VÅR 2009
VÅR 2009
VÅR 2009
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Vad berättar historiska<br />
källor om tidigare mark<br />
användning?<br />
De flesta av landskapets miljöer har formats av människans aktiviteter. I många fall behövs<br />
därför ett historiskt perspektiv för att bevara den biologiska mångfalden på en plats. Men<br />
vad kan de historiska källorna ge som är relevant för landskapsvården idag? Man måste<br />
alltid närma sig dem med ett kritiskt förhållningssätt. Kunskap om vem och vad som ligger<br />
bakom källans tillkomst kan avslöja såväl dess styrkor som brister.<br />
För att veta något om hur den historiska markanvändningen<br />
har påverkat landskapet räcker det inte med att känna<br />
till att de olika nyttjandeformerna funnits. Man behöver<br />
också känna till nyttjandets omfattning och intensitet.<br />
Ska man sedan använda äldre metoder för att vårda landskapet<br />
är det nödvändigt att också veta hur man gjort och<br />
även varför man valt en viss metod.<br />
Museijordbruket Åsens by i Småland visar ett lantbruk vid sekelskiftet 1900. Foto: Håkan Tunón<br />
14<br />
Anna Dahlström<br />
Historiska källor av olika slag har gett oss en god kunskap<br />
om hur de olika markslagen fördelats över landskapet,<br />
främst under historisk tid. Storskaliga lantmäterikartor<br />
utgör ett fantastiskt källmaterial för detta. Sverige har med<br />
internationella mått en helt unik kartsamling där många<br />
byar karterats flera gånger sedan 1600-talet. Därigenom<br />
vet vi i stora drag hur markerna har använts. Men man<br />
LOMMEN 42, <strong>VÅR</strong> <strong>2009</strong>
Change language