Översyn av kommunens samlade stöd till föreningslivet i Huddinge Kommun

samvaro, ofta lokaliserade nära skolor, är populära. En poäng med dessa anläggningar är att de
inte bokas in av idrottsföreningar utan är ständigt tillgängliga. Detta är också en anläggningstyp
för vilka kommuner och föreningar kan söka bidrag från Riksidrottsförbundet. På många håll i
landet sker också en samfinansiering av dessa anläggningar mellan kommunen och kommunala
eller privata bostadsföretag.
Tillgängligheten till lokaler och anläggningar kan även öka genom att förbättra möjligheten till
bokning av s.k. strötider via Internet.
Våra iakttagelser, slutsatser och förslag
Föreningslivets situation i Huddinge kommun
Föreningslivets verksamhet i Huddinge inom kultur‐ och fritidsområdet är mycket omfattande.
Den verksamhet som bedrivs för barn‐ och ungdomsgrupperna är liksom i alla kommuner
starkt dominerad av idrott och framförallt av de stora lagidrotterna. De jämförelser vi gjort
tidigare i rapporten visar också att idrottsverksamheten i Huddinge är volymmässigt
större än i de kommuner vi jämfört med, oavsett hur beräkningarna skett.
Ska något område lyftas fram där ytterligare insatser behövs kan det vara området
jämställdhet. Andelen flickverksamhet av den totala idrottsverksamheten är lägre i Huddinge
än i landet som helhet. Andelen tonårsverksamhet av den totala verksamheten är också något
lägre än rikssnittet. Detta senare faktum kommer troligen att påverkas positivt av de nya
bidragsbestämmelser som införts från januari i år och som prioriterar tonårsgrupperna.
Övriga barn‐ och ungdomsföreningar vid sidan av idrotten minskar sin verksamhet i nästan alla
kommuner och riskerar på många håll att helt försvinna. Detta gäller även i Huddinge där
endast 4‐5 % av verksamheten är annat än idrott. Detta är en situation som bör
uppmärksammas.
Enligt vår uppfattning är villkoren för föreningslivets barn‐och ungdomsverksamhet i
Huddinge kommun goda. När det gäller lokalt aktivitetsstöd ‐ där vi kan göra jämförelser på
idrottsområdet ‐ når kommunens bidragsnivå drygt 70 % av nivån för det statliga
aktivitetsstödet. Utifrån tidigare analyser vi gjort i ett 10‐tal kommuner är en nivå på 55‐65 %
vanlig.
Hyresbidragen i Huddinge till föreningar som hyr egna lokaler täcker ungefär hälften av
föreningarnas lokalkostnader. Denna nivå är också något högre än i många ‐ men inte alla ‐ av
de kommuner vi granskat.
Slutligen har föreningarna nolltaxa ‐fria lokaler ‐ för nästan all sin verksamhet i kommunala
lokaler. Detta är relativt ovanligt. Enligt uppgifter från Sveriges Kommuner och Landsting
tillämpar uppskattningsvis endast 15‐20 % av landets kommuner nolltaxa för föreningslivets
barn och ungdomsverksamhet. När det gäller föreningslivets vuxenverksamhet har Huddinge i
princip fria lokaler även för denna verksamhet vilket är ännu mer ovanligt vid en jämförelse
med andra kommuner.
Behåll nolltaxan för barn‐ och ungdomsverksamhet
Systemet med fria lokaler för föreningarnas barn‐ och ungdomsverksamhet värderas högt av
föreningslivet. Det framgår bl.a. i den enkät som föreningarna besvarat. Vi delar den
uppfattningen och anser att nolltaxan för barn‐ och ungdomsverksamhet ska behållas.
26