Karakterisering av obehandlat lakvatten från ... - Kildesamarbejdet

Karakterisering av obehandlat lakvatten 

från Spillepengs avfallsanläggning, Sysav 

INTERREG IIIA – Källsamarbetet 

Sysav delprojekt: Lakvattenkarakterisering 

April 2008 

Sysav Utveckling AB 

Anna Andersson Erika Heander 

Projektet är delvis finansierat av Europeiska fonden för regional utveckling Interreg IIIA Öresundsregionen

Innehållsförteckning 

1 BAKGRUND OCH SYFTE..........................................................................................................3 

2 MÄTPROGRAM ...........................................................................................................................3 

2.1 PROVTAGNINGSMETODER ................................................................................................................................3 

2.2 ANALYSMETODER .............................................................................................................................................. 4 

3 UTGÅENDE VATTEN FRÅN SPILLEPENG............................................................................4 

3.1 VATTENMÄNGDER ............................................................................................................................................. 4 

3.2 ALLMÄN KARAKTERISERING .............................................................................................................................. 4 

3.3 METALLER OCH ANDRA GRUNDÄMNEN.......................................................................................................... 6 

3.4 ORGANISKA FÖRENINGAR OCH ORGANISKA SUMMAPARAMETRAR.............................................................. 7 

3.4.1 Ftalater..............................................................................................................................................................................7 

3.4.2 PAH-föreningar ...............................................................................................................................................................8 

3.4.3 Alkylfenoler.......................................................................................................................................................................9 

3.4.4 Bisfenol A och Epiklorhydrin........................................................................................................................................9 

3.4.5 Triklosan........................................................................................................................................................................10 

3.4.6 Organiska fosforestrar...............................................................................................................................................10 

3.4.7 Perfluorerande ämnen...............................................................................................................................................10 

3.4.8 Dioxiner .........................................................................................................................................................................11 

3.4.9 Bromerade flamskyddsmedel...................................................................................................................................12 

3.4.10 PCB-föreningar .............................................................................................................................................................12 

3.4.11 Tennorganiska föreningar.........................................................................................................................................13 

3.4.12 Olja i vatten ..................................................................................................................................................................13 

3.4.13 Bekämpningsmedel ....................................................................................................................................................13 

3.4.14 Klorbensen ....................................................................................................................................................................14 

3.4.15 Klorerade och bromerade kolväten........................................................................................................................15 

3.4.16 Monocykliska kolväten...............................................................................................................................................15 

3.4.17 Läkemedelsrester ........................................................................................................................................................15 

3.5 TOXICITET, NEDBRYTBARHET OCH NITRIFIKATIONSHÄMNING...................................................................16 

4 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER FÖR FORTSATTA UNDERSÖKNINGAR 

18 

5 REFERENSER ............................................................................................................................ 21 

Bilagor 

1. Analysprotokoll från Lantmännen Analycen, journalnummer V020668-06 (stora 

karakteriseringsprovtagningen) 

2. Analysprotokoll från Lantmännen Analycen, journalnummer V001846-07, 

V001847-07, V001848-07, V001849-07 (undersökning av ämnen som föreslagits som 

villkor i nytt tillstånd) 

3. Analysprotokoll från AnoxKaldnes (nedbrytbarhet och nitrifikationshämning) 

4. Analysprotokoll från IVL Svenska Miljöinstitutet (Källsamarbetets fokusämnen) 

5. Analysrapport från DTU (nonylfenol och bisfenol A) 

2 (22)

1 BAKGRUND OCH SYFTE 

Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering (NFS 2004:10) ska lakvatten från en 

deponi karakteriseras. Vid karakteriseringen skall parametrar som återger lakvattnets 

egenskaper och innehåll av ämnen som kan orsaka negativa effekter på människors hälsa 

och miljön fastställas. IVL har tagit fram en handbok för lakvattenbedömning (IVL, 2000), 

med förslag på olika karakteriseringsprogram. Utifrån handboken har Sysav satt samman 

ett provtagningspaket för karakterisering av uppsamlat, obehandlat, lakvatten från alla 

deponier. Provtagning på Spillepengs avfallsanläggning gjordes i augusti 2006. 

I samband med ansökan om nytt tillstånd för verksamheten på Spillepengs avfallsanläggning 

har det föreslagits riktvärden för utsläpp av ett antal olika ämnen, provtagning för 

dessa ämnen gjordes i januari 2007. 

Sysav deltar i INTERREG IIIA-projektet Källsamarbetet, där danska och svenska myndigheter, 

reningsverk, avfallsdeponier och forskningsinstitut i Öresundsregionen samarbetar 

om reduktion av källor till utsläpp av miljö- och hälsofarliga ämnen. Även undersökningen 

av lakvattnet på Spillepengs avfallsanläggning är del i Källsamarbetet. Inom Källsamarbetet 

har ett antal fokusämnen valts ut för mer ingående analys. Ämnena är utvalda 

mot bakgrund av Vattenramdirektivets prioriterade ämnen, svenska undersökningar av 

användning av kemiska ämnen samt mätningar på reningsverk och i Öresund. Alla fokusämnen 

har inte ingått i de tidigare provtagningarna och därför har ytterligare provtagningar 

utförts i maj och juni 2007. 

Resultaten från ovan nämnda provtagningar har utgjort underlaget till bedömningen av 

det obehandlade lakvattnets karaktär i denna rapport. 

2 MÄTPROGRAM 

2.1 Provtagningsmetoder 

Till skillnad från avloppsvatten så är variationerna i lakvattnets sammansättning av mer 

långsiktigt karaktär. Det är snarare variationer över årstider än variationer från dag till 

dag. Variationerna beror på mängden nederbörd, temperatur, att det finns en tröghet i 

systemet genom den tid det tar för regnvatten att perkolera ner genom avfallet samt också 

hur pumpsystemet för lakvattendränering har körts. Provtagning har utförts på stickprover. 

Det analyserade vattnet utgörs av ett obehandlat lakvatten, med undantag för delströmmen 

Fällning ut, där förbehandling för reducering av metaller har genomförts. 

Utöver ovanstående variationer finns också en mer långsiktig variation som är kopplad 

till deponins ålder och nedbrytningen som sker i avfallet. Dessa förändringar kan endast 

bedömas utifrån upprepade karakteriseringar över tiden. 

Lakvattnet på Spillepengs avfallsanläggning samlas upp via ett 10-tal olika pumpstationer 

från olika delar av anläggningen (Sysav, 2007). Analyserna i augusti 2006 och juni 2007 

gjordes på ett flödesproportionellt samlingsprov som representerar utgående vatten från 

anläggningen. Analyserna i januari 2007 gjordes på stickprov från fyra av de utgående 

delströmmarna (de fyra proverna anses representera lakvatten/processvatten från olika 

delar av anläggningen). Analyserna i maj 2007 gjordes på stickprov på 10 delströmmar 

och analyserades med avseende på bisfenol A och nonylfenol. 

I varje pumpstation finns flödesmätare, fast installerade provtagare för uttag av flödesproportionella 

prover och möjlighet att ta ut stickprover. 

3 (22)

2.2 Analysmetoder 

Vid provtagningarna i augusti 2006 och januari 2007 anlitades Lantmännen AnalyCen och 

AnoxKaldnes för analys. Vid provtagning av bisfenol A samt nonylfenol anlitades DTU 

för analys och vid provtagningarna i juni 2007 anlitades IVL för analys av samtliga ämnen. 

Analyserna utförda av AnalyCen är ackrediterade med undantag av POC, EOX, Microtox, 

Summa PAH, hexabromcyklododekan, bromerade flamskyddsmedel, läkemedel samt 

vissa metaller vilka är märkta i bilagorna med stjärna (*). Även nitrifikationshämning 

samt aerob nedbrytning är ackrediterade analyser. DTU och IVL har använt samma metod 

för analys av bisfenol A samt nonylfenol. Analysmetoder och analysosäkerhet redovisas 

i analysrapporterna i bilagorna 1– 5. 

3 UTGÅENDE VATTEN FRÅN SPILLEPENG 

3.1 Vattenmängder 

År 2006 samlades 175 009 m3 lakvatten upp från Spillepengs avfallsanläggning (Sysav, 

2007) vilket pumpades till Sjölunda avloppsreningsverk för behandling. 

Fördelningen av det flödesproportionella provet som togs i augusti 2006 grundas på den 

procentuella fördelningen under perioden 2005-01 till 2006-05 och visas i tabell 1. 

Tabell 1: Fördelningen av det flödesproportionella provet 

Provpunkt Fördelning 

P1 20 % 

P2 8 % 

P5 18 % 

P6 12 % 

P9/S6 2 % 

Fällning Ut 12 % 

P8:A 8 % 

P8:B 14 % 

P8:C 6 % 

3.2 Allmän karakterisering 

De parametrar som omfattar den allmänna karakteriseringen förekommer ofta i den normala 

kontrollverksamheten för lakvattnet. Kontrollerna omfattar både stickprover (har 

utförts sedan anläggningen togs i drift) och flödesproportionella månadsprover på metaller 

(har utförts sedan början av 1990-talet). I tabell 2 redovisas de analyserade parametrarna 

av allmän karaktär vilket kan jämföras med medelvärden från tidigare karakteriseringar 

utförda av IVL (IVL, 2000) samt resultat från karakterisering av lakvatten från Hedeskoga 

avfallsanläggning. 

4 (22)

Tabell 2: Analyserade parametrar av allmän karaktär 

Parameter Enhet 

Ut 

Aug-06 

IVL 

(medelvärden) 

Hedeskoga 

Alkalinitet mg HCO3/l 1500 2800 1900 

Ammonium-kväve mg/l 370 370 1 220 

Cyanid, total mg/l 0,007 0,025 

Destillerbara fenoler, låga mg/l 0,37 0,026 

Fluorid mg/l 0,67 11 0,51 

PO4-P mg/l 1,8 1,1 0,074 

Fosfor total mg/l 2,8 1,3 0,67 

Färgtal mg PT/l 710 270 

Klorid mg/l 6100 1730 450 

Konduktivitet mS/m 2000 1210 470 

Kväve total mg/l 450 360 1 290 

NO3-kväve mg/l 0,77

Av den totala andelen kol (TOC) i lakvattnet är det mesta löst (mätt som DOC) samt flyktigt 

(mätt som POC) och en liten del är biologiskt nedbrytbart (mätt som BOD7). En liten 

del är extraherbara organiska halogener (EOX) och jämfört med andra karakteriseringar 

(IVL, 2000) är EOX- och POC-värdena högre i lakvattnet från Spillepeng. 

3.3 Metaller och andra grundämnen 

Metaller i lakvattnet har under en lång period varit föremål för noggranna undersökningar 

på Spillepeng, som ett resultat av en nära dialog med VA-verket Malmö under 1990talet. 

Under ett stort antal år har metaller analyserats från månadssamlingsprover i samtliga 

pumpstationer. Medelvärden för 2006 redovisas i tabell 4, tillsammans med de prover 

som tagits specifikt för denna undersökning. Som jämförelse redovisas också de krav som 

ställs i tilläggsbestämmelserna till ABVA från VA-verket Malmö, samt de provisoriska 

föreskrifter för utsläpp till Öresund som meddelats i det nya tillståndet för verksamheten 

vid Spillepeng. Även medelvärden från tidigare karakteriseringar utförda av IVL (IVL, 

2000) samt resultat från karakterisering av lakvatten från Hedeskoga avfallsanläggning 

redovisas i tabell 4. 

Tabell 4: Metaller och grundämnen som enligt IVL-rapport B1354 bör analyseras ofta, samt metaller som 

omfattas av utsläppskrav 


Årsmedel 

2006 

Ut 

Aug-06 

Krav 

ABVA 

Utsl.krav 

Öresund 

IVL 

(medelvärden)Hedeskoga 

Aluminium Al mg/l 1,0 0,2 0,039 

Antimon Sb mg/l 0,0032 0,073 0,0025 

Arsenik As mg/l 0,020 0,032 0,0038 0,013 

Barium Ba mg/l 2,1 0,29 0,35 

Bly Pb mg/l 0,013 0,028 0,05 0,05 0,0049

tendrag och hav är dock bakgrundshalterna av metaller ofta högre än för sjöar och vattendrag 

och enligt tillståndet för utsläpp till Öresund ligger dessa halter under utsläppskraven. 

Halten nickel är precis över kraven från ABVA men ligger under utsläppskravet till Öresund. 

Halterna av bly, koppar, silver, tenn, vanadin och zink understiger utsläppskraven 

medan halten krom är högre än utsläppskraven till Öresund. Nickel har mestadels används 

som metallytbeläggningsmedel (Kemi, 2008a) och krom har haft många användningsområden 

inom färgtillverkning, bland annat som rostskyddsmedel och pigment och 

som metallytbeläggningsmedel (Kemi, 2008b). 

I lakvattnet förekommer aluminiumhalter högre än 100 µg/l vilket har visats vara toxiskt 

för fiskar. Lakvattnet innehåller även barium vilket påverkar lägre organismer såsom bakterier, 

svampar och alger. Fler av ovanstående nämnda metaller samt vanadin, antimon, 

silver kan också medföra toxiska effekter på vid utsläpp (IVL, 2000). 

Av de metaller och grundämnen som IVL rekommenderade att analysera mer sällan återfinns 

15 av 23 över analyslaboratoriets detektionsgränser. För fyra av dessa ämnen, bor, 

kisel, rubidium samt strontium, har halter på 5,6 mg/l, 14 mg/l, 1,9 mg/l samt 8,8 mg/l 

uppmätts. För dessa ämnen finns än så länge inga gräns- eller riktvärden att jämföra med 

men mätningarna som gjorts kan användas för framtida jämförelser samt karakterisering 

av lakvattnet från Spillepengs avfallsanläggning. I lakvattnet från Hedeskoga är koncentrationen 

bor, kisel, rubidium och strontium respektive 1,3 mg/l, 12 mg/l, 0,15 mg/l och 

0,94 mg/l. Något högre koncentrationer återfinns alltså i lakvattnet från Spillepengs avfallsanläggning. 

Alla analysvärden återfinns i bilaga 1. 

I bilaga 1 finns även provsvar på fler metaller och grundämnen som analyserats men som 

inte förkommer i IVL:s rekommendationer (IVL, 2000). 

3.4 Organiska föreningar och organiska summaparametrar 

De organiska föreningarna som kan hittas i ett lakvatten är ”oändliga” på grund av avfallets 

diversitet. En kartläggning av de organiska föreningarna och vilka parametrar som 

har analyserats har utarbetats utifrån karakteriseringar gjorda på andra lakvatten. 

En stor mängd olika organiska föreningar samt parametrar har analyserats nämligen; ftalater, 

PAH, alkylfenoler, bisfenol-A, triklosan, organiska fosforestrar, epiklorhydrin, perfluorerande 

ämnen, dioxiner, bromerade flamskyddsmedel, PCB, tennorganiska föreningar, 

oljeindex, bekämpningsmedel, klorbensen, klorerade och bromerade kolväten, 

monocykliska kolväten samt vissa läkemedelsrester. 

3.4.1 Ftalater 

Ftalater är diestrar av orto-ftalsyra vilka består av en aromatisk ring och en eller två alkoholer. 

Beroende på dessa kolvätekedjor får ftalaterna sina fysikaliska och kemiska egenskaper 

och kan därmed täcka in en mängd användningsområden (Kemi, 2008c). Ftalater 

har bland annat använts som vät- och appliceringsmedel i tryckfärger samt mjukgörare i 

PVC-plast varav di-2-etylhexylftalat (DEHP) och dibutylftalat är de mest använda ftalaterna 

(IVL, 2000). Ftalaterna som tillsatts som mjukgörare i plast sitter inte hårt bundna till 

plasten utan utsöndras från produkterna vilket resulterar i ett stort läckage till omgivande 

miljö (Kemi, 2008c). 

7 (22)

Tabell 5: Analyserade ftalater 


P5 

Jan-07 

P6 

Jan-07 

P8:B 

Jan-07 

Fälln. ut 

Jan-07 

Ut 

Jun-07 

Dimetylftalat µg/l

Tabell 6 visar att summan av de analyserade cancerogena PAH-föreningarna är lägre än 

0,20 µg/l vilket enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för grund- och dricksvatten 

(IVL, 2000) klassas som mindre allvarligt. För övriga PAH-föreningarna klassas halterna 

som mindre allvarliga då de underskrider 10 µg/l (IVL, 2000). 

3.4.3 Alkylfenoler 

Alkylfenoler består av alkylkedjor bundna till en fenol och har använts till för att få fram 

derivat som kan användas som tensider i rengöringsmedel, nonylfenol har används som 

katalysator vid härdning av epoxihartser och andra alkylfenoler har använts vid tillverkning 

av smöroljetillsatser (Kemi, 2008e). 

Alkylfenolerna är giftiga för vattenlevande organismer och ju längre alkylkedja som sitter 

bundet till fenolen exempelvis oktyl-, nonyl- eller dodecylfenol desto giftigare är ämnet 

(Kemi, 2008e). Nonylfenols kemiska struktur är exempelvis mycket lik könshormoner och 

kan därmed störa vattenlevande organismers könsfunktioner (IVL, 2000). 

Tabell 7: Analyserade alkylfenoler i lakvattnet 


P5 

Jan-07 

P6 

Jan-07 

P8:B 

Jan-07 

Fälln. ut 

Jan-07 

Ut 

Jun-07 

Ingående 

Sjölunda 

Feb-07 

4-nonylfenol µg/l 2,3 5,7 5,1 4,4 43 0,94 

4-nonylfenoletoxilat (EO1-2) 2 µg/l 0,006 0,076 

4-nonylfenoletoxilat (EO3-10) µg/l 0,22 0,017 

4-tert-oktylfenol µg/l 120 0,013 

4-tert-oktylfenoletoxilat (EO1-2) µg/l 0,24 1,45 

4-tert-oktylfenoletoxilat (EO3-8) µg/l 0,17 


P5 

Apr-07 

P6 

Apr-07 

P8:B 

Apr-07 

Fälln. ut 

Apr-07 

4-nonylfenol µg/l 18,0 9,2 13,0 21,0 


P1 

Apr-07 

P2 

Apr-07 

P3 

Apr-07 

P8:A 

Apr-07 

P8:C 

Apr-07 

Fälln. In (S3) 

Apr-07 

4-nonylfenol µg/l 20,8 12,0 5,4 8,3 10,4 4,5 

2) EO betyder etoxilat och EO1 t.ex. betyder fenol med en EO-enhet. 

I tabell 7 visas de analyserade alkylfenolerna i lakvattnet utförda i januari 2007 samt april 

2007 och alkylfenoler i inkommande avloppsvatten till Sjölunda avloppsreningsverk. Förslaget 

till miljökvalitetsnormer i EU:s vattendirektiv för ytvatten ligger på 0,3 µg/l (EUkommissionen, 

2000) för nonylfenol vilket överskrids av samtliga analyserade värden. För 

det blandade lakvattenprovet uppmättes 120 µg/l 4-tert-oktylfenol vilket är högt jämfört 

med mätvärden på inkommande avloppsvatten till Sjölunda avloppsreningsverk (Malmö 

VA-verk, 2007) som uppmätte 4-nonylfenol till 0,94 µg/l och 4-tert-oktylfenol 0,013 µg/l. 

3.4.4 Bisfenol A och Epiklorhydrin 

Bisfenol A framställs genom att man låter fenol och aceton reagera och har används tillsammans 

med epiklorhydrin som beståndsdel i epoxiharts. Epoxiharts används i sin tur i 

lim, golvmaterial, färger samt lacker, termoplast samt som antioxidationsmedel inom 

plast- och gummiindustrin (Kemi, 2008f). Bisfenol A är utvalt som ett av Källsamarbetets 

fokusämnen och har uppvisat en svag östrogen effekt (SNF, 2008a). 

9 (22)

Tabell 8: Bisfenol A samt epiklorhydrin i lakvattnet 


P5 

Apr-07 

P6 

Apr-07 

P8:B 

Apr-07 

Fälln. ut 

Apr-07 

Ut 

Jun-07 

Sjölunda 

Feb-07 

Bisfenol A µg/l 128,9 57,9 187,7 347,3 87 1,0 

Epiklorhydrin µg/l 0,7

Tabell 11: Analyserade perfluorerande ämnen 


Ut 

Jun-07 

Sjölunda 

Feb-07 

Tetrahydroperfluorooktansulfonsyra (6:2 FTS) µg/l 0,43 0,03 

Perfluorooktansulfonamid (PFOSA) µg/l 0,54 0,00029 

Perfluorobutansulfonsyra (PFBS) µg/l 0,20 0,016 

Perfluorohexansulfonsyra (PFHxS) µg/l 0,07 0,043 

Perfluorooktansulfonsyra (PFOS) µg/l 0,60 0,118 

Perfluorodekasulfonsyra (PFDcS) µg/l

Hedeskoga avfallsanläggning (VA-teknik & Vattenvård, 2007) och bedömdes då som låga 

halter. OCCD är den dioxin som bland resultaten förekom i störst koncentration på 65 

pg/l. Riktvärden har dock inte hittats för denna förening. 

3.4.9 Bromerade flamskyddsmedel 

Bromerade flamskyddsmedel används för att förebygga och försvåra att ett material antänds 

samt minska spridning av brand (Kemi, 2008j) och har används i bland annat elektronisk 

utrustning samt textilier (SNF, 2008c). PentaBDE är en grupp bromerade flamskyddsmedel 

som klassificeras som miljöfarligt och hälsoskadligt för vattenlevande organismer 

(Kemi, 2008j). 

Tabell 13: Analyserade flamskyddsmedel 


Ut 

Aug-06 

P5 

Jan-07 

P6 

Jan-07 

P8:B 

Jan-07 

Fälln. ut 

Jan-07 

Hexabromcyklododekan µg/l < 0,1 

PBDE 17 µg/l < 0,01

Enbart i delström P5 påträffas 5 av de 7 st analyserade PCB-föreningarna för de övriga 

delströmmarna är de analyserade PCB-föreningarna under labbets rapporteringsgräns, se 

tabell 14. Pumpstation P5 tar emot ytvatten från kompostering av trädgårdsavfall, lagring 

av schaktmassor samt till en mindre del lakvatten från en deponicell (Sysav, 2001-2006). 

3.4.11 Tennorganiska föreningar 

Tennorganiska föreningar namnges av att de består av tenn och ett antal organiska grupper. 

Den organiska gruppen är antingen en alkylkedja, exempelvis butyl eller oktyl, eller 

aromatisk ring, exempelvis fenyl (Kemi, 2008l). De diorganiska tennföreningarna har 

bland annat använts som stabilisatorer vid plasttillverkning och de triorganiska har använts 

i träskyddsmedel samt båtbottenfärger (Kemi, 2008l). 

Tabell 15. Analyserade tennorganiska föreningar 


P5 

Jan-07 

P6 

Jan-07 

P8:B 

Jan-07 

Fälln. ut 

Jan-07 

IVL 


Dibutyltenn, DBT ng/l 2,4 16 3,0 2,9 10 

Tributyltenn, TBT ng/l 1,5 4,0 1,9

drickvatten (enligt SLVFS 2001:30) där gränsvärdet är satt till 0,1 µg/l på enskilda parametrar 

samt 0,5 µg/l för totalhalten bekämpningsmedel. 

Tabell 17: Analyserade bekämpningsmedel 


Ut 

Aug-06 

Riktv. 

Ytvatten 

IVL 

(medelvärden) 

Hedeskoga 

2,4-Diklorprop µg/l 1,9 10 1,4 1,8 

2,6-Diklorbenzamid µg/l 0,9 0,03 

Bentazon µg/l 0,6 40 2,5 

Diuron µg/l 0,1 0,03 

Isoproturon µg/l 0,1 0,3 0,41 

Kloridazon µg/l 1 0,56 

Mekoprop µg/l 1,9 20 8,6 2,9 

DMST 1) µg/l 17 300 

Fluroxipyr µg/l < 1,0 < 0,1 

Hexaklorbutadien (HCBD) µg/l < 1 < 1 

Klopyralid µg/l < 1,0 < 0,1 

2,4,5-T µg/l < 0,1 0,2 < 0,01 

2,4-D µg/l < 0,1 < 0,01 

Ampa µg/l < 0,1 < 0,01 

Atrazin µg/l < 0,1 < 0,01 

Atrazin-desetyl µg/l < 0,1 < 0,01 

Atrazin-desisopropyl µg/l < 0,1 < 0,01 

Bitertanol µg/l < 0,1 0,3 < 0,01 

Cyanazin µg/l < 0,1 0,2 < 0,01 

Dimetoat µg/l < 0,1 0,8 < 0,01 

Etofumesat µg/l < 0,1 30 < 0,01 

Fenoxaprop µg/l < 0,1 2 < 0,01 

Glyfosat µg/l < 0,1 10 < 0,01 

Hexazinon µg/l < 0,1 < 0,01 

Imazapyr µg/l < 0,1 < 0,01 

Iprodion µg/l < 0,1 < 0,01 

Klorsulfuron µg/l < 0,1 < 0,01 

Kvinmerac µg/l < 0,1 < 0,01 

MCPA µg/l < 0,1 10 0,4 < 0,01 

Metamitron µg/l < 0,1 1 < 0,01 

Metazaklor µg/l < 0,1 0,2 < 0,01 

Metribuzin µg/l < 0,1 0,2 < 0,01 

Metsulfuron-metyl µg/l < 0,1 0,003 < 0,01 

Simazin µg/l < 0,1 < 0,01 

Terbutylazin µg/l < 0,1 0,02 < 0,01 

Tifensulfuron-metyl µg/l < 0,1 0,01 < 0,01 

1) DMST är en nedbrytningsprodukt till tolylfluanid. 

Tabell 17 visar att för de 8 analyserade bekämpningsmedlen som ligger över labbets rapporteringsgräns 

ligger 6 stycken (2,4-Diklorprop, 2,6-Diklorbenzamid, Bentazon, Kloridazon, 

Mekoprop samt DMST) även över Livsmedelsverkets gränsvärde för dricksvatten. 

Jämfört med riktvärden för ytvatten ligger de analyserade värdena under riktvärdena. 

3.4.14 Klorbensen 

I lakvattenprovet från augusti 2006 ligger alla de analyserade klorbensenerna under labbets 

rapporteringsgräns på 1 μg/l och hittas i bilaga 1. 

14 (22)

3.4.15 Klorerade och bromerade kolväten 

I lakvattenprovet från augusti 2006 ligger alla de analyserade klorerade och bromerade 

kolvätena under labbets rapporteringsgräns på 1 μg/l och finns redovisade i bilaga 1. 

3.4.16 Monocykliska kolväten 

De monocykliska kolvätena som har analyserats är bland annat bensen, etylbensen, toluen 

och xylen och redovisas i tabell 18. Trimetylbensen har använts i lacknafta samt drivmedel 

(Kemi, 2008m), bensen har använts i bränslen och kan användas som extraktionsmedel 

och bensen samt toluen har använts som lösningsmedel inom industrin. Bensen är 

carcinogen och hälsofarlig för människor och akut toxiskt mot vissa vattenlevande organismer 

(IVL, 2000). 

Tabell 18: Analyserade monocykliska kolväten 


UT 

Aug-06 

IVL 


NV 1) 

Hedeskoga 

1,2,4-Trimetylbensen µg/l 3 < 1 

1,3,5-Trimetylbensen µg/l

Tabell 19: Analyserade läkemedelsrester, flödesproportionellt utprov 2006-08-08 

Parametrar 

Halt 

(ng/l) 

Parametrar 

Halt 

(ng/l) 

Parametrar 

Antibiotika Inflammationshämmande Mot kärlkramp 

Cetirizine < 1 Hydrocortisone < 25 Isosorbidmononitrat < 5 

Halt 

(ng/l) 

Loratadine < 1 Ketoprofen 720 Mot Parkinson (bl.a.) 

Ciprofloxacin < 100 Naproxen < 1 Bromocryptine < 25 

Doxycyklin < 200 Könshormon Mot schizofreni 

Enrofloxacin < 25 Etinylöstradiol < 5 Clozapine < 1 

Erytromycin < 1 Noretisteron < 5 Nässpray 

Metronidazol < 1 Norgestrel < 25 Oxymetazoline < 1 

Norfloxacin < 300 Östradiol < 5 Xylometazoline < 1 

Ofloxacin < 25 Östriol < 5 Smärtstillande 

Oxitetracyklin < 25 Östron < 5 Fentanyl < 1 

Sulfametoxazol < 1 Lugnande Dextropropoxifen < 1 

Tetracyklin < 100 Diazepam < 1 Diklofenak 44 

Trimetoprim < 1 Flunitrazepam < 1 Ibuprofen 1000 

Tylosin < 5 Oxazepam < 5 Kodein < 5 

Blodfettssänkande Risperidone < 1 Paracetamol < 25 

Atorvastatin < 1 Zolpidem < 1 Svampmedel 

Simvastatin < 25 Zopiclone < 5 Ketoconazole < 25 

Blodtryckssänkande Medel vid magsår Ej godkända läkemedel 

Amlodipin < 25 Ranitidin < 5 Febantel < 1 

Atenolol < 5 Mot astma Nitenpyram < 25 

Enalapril < 1 Mometasone furoate < 25 Praziquantel < 1 

Felodipin < 5 Salbutamol < 1 Pyrantel < 5 

Furosemid 100 Terbutalin 14 Spiramycin < 25 

Hydroklortiazid < 5 Mot blodpropp Thioridazine < 5 

Losartan < 1 Warfarin 87 

Metoprolol < 5 Mot depression 

Propranolol < 5 Citalopram < 5 

Ramipril < 1 Fluoxetin < 25 

Cellgift Fluvoxamin < 25 

Cyklofosfamid < 1 Paroxetin < 25 

Ifosfamid < 1 Sertralin < 25 

Av alla de analyserade ämnena är det endast 6 st som detekterats i halter över rapporteringsgränsen. 

Det är ett blodtryckssänkande ämne, ett inflammationshämmande, ett mot 

astma, ett mot blodpropp och två smärtstillande, d.v.s. att det är ingen ämnesgrupp som 

dominerar bilden. 

2005 gjordes en nationell screening på några grupper av läkemedelsrester (antibiotika, 

antiinflammatoriska ämnen och hormoner), både på lakvatten och på avloppsvatten (IVL, 

2006). Av de ämnen som detekterades vid karakteriseringsprovtagningen på Spillepeng är 

det endast ketoprofen, diklofenak och ibuprofen som ingick i screeningen. Vid screeningen 

låg medianen för samtliga testade vatten för respektive ämne på 1261 ng/l, 185 ng/l 

och 1036 ng/l, d.v.s. betydligt högre för ketoprofen och diklofenak samt något högre för 

ibuprofen än i lakvattnet. Om man endast jämför med medianer för andra lakvatten som 

testats så är halterna på Spillepeng högre för alla tre ämnena. 

3.5 Toxicitet, nedbrytbarhet och nitrifikationshämning 

Lakvattnets miljöpåverkan och giftighet kan utvärderas genom att utföra nedbrytbarhetsförsök, 

nitrifikationshämning samt toxicitetstester. Genom att utföra dessa tester får man 

16 (22)

eda på lakvattnets totala påverkan på vattenlevande organismer istället för att studera 

halter samt påverkan av enskilda ämnen. 

I tilläggsbestämmelserna till ABVA anges att ett biologiskt behandlingsbart avloppsvatten 

bör vara lättnedbrytbart och ha en godtagbar nitrifikationshämning. Detta innebär att 

kvoten mellan BOD7/COD är mindre än 0,5 eller att DOC-reduktionen är större än 70 % 

vid OCED-test efter 28 dygn för att lakvattnet ska klassas som lättnedbrytbart. För att nitrifikationshämningen 

ska vara godtagbar är kraven högst 20 % nitrifikationshämning vid 

20 % inblandning av lakvattnet och högst 50 % nitrifikationshämning vid 40 % inblandning 

av lakvattnet, där båda kraven ska uppfyllas (VA-verket Malmö, 1997). 

Kvoten mellan BOD7/COD, beräknad på lakvattenmängder och värden uppmätta 2006, 

blev 0,3 och lakvattnet räknas därför inte som lättnedbrytbart. Detta resultat är väntat då 

den mesta nedbrytningen redan skett i avfallet. Nedbrytbarhet och nitrifikationshämning 

testades på stickprov från tre delströmmar – P8:B, Fällning in (P2/P6) och Fällning ut – i 

januari 2007. Försöken utfördes av AnoxKaldnes AB i Lund, i enlighet med OECD:s riktlinjer. 

Den aeroba nedbrytningen undersöktes genom att provet ympades och mängden löst 

organiskt kol (DOC) mättes dag 0, 7, 14 och 28. Provet som testas kan anses vara biologiskt 

lättnedbrytbart om DOC bryts ned med mer än 70 % inom 28 dagar enligt OECD. 

Inget av de testade lakvattnen uppfyllde detta krav och kan därmed inte klassas som biologiskt 

lättnedbrytbart (se bilaga 3). 

Tabell 20: Sammanställning nitrifikationshämning 

Prov (vol-%) 

Fälln. In P2/P6 

Jan-07 

Fälln. 

ut 

Jan-07 

P8:B 

Jan-07 

Fälln. ut 

Jan-05 

P8:B 

Jan-05 

Krav 

ABVA 

Blank (0) - - - - - 

0,3 4 % -4 % -6 % -12 % 2 % 

1 4 % -2 % -2 % -7 % 3 % 

6 -5 % -6 % 0 % 8 % -7 % 

20 11 % 2 % 18 % 32 % 22 % 20 % 

40 23 % 22 % 38 % 60 % 51 % 50 % 

Inhibering 99 % 99 % 99 % 99 % 99 % 

Kommentar: minustecken innebär stimulering mot testsystemet 

Tabell 20 sammanfattar nitrifikationshämningsförsöken från 2007 och tabellen visar att 

vid 40 vol-% inblandning blev nitrifikationshämningen 23 % för P2/P6, 22 % för Fällning 

Ut samt 38 % för P8:B. Vid 20 vol-% inblandning blev hämningen 11 %, 2 % respektive 

18 %. Dessa värden uppfyller ABVA:s krav för godtagbar nitrifikationshämning där P8:B 

ligger något närmare gränserna. År 2005 var nitrifikationshämningen inte godtagbar vilket 

tyder på att lakvattnets egenskaper har förändrats. 

För att testa lakvattnets påverkan på bakterier, zooplankton och mikroalger har även toxicitetstest 

utförts i augusti 2006 med Microtox 100 %, Daphnia Magna samt Pseudokirchneriella 

subcapitata på ett flödesproportionellt lakvattenprov. Försöken utfördes av AnalyCen 

Ecotox (se bilaga 1) och samtliga metoder använder färskvatten organismer. 

Tabell 21: Toxicitetstester: Microtox 100 %, flödesproportionellt utprov 2006-08-08 

Prov 

EC10 

15 min 

EC20 

15 min 

EC50 

15 min 

Spillepeng 6 % 17 % > 91 % 

Hedeskoga 40 % 62 % > 91 % 

17 (22)

Tabell 21 visar att lakvattnet som testades gav ett EC50-värde på > 91 % vilket innebär att 

hälften av de testade organismerna påverkas då de utsätts för mer än 91 % lakvatten. Enligt 

IVL gradering av toxicitet för Microtox räknas EC50-värden över 45 som lågtoxiska 

(IVL, 2000). Redan vid 6 % inblandning av lakvattnet uppvisas däremot effekter på 10 % 

av testorganismerna och vid 17 % inblandning av lakvattnet uppvisas effekter på 20 % av 

testorganismerna. 

Tabell 22: Toxicitetstester: Daphnia magna, flödesproportionellt utprov 2006-08-08 

Testorganism Prov NOEC LC10 LC50 LC90 

Daphnia magna Spillepeng 10 % 21 % 25 % 29 % 

Hedeskoga 25 % 79 % 100 % > 100 % 

Tabell 22 visar resultatet från toxicitetstest med Daphnia magna. NOEC-värdet anger hur 

stor andel av provet som kan blandas in utan att testorganismerna uppvisar märkbara 

effekter. För zooplankton (Daphnia magna) kan 10 % lakvatten tillåtas blandas in innan 

organismerna påverkas, dock dör hälften av testorganismerna efter enbart 25 % inblandning 

och 90 % dör vid 29 % inblandning. 

Tabell 23: Toxicitetstester: Pseudokirchneriella subcapitata, flödesproportionellt utprov 2006-08-08 

Testorganism Prov NOEC EC10 EC50 EC90 

Pseudokirchneriella subcapitata Spillepeng 2,5 % 8,2 % 16 % 23 % 

Hedeskoga 2,5 % 9,8 % 55 % > 100 % 

Tabell 23 visar resultaten från toxicitetstester med Pseudokirchneriella subcapitata. Mikroalgerna 

(Pseudokirchneriella subcapitata) påverkas i större utsträckning än zooplankton. 

NOEC-värdet är uppmätt till 2,5 % vilket uppger att endast 2,5 % lakvatten kan inblandas 

utan att testorganismerna uppvisar märkbara effekter. EC50-värdet är 16 % vilket innebär 

att 50 % av mikroalgerna påverkas och vid 23 % inblandning påverkas 90 % av organismerna. 

Generellt påverkas mikroalgerna mest av lakvattenprovet. 

Jämfört med lakvatten från Hedeskoga har lakvattnet från Spillepeng mer toxiska effekter, 

vilket kan bero på betydligt högre kloridhalter, den högre halten NH4-kväve, men även 

andra komponenter i vattnet. 

4 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER FÖR FORTSATTA UN- 

DERSÖKNINGAR 

Det obehandlade lakvattnet från Spillepengs avfallsanläggning karakteriseras av ett svagt 

basiskt pH, hög konduktivitet och hög salthalt. Lakvattnet är även rikt på organiskt material 

och kväve samt är kraftigt färgat. Det organiska materialet består till största del av 

mycket löst samt flyktigt material och en låg andel utgörs av biologiskt nedbrytbart material. 

Bland de allmänna metaller och grundämnen som analyserats ligger enbart halterna krom 

över de provisoriska utsläppskraven till Öresund. Halten aluminium i det obehandlade 

lakvattnet var över 100 µg/l vilket har visats vara toxiskt för fiskar, lakvattnet innehåller 

även barium vilket kan påverka lägre organismer såsom bakterier, svampar och alger. 

Av de organiska föreningarna som har studerats samt analyserats har halterna i många 

fall legat under laboratoriets detektionsgränser. Detta gör det svårt att dra några slutsatser 

om detektionsgränsen dessutom varit ganska hög. Totalt har 250 stycken organiska parametrar 

analyserats. Av dessa har 75 stycken detekterats i halter över rapporteringsgränserna: 

18 (22)

• Koncentrationen DEHP låg under detektionsgränserna för de separata pumpstationerna 

medan det utgående provet påvisade 0,53 µg/l. Detta värde är under 

EU:s vattendirektiv för DEHP i ytvatten. Övriga ftalater har också uppmätts i lakvattnet 

från Spillepengs avfallsanläggning. 

• Halterna PAH klassas enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för grund- 

och dricksvatten som ”mindre allvarliga”. 

• Bland analyserade alkylfenoler är halterna för 4-nonylfenol samt 4-tert-oktylfenol 

över EU:s vattendirektiv för nonylfenol i ytvatten. Värdena är även högre än vad 

som uppmätts i avloppsvatten. 

• Koncentrationen Bisfenol-A är cirka 100-350 gånger högre i lakvattnet än i avloppsvatten. 

Halten epiklorhydrin är i stort sett samma som i avloppsvatten och 

halten triklosan är cirka 40 gånger högre i avloppsvatten. Även de organiska fosforestrarna 

återfinns i något högre koncentrationer (10-20 gånger) än i avloppsvattnet. 

• Perfluorerande ämnen återfinns i lakvattnet och halterna är större av vad som 

uppmätts i avloppsvatten. 

• Dioxiner, varav TCDD är den giftigaste, låg under laboratoriets detektionsgräns 

på 0,001 ng/l. Halterna dioxin i lakvattnet från Spillepengs avfallsanläggning är 

omräknat till TCDD-ekvivalenter (TEQ) 1-2 pg/l vilket kan anses som låga halter. 

• Halterna PCB har enbart varit över detektionsgränsen för lakvatten från pumpstation 

5 (P5) där halten Σ PCB-föreningar uppmättes till 0,14 µg/l. 

• Tennorganiska föreningar återfinns i lakvattnet och högst halter uppmättes i lakvattnet 

från pumpstation 6 (P6). 

• Samtliga uppmätta oljeindex är under de provisoriska föreskrifterna på 5 mg/l 

som meddelats i det nya tillståndet för verksamheten vid Spillepeng. 

• Av de analyserade bekämpningsmedlen ligger halterna för 2,4-Diklorprop, 2,6- 

Diklorbenzamid, Bentazon, Kloridazon, Mekoprop samt DMST över detektionsgränsen 

för livsmedelsverkets gränsvärde för drickvatten men halterna är dock 

lägre jämfört med riktvärden satta för ytvatten. 

• Halterna monocykliska kolväten klassas enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 

för grund- och dricksvatten som ”mindre allvarliga”. 

• Av de 71 analyserade läkemedelsresterna var enbart 6 stycken över rapporteringsgränsen 

dessa var Furosemid, Ketoprofen, Terbutalin, Warfarin, Diklofenak samt 

Ibuprofen. 

• Halterna bromerade flamskyddsmedel, klorbensen och klorerade och bromerade 

kolväten låg under laboratoriets detektionsgränser. 

Avfallet speglar samhällets användning av kemiska ämnen och att dessa ämnen återfinns 

i lakvattnet är därför inte så märkligt. Av de 33 stycken prioriterade ämnena inom EU:s 

vattendirektiv (EU-kommissionen, 2006) återfanns 19 ämnen över detektionsgränserna i 

det obehandlade lakvattnet. 

Nedbrytbarhetstesterna på lakvattnet från Spillepengs avfallsanläggning bekräftar tidigare 

observationer samt mätningar vilket innebär att det organiska materialet i lakvattnet är 

19 (22)

svårnedbrytbart. De delströmmar som analyserades hade dock godtagbar nitrifikationshämning. 

Toxicitetstesterna visade att lakvattnet har störst negativ påverkan för mikroalgerna men 

även bakterierna och zooplankton påverkades negativt av för stor inblandning av lakvattnet. 

Mikroalgerna som testades är dock sötvattenalger vilka möjligtvis påverkas av 

lakvattnets höga kloridhalt. Lakvattnet innehåller även mycket höga halter NH4-kväve 

som är toxiskt. Det kan dock förekomma andra substanser i lakvattnet som också bidrar 

till toxiciteten. Eftersom lakvatten inte leds till recipient utan föregående behandling kan 

man inte dra några slutsatser av dessa undersökningar utan i så fall bör man gå vidare 

med undersökningar på ett behandlat vatten. Ekotoxiska metoder för marina organismer 

skulle kunna användas i fortsättningen. 

Utifrån denna karakterisering lämnas ett förslag till plan för framtida karakteriseringar av 

det obehandlade lakvattnet från Spillepengs avfallsanläggning: 

• En fördjupad karakterisering med samma ämnesgrupper som har gjorts i denna 

karakterisering föreslås genomföras vart 6:e år 

• I samband med periodisk undersökning (ca vart 3:e år) bör även metaller, alkylfenoler, 

bisfenol A och tennorganiska föreningar ingå utöver allmänna lakvattenparametrar 

Efter varje karakterisering som genomförs bör en utvärdering av omfattningen genomföras, 

för att kunna anpassa de analyserade parametrarna för framtiden. Inför nya karakteriseringar 

är det dessutom viktigt att ta hänsyn till nya kunskaper om olika ämnens förekomst 

i recipienter och eventuella förändringar i godtagbara utsläppshalter. 

20 (22)

5 REFERENSER 

DHI (2007), Spildevandsundersøgelse på Avedøre Holme 2006, Hvidovre Kommune, Miljø- 

og forsyningsafdelingen, Rapport Maj 2007 

EU-kommissionen (2006), Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om miljökvalitetsnormer 

inom vattenpolitikens område och ändring av direktiv 2000/60/EG, 

http://eurlex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=COM:2006:0397:FIN:SV:PDF, 

Hämtad 2008-01-14 

IVL (2000), Handbok för lakvattenbedömning – metodik för karakterisering av lakvatten från 

avfallsupplag. Rapport B-1354. 

IVL (2006), Results from the Swedish National Screening Programme 2005, Subreport 1: Antibiotics, 

Antiinflammatory substances, and Hormones. Report B1689. 

Kemikalieinspektionen (2008) a, Nickel, Informationen hämtad 2008-01-03, 

http://apps.kemi.se/flodessok/floden/kemamne/oorganiska_nickelsalter.htm 

Kemikalieinspektionen (2008) b, Krom, Informationen hämtad 2008-01-03, 

http://apps.kemi.se/flodessok/floden/kemamne/oorganiska_kromsalter.htm 

Kemikalieinspektionen (2008) c, Ftalater, Informationen hämtad 2008-01-14, 

http://www.kemi.se/templates/PRIOpage____4092.aspx 

Kemikalieinspektionen (2008) d, PAH, Information hämtad 2008-01-15, 


Kemikalieinspektionen (2008) e, Alkylfenoler, Information hämtad 2008-01-15, 


Kemikalieinspektionen (2008) f, Bisfenol A, Information hämtad 2008-01-05, 

http://apps.kemi.se/flodessok/floden/kemamne/bisfenol_a.htm 

Kemikalieinspektionen (2008) g, Triklosan, Information hämtad 2008-01-15, 

http://www.kemi.se/templates/Page.aspx?id=3736 

Kemikalieinspektionen (2008) h, Organiska fosfater, Information hämtad 2008-01-17, 

http://apps.kemi.se/flodessok/floden/kemamne/organiska_fosfater.htm 

Kemikalieinspektionen (2008) i, Perfluorerade ämnen, Information hämtad 2008-01-10, 

http://www.kemi.se/templates/Page.aspx?id=3285 

Kemikalieinspektionen (2008) j , Bromerade flamskyddsmedel, Informationen hämtad 2008- 

01-14, http://www.kemi.se/templates/PRIOpage____4090.aspx 

Kemikalieinspektionen (2008) k, Polyklorerade bifenoler, Information hämtad 2008-01-15, 


Kemikalieinspektionen (2008) l, Tennorganiska föreningar, Information hämtad 2008-01-08, 


Kemikalieinspektionen (2008) m, Trimetylbenzen, Information hämtad 2008-01-16, 

http://www.kemi.se/templates/News.aspx?id=3306 

Kemikalieinspektionen, Riktvärden för växtskyddsmedel i ytvatten, Helena Norberg, Maj 

2004 

Livsmedelsverket, Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvattenkvalitet SLVFS 2001:30 med 

ändringar t.o.m. LIVSFS 2005:10 

21 (22)

Malmö VA-verk (2007), Resultat från undersökning på inkommande avloppsvatten till Sjölunda 

avloppsreningsverk, muntlig kontakt med Susanne Flygare 2007-10-31 

SNV (1999), Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Kust och hav, Naturvårdsverket, Rapport 

4914, ISBN 91-620-4914-3 

SNV (2000), Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Sjöar och vattendrag, Naturvårdsverket, 

Rapport 4913, ISBN 91-620-4913-5 

SNV (2002), Metodik för inventering av Förorenade områden, Naturvårdsverket, Rapport 

4918, ISBN 91-620-4918-6 

Sterner, O. (2003), Förgiftningar och miljöhot, ISBN 91-44-02242-5 

Svenska Naturskyddsföreningen (SNF 2008) a, Bisfenol A, Information hämtad 2008-01-15, 

http://www.snf.se/snf/seminarier/hostkonf2001dok2.htm 

Svenska Naturskyddsföreningen (SNF 2008) b, Triklosan, Information hämtad 2008-01-15, 

http://www.snf.se/verksamhet/kemikalier/triclosan.htm 

Svenska Naturskyddsföreningen (SNF 2008) c, Bromerade flamskyddsmedel, Information 

hämtad 2008-01-15, http://www.snf.se/verksamhet/kemikalier/triclosan.htm 

Sysav (2001-2006), Miljörapporter 

Sysav (2007), Vatten från Spillepengs avfallsanläggning – en beskrivning av systemens uppbyggnad 

och lakvattnets sammansättning 

VA-teknik & Vattenvård (2007), Karakterisering lakvatten, pm – bedömning och utvärdering 

VA-verket Malmö (1997), Tilläggsbestämmelser till ABVA – krav på utsläpp av avloppsvatten 

från industrier och andra yrkesmässiga verksamheter till den allmänna avloppsanläggningen 

22 (22)

* 

* 

* 

Analysrapport 

SYSAV 

Clara Björkelund 

Spillepeng 

Box 50344 

202 13 Malmö 

Journalnr V020668-06 

Kundnr 

8032729-945306 

Provtyp 

Lakvatten 

Provtagningsplats Spillepeng Lakvattenkarakterisering 

Provtagare/referens 

Ankomsttemperatur 

Analysnamn 

Jerry Nordahl 

12.5 °C 

pH 

Konduktivitet 

Alkalinitet 

Turbiditet 

Färgtal 

TOC 

DOC 

POC 

Kväve total 

Ammonium-nitrogen 

Nitrat-nitrogen 

Nitrit-nitrogen 

Fosfatfosfor 

Fosfor total 

Klorid 

Fluorid 

Sulfat 

Biokemisk syreförbrukning, BOD7 

Suspenderande ämnen 

Syre, Winklertitrering 

Syremättnad 

Cyanid, total 

Destillerbara fenoler, låga 

Microtox 

EOX 

1,1,1,2-Tetrakloretan 

1,1,1-Trikloretan 

1,1,2-Trikloretan 

1,1,2-Trikloreten 

1,1-Dikloretan 

1,1-Dikloreten 

1,1-Diklorpropen 

1,2,3-Triklorpropan 

1,2,3-Triklorbensen 

1,2,4-Triklorbensen 

1,2,4-Trimetylbensen 

Resultat 

7.5 

2000 

1500 

51 

710 

250 

230 

250 

450 

370 

0.77 

1,2-Dibrometan 

1,2-Diklorbensen 

1,2-Dikloretan 

1,2-Diklorpropan 

1,3,5-Trimetylbensen 



1,3-Diklorpropen 



2-Klortoluen 

4-Klortoluen 

Bensen 

Brombensen 

Bromdiklormetan 

Bromklormetan 

cis-1,2-Dikloreten 

Dibromklormetan 

Dibrommetan 

Diklormetan 

Etylbensen 

Fluorotriklormetan 

Hexaklorbutadien (HCBD) 

iso-Propylbensen 

Klorbensen 

Naftalen 

m/p-Xylen 

n-Butylbensen 

o-Xylen 

p-isopropyltoluen 

Propylbensen 

sec-Butylbensen 

tert-Butylbensen 

Tetrakloreten 

Tetraklormetan 

Toluen 

trans-1,2-dikloreten 

Tribrommetan 

Triklormetan 

Benzo(a)antracen 

Analysnamn 

µg/l 

µg/l 

µg/l 

µg/l 

µg/l 

µg/l 

µg/l 

µg/l 

µg/l 

µg/l 

µg/l 

µg/l 

µg/l 

µg/l 

µg/l 

µg/l 

µg/l 

µg/l 

µg/l 

µg/l 

µg/l 

µg/l 

µg/l 

µg/l 

µg/l 

µg/l 

µg/l 

µg/l 

µg/l 

µg/l 

µg/l 

µg/l 

µg/l 

µg/l 

µg/l 

µg/l 

µg/l 

µg/l 

µg/l 

ug/l 

Enhet 

A209:34 

A209:34 

A209:34 

A209:34 

A209:34 

A209:34 

A209:34 

A209:34 

A209:34 

A209:34 

A209:34 

A209:34 

A209:34 

A209:34 

A209:34 

A209:34 

A209:34 

A209:34 

A209:34 

A209:34 

A209:34 

A209:34 

A209:34 

A209:34 

A209:34 

A209:34 

A209:34 

A209:34 

A209:34 

A209:34 

A209:34 

A209:34 

A209:34 

A209:34 

A209:34 

A209:34 

A209:34 

A209:34 

A209:34 

A209:26 

* 

* 

Analysrapport 


Kundnr 

8032729-945306 

Provtyp 

Lakvatten 


Analysnamn 

Krysen 

Benzo(b,k)fluoranten 

Benzo(a)pyren 

Indeno(1,2,3-cd)pyren 

Dibenzo(a,h)antracen 

Summa cancerogena PAH 

Naftalen 

Acenaftylen 

Fluoren 

Acenaften 

Fenantren 

Antracen 

Fluoranten 

Pyren 

Benzo(g,h,i)perylen 

Summa övriga PAH 

PCB 28 

PCB 52 

PCB 101 

PCB 118 

PCB 153 

PCB 138 

PCB 180 

Atrazin 

Atrazin-desetyl 

Atrazin-desisopropyl 

Bentazon 

Cyanazin 

2,4-D 

2,6-Diklorbenzamid 

2,4-Diklorprop 

Dimetoat 

Etofumesat 

Fenoxaprop 

Fluroxipyr 

Imazapyr 

Isoproturon 

Klopyralid 

Klorsulfuron 

Kvinmerac 

Resultat 

* 

* 

Analysrapport 


Kundnr 

8032729-945306 

Provtyp 

Lakvatten 


Analysnamn 

MCPA 

Mekoprop 

Metamitron 

Metazaklor 

Metribuzin 

Metsulfuron-metyl 

Simazin 

Terbutylazin 

2,4,5-T 

Bitertanol 

Diuron 

Hexazinon 

Iprodion 

Kloridazon 

Tifensulfuron-metyl. 

Glyfosat 

Ampa 

2,3,7,8-TCDF 

1,2,3,7,8-PeCDF 

2,3,4,7,8-PeCDF 

1,2,3,4,7,8-HxCDF 

1,2,3,6,7,8-HxCDF 

2,3,4,6,7,8-HxCDF 

1,2,3,7,8,9-HxCDF 

1,2,3,4,6,7,8-HpCDF 

1,2,3,4,7,8,9-HpCDF 

OCDF 

2,3,7,8-TCDD 

1,2,3,7,8-PeCDD 

1,2,3,4,7,8-HxCDD 

1,2,3,6,7,8-HxCDD 

1,2,3,7,8,9-HxCDD 

1,2,3,4,6,7,8-HpCDD 

OCDD 

WHO TEQ (upper-bound, only PCDD/F) 

I-TEQ (upper-bound, only PCDD/f) 

Nordic TEQ (Upper bound) 

Hexabromcyklododekan 

PBDE 17 

PBDE 28 

Resultat 

< 0.1 

1.9 

< 0.1 

< 0.1 

< 0.1 

< 0.1 

< 0.1 

< 0.1 

< 0.1 

< 0.1 

0.1 

< 0.1 

< 0.1 

1.0 

< 0.1 

< 0.1 

< 0.1 

< 0.001 

< 0.001 

< 0.001 

< 0.001 

< 0.001 

< 0.001 

< 0.001 

0.0037 

< 0.001 

0.0049 

< 0.001 

< 0.001 

< 0.001 

< 0.001 

< 0.001 

0.0012 

0.065 

0.002 

0.001 

0.001 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

Analysrapport 


Kundnr 

8032729-945306 

Provtyp 

Lakvatten 


Analysnamn 

PBDE 47 

PBDE 66 

PBDE 71 

PBDE 85 

PBDE 99 

PBDE 100 

PBDE 138 

PBDE 153 

PBDE 154 

PBDE 183 

PBDE 190 

PBDE 203 

PBDE 209 

Ciprofloxacin 

Doxycyklin 

Enrofloxacin 

Erytromycin 

Metronidazol 

Norfloxacin 

Ofloxacin 

Oxitetracyklin 

Spiramycin 

Sulfametoxazol 

Tetracyklin 

Trimetoprim 

Tylosin 

Atorvastatin 

Simvastatin 

Amlodipin 

Atenolol 

Enalapril 

Felodipin 

Furosemid 

Hydroklortiazid 

Losartan 

Metoprolol 

Propranolol 

Resultat 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

Analysrapport 


Kundnr 

8032729-945306 

Provtyp 

Lakvatten 


Analysnamn 

Ramipril 

Norgestrel 

Cyklofosfamid 

Ifosfamid 

Hydrocortisone 

Ketoprofen 

Mometasone furoate 

Naproxen 

Etinylöstradiol 

Noretisteron 

Östradiol 

Östriol 

Östron 

Diazepam 

Oxazepam 

Ranitidin 

Salbutamol 

Terbutalin 

Warfarin 

Citalopram 

Fluoxetin 

Fluvoxamin 

Paroxetin 

Sertralin 

Dextropropoxifen 

Diklofenak 

Fentanyl 

Ibuprofen 

Paracetamol 

Nitenpyram 

Febantel 

Praziquantel 

Pyrantel 

Ketoconazole 

Cetirizine 

Loratadine 

Thioridazine 

Bromocryptine 

Resultat 

< 1 

< 25 

< 1 

< 1 

< 25 

720 

< 25 

< 1 

< 5 

< 5 

< 5 

< 5 

< 5 

< 1 

< 5 

< 5 

< 1 

14 

87 

< 5 

< 25 

< 25 

< 25 

< 25 

< 1 

44 

< 1 

1000 

< 25 

< 25 

< 1 

< 1 

< 5 

< 25 

< 1 

< 1 

< 5 

< 25 

Enhet 

ng/l 

ng/l 

ng/l 

ng/l 

ng/l 

ng/l 

ng/l 

ng/l 

ng/l 

ng/l 

ng/l 

ng/l 

ng/l 

ng/l 

ng/l 

ng/l 

ng/l 

ng/l 

ng/l 

ng/l 

ng/l 

ng/l 

ng/l 

ng/l 

ng/l 

ng/l 

ng/l 

ng/l 

ng/l 

ng/l 

ng/l 

ng/l 

ng/l 

ng/l 

ng/l 

ng/l 

ng/l 

ng/l 

Ref/instr. 

Metallerna är syrauppslutna enligt SS028150-2. Kvicksilver Hg är syrauppsluten enligt SS-EN 1483. 

Förklaring till förkortningar och *, se omstående sida. 

Mäto. 

Lakvattenkarakterisering Spillepeng, bilaga 1 

Rapport utfärdad av 

ackrediterat laboratorium 

Report issued by 

Accredited Laboratory 

SPE-LC/MS/MS 

SPE-LC/MS/MS 

SPE-LC/MS/MS 

SPE-LC/MS/MS 

SPE-LC/MS/MS 

SPE-LC/MS/MS 

SPE-LC/MS/MS 

SPE-LC/MS/MS 

SPE-LC/MS/MS 

SPE-LC/MS/MS 

SPE-LC/MS/MS 

SPE-LC/MS/MS 

SPE-LC/MS/MS 

SPE-LC/MS/MS 

SPE-LC/MS/MS 

SPE-LC/MS/MS 

SPE-LC/MS/MS 

SPE-LC/MS/MS 

SPE-LC/MS/MS 

SPE-LC/MS/MS 

SPE-LC/MS/MS 

SPE-LC/MS/MS 

SPE-LC/MS/MS 

SPE-LC/MS/MS 

SPE-LC/MS/MS 

SPE-LC/MS/MS 

SPE-LC/MS/MS 

SPE-LC/MS/MS 

SPE-LC/MS/MS 

SPE-LC/MS/MS 

SPE-LC/MS/MS 

SPE-LC/MS/MS 

SPE-LC/MS/MS 

SPE-LC/MS/MS 

SPE-LC/MS/MS 

SPE-LC/MS/MS 

SPE-LC/MS/MS 

SPE-LC/MS/MS 

Sida 6 (9) 

Ort 

L 

L 

L 

L 

L 

L 

L 

L 

L 

L 

L 

L 

L 

L 

L 

L 

L 

L 

L 

L 

L 

L 

L 

L 

L 

L 

L 

L 

L 

L 

L 

L 

L 

L 

L 

L 

L 

L

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

Analysrapport 


Kundnr 

8032729-945306 

Provtyp 

Lakvatten 


Analysnamn 

Risperidone 

Clozapine 

Flunitrazepam 

Zolpidem 

Zopiclone 

Oxymetazoline 

Xylometazoline 

Isosorbidmononitrat 

Kodein 

Silver Ag 

Aluminium Al 

Arsenik As 

Guld Au 

Barium Ba 

Beryllium Be 

Vismut Bi 

Bor B 

Kalcium Ca 

Kadmium Cd 

Cerium Ce 

Kobolt Co 

Krom Cr 

Cesium Cs 

Koppar Cu 

Dysprosium Dy 

Erbium Er 

Europium Eu 

Järn Fe 

Gallium Ga 

Gadolinium Gd 

Germanium Ge 

Hafnium Hf 

Kvicksilver Hg 

Holmium Ho 

Indium In 

Iridium Ir 

Kalium K 

Lantan La 

Resultat 

< 1 

< 1 

< 1 

< 1 

< 5 

< 1 

< 1 

< 5 

< 5 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

Analysrapport 


Kundnr 

8032729-945306 

Provtyp 

Lakvatten 


Analysnamn Resultat 

Enhet 

Litium Li 

Lutetium Lu 

Magnesium Mg 

Mangan Mn 

Molybden Mo 

Natrium Na 

Niob Nb 

Neodym Nd 

Nickel Ni 

Nickel Ni 

Bly Pb 

Palladium Pd 

Praseodym Pr 

Platina Pt 

Fosfor P 

Rubidium Rb 

Rhenium Re 

Rodium Rh 

Rutenium Ru 

Antimon Sb 

Skandium Sc 

Selen Se 

Kisel Si 

Samarium Sm 

Tenn Sn 

Strontium Sr 

Svavel S 

Tantal Ta 

Terbium Tb 

Tellur Te 

Torium Th 

Titan Ti 

Tallium Tl 

Tulium Tm 

Uran U 

Vanadin V 

Wolfram W 

Ytterbium Yb 

Mäto. 

Ref/instr. 



0.37 

* 

* 

Analysrapport 


Kundnr 

8032729-945306 

Provtyp 

Lakvatten 


Analysnamn Resultat 

Enhet 

Yttrium Y 

Zink Zn 

Zirconium Zr 

Ersätter tidigare utskickat protokoll med samma journal nummer. 

Doramectin och Omeprazole har ej fungerat 

Höjd rapporteringsgräns på PBDE 209. 

DMST: 17 µg/liter. DMST är en nedbrytningsprodukt av tolylfluanid. 

Förhöjd detektionsgräns på pesticider på grund av smutsigt vatten. 

Paola Nilson, kemist 

0510-88849, telefontid 14.00-16.00 

Mäto. 

Ref/instr. 



0.0010 

0.12 

0.034 

mg/l 

mg/l 

mg/l 

± 

± 

± 

20 

20 

20 

% 

% 

% 


B 

Rapport utfärdad av 

ackrediterat laboratorium 

Report issued by 

Accredited Laboratory 

ICP-MS 

ICP-AES 

ICP-MS 

Sida 9 (9) 

Ort 

L 

L 

L

Lakvattenkarakterisering Spillepeng, bilaga 1



* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

Analysrapport 

SYSAV 

Box 50344 

202 13 Malmö 


Kundnr 

8032729-1028270 

Provtyp 

Lakvatten 

Provtagningsplats P5 


Analysnamn 


Krysen 


Benzo(a)pyren 




Naftalen 

Acenaftylen 

Fluoren 

Acenaften 

Fenantren 

Antracen 

Fluoranten 

Pyren 



Olje index 

PCB 28 

PCB 52 

PCB 101 

PCB 118 

PCB 153 

PCB 138 

PCB 180 

S:a PCB 7st 

4-Nonylfenol 

Dibutyltenn, DBT 

Tributyltenn, TBT 

Trifenyltenn, TPhT 

Dimetylftalat 

Dietylftalat 

Di-n-butylftalat 

Butylbensylftalat 

Di-(2-etylhexyl)ftalat 

Di-n-oktylftalat 

Jerry N 


Resultat 

0.04 

0.05 

0.05 

0.02 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

Analysrapport 


Kundnr 

8032729-1028270 

Provtyp 

Lakvatten 


Analysnamn 

PBDE 17 

PBDE 17 

PBDE 28 

PBDE 28 

PBDE 47 

PBDE 47 

PBDE 66 

PBDE 66 

PBDE 71 

PBDE 71 

PBDE 85 

PBDE 85 

PBDE 99 

PBDE 99 

PBDE 100 

PBDE 100 

PBDE 138 

PBDE 138 

PBDE 153 

PBDE 153 

PBDE 154 

PBDE 154 

PBDE 183 

PBDE 183 

PBDE 190 

PBDE 190 

PBDE 203 

PBDE 203 

PBDE 209 

PBDE 209 

PBDE 17 

PBDE 28 

PBDE 47 

PBDE 66 

PBDE 71 

PBDE 85 

PBDE 99 

PBDE 100 


Resultat 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

Analysrapport 


Kundnr 

8032729-1028270 

Provtyp 

Lakvatten 


Analysnamn 

PBDE 138 

PBDE 153 

PBDE 154 

PBDE 183 

PBDE 190 

PBDE 203 

PBDE 209 


0510-88849, telefontid 14.00-16.00 

Resultat 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

Analysrapport 

SYSAV 


Spillepeng 

Box 50344 

202 13 Malmö 


Kundnr 

8032729-1028270 

Provtyp 

Lakvatten 



Analysnamn 


Krysen 


Benzo(a)pyren 




Naftalen 

Acenaftylen 

Fluoren 

Acenaften 

Fenantren 

Antracen 

Fluoranten 

Pyren 



Olje index 

PCB 28 

PCB 52 

PCB 101 

PCB 118 

PCB 153 

PCB 138 

PCB 180 

S:a PCB 7st 

4-Nonylfenol 




Dimetylftalat 

Dietylftalat 





Jerry N 


Resultat 

0.03 

0.03 

0.02 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

Analysrapport 


Kundnr 

8032729-1028270 

Provtyp 

Lakvatten 


Analysnamn 

PBDE 17 

PBDE 17 

PBDE 28 

PBDE 28 

PBDE 47 

PBDE 47 

PBDE 66 

PBDE 66 

PBDE 71 

PBDE 71 

PBDE 85 

PBDE 85 

PBDE 99 

PBDE 99 

PBDE 100 

PBDE 100 

PBDE 138 

PBDE 138 

PBDE 153 

PBDE 153 

PBDE 154 

PBDE 154 

PBDE 183 

PBDE 183 

PBDE 190 

PBDE 190 

PBDE 203 

PBDE 203 

PBDE 209 

PBDE 17 

PBDE 28 

PBDE 47 

PBDE 66 

PBDE 71 

PBDE 85 

PBDE 99 

PBDE 100 

PBDE 138 


Resultat 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

Analysrapport 


Kundnr 

8032729-1028270 

Provtyp 

Lakvatten 


Analysnamn 

PBDE 153 

PBDE 154 

PBDE 183 

PBDE 190 

PBDE 203 

PBDE 209 


0510-88849, telefontid 14.00-16.00 

Resultat 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

Analysrapport 

SYSAV 


Spillepeng 

Box 50344 

202 13 Malmö 


Kundnr 

8032729-1028270 

Provtyp 

Lakvatten 

Provtagningsplats P8:B 


Analysnamn 


Krysen 


Benzo(a)pyren 




Naftalen 

Acenaftylen 

Fluoren 

Acenaften 

Fenantren 

Antracen 

Fluoranten 

Pyren 



Olje index 

PCB 28 

PCB 52 

PCB 101 

PCB 118 

PCB 153 

PCB 138 

PCB 180 

S:a PCB 7st 

4-Nonylfenol 




Dimetylftalat 

Dietylftalat 





Jerry N 


Resultat 

0.03 

0.04 

0.04 

0.02 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

Analysrapport 


Kundnr 

8032729-1028270 

Provtyp 

Lakvatten 


Analysnamn 

PBDE 17 

PBDE 17 

PBDE 28 

PBDE 28 

PBDE 47 

PBDE 47 

PBDE 66 

PBDE 66 

PBDE 71 

PBDE 71 

PBDE 85 

PBDE 85 

PBDE 99 

PBDE 99 

PBDE 100 

PBDE 100 

PBDE 138 

PBDE 138 

PBDE 153 

PBDE 153 

PBDE 154 

PBDE 154 

PBDE 183 

PBDE 183 

PBDE 190 

PBDE 190 

PBDE 203 

PBDE 203 

PBDE 209 

PBDE 209 

PBDE 17 

PBDE 28 

PBDE 47 

PBDE 66 

PBDE 71 

PBDE 85 

PBDE 99 

PBDE 100 


Resultat 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

Analysrapport 


Kundnr 

8032729-1028270 

Provtyp 

Lakvatten 


Analysnamn 

PBDE 138 

PBDE 153 

PBDE 154 

PBDE 183 

PBDE 190 

PBDE 203 

PBDE 209 


0510-88849, telefontid 14.00-16.00 

Resultat 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

Analysrapport 

SYSAV 


Spillepeng 

Box 50344 

202 13 Malmö 


Kundnr 

8032729-1028270 

Provtyp 

Lakvatten 

Provtagningsplats Fällning Ut 


Analysnamn 


Krysen 


Benzo(a)pyren 




Naftalen 

Acenaftylen 

Fluoren 

Acenaften 

Fenantren 

Antracen 

Fluoranten 

Pyren 



Olje index 

PCB 28 

PCB 52 

PCB 101 

PCB 118 

PCB 153 

PCB 138 

PCB 180 

S:a PCB 7st 

4-Nonylfenol 




Dimetylftalat 

Dietylftalat 





Jerry N 


Resultat 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

Analysrapport 


Kundnr 

8032729-1028270 

Provtyp 

Lakvatten 


Analysnamn 

PBDE 17 

PBDE 17 

PBDE 28 

PBDE 28 

PBDE 47 

PBDE 47 

PBDE 66 

PBDE 66 

PBDE 71 

PBDE 71 

PBDE 85 

PBDE 85 

PBDE 99 

PBDE 99 

PBDE 100 

PBDE 100 

PBDE 138 

PBDE 138 

PBDE 153 

PBDE 153 

PBDE 154 

PBDE 154 

PBDE 183 

PBDE 183 

PBDE 190 

PBDE 190 

PBDE 203 

PBDE 203 

PBDE 209 

PBDE 209 

PBDE 17 

PBDE 28 

PBDE 47 

PBDE 66 

PBDE 71 

PBDE 85 

PBDE 99 

PBDE 100 


Resultat 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

* 

Analysrapport 


Kundnr 

8032729-1028270 

Provtyp 

Lakvatten 


Analysnamn 

PBDE 138 

PBDE 153 

PBDE 154 

PBDE 183 

PBDE 190 

PBDE 203 

PBDE 209 


0510-88849, telefontid 14.00-16.00 

Resultat 

Lakvattenkarakterisering Spillepeng, bilaga 3a





Lakvattenkarakterisering Spillepeng, bilaga 3b




Lakvattenkarakterisering Spillepeng, bilaga 3c





Lakvattenkarakterisering Spillepeng, bilaga 3d




Lakvattenkarakterisering Spillepeng, bilaga 3e





Lakvattenkarakterisering Spillepeng, bilaga 3f




Analysresultat 

Datum Ert datum 

Stockholm 2007-10-29 

Vår Beteckning Ert beteckning 

U2191 

Källsamarbetet 

SYSAV har genomfört ett provtagningsprogram enligt EU-projektet ”Källsamarbete” där 

IVL svarat för analyserna. 

Metoder och resultat presenteras nedan. 

Med vänlig hälsning 

IVL Svenska Miljöinstitutet AB 

Mikael Remberger 


Org.nr: 556116-2446 Box 21060, SE-100 31 Stockholm Box 5302, SE-400 14 Göteborg IVL Svenska Miljöinstitutet AB 

VAT no.: SE556116244601 Valhallavägen 81, 114 27 Stockholm Aschebergsgatan 44, 411 33 Göteborg IVL Swedish Environmental Research Institute Ltd. 

Säte: Stockholm Tel: +46 (0)8 598 563 00 Tel: +46 (0)31 725 62 00 

www.ivl.se Fax: +46(0)8 598 563 90 Fax: + 46 (0)31 725 62 90

Metoder 

Provtagning 

2 

IVL skickade ut termiskt renade provkärl samt en provtagningsinstruktion (Appendix 1) till 

SYSAV. Stickprov på lakvatten från en deponi togs ut och returnerade till IVL i Stockholm 

för analys. 

Analysmetoder 

PAH & organiska fosfatestrar 

Vattenprov extraherades efter tillsatts av utbytesstandard med pentan tre gånger. Extrakten 

slogs ihop och koncentrerades med hjälp av kvävgas. Extraktet fraktionerades på kiselgel och 

två fraktioner togs ut: fraktion 1 som innehöll polycykliska aromatiska kolväten (PAH) och 

fraktion 2 som innehöll tributylfosfat (TBP) och tri-iso-butylfosfat (TIBP). För fraktion 1 

byttes lösningsmedlet till metanol före slutbestämning med ”High Performance Liquid 

Chromatography-Fluorescence Detector” (HPLC-FD). Fraktion 2 analyserades med hjälp av 

Gas Chromatograpy Mass Spectrometry (GC-MS). 

Resultaten från PAH analys redovisas i tabell 1 och organiska fosforföreningar i tabell 3. 

Ftalater 

Vattenprov (250 ml) spikades med utbytesstandard och extraherades med organiskt 

lösningsmedel. Extraktet koncentrerades med högren kvävgas och kromatograferades 

därefter på kiselgelkolonn före analys med GC-MS. Tre blindprover analyserades (ultrarent 

vatten 250 ml) tillsammans med proverna enligt samma protokoll som proverna. Före 

analysen kontrollerades renheten på lösningsmedel och utrustningen. Vidare genomfördes 

blindprovsanalyser innan proven upparbetades. För mer detaljer se (Palm-Cousins, 

Remberger et al. 2007). Resultaten redovisas i tabell 2. 

Nonyl- och tert-oktylfenol, bisfenol-A och triklosan 


Vattenprov spikades med utbytesstandard, surgjordes samt extraherades med organiskt 

lösningsmedel. Extraktet torkades över natriumsulfat och koncentrerades med högren 

kvävgas. Extraktet acetylerades och kromatograferades därefter på kiselgelkolonn före GC- 

MS analys. För mer detaljer se (Remberger, Kaj et al. 2004). Resultaten redovisas i tabell 4.

4-Nonyl- och 4-tert-oktylfenoletoxilater 

3 

Vattenprov filtrerades för att möjliggöra extraktion av vattenfas och partiklar var för sig. 

Vattenprovet koncentrerades på en fasfaskolonn. Kolonnen elueras med aceton:metanol. 

Eluatet koncentrerades och renades med hjälp av en fastfaskolonn före analys. 

Filtret (se ovan) frystorkades och extraherades med aceton. Extraktet koncentrerades och 

renades före analys på en fastfaskolonn. Slutbestämningen för vatten och filterproverna 

utfördes med ”Liquid Chromatography Atmospheric Pressure Chemical Ionization Mass 

Spectrometry” (LC-APCI-MS). Resultaten från vatten och filter slogs ihop och redovisas i 

tabell 4. 

Epiklorhydrin 

Vattenprov extraherades med ”purge and trap” teknik (P&T): Heliumgas leddes igenom 

vattenprover och drev av epiklorhydrinet som därefter fångades på en sorbent (Tenax). 

Analyterna överfördes till GC-MS instrumentet genom termisk desorbtion. 

Resultaten redovisas i tabell 3. 

PFAS 

Vattenprov filtrerades för att möjliggöra extraktion av vattenprov och partiklar var för sig. 

Vattenprovet surgjordes och extraherades på fastfaskolonn. Analyterna eluerades med 

metanol. Filtret frystorkades och extraherdes med acetonitril. Extrakten från vatten och filter 

koncentrerades före upprening. 

Upprening av extrakten av vatten och filter genomfördes genom att skaka extrakten med 

grafitiserat kol före slutbestämningen med ”High Performance Liquid Chromatography- 

Electrospry Ionization-Mass Spectrometry” (HPLC-ESI-MS). För detaljer se (Kallerborn, 

Berger et al. 2004). Analysresultaten från vatten och filter slogs ihop och redovisas i tabell 6. 

Referenser 


Kallerborn, R., U. Berger, et al. (2004). Perfluorinated alkylated substances (PFAS) in the 

nordic environment., http://www.sft.no/miljoreferanse____37635.aspx. 

Palm-Cousins, A., M. Remberger, et al. (2007). Results from the Swedish national screening 

program 2006. Subreport 1: Phthalates. Stockholm, IVL Swedish environmental 

institute, Report B1750. 

Remberger, M., L. Kaj, et al. (2004). Screening tertiary butylphenols, methylphenols, and 

long -chain alkylphenols in the Swedish environment., IVL Swedish environmental 

research institute, Report B1594.

Resultat 

Tabell 1: PAH (prov MR 6016). 

PAH µg/l 

Naphthalene 0,34 

Acenaphthene 0,18 

Fluorene 0,16 

Phenantrene 0,23 

Anthracene 0,028 

Fluoranthene 0,11 

Pyrene 0,094 

Benso(a)anthracene 0,028 

Chrysene 0,038 

Benso(b)fluoranthene 0,028 

Benso(k)fluoranthene 0,013 

Benso(a)pyrene 0,025 

Dibenso(a,h)anthracene 0,0043 

Benso(g,h,i)perylene 0,027 

Indeno(1,2,3-cd)pyrene 0,015 

Summa PAH 1,3 

Tabell: 2 Ftalater (prov MR 6016). 

Ftalat µg/l 

Dietylftalat 0,20 

Diisobutylftalat 0,060 

Dibutylftalat 0,080 

Butyl-,benzylftalat

Tabell 4: 4-Nonylfenol, 4-tert-oktylfenol och 

etoxilater av dessa (prov MR 6016). 

Förening µg/l 

4-Nonylfenol 43 

4-Nonylfenoletoxilat (EO1-2) 0,006 

4-Nonylfenoletoxilat (EO3-10) 0,22 

4-tert-Oktylfenol 120 

4-tert-Oktylfenoletoxilat (EO1-2) 0,24 

4-tert-Oktylfenoletoxilat (EO3-8) 0,17 

Förklaringar: EO betyder etoxilat. EO1 t ex 

betyder fenol med en EO-enhet och EO2 två etc. 

Tabell 5: PFAS (prov MR 6016). 

Förening µg/l 

Tetrahydroperfluorooktansulfonsyra (6:2FTS) 0,43 

Perfluorooktansulfonamid (PFOSA) 0,54 

Perfluorobutansulfonsyra (PFBS) 0,20 

Perfluorohexansulfonsyra (PFHxS) 0,07 

Perfluorooktansulfonsyra (PFOS) 0,60 

Perfluorodekasulfonsyra (PFDcS)

Appendix 1 

Provtagningsinstruktioner 

Material 

Tomma provflaskor (glas- & plastflaskor) 

Provtagningsflaskor (2 st; glas) med håltagen propp. 

Fältblind (flaska med vatten) 

Fosforsyra (6 M) 

Aluminiumfolie (bränd vid 400C) 

Nitrilplasthandskar 

Pasteurpipetter 

Pasteutpipettfyllare 

Att tänka på före provtagningen 

6 

Vid provtagningen finns en risk för kontaminering av proverna. Detta gäller speciellt för 

ftalater som ingår i ett stort antal produkter som plaster, hygienartiklar etc. Använd därför 

inga parfym, kosmetiska preparat eller hudkräm på händerna. Sträva efter att så långt som 

möjligt undvika direkt kontakt med proverna. Använd endast det provtagningsmaterial som 

IVL tillhandahållit. 

Läs igenom instruktioner och protokoll ordentligt innan provtagningen påbörjas. 

Blankprover 

Med provflaskorna medföljer fältblindprover. För vattenprover används provflaskor som är 

fyllda med ultrarent vatten och för fasta prover (sediment, slam, jord) burkar med termiskt 

renad kiselgur. 

Omedelbart före provtagningen. 

• Ta på de bifogade handskarna. 

• Placera provflaskan på en ren yta. 


Provtagningen av avloppsvatten 

Dygns- veckoprov 

7 

Provtagningen utförs med en glasflaska (2 st extra flaskor som medföljer). Samma flaska kan 

användas för uppsamling av dygnsproverna. Provflaskan förvaras försluten mellan 

provtagningarna. Proverna måste omedelbart efter provtagningen fixeras med syra (pH 2) för 

att stoppa den mikrobiella aktiviteten. Använder syran som finns i flaska (fosforsyra 6 M). 

Tillsätta syra (en full Pasteurpipett / flaska) i provflaskorna (5 st). OBS använd medföljande 

pipettfyllare!! Från provflaskan fördelar provet till de fem (5) provflaskor vi behöver för de 

olika analyserna. Provflaskor förvaras förslutna i kyl under provtagningsperioden. Täck 

provkärlets öppning med ny folie om den ordinarie är skadad. Proven skickas därefter till 

IVL för analys. Provtagningsförfarandet beskrivs nedan i punktform: 

• Öppna fältblinden (flaska med rent vatten som medföljer). Fältblinden skall stå öppen 

under samma tid som provkärlen. Detta moment upprepas dagligen med denna flaska. 

• Tillsätt fosforsyra (6 M) syra med Pasteurpipett till provflaskorna. 

• Fyll provtagningsflaskan med vatten. 

• Fördela provet lika i de fem olika provflaskorna. 

• Förslut provflaskorna och ställ dem i kyl. 

• Proceduren upprepas under fem dagar. Provflaskorna skall då vara fyllda. 

• Skicka proverna så att dom anländer till IVL en vardag och inte blir liggande på posten 

över en helg. 

Stickprov 


Stickprov tas ut i de fall som inte dygnsprover kan tas. Detta genomförs på följande vis: 

• Öppna provflaskan och fältblinden. Fältblinden skall stå öppen under samma tid som 

provkärlet. 

• Fyll provkärlen med provvatten. 

• Töm en fosforsyra (6 M) i provflaskan och fältblanken. 

• Täck provkärlets öppning med ny folie om den ordinarie är skadad. Skruva på locken på 

samtliga burkar (prov och fältblind). 

• Förvara provet i kylskåp fram till det att provet skickas till IVL för analys.

Efter avslutad provtagning 

8 

Förvara proverna svalt. Proven och samtliga tillhörande provtagningsprotokoll skickas med till: 

IVL Svenska Miljöinstitutet AB 

Mikael Remberger Valhallavägen 81 

114 27 Stockholm. 


Skicka proven så att de om möjligt når IVL nästa dag, d.v.s. undvik att skicka prov en fredag. 

Ring eller e-posta när ni skickar prover (Mikael Remberger 08-598 563 03; 

mikael.remberger@ivl.se) Vid oklarheter om provtagningen, provförvaringen eller 

transporten av proven kontakta IVL, i första hand Mikael Remberger eller Lennart Kaj 

(08-598 563 49).

Analyserapport Sysav 

08.05.2007 

Kort om metoden 

Bisphenol A (CAS no. 80-05-7) og Nonylphenol (CAS no. 84852-15-3) blev simultant 

ekstraheret med diisopropylether (BPA-d6 and NP-d4 som interne standarder). Kvantifikation 

blev gjort med GC-MS (naphthalene-d8 som injektionsstandard). Detektions- og 

kvantifikationsgrænsen var 0.58 µg/l og 1.42 µg/l for BPA og 0.64 µg/l og 1.69 µg/l for NP. 

Genfindingen var generelt 100 ± 20 %. 

Resultater 

Nonylphenol (µg/l) Bisphenol A (µg/l) 

P1 20,8 24,7 

P2 12,0 37,2 

P3 5,4 8,5 

P5 18,0 128,9 

P6 9,2 57,9 

P8:A 8,3 12,5 

P8:B 13,0 187,7 

P8:C 10,4 33,9 

Fälling in (S3) 4,5 391,3 

Fälling ut 21,0 347,3 

Bemærkninger 

Det se ud til, at isomersammensætningen af nonylphenoler varierer i de forskellige prøver. 

Spørgsmål 

Kåre Press-Kristensen 

Miljø & Ressourcer, DTU 

Bygningstorvet, bygn. 115 

2800 Lyngby, DK 

Tlf. 45 25 16 11 

kpk@er.dtu.dk

Karakterisering av obehandlat lakvatten från ... - Kildesamarbejdet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?