><br />
Finansiella kostnader -102 -72 -77 -137 -174 -<strong>30</strong>4<br />
Resultat efter finansnetto -106 252 252 200 209 0<br />
Avgår extraordinära intäkter -3 0 0 0 0 0<br />
Extraordinära kostnader 0 0 0 0 0 0<br />
Årets resultat -109 252 252 200 209 0<br />
Balanskrav: Enligt lag ska regionen ha ekonomisk balans vilket innebär att det minst ska vara ett nollresultat.<br />
Ekonomiska underskott ska återställas senast tre år efter det år då underskottet uppstått.<br />
Region Uppsala har under 2014 och 2015 haft negativa balanskravsresultat. Dessa återställs <strong>2016</strong>. För 2017 och 2018<br />
budgeteras positiva resultat och 2019 budgeteras ett nollresultat. Region Uppsala uppfyller därför balanskravet.<br />
Resultaträkning, detalj<br />
Bokslut<br />
2015<br />
Budget<br />
<strong>2016</strong><br />
Prognos<br />
<strong>2016</strong><br />
Budget<br />
2017<br />
Vårdvalsersättning 0 2 3 0<br />
Riks-/regionsjukvård 2 170 2 179 2 233 2 314<br />
Patientavgifter sjukvård 125 139 136 139<br />
Intäkter enligt tandvårdstaxan 251 284 268 287<br />
Alf 315 286 286 291<br />
Trafikintäkter 713 757 756 846<br />
Övrig finansiering 0 7 6 -2<br />
Övriga intäkter 1 370 1 299 1 <strong>30</strong>5 1 220<br />
Skatteintäkter 7 996 8 849 8 803 9 247<br />
Generella statsbidrag/utjämning 1 319 1 <strong>30</strong>3 1 397 1 446<br />
Summa intäkter 14 259 15 104 15 191 15 787<br />
Lönekostnader inkl inhyrd personal -6 074 -6 234 -6 264 -6 398<br />
Övriga personalkostnader -1 024 -1 015 -1 032 -1 131<br />
Köpt vård -1 074 -1 171 -1 188 -1 220<br />
Läkemedel -1 203 -1 234 -1 251 -1 318<br />
Medicinsk service -89 -84 -83 -99<br />
Köpt tandteknik och tandvård -45 -46 -47 -59<br />
Medicinskt material -736 -742 -761 -776<br />
Lokal- och fastighetskostnader -442 -401 -393 -388<br />
Trafikkostnader -1 476 -1 549 -1 533 -1 641<br />
Övriga kostnader -1 767 -1 846 -1 870 -1 890<br />
Finansiell nettokostnad -34 3 -55 -122<br />
Avskrivningar/nedskrivningar -400 -532 -462 -544<br />
Summa kostnader -14 365 -14 851 -14 939 -15 587<br />
RESULTAT -106 252 252 200<br />
58
Anslagsramar<br />
Styrelsers och nämnders anslagsramar Budget Budget Plan Plan<br />
<strong>2016</strong> 2017 2018 2019<br />
Sjukhusstyrelsen -6 150 -6 447 -6 739 -7 040<br />
Vårdstyrelsen -2 003 -2 087 -2 154 -2 199<br />
Kollektivtrafiknämn<strong>den</strong> -984 -1 003 -1 022 -1 034<br />
Kulturnämn<strong>den</strong> -98 -106 -108 -109<br />
Fastighets-, teknik- och servicenämn<strong>den</strong> -48 -70 -72 -72<br />
Varuförsörjningsnämn<strong>den</strong> 0 0 0 0<br />
Patientnämn<strong>den</strong> -4 -5 -5 -5<br />
Gemensam nämnd för kunskapsstyrning 0 -8 -8 -8<br />
Regionala utvecklingsnämn<strong>den</strong> 0 -34 -34 -35<br />
Regionstyrelsen -647 -609 -626 -704<br />
Verksamhetens anslagsramar -9 934 -10 370 -10 769 -11 207<br />
Regionstyrelsens finansiella verksamhet<br />
Regionstyrelsens finansiella verksamhet Budget Budget Plan Plan<br />
<strong>2016</strong> 2017 2018 2019<br />
Pensionskostnader -892 -1 004 -1 038 -1 232<br />
Till förv schablondeb pensioner 617 672 692 712<br />
Internränta 284 344 337 449<br />
Specialdestinerade statsbidrag 176 131 131 131<br />
Oförutsett -10 -17 -17 -17<br />
Övrig finansiell verksamhet -105 -24 -5 -13<br />
Summa regionstyrelsens finansiella verksamhet 70 102 99 31<br />
Generella statsbidrag och kommunal utjämning<br />
Generella statsbidrag och kommunal utjämning Budget Budget Plan Plan<br />
<strong>2016</strong> 2017 2018 2019<br />
Inomkommunal utjämning<br />
- Utjämningsbidrag 1 064 1 120 1 149 1 197<br />
- Kostnadsutjämning -352 -364 -331 -392<br />
Generella statsbidrag<br />
- Regleringsavgift (justerad kostnadsutjämning) -169 -140 -171 -185<br />
- Välfärdsmedel 0 33 33 23<br />
- Läkemedel 760 798 814 8<strong>30</strong><br />
Summa utjämning och statsbidrag 1 <strong>30</strong>3 1 446 1 494 1 473<br />
Finansiella nyckeltal<br />
Finansiella nyckeltal Budget Budget Plan Plan<br />
<strong>2016</strong> 2017 2018 2019<br />
Nettokostnadsandel av skattenetto/statsbidrag* 98,0% 97,0% 96,8% 97,6%<br />
Nettokostnadsutveckling jämfört med budget föregående år 3,8% 4,6% 3,9% 4,1%<br />
Egenfinansiering av fastighetsinvesteringar 78% 100% 100% 100%<br />
*) Generellt mål för landstingen är att nettokostna<strong>den</strong> av finansieringen via skatter och statsbidrag<br />
ska vara högst 98 procent.<br />
59
Kassaflödesbudget<br />
Kassaflödesbudget Budget Budget Plan Plan<br />
<strong>2016</strong> 2017 2018 2019<br />
Den löpande verksamheten<br />
Årets resultat 252 200 209 0<br />
Justering för av - och nedskrivningar 500 600 700 800<br />
Justering för ej likviditetspåverkande poster 537 691 709 898<br />
Ökning/minskning av kortfristiga fordringar och skulder 0 -93 0 0<br />
Utnyttjad checkräkningskredit 0 77 170 0<br />
Kassaflöde från löpande verksam. 1 289 1 475 1 789 1 698<br />
Investeringsverksamheten<br />
Investering i anläggningstillgångar -1 7<strong>30</strong> -1 886 -1 788 -1 036<br />
Försäljning av anläggningstillgångar 0 82 0 0<br />
Kassaflöde från investeringar -1 7<strong>30</strong> -1 804 -1 788 -1 036<br />
Finansieringsverksamheten<br />
Förändring av långfristiga fordringar och skulder 0 0 0 0<br />
Nyupptagna lån 0 0 0 0<br />
Amorteringar av lån -9 0 0 0<br />
Kassaflöde från finansieringsverks. -9 0 0 0<br />
Perio<strong>den</strong>s kassaflöde -450 -329 1 662<br />
Likvida medel vid årets slut* 905 0 0 663<br />
* I budgeten 2017 är utgångspunkten årsprognosen för likviditeten <strong>2016</strong>1231, på 439 mnkr. Vid behov<br />
kommer regionen använda <strong>den</strong> beviljade checkräkningskrediten om 600 mnkr.<br />
Investeringsplaner 2017–2019<br />
Investeringar Budget Budget Plan Plan<br />
<strong>2016</strong> 2017 2018 2019<br />
Investeringar i fastigheter -1 404 -1 635 -1 322 -886<br />
Investeringar i utrustning och immateriellt -694 -542 -783 -311<br />
Investeringar i konst -12 -11 -15 -7<br />
Summa investeringar i anläggningstillgångar -2 110 -2 188 -2 120 -1 204<br />
Investeringsplan fastigheter<br />
Beskrivning av investeringsfaser<br />
Fastighetsinvesteringsplanen avser planperio<strong>den</strong><br />
2017–2019.<br />
En investering genomgår olika faser. Dessa<br />
faser är behov/behovsanalys, förstudie, program<br />
respektive genomförande. Nedan beskrivs<br />
vad varje fas innebär.<br />
Behov uppstår till exempel vid förändring av<br />
verksamhet, strategiska beslut, myndighetskrav,<br />
skador, åtgärder för att bibehålla fastighetens<br />
värde. Behov kan initieras av hyresgästen,<br />
förvaltningsorganisationen eller av<br />
ägaren. I behovsanalysen beskrivs orsakerna<br />
till behovet. I behovsanalysen i<strong>den</strong>tifieras<br />
och specificeras behov och problem.<br />
I förstudien presenteras olika handlingsalternativ<br />
för att lösa det som beskrivits i behovsanalysen.<br />
Från <strong>den</strong>na fas börjar mer betydande<br />
kostnader bindas i ett fastighetsprojekt.<br />
I programfasen tas mål och kravställningar<br />
för projekt fram. Ekonomisk ram och förutsättningar<br />
för projektets genomförande tas<br />
också fram i <strong>den</strong>na fas. I genomförandefasen<br />
sker själva byggandet.<br />
60
Förutsättningar för investeringsplanen<br />
På grund av sekretesskäl visas inte beloppen<br />
per investeringsobjekt i planen. I <strong>den</strong> detaljerade<br />
planen längre fram i dokumentet är de<br />
år under planperio<strong>den</strong> där det finns ett beloppsutfall<br />
markerade med ett X. I <strong>den</strong> detaljerade<br />
planen framgår i vilken fas investeringen<br />
befinner sig i.<br />
Totalt finns önskemål om fastighetsinvesteringar<br />
på 4 719 miljoner kronor under planperio<strong>den</strong>.<br />
Landstingets ekonomi tillåter dock<br />
inte så stora investeringar därför har prioriteringar<br />
gjorts. Basen för fastighetsinvesteringsplanen<br />
består därför av hyresgästinitierade<br />
investeringar med prioritet 0-2 och fastighetsägarinitierade<br />
investeringar med prioritet<br />
0-1. Investeringsplanen är då totalt<br />
3 844 miljoner kronor. Omprioriteringar kan<br />
dock göras i investeringsplanen då behoven<br />
kan förändras över tid.<br />
För fastighetsinvesteringar upp till 100 miljoner<br />
kronor där Fastighets- och servicenämn<strong>den</strong><br />
bedömer att kostnadsökningen inte<br />
kan hanteras inom förvaltningens ram kan<br />
fastighets- och servicenämn<strong>den</strong> besluta om<br />
ägartillskott. I budget och plan 2017-2019<br />
finns årliga maximala hyreskostnadsökningar<br />
inlagda och Fastighets- och servicenämn<strong>den</strong><br />
kan endast ta beslut inom <strong>den</strong> årliga<br />
kostnadsökningsramen.<br />
Sammanställning av investeringar under planperio<strong>den</strong><br />
Investeringsram total 2017-2019<br />
Genomförande prio 0 HI<br />
Prio 1 HI<br />
Prio 2 HI<br />
Prio 3 HI<br />
Sammanställning av investeringar 2020-2026<br />
Summa<br />
Upparbet<br />
tom <strong>2016</strong> Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019<br />
Investeringar<br />
2017-2019<br />
1 453 159 1 128 189 361 680 85 000 1 574 869<br />
163 894 292 750 744 600 596 100 1 633 450<br />
2 641 200 200 25 000 25 400<br />
1 650 <strong>30</strong> 000 13 350 0 43 350<br />
89 279 54 000 173 000 417 000 644 000<br />
Oprioriterade<br />
Summa alla hyresgästinitierade 1 710 623 1 505 139 1 292 8<strong>30</strong> 1 123 100 3 921 069<br />
Summa hyresgästinitierade prio 0-2 1 619 694 1 421 139 1 106 480 706 100 3 233 719<br />
Genomförande prio 0 FI<br />
Prio 1 FI<br />
Prio 2 FI<br />
Prio 3 FI<br />
242 437 162 710 152 <strong>30</strong>2 140 000 455 012<br />
0 51 540 63 700 40 <strong>30</strong>0 155 540<br />
23 872 41 469 35 349 0 76 818<br />
2 000 5 000 15 000 10 000 <strong>30</strong> 000<br />
19 564 32 000 14 000 10 000 56 000<br />
Prio 4-10 FI<br />
Summa fastighetsägarintitierade 287 873 292 719 280 351 200 <strong>30</strong>0 773 370<br />
Summa fastighetsägartinitierade prio 0-1 242 437 214 250 216 002 180 <strong>30</strong>0 610 552<br />
Summa alla investeringar HI + FI 1 998 496 1 797 858 1 573 181 1 323 400 4 694 439<br />
0<br />
Summa investeringsram 2017-2019<br />
1 998 496 1 635 389 1 322 482 886 400 3 844 271<br />
Investeringsram 2020-2026<br />
genomförande prio 0 HI<br />
Prio 1 HI<br />
Plan 2020 Plan 2021 Plan 2022 Plan 2023 Plan 2024 Plan 2025 Plan 2026<br />
Summa<br />
investeringar<br />
2020-2026<br />
46 882 0 0 0 0 0 0 46 882<br />
213 750 231 000 105 000 5 000 5 000 5 000 5 000 569 750<br />
19 349 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 49 349<br />
0 0 0 0 0 0 0 0<br />
596 500 364 500 283 000 293 000 333 000 333 000 283 000 2 486 000<br />
Prio 2 HI<br />
Prio 3 HI<br />
Oprioriterade<br />
summa hyresgästinitierade 876 481 600 500 393 000 <strong>30</strong>3 000 343 000 343 000 293 000 3 151 981<br />
genomförande prio 0 FI<br />
140 000 144 027 141 720 140 000 140 000 140 000 140 000 985 747<br />
Prio 1 FI<br />
0 0 0 0 0 0 0 0<br />
Prio 2 FI<br />
0 0 0 0 0 0 0 0<br />
Prio 3 FI<br />
0 0 0 0 0 0 0 0<br />
Prio 4-10 FI<br />
48 000 0 0 0 0 0 0 48 000<br />
Summa fastighetsägarintitierade 188 000 144 027 141 720 140 000 140 000 140 000 140 000 1 033 747<br />
Summa alla investeringar HI + FI 1 064 481 744 527 534 720 443 000 483 000 483 000 433 000 4 185 728<br />
61
Investeringsplan per objekt 2017-2019<br />
Upparbet<br />
tom <strong>2016</strong><br />
Budget<br />
2017<br />
Plan<br />
2018<br />
Projektnamn<br />
Skede<br />
Akademiska sjukhuset<br />
Tillnyktringsenhet, psykiatrins hus Behov 100 X X<br />
Omb Vårdavdelningar pga FAS. Avser ombyggnationer på<br />
hela AS-omr Behov X X X<br />
Dialysavdelning. Flytt av Dialys fr 70 huset pga FAS. Behov 24 X X X<br />
Interventionslab, arytmilab Behov 870 X<br />
Anpassning lokal för Rättspsyk Behov 500 X X<br />
Fastighetsinv i samband med nyinvestering i utrustning Behov X X X<br />
Ambulansstaiton Gränby<br />
Behov<br />
Produktionskök Akademiska Förstudie 8 000 X X X<br />
Kvinna & Barn ny neonatalavd F-blocket Förstudie 1 000 X X X<br />
rörpost/smågods transportör Program 13 800 X X X<br />
Förrådshissar B11 + J-huset Program 1 800 X<br />
Anpassningar B9 till ing 100 Program X X<br />
Anpassningar B12 till ing 100 Program X X<br />
Anpassningar index B9/B12 Program X X<br />
Vårdbyggnad B11 inklusive Teknik (inkl index) Genomförande 78 819 X X X<br />
Programändring B11 IMA/BIVA, läkarskeppet Program X X<br />
Nybyggnation ingång 100 (J huset) inkl kulvert Genomförande 1 220 081 X X<br />
Lasarettet i Enköping<br />
Hus B (5112) renovering. Utflytt av Soc. tjänsten Behov X X<br />
Ny röntgen Genomförande 3 439 X<br />
Plan<br />
2019<br />
Kollektivtrafik<br />
Stadsbussdepå Fyrislund Program 136 000 X X X<br />
Övrigt<br />
Samariterhemmet Behov X X X<br />
Rudbeck R4 Genomförande 143 000 X<br />
Almunge ny vårdcentral Förstudie 2 641 X<br />
Fastighetsägarinitierade investeringar<br />
FI åtgärder, VVS, el, bygg åtgärder Genomförande 100 000 X X X<br />
FI åtgärder B9 Behov X X X<br />
FI åtgärder B12 Behov X X X<br />
Kuvlert C-omr C5-C8 Genomförande 106 400 X<br />
Redundans fiberkabel Behov X<br />
Redundant Syrgastank T2 Genomförande 8 <strong>30</strong>0 X<br />
sop och tvättsug Genomförande 21 437 X X<br />
Syrgasstation F17 Genomförande 6 <strong>30</strong>0 X<br />
62
Investeringsplan utrustning och immateriellt<br />
Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Totalt för<br />
Investeringsram per verksamhet<br />
planperio<strong>den</strong><br />
Sjukhusstyrelsen 0 10 000 0 10 000<br />
Akademiska sjukhuset 420 968 698 895 246 713 1 366 576<br />
Lasarettet i Enköping 9 485 6 925 6 610 23 020<br />
Sjukhusstyrelsen 4<strong>30</strong> 453 715 820 253 323 1 399 596<br />
0<br />
Primärvår<strong>den</strong> 8 500 7 000 6 000 21 500<br />
Hälsa och habilitering 5 000 5 000 5 000 15 000<br />
Folktandvår<strong>den</strong> 13 000 13 000 13 000 39 000<br />
Vårdstyrelsen 26 500 25 000 24 000 75 500<br />
0<br />
Kollektivtrafiknämn<strong>den</strong> 49 500 5 000 0 54 500<br />
0<br />
Kulturnämn<strong>den</strong> 3 000 800 500 4 <strong>30</strong>0<br />
0<br />
Landstingsservice 5 000 5 000 5 000 15 000<br />
Landstingets resurscentrum 10 000 9 500 8 000 27 500<br />
Fastighets- och servicenämn<strong>den</strong> 15 000 14 500 13 000 42 500<br />
0<br />
Landstingsstyrelsens övergripande verksamhet 17 <strong>30</strong>0 21 700 20 600 59 600<br />
0<br />
Summa totala investeringar 541 753 782 820 311 423 1 635 996<br />
Investeringsplan konst<br />
Investeringsplan konst utgår från landstingsfullmäktiges 1 procentsregel och baseras på en beräknad<br />
nybyggnadskostnad om 37 000 kr/kvm.<br />
Konstinvesteringsplan, tkr<br />
Budget<br />
2017<br />
Plan<br />
2018<br />
Plan<br />
2019<br />
Totalt<br />
planperiod<br />
Akademiska sjukhuset (J-huset, B9, B11, B12) 5 6<strong>30</strong> 9 070 3 500 18 200<br />
Akademiska sjukhuset (övrigt) 1 820 2 270 580 4 670<br />
Kollektivtrafikförvaltningen 1 100 2 500 1 600 5 200<br />
Primärvår<strong>den</strong> 1 254 210 0 1 464<br />
Folktandvår<strong>den</strong> 267 466 0 733<br />
Hälsa och habilitering 63 0 0 63<br />
Kultur och bildning <strong>30</strong>0 0 0 <strong>30</strong>0<br />
Övrigt 800 800 800 2 400<br />
Summa konstinvesteringar 11 234 15 316 6 480 33 0<strong>30</strong><br />
63
Beslut<br />
Landstingsfullmäktige föreslås besluta att:<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
fastställa visionen, de strategiska utvecklingsområ<strong>den</strong>a,<br />
de strategiska målen<br />
samt styrmodellen<br />
fastställa inriktning och uppdragen inom<br />
hälso- och sjukvård<br />
fastställa inriktning och uppdragen inom<br />
samverkan inom sjukvårdsområdet<br />
fastställa inriktning och uppdragen inom<br />
forskning, utveckling och utbildning<br />
inom hälso- och sjukvår<strong>den</strong><br />
fastställa inriktning och uppdragen inom<br />
regional utveckling<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
anslå 5 120 tusen kronor till patientnämn<strong>den</strong><br />
anslå 8 100 tusen kronor till <strong>den</strong> gemensamma<br />
nämn<strong>den</strong> för kunskapsstyrning<br />
anslå 33 650 tusen kronor till regionala<br />
utvecklingsnämn<strong>den</strong><br />
anslå 608 962 tusen kronor för regionövergripande<br />
verksamhet, regional verksamhet<br />
och finansverksamhet till regionstyrelsen<br />
fastställa föreslagen plan för investeringar<br />
i byggnader och mark planperio<strong>den</strong><br />
2017–2019<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
fastställa inriktning och uppdragen inom<br />
kollektivtrafik<br />
fastställa inriktning och uppdragen inom<br />
kultur och bildning<br />
fastställa inriktning och uppdragen inom<br />
arbetsgivaravsnittet<br />
fastställa inriktning och uppdragen inom<br />
avsnittet minskad miljöpåverkan<br />
fastställa styrelsers och nämnders ansvar<br />
och befogenheter<br />
fastställa uppdrag från fullmäktige till<br />
styrelser och nämnder<br />
fastställa indikatorerna<br />
anslå 6 447 497 tusen kronor till sjukhusstyrelsen<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
fastställa föreslagen plan för investeringar<br />
i utrustning och immateriella tillgångar<br />
planperio<strong>den</strong> 2017–2019<br />
fastställa föreslagen plan för investeringar<br />
i konst budgetåret 2017<br />
fastställa internräntan till 1,75 procent<br />
för 2017<br />
fastställa avkastningskravet på fastighetsvärdet<br />
till 5,5 procent för 2017<br />
fastställa att uppräkning för hyra och service<br />
sker med 1,9 procent 2017<br />
fastställa patientavgifterna i enlighet<br />
med sammanställning patientavgifter<br />
fastställa att öppenvård, som omfattas av<br />
högkostnadsskyddet, för personer som är<br />
85 år eller äldre är avgiftsfritt<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
anslå 2 087 492 tusen kronor till vårdstyrelsen<br />
anslå 1 003 064 tusen kronor till kollektivtrafiknämn<strong>den</strong><br />
anslå 106 238 tusen kronor till kulturnämn<strong>den</strong><br />
anslå 70 228 tusen kronor till fastighetsoch<br />
servicenämn<strong>den</strong><br />
<br />
<br />
fastställa att folktandvår<strong>den</strong>s prislista för<br />
allmäntandvård ska följa Tandvårds- och<br />
Läkemedelsverkets (TLV) årligen justerade<br />
referensprislista<br />
fastställa att specialisttandvår<strong>den</strong>s priser<br />
ska beräknas utifrån TLV:s referensprislista<br />
för specialisttandvård med ett tilllägg<br />
på 15 procent<br />
63
fastställa att priser för Frisktandvård<br />
och egna åtgärder justeras med samma<br />
procentsats som justeringen av de 100<br />
vanligaste åtgärderna i allmäntandvår<strong>den</strong>s<br />
referensprislista<br />
fastställa ett resultatmål på 6 miljoner<br />
kronor 2017 för Folktandvår<strong>den</strong><br />
fastställa riktlinjer för taxor i kollektivtrafiken<br />
i enlighet med vad som anges i<br />
stycket Intäkter och kostnader i kollektivtrafiken,<br />
fastställa skattesatsen för 2017 till 11,71<br />
kronor per skattekrona samt<br />
fastställa budget 2017 och plan 2018–<br />
2019.<br />
65
ÄRENDE 10
ÄRENDE 10
ÄRENDE 10
ÄRENDE 10
ÄRENDE 10
ÄRENDE 10
ÄRENDE 10
ÄRENDE 10
ÄRENDE 10
ÄRENDE 10
ÄRENDE 10
ÄRENDE 10
ÄRENDE 10
ÄRENDE 10
ÄRENDE 10
ÄRENDE 10
ÄRENDE 10
ÄRENDE 10
ÄRENDE 10
ÄRENDE 10
ÄRENDE 10
ÄRENDE 10
ÄRENDE 10
ÄRENDE 10
ÄRENDE 10
ÄRENDE 10
ÄRENDE 10
ÄRENDE 10
ÄRENDE 10
ÄRENDE 10
ÄRENDE 10
ÄRENDE 10
ÄRENDE 10
ÄRENDE 10<br />
Landstingsstyrelsens <strong>sammanträde</strong> <strong>2016</strong>‐11‐08<br />
Reservation<br />
Ärende 280: Revideringar i Regionplan och budget 2017‐2019<br />
Vi reserverar oss till förmån för egna yrkan<strong>den</strong>.<br />
Kulturindikatorerna ska bort då ingen kunnat redogöra för hur de ska mätas, och vad de är<br />
till för.<br />
Tillägg indikatorer:<br />
Sid. 7 – Under ”Ger vård på bästa effektiva omhändertagan<strong>den</strong>ivå (BEON):<br />
Nytt mål: Antal utlokaliserade patienter. Måttet avspeglar hur vårdkedjan fungerar.<br />
Basår 2017.<br />
Sid. 8 – Under ”Har en kollektivtrafik som gör att allt är nära i en växande region:<br />
Busschaufförernas/ tågvärdarnas uppfattning.<br />
Sid. 10 – Under ”Hållbart medarbetarengagemang, index”<br />
Nya mål: Antal avslutningssamtal när anställda avslutar sin tjänst.<br />
Total sjukfrånvaro i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid i procent.<br />
Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid i procent.<br />
Sid. 12 – Under ”Är ledande inom E‐hälsa”<br />
Andel kallelser till undersökningar inom Folktandvår<strong>den</strong> och sjukvår<strong>den</strong> som sker via sms.<br />
Tillägg text:<br />
Sid. 19 ‐ Under 2017 ska bemötandeombud införas på våra sjukhus för att öka nöjdheten<br />
hos patienterna samtidigt som vår<strong>den</strong> kvalitetssäkras.<br />
Sid. 20 ‐ Cancer som inte upptäcks i tid medför onödigt lidande för patienter och är<br />
kostsamt för samhället. Att därmed kunna upptäcka cancer tidigare är en viktig utmaning<br />
för sjukvår<strong>den</strong>. I oktober 2012 startade projektet ’Diagnostiskt Centrum’ (DC) i Kristianstad.<br />
Ett unikt projekt i Sverige för tidig diagnostik. Syftet med DC är att erbjuda utredning med<br />
minsta möjliga väntetid efter remiss från primärvår<strong>den</strong> Diffusa symptom som ska<br />
uppmärksammas på vårdcentralen och därefter kan komma att bli remisser till DC kan ta<br />
lång tid att utreda. Ett DC skulle inte bara förkorta vänteti<strong>den</strong> på att få en diagnos och<br />
minska <strong>den</strong> psykiska ohälsa som ofta uppstår i samband med väntan på liknande<br />
sjukdomsbesked, utan även korta behandlingsti<strong>den</strong> för varje enskild patient – vilket är<br />
resursbesparande för samhället.<br />
Sid. 29 ‐ Genom möjlighet för patienter att möta sin läkare via ett digitalt möte kan dels<br />
resvägar kortas för patienten, läkarna kan träffa fler patienter per dag och patienter med<br />
svår rörlighet eller otrygghet inför vår<strong>den</strong> kan få en behagligare vårdsituation.
ÄRENDE 10<br />
Den psykiska ohälsan i samhället är idag <strong>den</strong> vanligaste orsaken till sjukskrivning. Fler och<br />
fler unga drabbas. Det är dessvärre vanligt att människor medvetet inte söker vård då de<br />
inte vill prata om det, skäms eller helt enkelt inte vet vart de ska vända sig. Det har gjorts<br />
stora insatser inom vår<strong>den</strong> för att få fler att ta kontakt med vår<strong>den</strong> men fortfarande är det<br />
för många som inte får <strong>den</strong> vård de behöver i tid. Med detta i åtanke är det extra viktigt att<br />
landstinget underlättar för patienter att få kontakt med sjukvår<strong>den</strong>. Det kan exempelvis<br />
gälla psykiatripatienter, eller patienter med hörselproblematik eller logopedipatienter.<br />
Sid. 35 ‐ Experio Lab är ett nationellt center för patientnära tjänsteinnovation initierat och<br />
skapat av landstinget i Värmland. Det började som ett lärande projekt där de involverade<br />
personal, patienter och närstående för att tillsammans utveckla vårdtjänster som skapar<br />
värde i människors vardag.<br />
Projektet bygger på att skapa möte mellan vård och design. I mötet utvecklas och delas<br />
kunskap, erfarenheter och färdigheter i syfte att öka patientnyttan och en hållbar<br />
verksamhetsutveckling.<br />
Sid. 38 ‐ Vi strävar alla efter att öka andelen som åker kollektivt i vårt län. Flera stora<br />
satsningar har gjorts genom åren inte minst i tågtrafiken. Den utökade tågtrafiken i länet<br />
har varit en succé inte minst för våra arbetspendlare. Tidigare hävdades det att det var<br />
tekniken som satte stopp för möjligheten och företrädare för SL sade att bara Access<br />
infördes skulle det vara fullt möjligt att köpa årsbiljett. Nu har Axess funnits i flera år men<br />
det är som sagt fortfarande inte möjligt att dessa årsbiljetter.<br />
Sid. 45 ‐ Många patienter kommer i kontakt med flera mottagningar under sin vistelse på<br />
sjukhuset. Med dagens system kan alltså en patient få flera fakturor från vad patienten<br />
uppfattar som ett besök i vår<strong>den</strong>. Flera andra landsting har därför infört månadsvis<br />
fakturering för att underlätta både för patient och personal. Med månadsvis fakturering<br />
samlas alltså alla besök en patient gjort på en och samma faktura, oavsett om det är akut<br />
eller röntgen exempelvis. Detta är dessutom viktigt för framti<strong>den</strong>, miljömässigt.<br />
Tillägg uppdrag:<br />
‐ Sid. 19 ‐ Under 2017 ska bemötandeombud införas på våra sjukhus för att öka<br />
nöjdheten hos patienterna samtidigt som vår<strong>den</strong> kvalitetssäkras.<br />
‐ Sid. 22 ‐ Under 2017 ska Region Uppsala inrätta ett diagnostiskt centrum.<br />
‐ Sid. <strong>30</strong> ‐ Under 2017 ska Region Uppsala införa videosamtal för att ge förutsättningar<br />
att kunna bedriva vård digitalt.<br />
‐ Sid. <strong>30</strong> ‐ Under 2017 ska Region Uppsala införa en chattfunktion på landstingets<br />
hemsida där personer enkelt kan få kontakt med utbildad personal.<br />
‐ Sid. 35 ‐ Under 2017 ska Region Uppsala etablerar samarbete med Experio Lab för att<br />
utveckla vår<strong>den</strong> genom tjänstedesign tillsammans med vår personal och våra patienter.<br />
‐ Sid. 38 ‐ Region Uppsala ska arbeta för att det ska bli möjligt att köpa årskort även på<br />
de sträcker som idag inte är möjligt.<br />
‐ Sid. 45 ‐ Under 2017 ska Region Uppsala införa månadsfakturering i hela vår<strong>den</strong>.<br />
Nina Lagh (M)
ÄRENDE 10
ÄRENDE 11
ÄRENDE 11
ÄRENDE 11
ÄRENDE 11
ÄRENDE 11
ÄRENDE 11
ÄRENDE 11
ÄRENDE 11
ÄRENDE 11
ÄRENDE 11
ÄRENDE 11
ÄRENDE 11
ÄRENDE 11
ÄRENDE 11
ÄRENDE 11
ÄRENDE 11
ÄRENDE 11
ÄRENDE 11
ÄRENDE 11
ÄRENDE 11
ÄRENDE 11
ÄRENDE 11
ÄRENDE 12
ÄRENDE 12
ÄRENDE 12<br />
<strong>2016</strong>-10-04 Dnr LS <strong>2016</strong>-0068<br />
Reglemente och arbetsordning för<br />
regionstyrelsen samt styrelser och nämnder<br />
i Region Uppsala<br />
(2017 - 2018)<br />
Landstingets ledningskontor<br />
Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ www.lul.se
ÄRENDE 12<br />
Reglemente för regionstyrelsen samt styrelser<br />
och nämnder i Region Uppsala<br />
ANTAGET AV LANDSTINGSFULLMÄKTIGE <strong>2016</strong>-XX-XX.<br />
2 (21)
ÄRENDE 12<br />
Reglementets tillämpningsområde<br />
Detta reglemente gäller för nämnder och styrelser i Region Uppsala, med vilka<br />
avses:<br />
- Regionstyrelsen och dess utskott och beredning<br />
- Sjukhusstyrelsen och dess utskott<br />
- Vårdstyrelsen och dess utskott<br />
- Kollektivtrafiknämn<strong>den</strong> och dess utskott<br />
- Kulturnämn<strong>den</strong> och dess utskott<br />
- Fastighets- och servicenämn<strong>den</strong> och dess utskott<br />
- Patientnämn<strong>den</strong><br />
- Regionala utvecklingsnämn<strong>den</strong> och dess utskott<br />
Uppgifter och åliggan<strong>den</strong><br />
Det åligger och tillkommer samtliga styrelser och nämnder att:<br />
- ansvara för att verksamheten bedrivs effektivt och planmässigt och i linje<br />
härmed verka för att ändamålsenliga system, rutiner och hjälpmedel finns<br />
samt att förvaltningsorganisationen är funktionellt uppbyggd,<br />
- ombesörja verkställigheten av regionfullmäktiges beslut som rör<br />
nämn<strong>den</strong>/styrelsen,<br />
- själv eller genom ombud föra regionens talan i mål och ären<strong>den</strong> inom<br />
styrelsens/nämn<strong>den</strong>s verksamhetsområde med undantag av frågor som rör<br />
förhållandet mellan regionen som arbetsgivare och dess arbetstagare,<br />
- följa av regionfullmäktige antagen budget,<br />
- ansvara för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande författningar,<br />
- vara arbetsgivare för personal inom verksamhetsområdet,<br />
- ansvara för arbetet med arbetsmiljö inom verksamhetsområdet,<br />
- vid behov samråda med annan styrelse eller nämnd i frågor<br />
som kan beröra <strong>den</strong>na styrelse eller nämnd,<br />
- fullgöra vad som i övrigt, enligt regionens beslut eller gällande<br />
författningar, tillkommer styrelser och nämnder.<br />
3 (21)
ÄRENDE 12<br />
För att fullgöra sina uppgifter äger styrelser och nämnder att från regionens<br />
övriga styrelser och nämnder och tjänstemän infordra de uppgifter, erhålla de<br />
upplysningar och det biträde som styrelsen/nämn<strong>den</strong> är i behov av.<br />
Regionstyrelsen<br />
Av kommunallagen (1991:900) följer att regionstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen<br />
av regionens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders<br />
verksamhet. Innan ett ärende avgörs av fullmäktige ska det ha beretts, antingen av<br />
en nämnd vars verksamhetsområde ärendet berör och/eller av en<br />
fullmäktigeberedning.<br />
Styrelsen ska bereda ären<strong>den</strong> till fullmäktige. Det är styrelsen som lägger fram<br />
förslag för fullmäktige enligt det så kallade beredningstvånget i kommunallagen.<br />
Utöver det som föreskrivs om regionstyrelsen i kommunallagen (KL) kap. 6 §§<br />
1 - 6 gäller bestämmelserna i detta reglemente.<br />
Regionstyrelsen har 19 ledamöter och 10 ersättare.<br />
Regionstyrelsen har utöver det som framgår av KL kap. 6 att:<br />
• företräda regionen utåt, gentemot myndigheter, medlemsorganisationer, bolag<br />
och andra aktörer,<br />
• ansvara för de övergripande funktionerna rörande regionens uppdrag och<br />
organisatoriska arbetsfördelning (strategisk ägarfunktion),<br />
• bereda och föreslå regionfullmäktige fatta beslut om regionplan och budget,<br />
• ansvara för långsiktig ekonomisk planering, inkl. medelsförvaltning och<br />
upptagande av lån,<br />
• följa upp regionens ekonomi och verksamheter,<br />
• ansvara för strategiska fastighetsfrågor,<br />
• ansvara för fastighetsinvesteringar enligt fastställd investeringsprocess,<br />
• ansvara för samspelet med länets kommuner och övriga angelägenheter där<br />
regionförbundet utgör en arena för samverkan, på övergripande nivå,<br />
• ansvara för övergripande strategiska frågor rörande hållbar regional<br />
utveckling och folkhälsa,<br />
• ansvara för övergripande strategiska frågor i samverkan med universiteten i<br />
Uppsala,<br />
• ansvara för övergripande strategiska frågor i samverkan med<br />
sjukvårdsregionen och samverkansnämn<strong>den</strong>,<br />
• ansvara för styr- och ersättningsfrågor och avtal inom regionvår<strong>den</strong>,<br />
4 (21)
ÄRENDE 12<br />
• ansvara för frågor kring rikssjukvård,<br />
• ansvara för övergripande frågor om närvård,<br />
• utifrån samverkans- och samordningsperspektiv ha ett helhetsansvar för<br />
strategiska frågor rörande hälso- och sjukvår<strong>den</strong>.<br />
• ha det politiska ansvaret för forskningsfrågor samt ansvara för övergripande<br />
FoUU-frågor,<br />
• ansvara för strategiska miljöfrågor,<br />
• ansvara för strategiska IT-frågor,<br />
• ansvara för regler för sjukreseverksamheten,<br />
• fatta beslut om övergripande rationaliseringar och strukturåtgärder,<br />
• ansvara för regionens övergripande personalpolitik,<br />
• ansvara för strategiska arbetsgivarfrågor,<br />
• ansvara för övergripande arbetsmiljöfrågor,<br />
• svara för ägarfrågor rörande regionens vårdverksamheter, bl.a.:<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
strategiska frågor rörande ersättningsmodeller,<br />
säkerställa ägarstyrningens övergripande krav på befolkningsfokus<br />
förenat med kvalitet och effektivitet i produktionen,<br />
utveckla styrsystem och stödja ledarskap som främjar rationell<br />
produktion,<br />
verka för kunskapsbaserad och strategisk styrning av verksamheterna.<br />
Regionstyrelsen har avseende uppsiktsplikten att:<br />
• övervaka att de av fullmäktige fastställda målen och planerna för<br />
verksamheten och ekonomin efterlevs,<br />
• tillse att uppföljning sker till fullmäktige från samtliga nämnder om hur<br />
verksamheten och ekonomin utvecklas samt vilka åtgärder som vidtas i<br />
syfte att korrigera eventuella avvikelser,<br />
• övervaka att nämndernas interna kontroll är tillräcklig,<br />
• fortlöpande utvärdera och utveckla regionens interna ekonomi- och<br />
verksamhetsstyrning,<br />
• ansvar för att samordningsträffar med nämnder och styrelser eller deras<br />
arbetsutskott/presidier genomförs,<br />
• ha en fortlöpande uppsikt över verksamhet i de företag som regionen helt<br />
eller delvis äger eller annars har intresse i. Formen för uppsikten är<br />
<strong>den</strong>samma som gäller för nämnderna och är samordnade med dessa,<br />
5 (21)
ÄRENDE 12<br />
• tillse att rapportering sker till fullmäktige från de kommunalförbund som<br />
regionen är medlem i samt de stiftelser och föreningar som bedriver<br />
regionkommunal verksamhet.<br />
Övrigt ansvar<br />
Regionstyrelsen ansvarar för regionens samlade insatser (9 § 1 st.) enligt 22 §<br />
lag om stöd och service till vissa funktionshindrare, LSS, samt utgör<br />
arkivmyndighet enligt 8 § arkivlagen och får i <strong>den</strong>na egenskap meddela<br />
nödvändiga föreskrifter.<br />
Regionstyrelsen är pensionsmyndighet med uppdrag att tolka och tillämpa<br />
gällande bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda.<br />
Regionstyrelsen är personuppgiftsansvarig och i förekommande fall centralt<br />
personuppgiftsansvarig för kvalitetsregister.<br />
Regionstyrelsen utser regionens representanter i Rådet för delaktighet och<br />
Pensionärsrådet.<br />
Utskott och beredningar<br />
Inom regionstyrelsen ska finnas ett arbetsutskott, ett utskott för hälso- och<br />
sjukvård och FoUU och ett personalutskott samt en beredning enligt följande:<br />
Arbetsutskott<br />
Regionstyrelsens arbetsutskott utgör ett beredande organ för de ären<strong>den</strong> som<br />
ska behandlas av regionstyrelsen och fattar beslut i enlighet med av<br />
regionstyrelsen antagen delegationsordning.<br />
Arbetsutskottet har fem (5) ledamöter.<br />
Utskott för hälso- och sjukvård och FoUU<br />
Utskottet ska för regionstyrelsens räkning initiera och bereda ären<strong>den</strong> rörande<br />
övergripande och strategiska frågor som berör utskottets område.<br />
Utskottet för hälso- och sjukvård och FoUU ska samordna och stärka regionens<br />
insatser inom forskning, utveckling och utbildning.<br />
Utskottet för hälso- och sjukvård och FoUU ska bereda strategiska frågor<br />
rörande:<br />
• Regionens ersättning för hälso- och sjukvård.<br />
• Reglering av hälso- och sjukvårdsproducenternas uppdrag.<br />
• Närvård.<br />
6 (21)
ÄRENDE 12<br />
• Forskning, inräknat handlingsplaner och bokslut över forskningsrelaterade<br />
insatser.<br />
• Innovationer, inräknat handlingsplaner.<br />
• Utveckling av hälso- och sjukvård.<br />
• Utbildning för hälso- och sjukvår<strong>den</strong>s yrkesområ<strong>den</strong>, främst för ST-läkare och<br />
verksamhetsförlagd utbildning, i förekommande fall i samråd med<br />
personalutskottet.<br />
• Infrastruktur- och organisatoriska frågor rörande regionövergripande FoUUområ<strong>den</strong>.<br />
Utskottet för hälso- och sjukvård och FoUU har vidare följande uppdrag:<br />
• Bereda folkhälsofrågor inklusive epidemiologiskt och annat kunskapsunderlag.<br />
• Bereda frågor som rör hälsoinriktad hälso- och sjukvård.<br />
• Behovsanalyser.<br />
• Kvalitetsfrågor.<br />
• Bereda ären<strong>den</strong> rörande övergripande samordning av länets hälso- och<br />
sjukvård.<br />
• Hälsoekonomi, omvärldsbevakning och uppföljning och analys.<br />
• Ha tydligt fokus på uppföljning av invånar- och patientorienterade mål och<br />
kvalitetsaspekter med utgångspunkt i befolkningsperspektivet.<br />
I övrigt fattar utskottet beslut i enlighet med av regionstyrelsen antagen<br />
delegationsordning.<br />
Utskottet för hälso- och sjukvård och FoUU har nio (9) ledamöter.<br />
Personalutskott<br />
Personalutskottet ska för regionstyrelsens räkning initiera och följa upp regionens<br />
övergripande strategiska personalfrågor, så som kompetensförsörjning, arbetsmiljö<br />
och övriga arbetsförhållan<strong>den</strong>.<br />
Utskottet ska svara för att initiera ären<strong>den</strong> inom <strong>den</strong> personalstrategiska styrningen.<br />
Utskottet ska bereda ären<strong>den</strong> rörande frågor som berör utskottets område. I övrigt<br />
fattar utskottet beslut i enlighet med av regionstyrelsen antagen delegationsordning.<br />
Personalutskottet har fem (5) ledamöter.<br />
7 (21)
ÄRENDE 12<br />
Regionrådsberedning<br />
Regionrådsberedningen består av samtliga regionråd.<br />
Regionrådsberedningen är ett forum för informationsutbyte och för överläggningar<br />
mellan partierna, särskilt i övergripande frågor av allmän betydelse för regionen,<br />
t.ex. budget, bokslut och långsiktig planering.<br />
Regionrådsberedningen utgör krisledningsnämnd enligt lag (2006:544) om<br />
kommuners och region åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid<br />
och vid höjd beredskap. Krisledningsnämn<strong>den</strong>s uppgift regleras i särskilt<br />
reglemente.<br />
Sjukhusstyrelsen<br />
Sjukhusstyrelsen har 13 ledamöter och 8 ersättare.<br />
Sjukhusstyrelsen ansvarar för verksamheten vid Akademiska sjukhuset och<br />
Lasarettet i Enköping samt upphandlad specialistvård.<br />
Styrelsen ska utveckla en effektiv hälso- och sjukvård: kostnadseffektiv vård som<br />
svarar mot patientens behov, främjar patientmedverkan, betonar patientsäkerhet och<br />
främjar ett bra samarbete med samarbetspartners inom sjukvårdsregionen, länet och<br />
andra externa parter.<br />
Styrelsen ska utforma och ha uppsikt över sjukhusens och vårdgivarnas uppdrag,<br />
finansiering och ersättningssystem i enlighet med regionfullmäktiges riktlinjer:<br />
bedriva rikssjukvård, regionsjukvård, länssjukvård och utlandsvård samt utbildning,<br />
forskning och utveckling.<br />
Styrelsen ska främja styrning och ledarskap som ger goda resultat, god kvalité, god<br />
arbetsmiljö och bidrar till hållbar regional utveckling.<br />
Styrelsen ska ha tydligt fokus på effektiv användning av sjukhusens samlade<br />
resurser samt genomföra benchmarking.<br />
Styrelsen ska utveckla partnerskap i sjukvårdsregionen som bidrar till:<br />
kompetensutveckling för alla parter, gemensamma vårdprogram, bättre<br />
personalförsörjning, stimulerar FoUU-samarbete, it-kommunikation, utveckling av<br />
ersättningssystem samt samverkan som ger förutsättning för tidig återgång till<br />
hemlandstingen.<br />
Styrelsen ska ha tydligt fokus på uppföljning av invånar- och patientorienterade<br />
mål och kvalitetsaspekter. Styrelsen ska ha en tydlig utgångspunkt i<br />
befolkningsperspektivet.<br />
Sjukhusstyrelsen har vidare följande uppdrag:<br />
8 (21)
ÄRENDE 12<br />
• Produktionsstyrning för optimalt utnyttjande av tillgängliga resurser.<br />
• Vårdproduktion rörande specialistvård: riks-, region- och länssjukvård.<br />
• Ansvara för ekonomin inom styrelsens verksamhetsområde.<br />
• Investeringar (förutom fastighetsinvesteringar).<br />
• Bereda behov av fastighetsinvesteringar inom verksamhetsområdet i samband<br />
med framtagande av investeringsplan.<br />
• Upphandlingar inom verksamhetsområdet.<br />
• Delta i närvårdssamverkan.<br />
• Ge regionlandstingen insyn i verksamheten.<br />
• Samarbete med universiteten i Uppsala.<br />
• Uppföljning och analys rörande styrelsens verksamhetsområde.<br />
• Kunskapsstyrning.<br />
Utskott<br />
Inom sjukhusstyrelsen ska finnas ett arbetsutskott enligt följande:<br />
Arbetsutskott<br />
Sjukhusstyrelsens arbetsutskott utgör ett beredande organ för de ären<strong>den</strong> som<br />
ska behandlas av sjukhusstyrelsen.<br />
Sjukhusstyrelsens arbetsutskott fattar beslut i enlighet med av sjukhusstyrelsen<br />
antagen delegationsordning.<br />
Arbetsutskottet har fem (5) ledamöter.<br />
Vårdstyrelsen<br />
Vårdstyrelsen har 13 ledamöter och 8 ersättare.<br />
Vårdstyrelsen ansvarar för verksamheten vid Primärvår<strong>den</strong>, Hälsa och<br />
habilitering och Folktandvår<strong>den</strong> samt upphandlad verksamhet inom styrelsens<br />
uppdrag.<br />
Styrelsen ska utforma och ha uppsikt över förvaltningarnas och vårdgivarnas<br />
uppdrag, finansiering och ersättningssystem i enlighet med regionfullmäktiges<br />
riktlinjer.<br />
Styrelsen ska utveckla en effektiv hälso- och sjukvård: kostnadseffektiv vård<br />
som svarar mot patientens behov, främjar patientmedverkan, betonar<br />
patientsäkerhet och främjar ett bra samarbete med samarbetspartners.<br />
9 (21)
ÄRENDE 12<br />
Vårdstyrelsen ska skapa förutsättningar för samverkan/samordning av<br />
vårdinsatser mellan länets kommuner och regionen.<br />
Styrelsen ska främja styrning och ledarskap som ger goda resultat, god kvalité, god<br />
arbetsmiljö och bidrar till hållbar regional utveckling.<br />
Styrelsen ska ha tydligt fokus på att utveckla ersättningsformer som till exempel<br />
inriktas på nytta för patienterna samt på hög produktivitet och effektivitet i<br />
verksamheten.<br />
Styrelsen ska ha tydligt fokus på uppföljning av invånar- och patientorienterade<br />
mål och kvalitetsaspekter. Styrelsen ska ha en tydlig utgångspunkt i<br />
befolkningsperspektivet.<br />
Vårdstyrelsen har vidare följande uppdrag:<br />
• Vårdproduktion: primärvård, närvård, mobil hälso- och sjukvård, habilitering,<br />
tandvård.<br />
• Ansvara för ekonomin inom nämn<strong>den</strong>s verksamhetsområde.<br />
• Investeringar (förutom fastighetsinvesteringar).<br />
• Bereda behov av fastighetsinvesteringar inom verksamhetsområdet i samband<br />
med framtagande av investeringsplan.<br />
• Upphandlingar inom verksamhetsområdet.<br />
• Samordning primärvård.<br />
• Närvårdsutveckling i samverkan med länets kommuner, Lasarettet i Enköping<br />
och Akademiska sjukhuset.<br />
• Samarbete med universiteten i Uppsala.<br />
• FoU-stöd.<br />
• Kunskapsstyrning.<br />
• Uppföljning och analys rörande styrelsens verksamhetsområde.<br />
Utskott<br />
Inom vårdstyrelsen ska finnas ett arbetsutskott enligt följande:<br />
Arbetsutskott<br />
Vårdstyrelsens arbetsutskott utgör ett beredande organ för de ären<strong>den</strong> som ska<br />
behandlas av vårdstyrelsen.<br />
Vårdstyrelsens arbetsutskott fattar beslut i enlighet med av vårdstyrelsen<br />
antagen delegationsordning.<br />
Arbetsutskottet har fem (5) ledamöter.<br />
10 (21)
ÄRENDE 12<br />
Fastighets- och servicenämn<strong>den</strong><br />
Fastighets- och servicenämn<strong>den</strong> har 9 ledamöter och 5 ersättare.<br />
Nämn<strong>den</strong>s uppdrag är att handha frågor som rör regionens ägande och<br />
förvaltning av fastigheter samt frågor som rör utveckling inom fastighets-,<br />
teknik- och serviceområ<strong>den</strong>a.<br />
Nämn<strong>den</strong> ska främja styrning och ledarskap som ger goda resultat, god kvalité, god<br />
arbetsmiljö och bidrar till hållbar regional utveckling.<br />
Fastighets- och servicenämn<strong>den</strong> har vidare följande uppdrag:<br />
• Drift och översyn av regionens lokalbestånd.<br />
• Löpande fastighetsfrågor.<br />
• Tillhandahållande av effektiva stödprocesser för kärnverksamheten.<br />
• Tillämpningar av miljöprogrammet.<br />
• Verksamhetsanknuten service.<br />
• Energifrågor.<br />
• Transporter.<br />
• Mat/kost.<br />
• Bereda behov av fastighetsinvesteringar fastighets- och byggnadsinvesteringar<br />
i samband med framtagande av investeringsplan.<br />
• Fastighetsinvesteringar i enlighet med regionens investeringsprocess och inom<br />
av fullmäktige antagen investeringsbudget.<br />
• Immateriella och övriga materiella investeringar.<br />
• Genomförande av beslutade fastighetsprojekt.<br />
• Upphandlingar inom verksamhetsområdet.<br />
• Städverksamhet.<br />
• Utrustning.<br />
• Avgifter i enlighet med regionfullmäktiges beslut.<br />
Utskott<br />
Inom fastighets- och servicenämn<strong>den</strong> ska finnas ett arbetsutskott enligt<br />
följande:<br />
Arbetsutskott<br />
Fastighets- och servicenämn<strong>den</strong>s arbetsutskott utgör ett beredande organ för de<br />
ären<strong>den</strong> som ska behandlas av fastighets- och servicenämn<strong>den</strong>.<br />
11 (21)
ÄRENDE 12<br />
Fastighets- och servicenämn<strong>den</strong>s arbetsutskott fattar beslut i enlighet med av<br />
fastighets- och servicenämn<strong>den</strong> antagen delegationsordning.<br />
Arbetsutskottet har tre (3) ledamöter.<br />
Kollektivtrafiknämn<strong>den</strong><br />
Kollektivtrafiknämn<strong>den</strong> har 13 ledamöter och 8 ersättare.<br />
Region Uppsala är regional kollektivtrafikmyndighet i Uppsala län.<br />
Kollektivtrafiknämn<strong>den</strong> utgör <strong>den</strong>na myndighet och ansvarar för <strong>den</strong> lagstadgade<br />
uppgiften att besluta om allmän trafikplikt. Nämn<strong>den</strong> ansvarar för<br />
beställarstyrningen av regional kollektivtrafik för länsinvånarna. Trafiken<br />
tillhandahålls antingen av regionens egna enheter eller av upphandlade<br />
entreprenörer efter myndighetsbeslut om allmän trafikplikt. Därutöver kan<br />
kommersiella aktörer utan ekonomiskt stöd från regionen bedriva kollektivtrafik<br />
efter anmälan till regional kollektivtrafikmyndighet.<br />
Kollektivtrafiknämn<strong>den</strong> har vidare följande uppdrag:<br />
• Ansvara för ekonomin inom nämn<strong>den</strong>s verksamhet.<br />
• Samråda med länets kommuner och regionförbundet när det gäller fysisk<br />
planering och regional utveckling inkl. infrastrukturfrågor.<br />
• Samråda med länets kommuner, regionförbundet, organisationer, resenärer,<br />
företag och berörda myndigheter – inkl. angränsande läns kollektivtrafikmyndigheter<br />
– när det gäller trafikfrågor.<br />
• Utarbeta trafikförsörjningsprogram i samråd med regionala<br />
utvecklingsnämn<strong>den</strong>.<br />
• Besluta om allmän trafikplikt och kungörelse om dessa beslut.<br />
• Taxor i enlighet med regionfullmäktiges beslut.<br />
• Överenskommelser med en eller flera andra kollektivtrafikmyndigheter om<br />
beslutsrätt om allmän trafikplikt inom myndigheternas gemensamma område.<br />
• Investeringar (förutom fastighetsinvesteringar).<br />
• Bereda behov av fastighetsinvesteringar inom verksamhetsområdet i samband<br />
med framtagande av investeringsplan.<br />
• Upphandlingar inom verksamhetsområdet.<br />
• Kollektivtrafikens roll när det gäller regional utveckling.<br />
• Tillgänglighet.<br />
• Miljöfrågor inom trafikområdet.<br />
• Trafikantinformation.<br />
12 (21)
ÄRENDE 12<br />
• Kvalitetsfrågor.<br />
• Beställaruppdrag.<br />
Befogenheten att upphandla och ingå avtal får överlämnas till aktiebolag och enskild<br />
kommun.<br />
Nämn<strong>den</strong> ansvarar för att ta fram en årlig rapport om trafikplikt, avtalsparter,<br />
trafikens utveckling m.m.<br />
Nämn<strong>den</strong> ska tillse att offentligt ägd infrastruktur i form av hållplatser och<br />
bytespunkter upplåts på konkurrensneutrala och icke-diskriminerande villkor.<br />
Befolkningsperspektiven ska för kollektivtrafiknämn<strong>den</strong> utgöra en viktig grund<br />
såväl vid utbyggnader som vid verksamhetsbegränsningar.<br />
Nämn<strong>den</strong> ska främja styrning och ledarskap som ger goda resultat, god kvalité, god<br />
arbetsmiljö och bidrar till hållbar regional utveckling.<br />
Kollektivtrafiknämn<strong>den</strong> ansvarar för administrationen av regionens<br />
sjukreseverksamhet.<br />
Kollektivtrafiknämn<strong>den</strong> får samordna <strong>den</strong> regionala kollektivtrafiken med<br />
kommunernas skolskjutsverksamhet.<br />
Utskott<br />
Arbetsutskott<br />
Kollektivtrafiknämn<strong>den</strong>s arbetsutskott utgör ett beredande organ för de ären<strong>den</strong><br />
som ska behandlas av kollektivtrafiknämn<strong>den</strong>. I övrigt fattar utskottet beslut i<br />
enlighet med av kollektivtrafiknämn<strong>den</strong> antagen delegationsordning.<br />
Arbetsutskottet har fem (5) ledamöter.<br />
Regionala utvecklingsnämn<strong>den</strong><br />
Regionala utvecklingsnämn<strong>den</strong> har 13 ledamöter och 8 ersättare.<br />
Region Uppsala har enligt lag 2010:6<strong>30</strong>, om regionalt utvecklingsansvar i vissa län,<br />
ansvar för regionalt utvecklingsarbete. Nämn<strong>den</strong> ansvarar för dessa uppgifter i <strong>den</strong><br />
mån de inte faller på annan styrelse/nämnd eller regionfullmäktige.<br />
Nämn<strong>den</strong> ansvarar även för statliga uppdrag inom det regionala<br />
utvecklingsansvaret, utifrån villkorsbrev från regeringen.<br />
13 (21)
ÄRENDE 12<br />
Regionala utvecklingsnämn<strong>den</strong> har vidare följande uppdrag:<br />
Ansvara för ekonomin inom nämn<strong>den</strong>s verksamhet.<br />
Utarbeta och genomföra länsplaner för regional transportinfrastruktur i samråd<br />
med kollektivtrafiknämn<strong>den</strong>.<br />
Utarbeta regional utvecklingsstrategi för länet.<br />
Samordna insatser för genomförandet av strategin.<br />
Uppgifter inom ramen för EU-program och strukturfonder<br />
Klimat- och miljöfrågor, kopplat till en hållbar utveckling<br />
Besluta om användningen av statliga medel för regionala tillväxtåtgärder (1:1).<br />
Samverka med länets kommuner, länsstyrelsen och övriga berörda aktörer inom<br />
nämn<strong>den</strong>s ansvarsområ<strong>den</strong>.<br />
Samråda med kollektivtrafiknämn<strong>den</strong> avseende trafikförsörjningsprogram<br />
Samråda med styrelser och nämnder i frågor som rör hållbar regional<br />
utveckling.<br />
Ansvara för att sammanställa analyser och ta fram förslag till strategier och<br />
handlingsplaner.<br />
Upphandlingar inom verksamhetsområdet.<br />
Följa upp, utvärdera och årligen redovisa resultaten av det regionala<br />
utvecklingsarbetet.<br />
Utskott<br />
Arbetsutskott<br />
Regionala utvecklingsnämn<strong>den</strong>s arbetsutskott utgör ett beredande organ för de<br />
ären<strong>den</strong> som ska behandlas av regionala utvecklingsnämn<strong>den</strong>. I övrigt fattar<br />
utskottet beslut i enlighet med av regionala utvecklingsnämn<strong>den</strong> antagen<br />
delegationsordning.<br />
Arbetsutskottet har fem (5) ledamöter.<br />
Regional samverkan<br />
Vid planering och utveckling av verksamheten ska nämn<strong>den</strong> samverka med<br />
kommunerna inom det regionala samrådet för regional utveckling, och med andra<br />
lokala och regionala aktörer.<br />
Kulturnämn<strong>den</strong><br />
Kulturnämn<strong>den</strong> har 9 ledamöter och 5 ersättare.<br />
Kulturnämn<strong>den</strong> leder regionens verksamhet inom kulturområdet och utgör ansvarig<br />
styrelse för Wiks folkhögskola.<br />
14 (21)
ÄRENDE 12<br />
Nämn<strong>den</strong> ska främja styrning och ledarskap som ger goda resultat, god kvalité, god<br />
arbetsmiljö och bidrar till hållbar regional utveckling.<br />
Kulturnämn<strong>den</strong> har vidare följande uppdrag:<br />
• Verka för kvalitet och konstnärlig förnyelse inom kulturområdet.<br />
• Stödja enskildas och gruppers skapande.<br />
• Särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur.<br />
• Ansvara för arbetet med kultur i vår<strong>den</strong> samt främja utvecklingen<br />
av området kultur och hälsa.<br />
• Främja geografisk spridning av kultur inom länet.<br />
• Vid planering och utveckling av nämn<strong>den</strong>s verksamhet samverka<br />
med kommuner, folkrörelser, studieförbund, andra<br />
kulturorganisationer samt enskilda kulturskapare.<br />
• Ansvara för arbetet med konstnärlig gestaltning av regionens<br />
lokaler enligt 1 % -regeln.<br />
• Handlägga regionens stöd till regionala kulturinstitutioner och<br />
regional kulturverksamhet i övrigt.<br />
• Ansvara för fördelningen av statens bidrag till regional<br />
kulturverksamhet efter avtal med Statens kulturråd.<br />
• Handlägga regionens bidragsgivning till folkbildningsarbete och<br />
till ungdomsorganisationer.<br />
• Främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan.<br />
• Investeringar (förutom fastighetsinvesteringar).<br />
• Bereda behov av fastighetsinvesteringar inom verksamhetsområdet i samband<br />
med framtagande av investeringsplan.<br />
• Upphandlingar inom verksamhetsområdet.<br />
Kulturnämn<strong>den</strong> har även att:<br />
• ansvara för driften och förvaltningen av Wiks folkhögskola och<br />
dess tillgångar,<br />
• fastställa folkhögskolans mål och huvudinriktning,<br />
• handlägga disciplinära ären<strong>den</strong> rörande studerande,<br />
• ansvara för driften och förvaltningen av Wiks slott och<br />
konferens.<br />
15 (21)
ÄRENDE 12<br />
Utskott<br />
Arbetsutskott<br />
Kulturnämn<strong>den</strong>s arbetsutskott utgör ett beredande organ för de ären<strong>den</strong> som ska<br />
behandlas av kulturnämn<strong>den</strong>. I övrigt fattar utskottet beslut i enlighet med av<br />
kulturnämn<strong>den</strong> antagen delegationsordning.<br />
Arbetsutskottet har tre (3) ledamöter.<br />
Patientnämn<strong>den</strong><br />
Patientnämn<strong>den</strong> har 7 ledamöter och 5 ersättare utsedda av regionen.<br />
Patientnämn<strong>den</strong> kan tillika utgöra patientnämnd för kommunal hälso- och<br />
sjukvård, där respektive kommun utser sin/sina ledamöter och ersättare.<br />
Patientnämn<strong>den</strong>s åliggan<strong>den</strong> regleras i lag (1998:1656) om patientnämndsverksamhet.<br />
Patientnämn<strong>den</strong> har vidare följande uppdrag:<br />
• Tillhandahålla, eller hjälpa patienter att få, <strong>den</strong> information de behöver för<br />
att kunna ta tillvara sina intressen i hälso- och sjukvår<strong>den</strong> och tandvår<strong>den</strong>.<br />
• Främja kontakterna mellan patienter och vårdpersonal.<br />
• Hjälpa patienter att vända sig till rätt myndighet.<br />
• Rapportera iakttagelser och avvikelser av betydelse för patienterna till<br />
vårdgivare och vår<strong>den</strong>heter.<br />
• Informera allmänheten, hälso- och sjukvårdspersonal och andra berörda<br />
om sin verksamhet.<br />
• Göra Inspektionen för vård och omsorg (IVO) uppmärksam på<br />
förhållan<strong>den</strong> som omfattas av myndighetens tillsyn.<br />
• Rekrytera, utbilda och förordna stödpersoner till patienter som<br />
tvångsvårdas i psykiatrin.<br />
• Ansvara för ekonomin inom styrelsens verksamhetsområde.<br />
Varuförsörjningsnämn<strong>den</strong><br />
Tillsammans med landstingen i Dalarna, Sörmland och Västmanland samt<br />
Region Örebro län har regionen bildat en gemensam nämnd för<br />
varuförsörjningen. Särskilt reglemente är antaget för nämn<strong>den</strong>.<br />
16 (21)
ÄRENDE 12<br />
Regionen utser 1 ledamot och 1 ersättare till varuförsörjningsnämn<strong>den</strong>.<br />
Kostnämn<strong>den</strong><br />
Tillsammans med Landstinget Västmanland har Region Uppsala bildat en<br />
gemensam kostnämnd. Särskilt reglemente har fastställts för nämn<strong>den</strong>.<br />
Regionen utser 3 ledamöter och 3 ersättare till <strong>den</strong> gemensamma kostnämn<strong>den</strong>.<br />
Ambulansdirigeringsnämn<strong>den</strong><br />
Tillsammans med Landstinget Västmanland har Region Uppsala bildat en<br />
gemensam ambulansdirigeringsnämnd. Särskilt reglemente har fastställts för<br />
nämn<strong>den</strong>.<br />
Regionen utser 2 ledamöter och 2 ersättare till <strong>den</strong> gemensamma<br />
ambulansdirigeringsnämn<strong>den</strong>.<br />
17 (21)
ÄRENDE 12<br />
Arbetsordning för regionstyrelsen och styrelser och<br />
nämnder i Region Uppsala<br />
ANTAGEN AV LANDSTINGSFULLMÄKTIGE <strong>2016</strong>-XX-XX<br />
Mandatperiod<br />
Ledamöter och ersättare i styrelser och nämnder väljs för fyra år. Valet<br />
förrättas av det under valåret nyvalda regionfullmäktige vid <strong>sammanträde</strong><br />
senast i december månad.<br />
Ordförande, vice ordförande m.fl.<br />
Ordförande samt vice ordförande alternativt förste och andre vice ordföran<strong>den</strong> i<br />
styrelser och nämnder väljs av regionfullmäktige för <strong>den</strong> tid vilken de blivit<br />
valda som ledamöter i styrelsen/nämn<strong>den</strong>.<br />
Är ordförande och vice ordförande alternativt förste och andre vice<br />
ordföran<strong>den</strong> förhindrade att närvara vid <strong>sammanträde</strong>, får styrelsen eller<br />
nämn<strong>den</strong> utse annan ledamot att tillfälligt leda <strong>sammanträde</strong>t.<br />
Är ordförande p.g.a. sjukdom eller av annat skäl förhindrad att fullgöra sitt<br />
uppdrag under längre tid än en månad i följd eller sammanlagt sex månader<br />
under ett år förordnar styrelsen eller nämn<strong>den</strong> en ledamot som ersättare för<br />
ordföran<strong>den</strong> att fullgöra <strong>den</strong>nes uppgifter. Eventuella ekonomiska förmåner<br />
som är förenade med uppdraget som ordförande övertas under<br />
förordnandeti<strong>den</strong> av ersättaren. Vad nu sagts om ordförande gäller även vice<br />
ordförande alternativt förste och andre vice ordföran<strong>den</strong>.<br />
Sekreterare<br />
Sekreteraren för styrelsens/nämn<strong>den</strong>s protokoll ombesörjer expedieringen av<br />
styrelsens/nämn<strong>den</strong>s beslut och fullgör i övrigt de uppgifter som framgår av<br />
<strong>den</strong>na arbetsordning eller av gällande arbetsordning för regionfullmäktige eller<br />
särskilt beslutas av styrelsen/nämn<strong>den</strong>.<br />
18 (21)
ÄRENDE 12<br />
Utgående skrivelser, avtal och förbindelser m.m. som beslutas av<br />
styrelsen/nämn<strong>den</strong> undertecknas av ordförande med kontrasignering enligt<br />
gällande delegationsordning.<br />
Sekreterare i styrelsen/nämn<strong>den</strong> får yttra sig i formella frågor som uppkommer<br />
under <strong>sammanträde</strong> och lämna tekniska upplysningar med anknytning till<br />
<strong>sammanträde</strong>shandlingarna.<br />
Sammanträ<strong>den</strong><br />
Styrelse/nämnd ska för varje kalenderår upprätta en plan över sina<br />
<strong>sammanträde</strong>n. Utöver de <strong>sammanträde</strong>n som intagits i planen ska<br />
<strong>sammanträde</strong> enligt 5 kap 7 § första stycket kommunallagen hållas när minst en<br />
tredjedel av ledamöterna begär det eller ordförande finner att det behövs.<br />
Kallelse<br />
Skriftlig kallelse ska i god tid före varje <strong>sammanträde</strong> med styrelse/nämnd<br />
utsändas till ledamöter och ersättare samt till regionråd som inte är ledamot<br />
eller ersättare i styrelsen/nämn<strong>den</strong>. Med kallelsen ska följa en preliminär<br />
föredragningslista över de ären<strong>den</strong> som avses bli behandlade vid <strong>sammanträde</strong>t<br />
jämte de handlingar som hör till ären<strong>den</strong>a. Slutlig föredragningslista fastställs<br />
vid varje <strong>sammanträde</strong>s början.<br />
Ersättares tjänstgöring<br />
Kan ledamot inte delta i <strong>sammanträde</strong> med styrelser/nämnder ska <strong>den</strong>ne utan<br />
dröjsmål underrätta sekreteraren, som inkallar <strong>den</strong> ersättare till tjänstgöring vid<br />
<strong>sammanträde</strong>t, som står närmast i tur och som inte redan inkallats.<br />
Infinner sig ordinarie ledamot under pågående <strong>sammanträde</strong>, till vilket han/hon<br />
förut anmält förhinder, upphör ersättarens tjänstgöringsrätt när beslut fattats i<br />
det ärende som behandlades när <strong>den</strong> ordinarie ledamoten kom till<br />
<strong>sammanträde</strong>slokalen.<br />
Närvarorätt och yttranderätt<br />
Icke tjänstgörande ersättare har närvarorätt vid <strong>sammanträde</strong>n samt rätt att<br />
delta i överläggningarna i <strong>den</strong> styrelse eller nämnd som vederbörande tillhör.<br />
Närvarorätt och yttranderätt vid styrelsens eller nämn<strong>den</strong>s <strong>sammanträde</strong>n tillkommer<br />
regionråd, som inte är ledamot i styrelsen eller nämn<strong>den</strong>.<br />
19 (21)
ÄRENDE 12<br />
Tjänsteman och sakkunnig<br />
Förtroendeman, tjänsteman hos regionen eller särskild sakkunnig som avses i 6<br />
kap 19 § andra stycket kommunallagen tillkallas av styrelse/nämnd och får, om<br />
styrelse/nämnd beslutar det, delta i överläggningarna men inte i besluten.<br />
Delgivning<br />
Framgår av gällande delegationsordning.<br />
Beredning av ären<strong>den</strong><br />
Styrelsens/nämn<strong>den</strong>s ordförande beslutar om formerna för beredning och<br />
föredragning av ären<strong>den</strong> vid styrelsens/nämn<strong>den</strong>s <strong>sammanträde</strong>n.<br />
Föredragande som inte har närvarorätt enligt arbetsordningen har vid<br />
<strong>sammanträde</strong> endast <strong>den</strong> yttranderätt som direkt avser föredragningen.<br />
Omröstning, protokoll m.m.<br />
Om omröstning, protokoll och reservation till protokollet finns bestämmelser<br />
genom hänvisningar i 6 kap. 28 och <strong>30</strong> §§ kommunallagen till 5 kap. 41- 44 §§<br />
och 57 - 62 §§ samma lag. I protokoll ska anges vilka ledamöter som varit<br />
närvarande. Protokoll ska för varje ärende innehålla en kortfattad redogörelse<br />
för dess beskaffenhet, uppgift om de förslag och yrkan<strong>den</strong>, som inte återkallats,<br />
samt styrelsens/nämn<strong>den</strong>s beslut i ärendet.<br />
Om omröstning ägt rum ska en propositionsordning och uppgift om hur<br />
omröstningen utfallit finnas med i protokollet. Om omröstningen skett öppet,<br />
ska det anges hur var och en röstat. Omröstning som avser val eller tillsättning<br />
av tjänst ska ske med slutna valsedlar.<br />
Protokollet justeras senast fjorton dagar efter <strong>sammanträde</strong>t av ordföran<strong>den</strong> och<br />
minst en, för varje gång utsedd, närvarande ledamot eller tjänstgörande<br />
ersättare. Justering får också verkställas av styrelser/nämnder antingen genast<br />
eller i undantagsfall vid nästa <strong>sammanträde</strong>. Har flera ordföran<strong>den</strong> fungerat vid<br />
<strong>sammanträde</strong>t, justerar varje ordförande de paragrafer i protokollet som avser<br />
de delar av <strong>sammanträde</strong>t varunder han/hon lett förhandlingarna. Justering<br />
sker, förutom genom namnteckning på därför avsedd plats, genom signum på<br />
varje enskild sida av protokollet.<br />
20 (21)
ÄRENDE 12<br />
Senast andra dagen efter det att protokollet justerats ska justeringen och var<br />
protokollet finns tillgängligt tillkännages på regionens anslagstavla.<br />
Tillkännagivandet ska vara försett med uppgift om <strong>den</strong> dag det anslagits. Det<br />
får inte avlägsnas förrän besvärsti<strong>den</strong> har gått ut. Även på protokollet ska dag<br />
för justering och när justeringen tillkännagivits noteras.<br />
Beslutsrätt, jäv<br />
Styrelse/nämnd får handlägga ärende endast om mer än hälften av ledamöterna<br />
är närvarande.<br />
Om jäv finns bestämmelser i 6 kap. 24-27 §§ kommunallagen.<br />
Reservation<br />
Den som deltagit i avgörandet av ärende får anföra reservation mot beslutet.<br />
Reservationen ska anmälas innan <strong>sammanträde</strong>t avslutats. Om reservationen<br />
utvecklas närmare ska <strong>den</strong> vara skriftlig och lämnas senast när protokollet<br />
justeras.<br />
Arkiv<br />
För vår<strong>den</strong> av styrelsens/nämn<strong>den</strong>s arkiv gäller antagna arkivregler.<br />
Ansvar, skadeståndsskyldighet<br />
Om ledamot i styrelse/nämnd vid fullgörande av sitt uppdrag åsidosätter vad<br />
som enligt lag eller författning, reglemente, särskild föreskrift eller uppdragets<br />
beskaffenhet åligger honom, gäller för ansvar och skadeståndsskyldighet vad<br />
som stadgas i lag.<br />
Laglighetsprövning<br />
För överprövning av beslut av styrelse/nämnd gäller vad som stadgas i 10 kap.<br />
kommunallagen.<br />
21 (21)
ÄRENDE 12
ÄRENDE 12
ÄRENDE 12
ÄRENDE 12
ÄRENDE 12
ÄRENDE 12
ÄRENDE 12
ÄRENDE 12
ÄRENDE 12
ÄRENDE 12
ÄRENDE 12
ÄRENDE 12
ÄRENDE 12
ÄRENDE 12
ÄRENDE 12
ÄRENDE 12
ÄRENDE 12
ÄRENDE 12
ÄRENDE 12
ÄRENDE 12
ÄRENDE 12
ÄRENDE 12
ÄRENDE 12
ÄRENDE 12
ÄRENDE 13
ÄRENDE 13<br />
<strong>2016</strong>-10-31 Dnr LS <strong>2016</strong>-0192<br />
Fastställda av landstingsfullmäktige 2014-02-04 § 12, reviderade 2014-12-10, 2015-02-11 2015-<br />
11-23 samt <strong>2016</strong>-xx-xx<br />
Regler för ekonomiska ersättningar till<br />
förtroendevalda och partier inom Region Uppsala<br />
(mandatperiod 2015-2018)<br />
§ 1 Fastställande och tolkning av ersättningsregler<br />
Regionfullmäktige fastställer ersättningsregler och ersättningsnivåer. Regionstyrelsen har till<br />
uppgift att följa utvecklingen av ekonomiska ersättningar till förtroendevalda och vid behov<br />
ta initiativ till ändringar.<br />
Tolkning av dessa regler åvilar regionstyrelsen som också vid behov utfärdar<br />
tillämpningsanvisningar.<br />
§ 2 Rätt till ersättning<br />
Ekonomiska ersättningar enligt dessa regler utgår till förtroendevalda inom Region Uppsala<br />
och i av regionen tillsatta styrelser, nämnder, kommittéer, utskott och beredningar.<br />
Ersättning utgår för uppdrag i andra organ än regionens egna i det fall <strong>den</strong> förtroendevalde<br />
utsetts av regionen och inte erhåller ersättning av annan. Sammanträdesarvo<strong>den</strong> utgår med<br />
procentuella andelar av månadsarvodet för regionråd.<br />
§ 3 Arvode för regionråd/gruppledare<br />
Till regionråd/gruppledare utgår ett månatligt arvode som följer arvodet för<br />
riksdagsledamot, vilket fastställs av en från riksdagen fristående nämnd. Uppräkning av<br />
arvode för regionråd/gruppledare sker vid samma tidpunkt som för riksdagsledamot, dock<br />
endast en gång per kalenderår – vid samma tidpunkt som <strong>den</strong> slutliga arvodesnivån inför<br />
nytt riksdagsår fastställs. Till vikarie för regionråd/gruppledare utgår motsvarande arvode<br />
efter prövning i varje enskilt fall. Se också § 28 angående förordnande av vikarierande<br />
regionråd/gruppledare.<br />
Till deltidsarvoderade regionråd utgår arvode beräknat på delti<strong>den</strong>s förhållande till heltid för<br />
regionråd.<br />
1
ÄRENDE 13<br />
§ 4 Regionstyrelseordföran<strong>den</strong>s arvode<br />
Till regionråd som tillika är ordförande i regionstyrelsen utgår arvodesförhöjning<br />
motsvarande 10 % av månadsarvodet för regionråd.<br />
§ 5 Ordförandearvode<br />
Ordförandearvo<strong>den</strong> utgår till ordförande samt 1:e och 2:e vice ordförande och<br />
arvodesberättigad ledamot i nedanstående organ med 1/12 per månad. Beloppet anges som<br />
månatlig utbetalning i procentuell andel av månadsarvodet för regionråd, avrundat till<br />
närmaste tiotal kronor. Uppräkning av arvodesbelopp sker årligen fr.o.m.<br />
1 januari.<br />
Organ Ordf. 1:e vice ordf. 2:e vice ordf. Ledamot<br />
Regionfullmäktige 8 3 3 -<br />
Beredningen för demokrati,<br />
jämställdhet och integration 5 3 3 -<br />
Beredningen för barn och unga 5 3 3 -<br />
Beredningen för äldre och<br />
funktionshinderfrågor 5 3 3 -<br />
Regionstyrelsen 10 5 5 -<br />
Regionstyrelsens Hälso-,<br />
sjukvårds- och FoUU-utskott 5 3 3 -<br />
Regionstyrelsens<br />
personalutskott 5 3* - -<br />
Sjukhusstyrelsen 10 5 5 -<br />
Vårdstyrelsen 10 5 5 -<br />
Regional utvecklingsnämnd 10 5 5 -<br />
Politiska styrgrupper för närvård 10 8* - -<br />
Fastighets- och<br />
servicenämn<strong>den</strong> 10 5 5 -<br />
Kollektivtrafiknämn<strong>den</strong> 10 5 5 -<br />
Patientnämn<strong>den</strong> 5 - - -<br />
Kulturnämn<strong>den</strong> 10 5 5 -<br />
Rådet för delaktighet 5 - - -<br />
Pensionärsrådet 5 - - -<br />
Gemensam nämnd för varuförsörjning<br />
5 3 - -<br />
Gemensam nämnd för kost 5 3 - -<br />
Stiftelsen Musik i Uppland 5 3* - -<br />
Stiftelsen Upplandsmuseet 5 3* - -<br />
Regionrevisionen 8 - - 4<br />
2
ÄRENDE 13<br />
Styrelserna för: Gamla<br />
Uppsala Buss AB, Uppsala<br />
Länstrafik AB och Prebus AB 10** 5** 5** -<br />
* 1:e vice ordförande avses tillhöra oppositionen i de nämnder/styrelser som inte har någon 2:e vice ordförande.<br />
** Arvodesnivån förutsätter uppdrag i samtliga ovan nämnda bolagsstyrelser. Respektive bolag belastas med<br />
kostna<strong>den</strong> för arvo<strong>den</strong>.<br />
§ 6 Sammanträdesarvode – Regionfullmäktige<br />
För deltagande i fullmäktige<strong>sammanträde</strong> utgår arvode till ledamöter och ersättare med 3 %<br />
av månadsarvodet för regionråd per <strong>sammanträde</strong>, avrundat till närmaste tiotal kronor.<br />
Uppräkning av arvodesbelopp sker årligen fr.o.m. 1 januari.<br />
§ 7 Sammanträdesarvode – övriga styrelser, nämnder, utskott, beredningar<br />
inklusive bolagsstyrelser<br />
För deltagande i <strong>sammanträde</strong> med övriga styrelser, nämnder, utskott, beredningar<br />
inklusive bolagsstyrelser* samt för uppdrag inom Mälardalsrådet,<br />
ambulansdirigeringsnämn<strong>den</strong> och gemensam nämnd för kunskapsstyrning utgår<br />
<strong>sammanträde</strong>sarvode till ledamöter och ersättare med 2 % av månadsarvodet för regionråd<br />
per <strong>sammanträde</strong>, avrundat till närmaste tiotal kronor. Uppräkning av arvodesbelopp sker<br />
årligen fr.o.m. 1 januari.<br />
För deltagande i <strong>sammanträde</strong> med övriga organ** där Region Uppsala svarar för arvo<strong>den</strong><br />
utgår <strong>sammanträde</strong>sarvode med 1,5 % av månadsarvodet för regionråd per <strong>sammanträde</strong>,<br />
avrundat till närmaste tiotal kronor.<br />
Beslut om deltagande i utbildning, som berättigar till <strong>sammanträde</strong>sarvode, fattas av<br />
respektive organ. Vidare riktlinjer kan utfärdas av regionstyrelsens arbetsutskott.<br />
Ekonomisk ersättning medges även för förberedande möte (partivis eller blockvis) inför<br />
<strong>sammanträde</strong> med styrelse, nämnd, beredning etc. som inte förläggs i anslutning till ordinarie<br />
<strong>sammanträde</strong>. Kostna<strong>den</strong> belastar respektive organ.<br />
* Gäller även styrelsen för Uppsala Buss AB och Upplands Lokaltrafik AB. Heltidsregionråd som innehar<br />
uppdrag i någon av bolagsstyrelserna är inte arvodesberättigat. Kostna<strong>den</strong> för <strong>sammanträde</strong>sarvode och andra<br />
ersättningar belastar respektive bolag.<br />
* * Bl.a. rådet för delaktighet, pensionärsrådet, universitetssjukvårdsstyrelsen, samrådsnämn<strong>den</strong>,<br />
samverkansnämn<strong>den</strong>, Föreningen nor<strong>den</strong> Biskops Arnö, stiftelsen för medicinhistoriskt museum, stiftelsen<br />
Leufsta. Vid <strong>sammanträde</strong> med: regionalt forum och samråd utgår <strong>sammanträde</strong>sarvode till ledamot som inte är<br />
regionråd eller uppbär fast månatligt arvode som ordförande, 1:e vice ordförande eller 2:e vice ordförande<br />
(gäller RS-presidium, KTN-presidium, KN-presidium, SHS-presidium och VS-presidium).<br />
3
ÄRENDE 13<br />
§ 8 Halvdagsarvode<br />
Halvdagsarvode utgår med 1 % av månadsarvodet för regionråd per <strong>sammanträde</strong> (avrundat<br />
till närmaste tiotal kronor) vid deltagande i <strong>sammanträde</strong> kortare än 4 timmar. Restid vid<br />
resa över 70 km tur och retur får inräknas schablonmässigt med 3 timmar och med 2 timmar<br />
vid kortare resväg. Tid för gruppmöten i anslutning till <strong>sammanträde</strong>t får räknas in i <strong>den</strong><br />
samlade <strong>sammanträde</strong>sti<strong>den</strong>.<br />
§ 9 Flera <strong>sammanträde</strong>n samma dag<br />
Förtroendevald som deltar i flera <strong>sammanträde</strong>n samma dag har endast rätt till ett<br />
heldagsarvode per dag. Detta inkluderar ersättning för <strong>sammanträde</strong> med partigrupp.<br />
§ 10 Arvode till revisorer<br />
Årsarvode till revisorer för granskning av stiftelser utgår med 2 % av månadsarvodet för<br />
regionråd/heltid.<br />
Årsarvode till revisor i Mälardalsrådet utgår med 2 % av månadsarvodet för regionråd/heltid.<br />
Årsarvode till revisor för granskning av Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling<br />
utgår till ordförande med 2 % av årsarvodet för regionråd/heltid och till ledamot med<br />
1 % av årsarvodet för regionråd/heltid.<br />
Årsarvode till revisor för granskning av bolagen utgår med 2 % av årsarvodet för<br />
regionråd/heltid och till revisorsersättare med 1 % av årsarvodet för regionsråd/heltid.<br />
Respektive bolag belastas med kostna<strong>den</strong> för årsarvo<strong>den</strong> och <strong>sammanträde</strong>sarvo<strong>den</strong> och<br />
övriga ersättningar till revisor.<br />
Därutöver utgår <strong>sammanträde</strong>sarvode med 1, 5 % av månadsarvodet för regionråd/heltid.<br />
Övriga ersättningar utgår i enlighet med Region Uppsalas regler.<br />
§ 11 Resekostnader<br />
Allt resande med koppling till Region Uppsala ska, i första hand, ske i enlighet med<br />
Resepolicy för Region Uppsala<br />
Resande till och från <strong>sammanträde</strong>n, partigruppsmöten samt resor till och från konferenser<br />
eller liknande med koppling till det politiska uppdraget, ska i största möjliga mån ske med<br />
kollektivtrafik och med nyttjande av UL:s Företagskort Flex.<br />
4
ÄRENDE 13<br />
Resande med egen bil ersätts enligt gällande avtal vad avser kilometerersättning. Ersättning<br />
för parkeringsavgift och utlägg för resande med andra färdsätt ersätts mot uppvisande av<br />
kvitto/biljett i original.<br />
Regionråd/gruppledare har rätt till ersättning för resor i tjänsten, men inte för resor till och<br />
från tjänstestället.<br />
§ 12 Traktamentsersättningar och resekostnader<br />
Vid flerdygnsförrättning utanför <strong>den</strong> vanliga verksamhetsorten (mer än fem mil) utges<br />
traktamentsbelopp + resetillägg. Traktamentsbeloppet är för hel dag (mer än 18 timmar) 220<br />
kr, för halv dag (mer än fyra timmar) 110 kr. Reducering görs för kostförmån enligt<br />
Riksskatteverkets rekommendationer.<br />
På reseräkningen (grönt blankettset) ska anges vilka måltider som man inte har bekostat<br />
själv. Traktamentsbeloppet är skattefritt.<br />
Resetilläggen utges med 105 kr för hel dag och 15 kr för halv dag.<br />
Reducering görs med hälften av det belopp som traktamentet reducerats med.<br />
Resetillägget är skattepliktigt.<br />
Utlandstraktamente tillämpas vid utrikes förrättning. Ett s.k. normalbelopp utgår per dag och<br />
är beroende av vilket land som besöks (se skatteverket.se för aktuella belopp). För mer<br />
information kontakta Landstingets resurscentrum.<br />
Billigaste färdsättet ska alltid tillämpas. Bokningar av resor görs via de företag som Region<br />
Uppsala, efter genomförd upphandling, har tecknat avtal med.<br />
Vid gemensamma överläggningar mellan partiernas gruppledare i respektive nämnd m.m.<br />
utgår reseersättning.<br />
Vid <strong>sammanträde</strong> med partigrupp medges rätt till reseersättning för 12 <strong>sammanträde</strong>n per år.<br />
Ovan angivna belopp kan komma att förändras under mandatperio<strong>den</strong>.<br />
§ 13 Ersättning för kontaktarbete<br />
I syfte att öka inblicken i Region Uppsalas och andra huvudmäns verksamheter har ledamot<br />
och ersättare i styrelser, nämnder, ledamot i beredningar samt ledamot och ersättare i<br />
regionfullmäktige möjlighet till s.k. kontaktarbete, d.v.s. möjlighet att göra studiebesök inom<br />
Region Uppsala och andra huvudmäns verksamheter.<br />
Kontaktarbetet är avgränsat till att genomföra inom Sverige.<br />
5
ÄRENDE 13<br />
Kontaktarbete ska vara kopplat till det politiska uppdraget och medger rätt till arvode,<br />
ersättning för förlorad arbetsförtjänst samt reseersättning för högst fyra tillfällen per uppdrag<br />
och år. Arvode medges med motsvarande 1,5 % av månadsarvodet för regionråd, avrundat till<br />
närmast tiotal kronor. Principen för hel- och halvdagsarvode är tillämplig.<br />
Innan kontaktarbete utförs ska det föregås av ett beslut av respektive ordförande. Beslut om att<br />
bevilja kontaktarbete, knutet till uppdrag som ledamot och ersättare i regionfullmäktige, kan<br />
också fattas av respektive gruppledare.<br />
Undantag från rätt till ersättning:<br />
Ordförande och vice ordförande i styrelse, nämnd, beredning eller regionfullmäktige som<br />
uppbär årsarvode har dock inte rätt till arvode enligt ovan, om kontaktarbetet avser <strong>den</strong><br />
styrelse, nämnd, beredning eller regionfullmäktige där <strong>den</strong>ne innehar ordförandeuppdrag och<br />
uppbär årsarvode. Ersättning för förlorad arbetsförtjänst utgår dock.<br />
Regionråd/gruppledare har inte rätt till ersättning för kontaktarbete.<br />
§ 14 Ersättning för förlorad arbetsförtjänst<br />
Ersättning för förlorad arbetsförtjänst som föranleds av uppdrag inom Region Uppsala utgår<br />
till ordförande och vice ordförande samt ledamöter och ersättare som enligt §§ 5, 6 och 7 har<br />
rätt till arvode och som med intyg kan påvisa sig ha förlorat arbetsinkomst. Sådan ersättning<br />
utgår även för deltagande i kurser och konferenser som har betydelse för nämn<strong>den</strong>s<br />
verksamhet (se bilaga 2). Ersättning utgår även till anställd inom Region Uppsala som har<br />
förtroendeuppdrag inom Region Uppsala.<br />
Ersättning för förlorad arbetsförtjänst ges maximalt i nivå med heltidsregionråds arvode per<br />
dag. Timersättning ges med högst 1/8 av maximibeloppet per dag.<br />
Förtroendevald som är timavlönad kan inte göra anspråk på ersättning för förlorad<br />
arbetsförtjänst för arbetspass som inte bokats p.g.a. politiskt uppdrag. Endast faktisk<br />
ekonomisk förlust, där löneavdrag kan styrkas av arbetsgivare, medger rätt till ersättning.<br />
Ansökan om ersättning för förlorad arbetsförtjänst ska göras hos <strong>den</strong> nämnd/styrelse motsv.<br />
som ska belastas med kostna<strong>den</strong>. Ytterligare anvisningar för ersättning för förlorad<br />
arbetsförtjänst utfärdas vid behov av regionstyrelsen.<br />
Även styrkta uppgifter om förlorad arbetslöshetsersättning (A-kassa) eller förlorad<br />
föräldrapenning ersätts.<br />
6
ÄRENDE 13<br />
§ 15 Förlorad arbetsförtjänst – <strong>sammanträde</strong> med partigrupp<br />
Rätt till ersättning för förlorad arbetsförtjänst vid <strong>sammanträde</strong> med partigrupp<br />
föreligger för 12 <strong>sammanträde</strong>n per år.<br />
§ 16 Ersättning vid oregelbun<strong>den</strong> arbetstid<br />
Förtroendevald som arbetar oregelbundna arbetstider har rätt att få rimlig dygnsvila<br />
respektive veckovila utan förlorad arbetsförtjänst. Den som har skiftarbete i anslutning till<br />
<strong>sammanträde</strong> har rätt till ersättning för förlorad arbetsförtjänst för arbetspass som avståtts<br />
natten före <strong>sammanträde</strong>t. Efter <strong>sammanträde</strong> som pågått hel dag kan ersättning utgå för<br />
arbetspass natten efter <strong>sammanträde</strong>t. Den som enligt arbetstidsschema har enstaka fridag<br />
(under en 7-dagarsperiod) och ett heldags<strong>sammanträde</strong> infaller <strong>den</strong>na dag, har rätt att inom<br />
en vecka ta ut extra ledighet från ordinarie arbete och därvid få ersättning för förlorad<br />
arbetsförtjänst.<br />
§ 17 Förlorad arbetsförtjänst för egna företagare<br />
Vid beräkning av inkomstbortfallet för egen företagare (motsvarande) ska 90 % av <strong>den</strong> hos<br />
Försäkringskassan registrerade årsinkomsten vara utgångspunkten. Inkomstbortfallet för hel<br />
dag ska anses vara 1/248 av nämnda belopp. Inkomstbortfallet per timme beräknas med 1/8<br />
av dagsbeloppet och avrundas till närmast hela krontal. Förtroendevald som är egen<br />
företagare ska vid begäran om ersättning styrka sin registrerade årsinkomst genom intyg från<br />
Försäkringskassan.<br />
Förtroendevald som uppbär inkomst från anställning och från eget företag (motsvarande),<br />
omfattas av schablonberäkning enligt ovan för <strong>den</strong> sammanlagda registrerade inkomsten hos<br />
Försäkringskassan, om 50 % eller mer härrör från det egna företaget (motsvarande). I annat<br />
fall ska inkomstbortfall från anställning styrkas med intyg från arbetsgivare i enlighet med<br />
ovan, jämsides med schablonberäkning enligt ovan för inkomster från det egna företaget<br />
(motsvarande).<br />
Ersättning för förlorad arbetsförtjänst kan inte utbetalas för samma tidsperiod för<br />
inkomstbortfall från flera arbetsgivare eller från förlust av inkomst i eget företag i<br />
kombination med inkomstbortfall hos arbetsgivare.<br />
Möjlighet finns till individuell prövning av rätten till ersättning för förlorad arbetsförtjänst<br />
för egna företagare eller motsvarande (det åligger regionstyrelsens arbetsutskott att göra <strong>den</strong><br />
individuella prövningen). Den individuella prövningen ska tillämpas då beräkningen enligt<br />
schablon inte är skälig. Med utgångspunkt i av regionfullmäktige beslutade regler, riktlinjer<br />
från regionstyrelsen och tolkningsbeslut av regionstyrelsens arbetsutskott, görs <strong>den</strong><br />
individuella prövningen.<br />
Egen företagare (motsvarande) kan i stället för ersättning för förlorad arbetsförtjänst få<br />
ersättning för styrkt kostnad i samband med att vikarie tjänstgör istället för <strong>den</strong><br />
7
ÄRENDE 13<br />
förtroendevalde i det egna företaget under frånvarotid för politiskt uppdrag.<br />
Ersättning avseende kostnad för vikarie ges maximalt i nivå med heltidregionråds arvode<br />
per dag. Timersättning ges med högst 1/8 av maximibeloppet per dag.<br />
§ 18 Ersättning för förlorad semesterförmån<br />
Förtroendevald, som på grund av förtroendeuppdrag inom Region Uppsala förlorar<br />
semesterförmån, har rätt till ersättning (Kommunallagen 4 kap, 12 §) med maximalt<br />
heltidsregionråds dagarvode per förlorad semesterdag. Ersättning utges dock endast till<br />
förtroendevald vars uppdrag underskrider 40 % av heltid. Anspråk på ersättning för förlorade<br />
semesterförmåner ska vara styrkta av arbetsgivare och inkomna till Region Uppsala senast<br />
inom 6 månader från det att förlusten kunnat fastställas.<br />
§ 19 Pension och avgångsersättning<br />
Pension och avgångsersättning utgår enligt gällande bestämmelser, fastställda av<br />
landstingsfullmäktige 2002-11-19, § 106, att gälla fr.o.m. 2003-01-01. Bestämmelserna gäller<br />
för förtroendevald som avses i 4 kap. 1 § Kommunallagen och som fullgör uppdrag på heltid<br />
eller minst 40 % av heltid.<br />
För förtroendevald som väljs för första gången i samband med valet 2014 eller senare, eller<br />
som tidigare inte omfattats av PBF, PRF eller andra omställnings- och pensionsbestämmelser<br />
för förtroendevalda, gäller bestämmelser angående omställningsstöd och pensionsvillkor<br />
antagna av landstingsfullmäktige 2014-02-04, § 11.<br />
De nya pensionsbestämmelserna gäller även samtliga förtroendevalda som innehar uppdrag<br />
som inte uppgår till 40 procent av heltid. Detta oavsett om man väljs för första gången i<br />
samband med valet 2014 eller har innehaft uppdrag tidigare.<br />
§ 20 Barntillsyn och vård av funktionshindrad<br />
Förtroendevalda med barn under 12 år som har behov av tillsyn har rätt till ersättning för<br />
kostnader för barntillsyn som uppkommer när de fullgör sina uppdrag. Detta gäller dock inte<br />
förtroendevalda som fullgör uppdrag på heltid eller betydande del av heltid (40 % eller mer).<br />
Styrkta kostnader utgår med maximalt 165 kr per timme. Påbörjad timme räknas som hel<br />
timme. Ersättningen är skattepliktig, d.v.s. Region Uppsala gör skatteavdrag på utbetald<br />
ersättning. Se i övrigt via skatteverket.se för Regler om förenklad arbetsgivardeklaration för<br />
privata tjänster (SKV 409) samt Kontrolluppgifter – lön, förmåner m.m. (SKV <strong>30</strong>4).<br />
Ersättning utgår även för styrkta extra kostnader för vård av funktionshindrad person som<br />
vistas i <strong>den</strong> förtroendevaldes bostad. Ersättning utgår per timme med maximalt 165 kr.<br />
Påbörjad timme räknas som hel timme. Ersättningen är skattepliktig, d.v.s. Region Uppsala<br />
gör skatteavdrag. Se Skatteverket.se enligt ovan.<br />
8
ÄRENDE 13<br />
Ersättning utgår inte om tillsynen utförts av person som tillhör <strong>den</strong> förtroendevaldes hushåll<br />
och vid barntillsyn inte heller för tid som barnet vistas i <strong>den</strong> ordinarie barnomsorgen.<br />
§ 21 Funktionshindrad förtroendevald<br />
Ersättning utgår till funktionshindrad förtroendevald för särskilda kostnader som föranleds av<br />
uppdraget, såsom ökade resekostnader, tolk och hjälp med inläsning m.m.<br />
§ 22 Frånvaro på grund av sjukdom eller annat skäl – ordförande och vice<br />
ordförande<br />
Är ordförande eller vice ordförande p.g.a. sjukdom eller av annat skäl förhindrad att fullgöra<br />
sitt uppdrag under längre tid än en månad eller sammanlagt sex månader under ett år,<br />
förordnar regionstyrelsen en ersättare. Ekonomiska förmåner som är förenade med uppdraget<br />
som ordförande eller vice ordförande övertas under förordnandeti<strong>den</strong> av ersättaren.<br />
§ 23 Regionråd – förmåner vid ledigheter<br />
Regionråd/gruppledare har inte rätt till semesterdagsersättning. Förmåner vid övriga<br />
ledigheter regleras i AB (Allmänna bestämmelser):<br />
§ 28 Sjukdom m.m.<br />
§ 29 Föräldraledighet<br />
§ <strong>30</strong> Civil- och värnplikt<br />
§ 32 Enskilda angelägenheter<br />
Den ökade kostna<strong>den</strong> som uppstår vid regionråds/gruppledares längre föräldraledighet<br />
eller sjukdom påverkar inte möjligheten att förordna vikarierande<br />
regionråd/gruppledare med motsvarande tjänstgöringsgrad.<br />
§ 24 Försäkringar<br />
Vid fullgörande av uppdrag omfattas förtroendevald av följande försäkringar:<br />
Ansvarsförsäkring<br />
Förtroendevalda omfattas av samma ansvarsförsäkring som anställda personer. Försäkringen<br />
omfattar skadeståndsskyldighet enligt allmänna skadeståndsregler i verksamhet som bedrivs<br />
inom Region Uppsala<br />
9
ÄRENDE 13<br />
Tjänstereseförsäkring<br />
Förtroendevalda omfattas av tjänstereseförsäkring. Denna försäkring kan<br />
bl.a. ge läke- och resekostnads- och reseavbrottsersättning. Den kan även ge resgods- och<br />
ansvarsskydd.<br />
Grupplivförsäkring GL-F<br />
För förtroendevald med uppdrag som omfattar 40 procent eller mer av heltid tecknas<br />
grupplivförsäkring hos KPA Livförsäkring AB.<br />
Trygghetsförsäkring vid arbetsskada TFA-KL<br />
Försäkringen gäller för olycksfall eller arbetssjukdom som uppkommer i samband med<br />
verksamhet som förtroendevald.<br />
§ 25 Deltagande i <strong>sammanträde</strong> under pågående sjukskrivning<br />
För fritidspolitiker som önskar delta i arvodesberättigade <strong>sammanträde</strong>n under pågående<br />
sjukskrivning gäller följande: förtroendevald kan inte avstå från <strong>sammanträde</strong>sarvode enl.<br />
kommunallagens 4 kapitel 15 §. Sjukskriven fritidspolitiker bör därför inhämta godkännande<br />
från arbetsgivare eller vid längre sjukskrivning Försäkringskassan före deltagande i<br />
arvodesberättigat <strong>sammanträde</strong>.<br />
§ 26 Partigrupper – bidrag och balansering<br />
För ersättning till förtroendevalda i samband med partigruppsmöten, utbildning samt för andra<br />
kostnader i anledning av partigrupps arbete utgår ett bidrag till respektive partigrupps<br />
disposition.<br />
Det årliga bidraget till respektive partigrupp beräknas enligt följande: partigrupp som är<br />
representerad i regionfullmäktige erhåller årligen motsvarande 50 % av månadsarvodet för<br />
heltidsregionråd per mandat.<br />
Bidraget inkluderar inte ersättning för förlorad arbetsförtjänst, reseersättningar eller ersättning<br />
för extra kostnader.<br />
Balansering av över- och underskott får endast ske mellan åren inom respektive mandatperiod<br />
– ingen balansering får ske till följande mandatperiod. Det ekonomiska resultatet för hel<br />
mandatperiod får inte vara negativt.<br />
Regionstyrelsen kan vid behov besluta om närmare riktlinjer.<br />
§ 27 Regionråd och politiska sekreterare – ekonomiska resurser<br />
10
ÄRENDE 13<br />
Utifrån konstruktionen nedan tilldelas respektive parti ekonomiska resurser för finansiering av<br />
regionråd/gruppledare och politiska sekreterare. Frihet finns att styra hur de ekonomiska<br />
resurserna disponeras under mandatperio<strong>den</strong>.<br />
Balansering av över- och underskott får ske, men endast mellan åren inom respektive<br />
mandatperiod – ingen balansering får ske till följande mandatperiod. Det ekonomiska<br />
resultatet för hel mandatperiod får inte vara negativt.<br />
Beräkningsgrunder:<br />
Heltidsregionråds arvode följer riksdagsledamots arvodesnivå (årlig uppräkning).<br />
<br />
Lönekostna<strong>den</strong> för politisk sekreterare/heltid avses vara 50 procent av månadsarvodet<br />
för heltidsregionråd.<br />
Konstruktion för resurstilldelning:<br />
A. Varje parti som vinner representation i regionfullmäktige får ett grundstöd.<br />
Grundstödet är avsett att ge samtliga partier regionråd/gruppledare och politisk<br />
sekreterare. Vid två mandat 40 procents tjänstgöringsgrad för gruppledare respektive<br />
politisk sekreterare. Vid 3 mandat med vardera minst 50 procents tjänstgöringsgrad för<br />
regionråd och politisk sekreterare.<br />
B. Från fjärde till sjunde mandaten i fullmäktige erhåller parti, per mandat, årligen<br />
motsvarande 20 procent av årsarvodet för heltidsregionråd, att användas för regionråd<br />
eller politisk sekreterare. Fr.o.m. åttonde mandatet erhåller parti, per mandat, årligen<br />
motsvarande 10 procent av årsarvodet för heltidsregionråd, att användas för regionråd<br />
eller politisk sekreterare.<br />
C. Majoritetskonstellationen erhåller därutöver årligen motsvarande 120 procent av<br />
årsarvodet för heltidsregionråd att använda för regionråd och/eller politisk<br />
sekreterare.<br />
D. Kostnader för sociala avgifter tillkommer i punkterna A, B, C (45,25 procent år <strong>2016</strong>).<br />
§ 28 Vikarierande regionråd/gruppledare<br />
Möjlighet att vikariatsförordna regionråd/gruppledare under mandatperio<strong>den</strong> kan medges<br />
efter beslut av regionstyrelsen. Vikariatsförordnande får ske för en period om maximalt 6<br />
månader. Regionfullmäktige kan fatta beslut om längre vikariatsförordnande. Vikarierande<br />
regionråds/gruppledares tjänstgöringsgrad får dock inte understiga 40 % av heltid.<br />
Ersättning till vikarierande regionråd/gruppledare utgår i enlighet med § 3 ovan.<br />
11
ÄRENDE 13<br />
Bilaga 1<br />
Arbetsuppgifter som ska utföras inom ramen för<br />
ordföran<strong>den</strong>s/vice ordföran<strong>den</strong>s månadsarvode (fasta arvode)<br />
1. Rutinmässigt följa förvaltningens arbete.<br />
2. Protokolljustering.<br />
3. Överläggningar med tjänsteman eller annan anställd.<br />
4. Genomgång och beredning av ären<strong>den</strong> med sekreterare, föredragande eller annan anställd<br />
i anledning av <strong>sammanträde</strong>n, besiktning, förrättning och liknande.<br />
5. Besök på förvaltningar för information, attestering eller annan påskrift av handling.<br />
6. Mottagning för allmänheten, telefonsamtal och liknande.<br />
7. Utövande av delegationsbeslut.<br />
8. Överläggningar med företrädare för andra organ inom eller utom Region Uppsala.<br />
Undantag: vid regelmässigt deltagande i grupper/organ inom eller utom Region Uppsala<br />
med fasta mötestider per termin eller kalenderår utgår arvode*, ersättning för ev. förlorad<br />
arbetsförtjänst och reseersättning, även till ordförande/vice ordförande.<br />
9. Restid i anledning av ovan uppräknade åtgärder.<br />
* (1,5 % av månadsarvodet för regionråd)<br />
12
ÄRENDE 13<br />
Bilaga 2<br />
Uppdrag inom Region Uppsala som inte medför rätt till särskilt<br />
arvode<br />
1. Heltidsarvoderat regionråd har inte rätt till ytterligare arvode från Region Uppsala (med<br />
undantag för lydelsen i § 4 ovan).<br />
2. För <strong>sammanträde</strong>n med regionrådsberedningen tillika krisledningsnämnd utgår inget<br />
<strong>sammanträde</strong>sarvode.<br />
3. Deltidsarvoderat regionråd/gruppledare eller annan förtroendevald har inte rätt till<br />
arvo<strong>den</strong> från Region Uppsala som sammanlagt per år överskrider arvodet för<br />
heltidsarvoderat regionråd. Avstämning görs kvartalsvis av löneadministratör och<br />
reglering av eventuellt överskridande belopp görs i lönesystemet Primula senast vid<br />
årsskifte.<br />
4. För deltagande i kurser, konferenser eller utbildningar utgår inte <strong>sammanträde</strong>sarvode till<br />
förtroendevald om inte annat beslutas av styrelse/nämnd eller motsv.<br />
5. Vid ordförande/gruppledaröverläggningar utgår inte arvode. Ersättning för resor och<br />
ersättning för eventuell förlorad arbetsförtjänst medges.<br />
13
ÄRENDE 14
ÄRENDE 14
ÄRENDE 14
ÄRENDE 14
ÄRENDE 15
ÄRENDE 15
ÄRENDE 15
ÄRENDE 15
ÄRENDE 15
ÄRENDE 15
ÄRENDE 15
ÄRENDE 15
ÄRENDE 15
ÄRENDE 15
ÄRENDE 15
ÄRENDE 15
Ärende 16
Ärende 16
Ärende 16
Ärende 16
Ärende 16
Ärende 16
Ärende 16
Ärende 16
Ärende 16
Ärende 16
Ärende 16
Ärende 16
Ärende 16
Ärende 16
Ärende 16
Ärende 16
Ärende 16
Ärende 16
Ärende 16
Ärende 16
Ärende 16
Ärende 16
Ärende 16
Ärende 16
Ärende 16
Ärende 16
Ärende 16
Ärende 16
Ärende 16
Ärende 16
Ärende 16
Ärende 16
Ärende 16
Ärende 16
Ärende 16
Ärende 16
Ärende 16
Ärende 16
Ärende 16
Ärende 16
Ärende 16
Ärende 16
Ärende 16
Ärende 16
Ärende 16
Ärende 16
Ärende 16
Ärende 16
Ärende 16
Ärende 16
Ärende 16
Ärende 16
Ärende 16
Ärende 16
Ärende 16
Ärende 16
Ärende 16
Ärende 16
Ärende 16
Ärende 16
Ärende 16
Ärende 16
Ärende 16
Ärende 16
Ärende 16
Ärende 16
Ärende 16
Ärende 16
Ärende 16
Ärende 16
Ärende 16
Ärende 16
Ärende 16<br />
Revisionsrapport<br />
Lars Dahlin<br />
Oktober <strong>2016</strong><br />
Granskning av<br />
delårsrapport<br />
<strong>2016</strong><br />
Svensk Luftambulans
Ärende 16<br />
Granskning av delårsrapport <strong>2016</strong><br />
Innehållsförteckning<br />
1 Sammanfattande bedömning 1<br />
2 Inledning 2<br />
2.1 Bakgrund 2<br />
2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 2<br />
2.3 Revisionskriterier 2<br />
2.4 Metod 3<br />
3 Granskningsresultat 4<br />
3.1 Rättvisande räkenskaper och god redovisningssed 4<br />
3.2 Resultatanalys 4<br />
3.3 God ekonomisk hushållning 5<br />
3.3.1 Finansiella mål 5<br />
3.3.2 Mål för verksamheten 5<br />
Oktober <strong>2016</strong><br />
Svensk Luftambulans<br />
PwC
Ärende 16<br />
Granskning av delårsrapport <strong>2016</strong><br />
1 Sammanfattande bedömning<br />
PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna översiktligt granskat Svensk<br />
Luftambulans delårsrapport för perio<strong>den</strong> <strong>2016</strong>-01-01 – <strong>2016</strong>-08-31. Uppdraget ingår<br />
som en obligatorisk del av revisionsplanen för år <strong>2016</strong>.<br />
Syftet med <strong>den</strong> översiktliga granskningen är att ge förbundets revisorer ett underlag<br />
för sin bedömning av om delårsrapporten är upprättad i enlighet med lagens krav<br />
och god redovisningssed samt om resultatet är förenligt med de mål som direktionen<br />
fastställt. Revisorernas uttalande avges i <strong>den</strong> bedömning som de avlämnar till<br />
fullmäktige i samband med att delårsrapporten behandlas.<br />
Resultatet för perio<strong>den</strong> är – 0,8 mnkr, vilket är 0,1 mnkr högre än budget. Prognosen<br />
för helåret pekar mot ett resultat om - 1,1 mnkr. Bedömningen i delårsrapporten<br />
är att balanskravet inte kommer att uppfyllas. Åtgärdsplan för att återställa underskottet<br />
saknas.<br />
Utifrån vår översiktliga granskning gör vi följande bedömning av kommunalförbundets<br />
delårsrapport:<br />
- Vi bedömer att delårsrapporten i allt väsentligt är upprättad i enlighet<br />
med lagens krav och god redovisningssed i övrigt<br />
- Vår översiktliga granskning visar att prognostiserade resultat är förenligt<br />
med de finansiella mål direktionen fastställt.<br />
- Vår översiktliga granskning visar att förbundet till största del kommer att<br />
uppfylla de verksamhetsmål som fastställt av direktionen för <strong>2016</strong>.<br />
Oktober <strong>2016</strong><br />
Svensk Luftambulans 1 av 5<br />
PwC
Ärende 16<br />
Granskning av delårsrapport <strong>2016</strong><br />
2 Inledning<br />
2.1 Bakgrund<br />
Kommuner, landsting och kommunalförbund är enligt <strong>den</strong> kommunala redovisningslagen<br />
(KRL), skyldiga att minst en gång om året upprätta en särskild redovisning<br />
(delårsrapport) för verksamheten från årets början.<br />
KL 9 kap 9 a §<br />
Revisorerna skall bedöma om resultatet i delårsrapporten som enligt 8 kap. 20 a §<br />
skall behandlas av fullmäktige och årsbokslutet är förenligt med de mål fullmäktige<br />
beslutat. Revisorernas skriftliga bedömning skall biläggas delårsrapporten<br />
och årsbokslutet.<br />
Revisorernas bedömning av delårsrapporten ska grundas på det ekonomiska resultatet<br />
och uppfyllelsen av direktionens mål för ekonomi och verksamhet.<br />
2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning<br />
Granskningen syftar till att översiktligt bedöma om delårsrapporten ger svar på<br />
följande revisionsfrågor.<br />
<br />
<br />
<br />
Har delårsrapporten upprättats enligt lagens krav och god redovisningssed?<br />
Är resultaten i delårsrapporten förenliga med de av direktionen fastställda<br />
finansiella målen, d.v.s. finns förutsättningar att målen kommer att uppnås?<br />
Är resultaten i delårsrapporten förenliga med de av direktionen fastställda<br />
målen för verksamheten, d.v.s. finns förutsättningar att målen kommer att<br />
uppnås?<br />
Granskningen har planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv<br />
för att i rimlig grad kunna bedöma om delårsrapporten ger en rättvisande bild.<br />
Granskningen är översiktlig och omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen<br />
för <strong>den</strong> information som ingår i delårsrapporten. Då vår granskning därför inte varit<br />
fullständig utesluter <strong>den</strong> inte att felaktigheter kan förekomma.<br />
2.3 Revisionskriterier<br />
Direktionen är ansvarig för upprättandet av delårsrapporten som enligt 8 kap 20 a §<br />
KL ska behandlas av fullmäktige hos respektive medlem.<br />
Granskningen av delårsrapporten innebär en bedömning av om rapporten följer:<br />
<br />
<br />
<br />
Kommunallagen och lag om kommunal redovisning<br />
Rådet för kommunal redovisnings rekommendation 22 samt god redovisningssed<br />
i övrigt<br />
Direktionsbeslut avseende god ekonomisk hushållning<br />
Oktober <strong>2016</strong><br />
Svensk Luftambulans 2 av 5<br />
PwC
Ärende 16<br />
Granskning av delårsrapport <strong>2016</strong><br />
2.4 Metod<br />
Granskningen har utförts genom:<br />
<br />
<br />
Intervjuer med berörda tjänstemän<br />
Analys av relevanta dokument<br />
Översiktlig granskning och analys av det siffermässiga bokslutet per <strong>2016</strong>-<br />
08-31 samt av resultatprognosen för året<br />
<br />
Översiktlig analys av verksamhet och ekonomi i <strong>den</strong> omfattning som krävs<br />
för att bedöma om resultatet är förenligt med de av direktionen fastställda<br />
målen<br />
Granskningen är inte lika omfattande som granskningen av årsredovisningen utan<br />
mer översiktlig. Granskningen är dessutom mer inriktad på analytisk granskning än<br />
på substansgranskning.<br />
Oktober <strong>2016</strong><br />
Svensk Luftambulans 3 av 5<br />
PwC
Ärende 16<br />
Granskning av delårsrapport <strong>2016</strong><br />
3 Granskningsresultat<br />
3.1 Rättvisande räkenskaper och god redovisningssed<br />
Den upprättade delårsrapporten omfattar perio<strong>den</strong> januari – augusti. Resultatet för<br />
perio<strong>den</strong> uppgår till -0,8 mnkr.<br />
Delårsrapporten består av en förvaltningsberättelse samt resultaträkning, balansräkning<br />
och kassaflödesanalys.<br />
Vi har granskat ett urval poster bl.a. avseende periodiseringar som är gjorda i samband<br />
med delårsrapporten. Inga materiella fel noterade.<br />
Bedömning<br />
I vår översiktliga granskning har det inte framkommit några omständigheter som<br />
tyder på att förbundets delårsrapport är upprättad i strid med lagens krav och god<br />
redovisningssed i övrigt.<br />
3.2 Resultatanalys<br />
Prognosen för helåret pekar på ett negativt resultat, -1,1 mnkr, vilket är 1,1 mnkr<br />
sämre än budgeterat. Avvikelsen beror på:<br />
<br />
Helikopterverksamhetens kostnader är 2,4 mnkr högre än budget.<br />
I nedanstående tabell redovisas utfallet för de första åtta månaderna <strong>2016</strong>, prognos<br />
för utfallet för året samt avvikelsen mot budget.<br />
Resultaträkning tkr<br />
Utfall<br />
delår <strong>2016</strong><br />
Verksamhetens intäkter 1 1 01 1 <strong>30</strong>1 1 <strong>30</strong>1<br />
Verksamhetens kostnader -67 7 40 -1 01 1 38 -3 364<br />
Av skriv ningar -1 949 -2 923 1 361<br />
Verksamhetens<br />
nettokostnader<br />
Prognos<br />
<strong>2016</strong><br />
Avvikelse<br />
mot budget<br />
-68 588 -102 760 -702<br />
Bidrag från medlemmar 68 039 1 02 058 0<br />
Finansiella intäkter 0 0 0<br />
Finansiella kostnader -249 -37 3 -37 3<br />
Årets resultat -798 -1 075 -1 075<br />
Den stora skillna<strong>den</strong> jämfört med budget avseende intäkter förklaras av att anslutningsavgiften<br />
från Uppsala inte var budgeterade. Avvikelsen på verksamhetens<br />
kostnader förklaras av ökade kostnader för reservdelsinköp. Den positiva avvikelsen<br />
på avskrivningar beror på att reservhelikoptern togs i bruk senare än beräknar.<br />
Resultatet enligt avstämningen mot balanskravet uppgår till - 1,1 mnkr enligt prognosen<br />
för helåret. Ingen åtgärdsplan för återställande av underskottet finns.<br />
Oktober <strong>2016</strong><br />
Svensk Luftambulans 4 av 5<br />
PwC
Ärende 16<br />
Granskning av delårsrapport <strong>2016</strong><br />
3.3 God ekonomisk hushållning<br />
3.3.1 Finansiella mål<br />
Delårsrapporten innehåller uppföljning av de finansiella mål som direktionen<br />
fattade beslut om i maj <strong>2016</strong>. Direktionens bedömning är att de kommer<br />
att uppfyllas under året<br />
Bedömning<br />
Vår översiktliga granskning visar att prognostiserade resultat är förenligt med de<br />
finansiella mål direktionen fastställt.<br />
3.3.2 Mål för verksamheten<br />
Direktionen har i verksamhetsplan och budget för <strong>2016</strong> fastställt tio stycken verksamhetsmål<br />
för 2015. Dessa följs upp i delårsrapporten och bedöms till största delen<br />
uppnås.<br />
Bedömning<br />
Utifrån vår översiktliga granskning instämmer vi i bedömningen att de verksamhetsmässiga<br />
målen till största delen kommer att uppnås.<br />
<strong>2016</strong>-10-18<br />
__________________________<br />
Lars Dahlin<br />
Uppdragsledare<br />
Oktober <strong>2016</strong><br />
Svensk Luftambulans 5 av 5<br />
PwC
Ärende 16
ÄRENDE 17
ÄRENDE 17
ÄRENDE 17<br />
<strong>2016</strong>-10-26 Dnr LS <strong>2016</strong>-0165<br />
Fastighet & Service<br />
Lars-Olov Johansson<br />
Tfn. 018-611 32 18<br />
E-post lars-olov.johansson@lul.se<br />
Landstingsstyrelsen<br />
Genomförande av stadsbussdepå i Fyrislund<br />
Förslag till beslut<br />
Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta<br />
att<br />
att<br />
projektet går vidare till genomförandefas och att <strong>den</strong> totala<br />
investeringskostna<strong>den</strong> får uppgå till högst 850 000 tkr vilket inkluderar<br />
indexuppräkning om cirka 50 000 tkr,<br />
<strong>den</strong> årliga hyreskostna<strong>den</strong> på 55 000 tkr, med anledning av investeringen,<br />
finansieras till del av Kollektivtrafikförvaltningen genom minskad hyreskostnad<br />
för befintlig stadsbussdepå med 21 000 tkr. Resterande del, 34 000 tkr, hanteras i<br />
kommande budgetprocess,<br />
Landstingsstyrelsen beslutar<br />
att<br />
att<br />
uppmana fastighets- och servicenämn<strong>den</strong> att, under förutsättning av att<br />
landstingsfullmäktige beslutar om genomförande av projektet, fortsatt arbeta<br />
med effektiva lösningar som möjliggör sänkta kostnader,<br />
uppdra till förvaltningsdirektören för Landstingsservice att teckna<br />
kontraktshandlingar för projektets entreprenader.<br />
Ärendet<br />
Landstingsfullmäktige beslutade 2015-06-15, § 71, att genomföra fördjupat<br />
programarbete, projektering och upphandling av entreprenör, till en kostnad av 45 000<br />
tkr. Landstingsfullmäktige beslutade vidare att <strong>den</strong> totala investeringskostna<strong>den</strong> får<br />
uppgå till 743 <strong>30</strong>0 tkr. Indexuppräkning är inte angiven i beslutet.<br />
Landstingsfullmäktige beslutade <strong>2016</strong>-06-20, § 96, att köpa del av fastigheterna<br />
Vaksala-Norrby 1:3 och Söderhällby 1:2 till en totalkostnad av 91,4 mnkr av Uppsala<br />
kommun för byggnation av ny stadsbussdepå.<br />
Landstingsservice<br />
Akademiska sjukhuset ing.13 │ 751 85 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-69 58 18 │ org nr 232100-0024 │<br />
www.lul.se
ÄRENDE 17<br />
2 (4)<br />
Förslag föreligger om att projektet går vidare till genomförandefas med en total<br />
investeringskostnad på 850 000 tkr. För att kunna färdigställa stadsbussdepåprojektet<br />
krävs framtagande av bygghandlingar i form av detaljerade ritningar och juridiskt<br />
bindande handlingar mellan beställare och entreprenör, till en kostnad av 40 000 tkr. I<br />
ovan nämnda totala investeringskostnad ingår indexuppräkning samt kostnad för<br />
färdigställande av bygghandlingar och gasförsörjning.<br />
Stadsbussdepån beräknas vara färdig 2019 – 2020.<br />
Upphandling av mark- och byggentreprenad<br />
Beslut om genomförandefas av projektet inkluderar även initiering av nödvändiga<br />
upphandlingar. Något särskilt initieringsbeslut behövs därför inte.<br />
En upphandling av mark- och byggentreprenad kommer att genomföras. Värdet på<br />
upphandlingen beräknas för Landstinget i Uppsala län överstiga tröskelvärdet på<br />
47 758 068 kr för offentlig upphandling av byggentreprenader enligt lagen om offentlig<br />
upphandling. Upphandling av markentreprenad sker preliminärt från och med december<br />
<strong>2016</strong> till och med mars 2017. Upphandling av byggentreprenad sker preliminärt från<br />
och med mars 2017 till och med juni 2017.<br />
Investeringskostnad<br />
Upparbetade kostnader i projektet till och med program/fördjupat program uppgår till<br />
32 000 tkr. Tilldelade medel uppgår till 66 <strong>30</strong>0 tkr.<br />
Projektets nästa fas är framtagande av bygghandlingar och upphandling av entreprenör.<br />
Beräknade utredningskostnader för <strong>den</strong>na fas uppgår till 40 000 tkr.<br />
Totalkostna<strong>den</strong> för investeringen (Projekt Stadsbussdepå i Fyrislund) skulle enligt<br />
beslut i landstingsfullmäktige 2015-06-15 uppgå till 743 <strong>30</strong>0 tkr (indexuppräkning då ej<br />
angiven i beslutet).<br />
Totalkostna<strong>den</strong> för projektet beräknas idag till 800 000 tkr exklusive indexuppräkning.<br />
Indexuppräkning bedöms preliminärt till 50 000 tkr, vilket ger en total projektkostnad<br />
på 850 000 tkr.<br />
Totalkostna<strong>den</strong> för investeringen har ökat med cirka 57 000 tkr exklusive<br />
indexuppräkning jämfört med beslut i landstingsfullmäktige 2015-06-15.<br />
Arbete med systemhandlingar pågår och färdigställs under slutet av <strong>november</strong> <strong>2016</strong>.<br />
Utfall till och med augusti <strong>2016</strong> för systemhandlingar är 11 092 tkr. Total kostnad för<br />
systemhandlingar beräknas uppgå till 45 000 tkr.<br />
Begärda investeringsmedel för färdigställande av bygghandlingar, 40 000 tkr, ingår i<br />
<strong>den</strong> bedömda totalkostna<strong>den</strong> på 850 000 tkr.
ÄRENDE 17<br />
3 (4)<br />
Investeringsskede Upparbetat<br />
Totalt<br />
investeringsbelopp<br />
Kommentar<br />
Fattade beslut<br />
Förstudie 2 933 4 <strong>30</strong>0 PS2012-0041<br />
Program 17 675 17 000 PS2012-0041<br />
Systemhandling 11 092 45 000 inkl fördjupat program CK2013-0336<br />
Bygghandling 40 000<br />
Genomförande<br />
inkl markförvärv och bedömt<br />
743 700<br />
index<br />
Summa Investeringskostnad<br />
31 700 850 000<br />
Årlig kostnadsökning<br />
Årlig kostnadsökning som uppkommer, med anledning av investeringen, för<br />
1 och 2.<br />
verksamheten och Landstingsservice<br />
Typ av kostnad<br />
Belopp<br />
Ökad hyreskostnad för verksamheten pga investering 34 000<br />
Ökad kostnad Landstingsservice pga investering 1 24 200<br />
Ökad kostnad Landstingsservice pga FI investering 2 0<br />
Summa ökad kostnad 58 200<br />
Finansiering av årlig kostnadsökning<br />
Hur finansieras hyreskostna<strong>den</strong>?<br />
Verksamheten kan finansiera hela<br />
investeringen själv<br />
Verksamheten kan finansiera del av<br />
investeringen själv samt äskar tillskott av<br />
ägaren<br />
Verksamheten kan inte finansiera<br />
investeringen själv, utan äskar tillskott av<br />
ägaren<br />
Övrig finansiering (ex extern)<br />
Fastighetsägarinitierad investering<br />
Sätt<br />
kryss<br />
X<br />
Motivera<br />
21 000 tkr kan Kollektivtrafikförvaltning<br />
finansiera själv. 34 000 tkr hanteras i<br />
kommande budgetprocess.<br />
Övriga kostnadseffekter på grund av investeringen<br />
UL kommer att få ökade hyreskostnader för bussdepån. I projektet kommer<br />
engångskostnader som ej är aktiverbara som investering att uppstå, t.ex. flyttkostnader,<br />
utrangering av utrustning m.m. Dessa kostnader är resultatpåverkande för<br />
Landstingsservice, UL och GUB.<br />
1<br />
Den årliga kostnadsökning för Landstingsservice uppkommer vid hyresgästinitierade investeringar där<br />
landstinget tillämpar en annuitetshyresmodell. Underskottet regleras mot finansförvaltningen genom<br />
Landstingsservices avkastningskrav.<br />
2 Den årliga kostnadsökningen för Landstingsservice uppkommer vid fastighetägarinitierade investeringar<br />
(FI). Kostna<strong>den</strong> för investeringen regleras mot finansförvaltningen genom Landstingsservices<br />
avkastningskrav.
ÄRENDE 17<br />
4 (4)<br />
Saneringskostnader för <strong>den</strong> befintliga stadsbussdepån kan uppstå.<br />
Utrangering<br />
Utrangering av utrustning kan förekomma.<br />
Samråd och godkännande<br />
Samråd har skett med beställande förvaltning. Årlig kostnadsökning samt finansiering<br />
enligt ovan är godkänt skriftligen av förvaltningschef.<br />
Årlig kostnadsökning samt finansiering har diskuterats på styrgruppsmöte för<br />
Stadsbussdepå i Fyrislund. Gamla Uppsala Buss har gjort en konsekvensutredning<br />
avseende placering av stadsbussdepå i Fyrislund.<br />
Investeringsrådets bedömning<br />
Investeringsrådet har berett investeringsprojektet <strong>den</strong> 20 september och 24 oktober<br />
<strong>2016</strong>. Tillägg i förslag till beslut görs så att förvaltningsdirektören för Landstingsservice<br />
får i uppdrag att teckna kontraktshandlingar för projektets entreprenader.<br />
Bilagor<br />
Beslutskalkyl för byggnadsinvestering<br />
Beslut landstingsfullmäktige <strong>2016</strong>-06-20, § 96<br />
Beslut landstingsfullmäktige 2015-06-15, § 71<br />
Beslut landstingsstyrelsen 2013-10-28, § 195<br />
Beslut produktionsstyrelsen 2013-09-24, § 101<br />
Beslut kollektivtrafiknämn<strong>den</strong> 2013-06-20, § 37<br />
Kopia till:<br />
Förvaltningsdirektören Landstingsservice<br />
Ekonomidirektören<br />
Budgetchefen<br />
Fastighetschefen Landstingsservice<br />
Trafikdirektören<br />
VD, Gamla Uppsala Buss
ÄRENDE 17<br />
Beslutskalkyl för byggnadsinvestering Landstinget i Uppsala län<br />
Förvaltning:<br />
Beställare:<br />
Kontaktperson beställare:<br />
Kontaktperson Landstingsservice:<br />
Investeringsobjekt, byggnad:<br />
Beräknad byggstart: år och månad<br />
Beräknat färdigställande: år och månad<br />
Diarienummer:<br />
Projektnummer:<br />
Projektnamn:<br />
Lars-Olov Johansson<br />
Ny Bussdepå Fyrislund<br />
2017 10<br />
2019 - 2020<br />
LSU2012/0164<br />
8040456<br />
Stadsbussdepå Fyrislund<br />
Länkad cell<br />
Summerad cell<br />
Cell att fylla i<br />
Fält för kommentar<br />
Vilket skede befinner sig investeringen i<br />
(fylls i av LSU)<br />
Förstudie<br />
Program<br />
Genomförande<br />
sätt kryss<br />
X<br />
X<br />
Tilldelade medel tkr<br />
21000<br />
45 000<br />
66 000<br />
Summa tilldelat<br />
Projektstatus (fylls i av LSU)<br />
Bygginvesteringen ingår i år 2015 års<br />
investeringsplan<br />
Kommentarer till projektstatus:<br />
Motiv till investeringen (fylls i av beställare)<br />
Måste ske pga. akut påverkan på<br />
verksamheten<br />
Utökning av befintlig verksamhet<br />
Ny verksamhet (utökning)<br />
Möjliggör rationalisering (ökad produktivitet)<br />
Fastighetsrelaterad<br />
Förändring t.ex. ny utrustning<br />
För att möta nya myndighetskrav<br />
Behov av förbättrad vårdkvalitet<br />
Övrigt<br />
sätt kryss, flera<br />
kryss möjliga<br />
X<br />
Kommentarer till motiv:<br />
Landstingsfullmäktige beslutade 2012 att uppföra en ny stadsbussdepå i<br />
Fyrislund i anslutning till befintlig regionbussdepå.<br />
Investeringskalkyl byggnad (fylls i av Landstingsservice, länkas från hyreskalkyl)<br />
Belopp i tkr<br />
Total investering för projektet 850 000 Kalkyl +/- %<br />
Snittavskrivningstid, år 31<br />
Internränta % 5,5%<br />
Före inv År 1 efter inv År 2 efter inv År 3 efter inv<br />
Summa hela<br />
kalkylperio<strong>den</strong><br />
Avskrivning/år -26 516 -26 516 -26 516 -758 000<br />
Internräntekostnad/år -46 750 -45 292 -43 833 -1 051 846<br />
Drift- och UH kostnad/år -5 538 -5 538 -5 538 -332 254<br />
Summa kostnad investering per år för<br />
Landstinget 0 -78 804 -77 345 -75 887 -2 142 099<br />
Varav hyreskostnad per år för hyresgäst 0 -54 620 -54 620 -54 620 -3 277 186<br />
Varav underskott/överskott för<br />
Landstingsservice per år 0 -24 184 -22 725 -21 267 1 135 087<br />
-24 184 -22 725 -21 267 1 135 087<br />
Investeringskalkylen visar de första 3 åren av<br />
kalkylperio<strong>den</strong> samt en summering av hela perio<strong>den</strong>. De<br />
första åren ger kalkylen ett underskott för<br />
Landstingsservice. Senare i kalkylperio<strong>den</strong> ger <strong>den</strong> ett<br />
överskott för att på hela perio<strong>den</strong> ge en internränta på<br />
5,5 %<br />
Kalkylen börjar ge överskott år<br />
16<br />
Utrangering av befintlig utrustning/anläggningar<br />
Finns befintlig utrustning som ska utrangeras och ersättas av <strong>den</strong> nya investeringen<br />
Ange restvärde på anläggning/ar som ska utrangeras samt när i ti<strong>den</strong> utrangering ska ske. Kommentera vilken/a<br />
anläggning/ar som avses<br />
Restvärde vid utrangeringstidpunkt<br />
Tidpunkt för utrangering<br />
Fiansiering av kostnad för investering Landstingsservice del<br />
Kommentar:<br />
Utrangering av utrustning kan förekomma.<br />
I projektet kommer engångskostnader som ej är aktiverbara som<br />
investering att uppstå, t.ex. flyttkostnader, utrangering av<br />
utrustning mm. Dessa kostnader är resultat-påverkande för<br />
Landstingsservice, UL och GUB. Saneringskostnader för <strong>den</strong><br />
befintliga stadsbussdepån kan uppstå. Idag är dessa kostnader ej<br />
Kommentar:<br />
Den årliga kostnadsökning för Landstingsservice uppkommer vid hyresgästinitierade investeringar där landstinget tillämpar en annuitetshyresmodell.<br />
Underskottet regleras mot finansförvaltningen genom Landstingsservice avkastningskrav
Effekter driftkostnader (fylls i av beställare)<br />
Resultateffekt för investering Före inv År 1 efter inv År 2 efter inv År 3 efter inv<br />
Summa hela<br />
kalkylperio<strong>den</strong><br />
C-läns intäkter 0<br />
R/R-intäkter 0<br />
Summa intäkter 0 0 0 0 0<br />
ÄRENDE 17<br />
Personalkostnader 0<br />
Övriga kostnader 0<br />
Hyreskostnad för bygginvesteringen -54 620 -54 620 -54 620 -3 277 186<br />
Summa kostnader 0 -54 620 -54 620 -54 620 -3 277 186<br />
Resultateffekt av investeringen för<br />
hyresgästen 0 -54 620 -54 620 -54 620 -3 277 186<br />
Kommer <strong>den</strong> förändrade hyres-och driftskostna<strong>den</strong> att finansieras<br />
inom verksamhetens nuvarande budget ?<br />
Ja<br />
Nej<br />
x<br />
Om nej, ange hur ökad hyres - och driftkostnad ska finansieras samt hur verksamhetens resultat påverkas:<br />
Verksamheten kan finansiera del av investeringen själv samt äskar tillskott av ägaren, 21 000 tkr kan Kollektivtrafikförvaltning finansiera själv. 34 000 tkr<br />
genom tillskott av ägaren<br />
Summering investering<br />
Före inv År 1 efter inv År 2 efter inv År 3 efter inv<br />
Summa hela<br />
kalkylperio<strong>den</strong><br />
Resultateffekt av investeringen för<br />
hyresgästen 0 -54 620 -54 620 -54 620 -3 277 186<br />
Underskott/överskott för<br />
Landstingsservice per år 0 -24 184 -22 725 -21 267 1 135 087<br />
Resultateffekt av investeringen för<br />
Landstinget 0 -78 804 -77 345 -75 887 -2 142 099<br />
Kommentar till investering utifrån landstingsövergripande nivå<br />
Kommentarer från investeringsråd:
ÄRENDE 17
ÄRENDE 17
ÄRENDE 17
ÄRENDE 17
ÄRENDE 17
ÄRENDE 17
ÄRENDE 17
ÄRENDE 17
ÄRENDE 17
ÄRENDE 17
ÄRENDE 17
ÄRENDE 17
ÄRENDE 17
ÄRENDE 17
ÄRENDE 17
ÄRENDE 17
ÄRENDE 17
ÄRENDE 17
ÄRENDE 17
ÄRENDE 17
ÄRENDE 17
ÄRENDE 17
ÄRENDE 17
ÄRENDE 17
ÄRENDE 17
ÄRENDE 17
ÄRENDE 17
ÄRENDE 17
ÄRENDE 17
ÄRENDE 17
ÄRENDE 17
ÄRENDE 17
ÄRENDE 17
ÄRENDE 17
ÄRENDE 17
ÄRENDE 17
ÄRENDE 17
ÄRENDE 17
ÄRENDE 17
ÄRENDE 17
ÄRENDE 17
ÄRENDE 17
ÄRENDE 17
ÄRENDE 17
ÄRENDE 17
ÄRENDE 17
ÄRENDE 17
ÄRENDE 17
ÄRENDE 17
ÄRENDE 17
ÄRENDE 17
ÄRENDE 17
ÄRENDE 17
ÄRENDE 17
ÄRENDE 17
ÄRENDE 17
ÄRENDE 17
ÄRENDE 17
ÄRENDE 17
ÄRENDE 17
ÄRENDE 17
ÄRENDE 17
ÄRENDE 17
ÄRENDE 17
ÄRENDE 17
ÄRENDE 17
ÄRENDE 18
ÄRENDE 18
ÄRENDE 18
ÄRENDE 18
ÄRENDE 18
ÄRENDE 18
ÄRENDE 18
ÄRENDE 18
ÄRENDE 19
ÄRENDE 19
ÄRENDE 19
ÄRENDE 19
ÄRENDE 19
ÄRENDE 19
ÄRENDE 19
ÄRENDE 19
ÄRENDE 19
ÄRENDE 19
ÄRENDE 20
ÄRENDE 20
ÄRENDE 20
ÄRENDE 20
ÄRENDE 20
ÄRENDE 20
ÄRENDE 20
ÄRENDE 20
ÄRENDE 20
ÄRENDE 20
ÄRENDE 21
ÄRENDE 21
ÄRENDE 21
ÄRENDE 21
ÄRENDE 21
ÄRENDE 21
ÄRENDE 21
ÄRENDE 21
ÄRENDE 22
ÄRENDE 24
ÄRENDE 24
ÄRENDE 24
ÄRENDE 24
Change language