Muskiefiske på svenska

More documents

Recommendations

Info

Måndag – All hell breaks loose Klockan ringer samma tid som dagen innan och jag känner en lätt träningsvärk och stelhet i min övre rygg av att ha piskat sjön med ett 460 grams bete en hel dag. Jag skakar lätt på huvudet åt mig själv när jag förbereder mig mentalt på att fortsätta i samma spår ytterligare en heldag.. Väl ute på sjön känner jag inte av mina krämpor längre då jag blivit riktigt varm i kroppen av isättning, bärande och kånkande. Det är riktigt disigt idag med fruktansvärt dålig sikt men dom ljumma sydvindarna värmer gott så humöret håller sig på topp för att inte tala om förhoppningarna man byggt upp. Finns gäddorna kvar i området? Som sagt är jag ensam idag vilket ger en helt annan tyst- och stillhet ute på sjön. Fokuseringen är på topp och jag har en tendens att fiska som allra bäst när jag är ensam. För att det inte finns någon att tala med så koncentrerar man sig mer på det man gör och hela tiden jobbar hjärnan som en processor för att analysera omgivningen. Medan jag lodar runt i området lägger jag märke till att inga större fiskar syns under stimmen av bytesfisk så jag utgår ifrån att ifall dom är kvar i området så är dom uppe och jagar och gömmer sig i dom stora täta stimmen. Ett ekolod som tex med Sideimaging är ett otroligt hjälpmedel för att hitta och lokalisera stimmen av bytesfisk snabbt vilket kan vara väldigt tidsförödande med ett ekolod som endast lodar nedåt. Och all tid du slipper leta får du igen av mera fisketid. Det är inte roligt att vara på plats tidigt på morgonen och missa det heta gryningsfisket för att man inte hittar rätt. När jag väl hade hittat den största samlingen av bytesfisk lade jag båten en kastlängd ifrån med vinden i ryggen så jag skulle drifta över området och kunna kasta av hela stimmen. På det viset slipper jag använda elmotorn och eliminera en störande ljudkälla ifall fisken skulle vara skygg. Det tar inte många kast innan Poundern försvinner i gapet på en urstark metergädda. Den jagade ikapp betet i en rasande fart så det var minst en meter slack på linan i hugget varpå jag snabbt vevade in löslinan och nitade fast den stenhårt. Lite förvånad över hur uthållig och stark fisken var för denna årstid håvar, krokar av och knäpper jag några bilder medan jag uppskattar vikten till ca 8kg. Återutsättning och fram med stormtändaren för att laga gummit som börjar bli bra slitet av gäddtänder.
Förmiddagen fortskrider med täta stenhårda hugg på min snabbt och aggressivt fiskade Pounder som jag allt eftersom får smälta, laga och operera ihop. Två av fiskarna jag bommar känns riktigt stora och efter den sista är Poundern av i mitten och till min förtret tar gasen i tändaren slut. Frustrerad över att inte ha fler med mig då jag satte två i botten tidigare under ett älvfiske börjar jag rota i lådorna efter något riktigt stort och helt plötsligt känns vanliga Alien Eel, Bulldawg Magnum etc som några små abborrjiggar inte alls ämnade för gäddfiske.. Valet faller på en Savage Gear 3D Line Thru Trout i öringfärg. Redan i första kastet nån sekund efter nedslag känns det som om någon klappar till betet med ett baseballträ. Mothugget sitter men trots det går gäddan loss snabbt och upp får jag min sprillans nya 3D Trout rejält sargad från huvud till stjärt. Ytterligare några gäddor är aggressivt i betet och nån mindre får syna båten när vinden lägger sig en halvtimma. Nu är det spegelblankt och jag får inte ett endaste pet. Det är fortfarande disigt och det känns dagen igenom som om det hela tiden vore skymning. Jag sätter mig för att inta lite fika och återhämta mig av allt kastande, alla mothugg och avkrokande av argsinta gäddor vilket verkligen känns på och emellanåt har jag så svår mjölksyra i axlar och armar att jag överväger att ge upp. Gapet full i smörgås märker jag hur det börjar blåsa upp igen så jag gör mig snabbt klar och lägger upp båten för en ny drift. När jag driftat en 50 meter och kastat i cirklar runt mig placerar jag ett kast mitt i det tätaste stimmet, låter betet sjunka ca 3 sekunder och vevar in några meter följt av ett kort spinnstopp, precis så länge att betet inte hinner börja sjunka. När jag upprepar detta andra gången slackar linan till nån ynka centimeter i spinnstoppet och i mothugget som följer känns det som att jag satte den i en sten. 2 meter under ytan vid ett djup av 20 meter….. Fisken känns tyngre än den på strax under 10 dagen innan och hon går djupt. Väldigt djupt! Där nere stannar hon och i sakta mak följer hon båtens framfart av vinden. När jag ankrar upp med i-piloten för att inte börja snurra iväg så får hon spel och river av en tiotal meter lina från min hårt ställda rulle. Funderingarna börjar komma så jag fegar lite och släpper något på bromsen för att nita spolen med tummen när jag lyfter henne. Hon tycker inte alls att det är roligt att bli hissad mot ytan så det följer några hysteriska sista rusningar innan håvgarnet säkert omsluter henne. Jag låter henne, och mig själv, vila lite för att den värsta mjölksyran ska släppa för att sedan mäta och väga henne. Jag är angelägen att skynda på för att låta henne simma hem. Känslan att vinka av den 119cm långa och 11,22kg tunga damen är obeskrivlig. Jag är matt och slut och fruktansvärt nöjd att ha lyckats passera 10kg med min satsning! Jag drar ner på tempot resten av dagen och unnar mig att äta en sallad för att få energi och resterande timmar fiskar jag med mindre beten för att ha ork kvar till morgondagen då jag och Mr Backlure himself ska köra ett pass. Och på tal om Backlure så tar jag dagens sista meterfisk på ca 7,5kg med en Backlure Baddle snabbt fiskad strax under ytan!
Page 1 and 2: Muskiefiske på svenska Muskyfiske
Page 3 and 4: Betydelsen av planering För att ja
Page 5: ”Perfekt start som genast skruvar
Page 9: Hur fiskade jag? Vattentemperatur d

Muskiefiske på svenska

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?